Dissertations / Theses on the topic 'Innovativ marknadsföring'

Två grundpelare för att ett nystartat företagande ska nå tillväxt är behovet av finansiella resurser och kunder. Båda delarna kan vara avgörande om ett företag överlever de utmanande första åren. En bredare kundbas kan leda till flera marknadsföringsfördelar vilket är ett noga studerat ämne. Från ett företags synvinkel kan fler kundrelationer betyda lojala kunder som också är nödvändiga informationskällor. Ur en kunds perspektiv kan en nära relation skapa en tydligare trygghet och bidra till mer givande produkter. En betydande kundbas kan nås via flertalet marknadsföringsstrategier men för nya företag kan dessa vara svåra att applicera eftersom de ofta har bristande kunskap och kapital. Crowdfunding har blivit en allt vanligare finansieringsmetod som kan hjälpa ett företag med att skaffa kapital genom mindre belopp som samlas in från många aktörer. Samtidigt som företaget finansieras så innebär metoden att företag säljer sitt erbjudande och sprider sitt budskap till många människor. Crowdfunding har därför möjlighet att bidra till den andra grundpelaren genom fler kunder till ett företag. Tidigare forskning inom ämnet crowdfunding visar på de finansiella fördelarna med metoden samt vilka faktorer som är viktiga för en lyckad kampanj. Tidigare studier tangerar bara ämnet alternativa marknadsföringsfördelar som en kund potentiellt kan bidra med genom sitt engagemang. Syftet med studien är att identifiera marknadsföringsfördelar med finansieringsmetoden för nya företag samt ge praktiska rekommendationer till företag som överväger att använda crowdfunding som finansieringsmetod. För att undersöka hur kunder genom crowdfunding kan bidra till marknadsföringen i ett företag så har vi analyserat avslutade crowdfundingprojekt på hemsidan Kickstarter. Vi har haft åtta djupintervjuer med respondenter från företagen som drivit kampanjerna. Vår teoretiska referensram, som handlar om crowdfunding, kundrelationer, kundengagemang och tillväxt har sedan kopplats till respondenternas intervjuer för att svara på vår frågeställning. Hur kan kunder via crowdfunding bidra till marknadsföringen i nya företag? Resultatet av vår studie visar att kunder kan bidra till marknadsföringen i ett nytt företag via crowdfunding på flera sätt. De främsta bidragen är att backarna är mer aktiva, har högre engagemang och ger spridning som leder till en ökad hastighet av uppstartsfasen i ett nytt företag.

