Academic literature on the topic 'Innovativ marknadsföring'

Två grundpelare för att ett nystartat företagande ska nå tillväxt är behovet av finansiella resurser och kunder. Båda delarna kan vara avgörande om ett företag överlever de utmanande första åren. En bredare kundbas kan leda till flera marknadsföringsfördelar vilket är ett noga studerat ämne. Från ett företags synvinkel kan fler kundrelationer betyda lojala kunder som också är nödvändiga informationskällor. Ur en kunds perspektiv kan en nära relation skapa en tydligare trygghet och bidra till mer givande produkter. En betydande kundbas kan nås via flertalet marknadsföringsstrategier men för nya företag kan dessa vara svåra att applicera eftersom de ofta har bristande kunskap och kapital. Crowdfunding har blivit en allt vanligare finansieringsmetod som kan hjälpa ett företag med att skaffa kapital genom mindre belopp som samlas in från många aktörer. Samtidigt som företaget finansieras så innebär metoden att företag säljer sitt erbjudande och sprider sitt budskap till många människor. Crowdfunding har därför möjlighet att bidra till den andra grundpelaren genom fler kunder till ett företag. Tidigare forskning inom ämnet crowdfunding visar på de finansiella fördelarna med metoden samt vilka faktorer som är viktiga för en lyckad kampanj. Tidigare studier tangerar bara ämnet alternativa marknadsföringsfördelar som en kund potentiellt kan bidra med genom sitt engagemang. Syftet med studien är att identifiera marknadsföringsfördelar med finansieringsmetoden för nya företag samt ge praktiska rekommendationer till företag som överväger att använda crowdfunding som finansieringsmetod. För att undersöka hur kunder genom crowdfunding kan bidra till marknadsföringen i ett företag så har vi analyserat avslutade crowdfundingprojekt på hemsidan Kickstarter. Vi har haft åtta djupintervjuer med respondenter från företagen som drivit kampanjerna. Vår teoretiska referensram, som handlar om crowdfunding, kundrelationer, kundengagemang och tillväxt har sedan kopplats till respondenternas intervjuer för att svara på vår frågeställning. Hur kan kunder via crowdfunding bidra till marknadsföringen i nya företag? Resultatet av vår studie visar att kunder kan bidra till marknadsföringen i ett nytt företag via crowdfunding på flera sätt. De främsta bidragen är att backarna är mer aktiva, har högre engagemang och ger spridning som leder till en ökad hastighet av uppstartsfasen i ett nytt företag.

Avsikten med vår uppsats är att bringa förståelse kring hur modevarumärken använder sig av nytänkande marknadsföring vid förmedling av sitt budskap, med fokus på: sociala mediekanaler, varumärkesambassadörer och Pop up stores. Vår huvudfråga är; Hur använder sig modeföretag av innovativ marknadsföring för att kommunicera sitt varumärkesbudskap? Innovativ marknadsföring är vårt egna begrepp vilket vi definierar som marknadsaktiviteter med syfte att skapa uppmärksamhet kring ett varumärke med fokus på kreativitet och nytänkande snarare än med pengar. Den empiriska undersökningen består av intervjuer med respondenter från Jumperfabriken, Svenska Moderådet, Dragster Kommunikation och Hope. Vår teoretiska referensram berör teorier gällande varumärkets tre nivåer, märkets författare, deltagande och absorbering, dold marknadsföring, pullmarknadsföring samt diffusionsteorier. Varumärkets tre nivåer skildrar kärna, stil och tema. Där kärnan motsvarar varumärkets själ, stil beskrivs som den kultur varumärket gestaltar och tema handlar om hur detta kommuniceras till marknaden. Märkets författare kategoriseras som märkesinnehavare, konsumenter, populärkultur och andra viktiga intressenter. Samtliga aktörer är skapare av märkets mening. Kundens grad av deltagande samt typ av anknytning/relation till omgivningen kopplas i uppsatsen till olika typer av marknadsföringsaktiviteter. Kunden kan vara enbart mentalt närvarande, fysiskt närvarande eller bli medproducent till händelsen och på så sätt påverka resultatet. Dold marknadsföring är ett innovativt sätt att nå ut med sitt varumärkesbudskap genom mediebruset. Ett dolt marknadsföringsbudskap kan spridas fysiskt, verbalt eller virtuellt. Det nya sättet att kommunicera kallas pullmarknadsföring och innebär att information finns tillgänglig då konsumenten vill ta del av den. Diffusion innebär spridning i och genom sociala system. Diffusionsprocessen omfattar många människors beslut kring att anamma en nyhet. Ett varumärke måste även legitimeras för att bli erkänt och en välanvänd legitimeringsmetod är att visa upp sina plagg på välkända personer. Uppsatsen visar att företag inte använder sig av innovativ marknadsföring i rent försäljningssyfte. Det huvudsakliga användningsområdet är istället att förmedla budskap och frambringa associationer. Innovativ marknadsföring används också för att skapa en relation till varumärkets konsumenter, för att de i sin tur skall sprida budskapet vidare. Denna typ av marknadsföring kan i många fall ses som synonym till dold marknadsföring. De tre delarna fysiskt, verbalt samt virtuellt är centrala och bör kombineras. Även pullmarknadsföring kan knytas samman med innovativ marknadsföring, i avseende att konsumenter är vana vid att välja vilka budskap de vill ta del av. Den innovativa marknadsföringen är upplevelsebaserad och i takt med att konsumenters medvetenhet kring reklam ökar måste aktiviteterna ständigt förnyas. Sociala medier är ett självklart inslag i företags marknadsföring. Det innovativa ligger dock i aktiviteterna, snarare än i själva kanalerna. Dessa aktiviteter kräver en reaktion för att få spridning. Ambassadörer kan ha en stor påverkan i diffusionen av ett modevarumärke. Det är dock viktigt att varumärket noggrant tänker igenom sitt val av ambassadör för att undvika oönskade associationer. En annan viktig aspekt är att ambassadörskapet bör framhållas som ett samarbete för att undvika den negativa klangen i företagssponsring. I framtiden tror våra respondenter att ambassadörskapet kommer nå nya dimensioner genom innovativa samarbeten. Vi kan i och med detta dra slutsatsen att en ambassadör inte enbart behöver vara en känd person utan kan lika väl vara en plats varumärket vill associeras med. Genom att sätta upp en Pop up store kan varumärken nå ut till medvetna konsumenter och nya marknader. Butiken uppfattas ofta som slumpmässig, men är i själva verket en strategiskt planerad marknadsföringsaktivitet. Pop up stores och andra analoga aktiviteter är i dagsläget mer sällsynta än de innovativa marknadsföringsaktiviteter som sker på internet. Vi kan därav dra slutsatsen att Pop up stores och liknande aktiviteter är här för att stanna.
Program: Butikschef, textil och mode