Avsikten med vår uppsats är att bringa förståelse kring hur modevarumärken använder sig av nytänkande marknadsföring vid förmedling av sitt budskap, med fokus på: sociala mediekanaler, varumärkesambassadörer och Pop up stores. Vår huvudfråga är; Hur använder sig modeföretag av innovativ marknadsföring för att kommunicera sitt varumärkesbudskap? Innovativ marknadsföring är vårt egna begrepp vilket vi definierar som marknadsaktiviteter med syfte att skapa uppmärksamhet kring ett varumärke med fokus på kreativitet och nytänkande snarare än med pengar. Den empiriska undersökningen består av intervjuer med respondenter från Jumperfabriken, Svenska Moderådet, Dragster Kommunikation och Hope. Vår teoretiska referensram berör teorier gällande varumärkets tre nivåer, märkets författare, deltagande och absorbering, dold marknadsföring, pullmarknadsföring samt diffusionsteorier. Varumärkets tre nivåer skildrar kärna, stil och tema. Där kärnan motsvarar varumärkets själ, stil beskrivs som den kultur varumärket gestaltar och tema handlar om hur detta kommuniceras till marknaden. Märkets författare kategoriseras som märkesinnehavare, konsumenter, populärkultur och andra viktiga intressenter. Samtliga aktörer är skapare av märkets mening. Kundens grad av deltagande samt typ av anknytning/relation till omgivningen kopplas i uppsatsen till olika typer av marknadsföringsaktiviteter. Kunden kan vara enbart mentalt närvarande, fysiskt närvarande eller bli medproducent till händelsen och på så sätt påverka resultatet. Dold marknadsföring är ett innovativt sätt att nå ut med sitt varumärkesbudskap genom mediebruset. Ett dolt marknadsföringsbudskap kan spridas fysiskt, verbalt eller virtuellt. Det nya sättet att kommunicera kallas pullmarknadsföring och innebär att information finns tillgänglig då konsumenten vill ta del av den. Diffusion innebär spridning i och genom sociala system. Diffusionsprocessen omfattar många människors beslut kring att anamma en nyhet. Ett varumärke måste även legitimeras för att bli erkänt och en välanvänd legitimeringsmetod är att visa upp sina plagg på välkända personer. Uppsatsen visar att företag inte använder sig av innovativ marknadsföring i rent försäljningssyfte. Det huvudsakliga användningsområdet är istället att förmedla budskap och frambringa associationer. Innovativ marknadsföring används också för att skapa en relation till varumärkets konsumenter, för att de i sin tur skall sprida budskapet vidare. Denna typ av marknadsföring kan i många fall ses som synonym till dold marknadsföring. De tre delarna fysiskt, verbalt samt virtuellt är centrala och bör kombineras. Även pullmarknadsföring kan knytas samman med innovativ marknadsföring, i avseende att konsumenter är vana vid att välja vilka budskap de vill ta del av. Den innovativa marknadsföringen är upplevelsebaserad och i takt med att konsumenters medvetenhet kring reklam ökar måste aktiviteterna ständigt förnyas. Sociala medier är ett självklart inslag i företags marknadsföring. Det innovativa ligger dock i aktiviteterna, snarare än i själva kanalerna. Dessa aktiviteter kräver en reaktion för att få spridning. Ambassadörer kan ha en stor påverkan i diffusionen av ett modevarumärke. Det är dock viktigt att varumärket noggrant tänker igenom sitt val av ambassadör för att undvika oönskade associationer. En annan viktig aspekt är att ambassadörskapet bör framhållas som ett samarbete för att undvika den negativa klangen i företagssponsring. I framtiden tror våra respondenter att ambassadörskapet kommer nå nya dimensioner genom innovativa samarbeten. Vi kan i och med detta dra slutsatsen att en ambassadör inte enbart behöver vara en känd person utan kan lika väl vara en plats varumärket vill associeras med. Genom att sätta upp en Pop up store kan varumärken nå ut till medvetna konsumenter och nya marknader. Butiken uppfattas ofta som slumpmässig, men är i själva verket en strategiskt planerad marknadsföringsaktivitet. Pop up stores och andra analoga aktiviteter är i dagsläget mer sällsynta än de innovativa marknadsföringsaktiviteter som sker på internet. Vi kan därav dra slutsatsen att Pop up stores och liknande aktiviteter är här för att stanna.
Program: Butikschef, textil och mode

Varför behövs denna undersökning?

Då det vid produktlansering är känt att ett stort antal misslyckas med att uppfylla marknadens behov av produkter är det vid lansering ochpatentering av nya innovationsprodukter vitalt att undersökamarknadens behov av produkten. På så sätt går det att möjliggöra ettpositivt utfall och nå en stabil marknadsposition. Undersökningenvänder sig till stor del till Widforss inför patentering och eventuelltlansering av hans produkt Cykelhanken™ i Sverige och i Europa.Undersökningen kan dock även vara en vägledning för andra medinnovationsprodukter inför patentering och lansering.

Vad är syftet med undersökningen?

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka huruvida det finns en potentiell marknad hos potentiella framtida konsumenter i delar av Sverige, Tyskland och Holland för Widforss innovationsproduktCykelhanken™. Syftet är även att beskriva eventuella hinder som kankomma att stötas på vid internationalisering. Undersökningen skalldelvis även vara en del av ett underlag inför patentsökande förprodukten på den europeiska marknaden.

Tillvägagångssätt

Uppsatsen grundar sig på dels litteratursökning i form avsekundärdata vilket utgör den teoretiska referensramen och ävenligger till grund för de utformade enkäterna. Utöver sekundärdata harprimärdata samlats in i form av enkäter. Enkäterna är påstana ochutförda via ett icke-sannolikhetsurval. Dessa har senare kvalitativtanalyserats och presenteras i form av nyckelord och nyckeltal.

Resultat och slutsats

Undersökningen visar att respondenternas svar tyder på att det finns en potentiell marknad för Cykelhanken™ på delar av såväl densvenska som den tyska och holländska marknaden. Respondenternavisar i sina svar att de upplever att det finns både svagheter ochstyrkor i produkten. Svagheter i form av främst det begränsadeanvändningsområdet och styrkor främst i form av underlättandet vidspontan transportering av cykel.

En bransch som har varit vida omtalad och omskriven i media de senaste åren har varit den svenska modebranschen. Svenska modeföretag som lyckas på den svenska marknaden märker dock snabbt att den är begränsad . I jakt på större lönsamhet väljer de att expandera sin verksamhet utomlands. Svenska modeföretag väljer oftast att först expandera sin verksamhet och lansera sina varumärken i de skandinaviska grannländerna, Storbritannien samt Holland. Efter några års erfarenhet av export vänder de sedan ofta blickarna mot USA och den enorma potential den marknaden har. Många företag stöter ofta på problem vid lanseringen av sitt varumärke på en ny marknad. Vid internationalisering av ett varumärke finns det två huvudteorier att använda sig av, forskare inom internationell marknadsföring talar om standardisering och anpassning av ett varumärke till olika marknader.

Under de senaste åren har det varit de mindre svenska modeföretag som har stått för den största ökningen av den svenska modeexporten. Det som gör dem intressanta för en undersökning är att deras varumärkesbyggande vid en internationalisering måste vara av en mer innovativ karaktär då de i jämförelse med större modekedjor saknar stora marknadsföringsbudgetar. Detta gör det intressant att undersöka vilka faktorer som är viktiga för att mindre svenska modeföretag ska lyckas etablera sig på den amerikanska marknaden.

Vår problemformulering blev således att undersöka:

Hur går svenska modeföretag tillväga för att positionera och kommunicera sina varumärken på den amerikanska marknaden?

Syftet med uppsatsen har varit att med hjälp av en kvalitativ studie utreda vilka varumärkesstrategier tre svenska modeföretag med etablerade varumärken i Sverige har använt för att förmedla sina varumärken på den amerikanska marknaden.

Vi har behandlat teorier inom internationell marknadsföring samt allmänt om varumärket och positioneringen av detta ur ett perspektiv som har utgått från modemarknaden. Vi har även tagit upp diverse teorier inom marknadskommunikation, även det ur ett modeperspektiv. För att kunna göra en djupare undersökning med ett mindre antal respondenter har vi valt en kvalitativ ansats i undersökningen. Vi har haft djupgående intervjuer med företagen; Eton, Nudie Jeans, WeSC. I vår empiriska undersökning har vi utgått från de tidigare teoriavsnitten och kategoriserat upp frågorna efter ämne. Detta förenklade vårt arbete med analysen där vi har kombinerat olika varumärkesteorier med utgångspunkt i Jean-Noël Kapferers identitetsprisma.

Vi kom fram till en mängd intressanta faktorer gällande de intervjuade företagens expansion av varumärket till den amerikanska marknaden, bland annat hur företagens respektive kulturer har varit avgörande i hur varumärkena har presenterats. Vi har även förstått vikten av att ha kompetenta kontakter både inom och utom företagen som besitter kunskap om marknaden. Graden av standardisering till den amerikanska marknaden beror till stor del på vilken typ av varumärke företagen har haft samt vilken reflektion av varumärket de vill förmedla med sin kultur.