Varför behövs denna undersökning?

Då det vid produktlansering är känt att ett stort antal misslyckas med att uppfylla marknadens behov av produkter är det vid lansering ochpatentering av nya innovationsprodukter vitalt att undersökamarknadens behov av produkten. På så sätt går det att möjliggöra ettpositivt utfall och nå en stabil marknadsposition. Undersökningenvänder sig till stor del till Widforss inför patentering och eventuelltlansering av hans produkt Cykelhanken™ i Sverige och i Europa.Undersökningen kan dock även vara en vägledning för andra medinnovationsprodukter inför patentering och lansering.

Vad är syftet med undersökningen?

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka huruvida det finns en potentiell marknad hos potentiella framtida konsumenter i delar av Sverige, Tyskland och Holland för Widforss innovationsproduktCykelhanken™. Syftet är även att beskriva eventuella hinder som kankomma att stötas på vid internationalisering. Undersökningen skalldelvis även vara en del av ett underlag inför patentsökande förprodukten på den europeiska marknaden.

Tillvägagångssätt

Uppsatsen grundar sig på dels litteratursökning i form avsekundärdata vilket utgör den teoretiska referensramen och ävenligger till grund för de utformade enkäterna. Utöver sekundärdata harprimärdata samlats in i form av enkäter. Enkäterna är påstana ochutförda via ett icke-sannolikhetsurval. Dessa har senare kvalitativtanalyserats och presenteras i form av nyckelord och nyckeltal.

Resultat och slutsats

Undersökningen visar att respondenternas svar tyder på att det finns en potentiell marknad för Cykelhanken™ på delar av såväl densvenska som den tyska och holländska marknaden. Respondenternavisar i sina svar att de upplever att det finns både svagheter ochstyrkor i produkten. Svagheter i form av främst det begränsadeanvändningsområdet och styrkor främst i form av underlättandet vidspontan transportering av cykel.

En bransch som har varit vida omtalad och omskriven i media de senaste åren har varit den svenska modebranschen. Svenska modeföretag som lyckas på den svenska marknaden märker dock snabbt att den är begränsad . I jakt på större lönsamhet väljer de att expandera sin verksamhet utomlands. Svenska modeföretag väljer oftast att först expandera sin verksamhet och lansera sina varumärken i de skandinaviska grannländerna, Storbritannien samt Holland. Efter några års erfarenhet av export vänder de sedan ofta blickarna mot USA och den enorma potential den marknaden har. Många företag stöter ofta på problem vid lanseringen av sitt varumärke på en ny marknad. Vid internationalisering av ett varumärke finns det två huvudteorier att använda sig av, forskare inom internationell marknadsföring talar om standardisering och anpassning av ett varumärke till olika marknader.