Genom att nya krav och riktlinjer från Havs- och vattenmyndigheten tillkommit kan inte båtklubbar/båtägare längre tvätta på de sätt som tidigare genomförts. Arbetet har gått ut på att hjälpa MSE AB i deras stundande produktlansering och ta reda på hur kunder vill erbjudas en båttvätts-lösning samt vad som är värdeskapande hos kund. Denna studie har undersökt behoven hos 20 båtklubbar vilket tillsammans med studiens valda teori legat till grund för det resultat som rapporten presenterar.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur nystartade företag etablerar sig på marknaden genom att använda andra marknadsföringsstrategier än traditionell marknadsföring. Metod: Denna studie har genomförts genom en kvalitativ ansats med tillämpning av en semistrukturerad intervjumall. Den kvalitativa ansatsen var genom insamling av data via intervju med 13 olika företag. Teori: Den teoretiska referensramen innehåller en analys utifrån tidigare studier med teorierna: Marknadsförings mix, Entreprenöriell marknadsföring, Effectuation samt olika metoder inom den icketraditionella marknadsföringen som Sociala nätverk, mun-till-mun metoden och internetmarknadsföring. Empirin: Empiridata består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 13 olika nystartade företag. Det förekommer även kvantitativ ansats i from av presentationen av data i empirin. Slutsats: Resultatet påvisar att de sociala omständigheter är den gemensamma nämnaren till hur nystartade företag använder sig av marknadsföring trots förändringar i tillvägagångssätten. Det förekommer fortfarande användning av traditionell media i form av PR eller tv-reklam för att genera större resurser. Resultatet visar även att det kan krävas en stormarknadsföringsbudget för att kunna etablera sig på marknaden mycket snabbare, trots icke-traditionell marknadsförings kostnadseffektivitet och träffsäkerhet i jämförelse till traditionella metoder.

Syfte: Syftet med denna studie är att analysera spekulanters preferenser beträffande foton i en annons, för att skapa en förståelse för effekten av att använda sig av mänskliga modeller.   Metod: En experimentell studie med ett deduktivt synsätt där analyser av vetenskapliga artiklar och litteratur har utförts för att ge en god överblick av tidigare forskning. Insamling av empiri har skett genom en experimentell kvantitativ metod och enkätundersökningar. Vi har analyserat vårt resultat i SPSS och framställt deskriptiv statistik, korrelationsanalys, klusteranalys, faktoranalys och T-test.   Slutsats: Vår undersökning leder oss till slutsatsen att bostadsintressenter rent generellt är mer positivt inställda till en bostadsbild där mänskliga modeller exkluderas. Emellertid visar studien att det finns tre variabler vars högsta medelvärde uppmätts i experiment tre, nämligen hemtrevlig, insyn, och utsikt. Således gör vi konklusionen att en konstellation av en manlig och en kvinnlig modell vid marknadsföringen av en bostad, påverkar bostadsintressenters inställning positivt vad gäller dessa tre variabler.  Uppsatsens bidrag: Vårt bidrag till företagsekonomins och marknadsföringens forskningsområde är en ökad förståelse för hur mänskliga modeller inom bostadsannonsering påverkar intressenter på bostadsmarknaden. Vidare bidrar arbetet också genom att innefatta riktlinjer för branschen att rätta sig efter vid användning av modeller i sin marknadsföring av bostäder.