Under de senaste åren har det varit de mindre svenska modeföretag som har stått för den största ökningen av den svenska modeexporten. Det som gör dem intressanta för en undersökning är att deras varumärkesbyggande vid en internationalisering måste vara av en mer innovativ karaktär då de i jämförelse med större modekedjor saknar stora marknadsföringsbudgetar. Detta gör det intressant att undersöka vilka faktorer som är viktiga för att mindre svenska modeföretag ska lyckas etablera sig på den amerikanska marknaden.

Vår problemformulering blev således att undersöka:

Hur går svenska modeföretag tillväga för att positionera och kommunicera sina varumärken på den amerikanska marknaden?

Syftet med uppsatsen har varit att med hjälp av en kvalitativ studie utreda vilka varumärkesstrategier tre svenska modeföretag med etablerade varumärken i Sverige har använt för att förmedla sina varumärken på den amerikanska marknaden.

Vi har behandlat teorier inom internationell marknadsföring samt allmänt om varumärket och positioneringen av detta ur ett perspektiv som har utgått från modemarknaden. Vi har även tagit upp diverse teorier inom marknadskommunikation, även det ur ett modeperspektiv. För att kunna göra en djupare undersökning med ett mindre antal respondenter har vi valt en kvalitativ ansats i undersökningen. Vi har haft djupgående intervjuer med företagen; Eton, Nudie Jeans, WeSC. I vår empiriska undersökning har vi utgått från de tidigare teoriavsnitten och kategoriserat upp frågorna efter ämne. Detta förenklade vårt arbete med analysen där vi har kombinerat olika varumärkesteorier med utgångspunkt i Jean-Noël Kapferers identitetsprisma.

Vi kom fram till en mängd intressanta faktorer gällande de intervjuade företagens expansion av varumärket till den amerikanska marknaden, bland annat hur företagens respektive kulturer har varit avgörande i hur varumärkena har presenterats. Vi har även förstått vikten av att ha kompetenta kontakter både inom och utom företagen som besitter kunskap om marknaden. Graden av standardisering till den amerikanska marknaden beror till stor del på vilken typ av varumärke företagen har haft samt vilken reflektion av varumärket de vill förmedla med sin kultur.

Genom att nya krav och riktlinjer från Havs- och vattenmyndigheten tillkommit kan inte båtklubbar/båtägare längre tvätta på de sätt som tidigare genomförts. Arbetet har gått ut på att hjälpa MSE AB i deras stundande produktlansering och ta reda på hur kunder vill erbjudas en båttvätts-lösning samt vad som är värdeskapande hos kund. Denna studie har undersökt behoven hos 20 båtklubbar vilket tillsammans med studiens valda teori legat till grund för det resultat som rapporten presenterar.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur nystartade företag etablerar sig på marknaden genom att använda andra marknadsföringsstrategier än traditionell marknadsföring. Metod: Denna studie har genomförts genom en kvalitativ ansats med tillämpning av en semistrukturerad intervjumall. Den kvalitativa ansatsen var genom insamling av data via intervju med 13 olika företag. Teori: Den teoretiska referensramen innehåller en analys utifrån tidigare studier med teorierna: Marknadsförings mix, Entreprenöriell marknadsföring, Effectuation samt olika metoder inom den icketraditionella marknadsföringen som Sociala nätverk, mun-till-mun metoden och internetmarknadsföring. Empirin: Empiridata består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 13 olika nystartade företag. Det förekommer även kvantitativ ansats i from av presentationen av data i empirin. Slutsats: Resultatet påvisar att de sociala omständigheter är den gemensamma nämnaren till hur nystartade företag använder sig av marknadsföring trots förändringar i tillvägagångssätten. Det förekommer fortfarande användning av traditionell media i form av PR eller tv-reklam för att genera större resurser. Resultatet visar även att det kan krävas en stormarknadsföringsbudget för att kunna etablera sig på marknaden mycket snabbare, trots icke-traditionell marknadsförings kostnadseffektivitet och träffsäkerhet i jämförelse till traditionella metoder.