Det finns mycket tidigare forskning och litteratur om hur design som kommunikationsmedel kan tillämpas i praktiken, både genom estetisk och strategisk design. Däremot framgår inte huruvida tillämpningen av design som kommunikationsmedel är branschspecifik eller generellt gällande för företag oavsett bransch. Företag kan nyttja design som ett kommunikationsmedel för att kommunicera sin varumärkesidentitet till konsumenterna så att deras syn på imagen blir likställd med identiteten. Då når företaget ett starkt varumärke uppsatsens definition. Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra hur företag inom olika branscher kan nyttja design, i form av estetisk och strategisk design, med avsikt att kommunicera sin varumärkesidentitet till sina konsumenter och skapa ett starkt varumärke. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och består av individuella intervjuer och fokusgrupper. De individuella intervjuerna och fokusgrupperna har gjorts med centrala personer från valda företag, designsamarbetspartners samt med företagens konsumenter. Uppsatsens insamlade data har analyserats med en modifiering av the Corporate branding model som teoretiskt ramverk. Denna teori har i sin tur kompletterats med modellerna och teorierna Kapferers varumärkesidentitetsprisma, design thinking och Lockwoods kategorier för att mäta värdet av estetisk design. I slutdiskussionen jämförs hur nyttjandet och effekten av estetisk och strategisk design som kommunikationsmedel skiljer sig åt mellan två företag inom olika branscher och huruvida det faktum att de är verksamma inom olika branscher påverkar. Nyttjandet av design thinking skilde sig åt då serviceföretaget (Sturehof) nyttjade det genomgående medan produktföretaget (Svenskt Tenn) inte nådde fram med kommunikation genom design thinking. Effekten av design thinking gick inte att jämföra då nyttjandet skilde sig åt. Nyttjandet av estetisk design skilde sig ytterst lite åt mellan de olika företagen, men effekten skilde sig åt. Författarnas förklaring till detta är att konsumenterna inte ställer lika höga krav och inte förväntar sig samma grad av estetisk design på en restaurang som de gör på en inredningsbutik. Design hos ett produktföretag inom inredningsbranschen anses vidare som en självklarhet, men hos ett tjänsteföretag inom restaurangbranschen anses det vara en konkurrensfördel. Sammanfattningsvis menar författarna att denna undersökning visat att design, oavsett bransch, bör nyttjas i sin helhet med såväl strategisk som estetisk design för att nå ett starkt varumärke.
There is a lot of research and literature on how design, both aesthetic and strategic, can be applied in practice as a communication tool. However, the research and literature does not clarify whether the application of design as a communication tool is industry specific or generally valid for all types of companies. Companies can use design as a communication medium to communicate their brand identity to consumers, so that their view of the brand image becomes equated with the brand identity. If they succeed, the company reaches a strong brand. The purpose of this thesis is to examine and compare how companies in different industries can use design, in the form of aesthetic and strategic design, with the intention to communicate their brand identity to its consumers and to create a strong brand. The thesis is qualitative in nature and consists of individual interviews and focus groups. The individual interviews and focus groups were conducted with key persons from selected companies, their design partners and their customers. The collected data were analysed using a modification of the Corporate branding model and other, more specific, models and theories as a theoretical framework. In the final discussion the authors compare if the use and effect of aesthetic and strategic design as a communication tool differ between companies in different industries, and whether the fact that they operate in different industries has an effect. The use of strategic design and design thinking was different, since the service company (Sturehof) used it consistently, while the product company (Svenskt Tenn) didn’t reach out with communication through design thinking. The effect was not compared since the use differed. The use of aesthetic design differed little between the various companies, but the effect differed more. The authors' explanation for this is that consumers do not set equally high standards and expect the same degree of aesthetic design in a restaurant as they do at a furniture store. Design of a product company in the interior decorating industry was considered as a natural concept, but design of a service company in the restaurant industry was considered a competitive advantage. In conclusion, the authors mean that this thesis demonstrated that design, regardless of industry, should be used in its entirety with both strategic and aesthetic design to achieve a strong brand.

Innovationer används allt mer för att underlätta för konsumenter och öka konkurrensfördelar hos företag. Innovativa lösningar har ökat i hotellindustrin och studiens uppdragsgivare, U&Me hotellet blev 2015 utsedda till världens andra mest innovativa hotell. Det identifierade forskningsgapet är hur företag kan använda befintliga innovationer för att öka sin prestation och samtidigt nå ut till en ny målgrupp. Att forska inom innovativa produkter och tjänster är aktuellt inom marknadsföring just nu. Målen med studien är att fylla det forskningsgap som finns och samtidigt ge värdefull information till vår uppdragsgivare. Forskningsfrågan i studien är: Hur kan ett hotell effektivt använda sig av sina befintliga innovationer för att öka sin försäljning? Studien är av kvantitativ metod med ett deduktivt angreppsätt. Studien har en positivistisk kunskapsteoretisk inriktning och objektivism som ontologisk inriktning. De huvudsakliga teorier vi har använt oss av är Innovationsspridningsprocessen av Rogers (1995), Teknologiska acceptans modellen av Davis (1986) och konsumentens beslutsprocess av Engel et al (1993). Den teoretiska referensramen avslutas med vår konceptuella modell som förklarar intresset för self-service hotell. I studien har vi genomfört en enkätundersökning på populationen studenter vid Umeå universitet. Urvalsmetoden är snöbollsurval. Totalt består urvalet i studien av 239 respondenter. För att analysera det insamlade datamaterialet har vi använt Cronbach’s Alpha, korrelationstest, chi-två-test och regressionsanalys. Resultaten vi har kommit fram till är att det finns ett samband mellan innovationsbenägenhet och upplevd användarnytta samt innovationsbenägenhet och upplevd användarvänlighet. Vi har hittat ett samband mellan upplevd användarnytta och intresse för self-service hotell, dock hittar vi inget samband mellan upplevd användarvänlighet och intresse för self-service hotell. Vi har inte sett ett samband mellan hur ofta konsumenter bor på hotell och intresse för self-service hotell. De hotellattribut som har ett samband med intresse för self-service är läge, renlighet och innovativt hotell och de anledningar som har ett samband är romantisk övernattning, vänner på besök och familj på besök. En positiv inställning till innovation har ett samband med intresse för self-service hotell. Vi har kommit fram till att hotell kan använda sina innovationer effektivt genom att marknadsföra sig mot Innovators för att nå en ny målgrupp och öka sin försäljning. Nyckelord: teknologi, innovationsspridningsprocessen, innovation, self-service, hotell, teknologiska acceptans modellen, digitalisering, konsumentens beslutprocess, hotellattribut

Problem En ensamföretagare måste ofta sitta på en mängd olika kunskaper, då det är vederbörande som i slutändan tar alla slutgiltiga beslut. Enligt Tomas Lindberg själv förekommer det en sviktande försäljning av produkten Wind-X Medium. Kan det då finnas kunskapsluckor hos Tomas Lindberg själv som har ett indirekt samband till dåliga försäljningssiffror? Vilken betydelse kan det ha för företagande och tillväxt om det finns skillnader mellan att vara en företagare eller entreprenör och uppfinnare eller innovatör?   Syfte Syftet med studien är att undersöka problematiken en ensamföretagare kan ha med att skapa större intresse och acceptans kring sina produkter.   Vision Med en vision att kunna komma med ett eller flera förslag på hur han kan gå vidare med sitt företag.   Metod Författarna har i denna studie använt sig av en kvalitativ metod, genom att intervjua ägaren till företaget. Författarna har genom att göra olika analyser fått fram information till studiens empiri. Genom att analysera och diskutera studiens teoretiska referensram har författarna kommit fram till olika förslag till hur ägaren skulle kunna göra för att gå vidare med sitt företag.   Slutsats Författarna har identifierat vissa kunskapsbrister hos ägaren Tomas Lindberg som kan påverka företaget på olika sätt. I studien har det framkommit att ägaren till företaget X-Innovations AB saknar kunskap om marknadsföring, vilket har gjort att försäljningen av företagets produkt inte går så bra som ägaren hade hoppats.
Problem In a single-person business the business man himself often must have a great deal of knowledge, because he/she is the one who must take all the final decisions. According to Tomas Lindberg there has been a failing sale of the product Wind-X Medium. Could it be that there is an indirect link between Tomas Lindbergs lack of knowledge and failing sales figures of Wind-X Medium? What can the consequence be for business enterprise and growth if there is a difference between being a businessman, entrepreneur or an innovator?   Purpose The purpose of this study is to investigate the problems a single-person business can have to create more interest and acceptance around his/her products.   Vision With a vision to be able to come up with one or more proposals on how Tomas Lindberg can move on with his business.   Method The authors in this study used a qualitative approach, by interviewing the owner of the company. The authors have by doing different tests, presented information to the study’s empirical work. The authors analyzed and discussed the study’s theoretical framework, and then come up with a various proposals on how the owner could do to move forward with his business.   Conclusions The authors have identified some knowledge gaps with Tomas Lindberg that may affect in different ways. The study has revealed that the owner of the company X-Innovations AB has some knowledge of marketing, which has allowed that the sale of its product are not going as well as the owner hoped.