Syfte: Syftet med denna studie är att analysera spekulanters preferenser beträffande foton i en annons, för att skapa en förståelse för effekten av att använda sig av mänskliga modeller.   Metod: En experimentell studie med ett deduktivt synsätt där analyser av vetenskapliga artiklar och litteratur har utförts för att ge en god överblick av tidigare forskning. Insamling av empiri har skett genom en experimentell kvantitativ metod och enkätundersökningar. Vi har analyserat vårt resultat i SPSS och framställt deskriptiv statistik, korrelationsanalys, klusteranalys, faktoranalys och T-test.   Slutsats: Vår undersökning leder oss till slutsatsen att bostadsintressenter rent generellt är mer positivt inställda till en bostadsbild där mänskliga modeller exkluderas. Emellertid visar studien att det finns tre variabler vars högsta medelvärde uppmätts i experiment tre, nämligen hemtrevlig, insyn, och utsikt. Således gör vi konklusionen att en konstellation av en manlig och en kvinnlig modell vid marknadsföringen av en bostad, påverkar bostadsintressenters inställning positivt vad gäller dessa tre variabler.  Uppsatsens bidrag: Vårt bidrag till företagsekonomins och marknadsföringens forskningsområde är en ökad förståelse för hur mänskliga modeller inom bostadsannonsering påverkar intressenter på bostadsmarknaden. Vidare bidrar arbetet också genom att innefatta riktlinjer för branschen att rätta sig efter vid användning av modeller i sin marknadsföring av bostäder.

Det finns mycket tidigare forskning och litteratur om hur design som kommunikationsmedel kan tillämpas i praktiken, både genom estetisk och strategisk design. Däremot framgår inte huruvida tillämpningen av design som kommunikationsmedel är branschspecifik eller generellt gällande för företag oavsett bransch. Företag kan nyttja design som ett kommunikationsmedel för att kommunicera sin varumärkesidentitet till konsumenterna så att deras syn på imagen blir likställd med identiteten. Då når företaget ett starkt varumärke uppsatsens definition. Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra hur företag inom olika branscher kan nyttja design, i form av estetisk och strategisk design, med avsikt att kommunicera sin varumärkesidentitet till sina konsumenter och skapa ett starkt varumärke. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och består av individuella intervjuer och fokusgrupper. De individuella intervjuerna och fokusgrupperna har gjorts med centrala personer från valda företag, designsamarbetspartners samt med företagens konsumenter. Uppsatsens insamlade data har analyserats med en modifiering av the Corporate branding model som teoretiskt ramverk. Denna teori har i sin tur kompletterats med modellerna och teorierna Kapferers varumärkesidentitetsprisma, design thinking och Lockwoods kategorier för att mäta värdet av estetisk design. I slutdiskussionen jämförs hur nyttjandet och effekten av estetisk och strategisk design som kommunikationsmedel skiljer sig åt mellan två företag inom olika branscher och huruvida det faktum att de är verksamma inom olika branscher påverkar. Nyttjandet av design thinking skilde sig åt då serviceföretaget (Sturehof) nyttjade det genomgående medan produktföretaget (Svenskt Tenn) inte nådde fram med kommunikation genom design thinking. Effekten av design thinking gick inte att jämföra då nyttjandet skilde sig åt. Nyttjandet av estetisk design skilde sig ytterst lite åt mellan de olika företagen, men effekten skilde sig åt. Författarnas förklaring till detta är att konsumenterna inte ställer lika höga krav och inte förväntar sig samma grad av estetisk design på en restaurang som de gör på en inredningsbutik. Design hos ett produktföretag inom inredningsbranschen anses vidare som en självklarhet, men hos ett tjänsteföretag inom restaurangbranschen anses det vara en konkurrensfördel. Sammanfattningsvis menar författarna att denna undersökning visat att design, oavsett bransch, bör nyttjas i sin helhet med såväl strategisk som estetisk design för att nå ett starkt varumärke.
There is a lot of research and literature on how design, both aesthetic and strategic, can be applied in practice as a communication tool. However, the research and literature does not clarify whether the application of design as a communication tool is industry specific or generally valid for all types of companies. Companies can use design as a communication medium to communicate their brand identity to consumers, so that their view of the brand image becomes equated with the brand identity. If they succeed, the company reaches a strong brand. The purpose of this thesis is to examine and compare how companies in different industries can use design, in the form of aesthetic and strategic design, with the intention to communicate their brand identity to its consumers and to create a strong brand. The thesis is qualitative in nature and consists of individual interviews and focus groups. The individual interviews and focus groups were conducted with key persons from selected companies, their design partners and their customers. The collected data were analysed using a modification of the Corporate branding model and other, more specific, models and theories as a theoretical framework. In the final discussion the authors compare if the use and effect of aesthetic and strategic design as a communication tool differ between companies in different industries, and whether the fact that they operate in different industries has an effect. The use of strategic design and design thinking was different, since the service company (Sturehof) used it consistently, while the product company (Svenskt Tenn) didn’t reach out with communication through design thinking. The effect was not compared since the use differed. The use of aesthetic design differed little between the various companies, but the effect differed more. The authors' explanation for this is that consumers do not set equally high standards and expect the same degree of aesthetic design in a restaurant as they do at a furniture store. Design of a product company in the interior decorating industry was considered as a natural concept, but design of a service company in the restaurant industry was considered a competitive advantage. In conclusion, the authors mean that this thesis demonstrated that design, regardless of industry, should be used in its entirety with both strategic and aesthetic design to achieve a strong brand.