Marketing is a broad subject with many different areas. Part of the marketing that has been of great importance is the 4P:s also known as the marketing mix. Marketing mix is included in one of the traditional marketing approaches. In recent years there have been some changes and have begun looking at new ways of looking at marketing. One of the ways is entrepreneurial marketing to the effect that the company tries to use its resources optimally. For example, usage of network marketing and creative resource-commercial, which is useful for small and resource-poor firms. The purpose of this study is to investigate and understand how entrepreneurial companies market and establish themselves. The survey methodology in the study is a qualitative case study. A study of four interviews with innovative companies. The companies included in the study are Creality, Avtal24, FlexGrip and Brottsportalen.se. The interviews were recorded with a dictaphone and has since become the basis of empirical data in the work.From data collected in the empirical data was then carried out an analysis in which empirical evidence and theories were contrasted and analyzed. The findings showed that companies in the study were innovation-oriented and was based on themselves and their ideas when they created businesses, something that came naturally to an entrepreneurial companies and individuals have created. They also showed that companies had deliberately positioned itself but that it was a process that evolved. Advertising was also something that was a low priority because of lack of resources meant that the companies used the methods that are affordable and natural resources, such as joint-ventures with other companies. Instead of the traditional methods for collecting information, companies have used the personal network and contacts with potential customers to obtain information on the market. The companies in this study has shown signs of making use of an entrepreneurial marketing, while also using techniques that may belong to a traditional way of marketing themselves.
Marknadsföring är ett brett ämne med många olika områden. En del av marknadsföringen som har haft stor betydelse är de 4P:na även kallat marknadsmixen. Marknadsmixen ingår i ett av de traditionella marknadsföringssynsätten. Under senare år har det skett en del förändringar och man har börjat titta på nya sätt att se på marknadsföring. Ett av de sätten är entreprenöriell marknadsföring som går ut på att företaget försöker utnyttja sina tillgångar optimalt. Exempelvis användande av nätverket i marknadsföring och kreativ resurssnål marknadskommunikation, vilket kan vara användbart för mindre och resursfattiga företag.Syftet med denna studie är att undersöka och förstå hur entreprenöriella företag marknadsför och etablerar sig på nya marknader.Undersökningsmetoden i studien är en kvalitativ fallstudie. En studie med fyra intervjuer med innovativa företag. Företagen som ingår i studien är Creality, Avtal24, FlexNgrip och Brottsportalen.se. Intervjuerna spelades in med diktafon och har sedan blivit grunden för empirin i arbetet.Från data som samlades in till empirin gjordes sedan en analys där empiri och teorierna ställdes mot varandra och analyserades.Slutsatserna visade att företagen i studien var innovationsorienterade och utgick från sig själva och sina idéer när de skapade företagen, något som kom naturligt för ett entreprenöriellt företag som privatpersoner har skapat. De visade även på att företagen inte medvetet hade positionerat sig utan att det var en process som växte fram. Reklam var även något som var nedprioriterat då bristen på resurser medförde att företagen använde sig av metoder som är överkomliga och resurssnåla till exempel samarbeten med andra företag. Istället för traditionella marknadsundersökningar för inhämtning av information har företagen använt av sitt personliga nätverk och genom kontakter med potentiella kunder för att få information om marknaden. Företagen i studien har i sin marknadsföring visat tecken på att använda sig av en entreprenöriell marknadsföring, samtidigt som de även använder tekniker som kan tillhöra ett traditionellt sätt att marknadsföra sig.

Syfte: Studien avser att kvalitativt undersöka faktorer som underlättar initiala samarbeten och långsiktiga relationer, mellan konsulter och deras uppdragsgivare. Med konsultföretagens design thinkers som utgångspunkt, kommer samarbetsprocessen och relationsskapandet att analyseras, för att på så sätt uppnå djupare förståelse i ämnet. Metod: Studien har genomförts kvalitativt och en iterativ forskningsansats har antagits. Tre kreativa företagskonsulter har intervjuats och en pilotintervju har genomförts. Ett målinriktat urval antogs och intervjuerna var semistrukturerade. Empiri: Vår empiriska data består av tre kvalitativa intervjuer med representanter från olika konsultföretag, som arbetar med design thinking. Följande personer har intervjuats: Eva-Karin Anderman, Robert Bau och Helena Frisk . Teorier: Business-to-Business, Service Dominant Logic of Marketing, Project Marketing, Inter-Organizational Projects, Client-Consultant Interaction, Relationship Marketing, The Firm-Client Relationship och Successful Innovation. Slutsatser: Studien har funnit ett antal faktorer som konsulterna arbetar med för att bilda och vårda affärsrelationer med sina uppdragsgivaret. Dessa innefattar värdeskapande processer tillsammans med sina kunder och användare i en social interaktionen
Purpose: The purpose of this thesis is to explore factors that facilitate initial collaborations and long-term relationships between consultants and their clients. From the consultants perspective (who works with design thinking), the formation and maintenance of business relationships will be analyzed in order to achieve a deeper understanding. Methodology: The study was conducted qualitatively and an iterative research approach has been adopted. Three creative business consultants have been interviewed and a pilot interview was conducted. A targeted selection was adopted and the interviews were semi- structured. Empirical foundation: Our empirical data consists of three interviews with representatives from various consulting firms, working with design thinking. Those who participated in the interviews are: Eva-Karin Anderman, Robert Bau and Helena Frisk. Theoretical perspectives: Business-to-Business, Service Dominant Logic of Marketing, Project Marketing, Inter-Organizational Projects, Client-Consultant Interaction, Relationship Marketing, The Firm-Client Relationship and Successful Innovation. Conclusions: The study has found a numberous of factors that consultants work to form and cherish business relationships with their clients. These include value-added processes with its customers and users in a social interaction.

Frågeställning: Vilka nyckelaktiviteter använder sig företag av för att skapa värde tillsammansmed sina kunder i sociala interaktioner? Syfte: Studien syftar till att undersöka vilka aktiviteter respondentföretagen utför i sinvärdeskapande process tillsammans med sina kunder och användare i sociala interaktioner meddessa. Metod: En kvalitativ undersöknings design där semistrukturerade intervjuer utfördes medmålstyrt urval av 7 respondenter från olika företag i olika branscher. Slutsats: Studien visar att de företagen som undersökts ägnar sig åt olika typer avnyckelaktiviteter i den värdeskapande processen med kund i sociala interaktioner. Det finns vissanyckelaktiviteter som är gemensamma för de olika företagen och vissa används mer flitigt ellerframgångsrikt än andra. Oavsett vilka aktiviteter som utförs och oavsett företag så visar studienatt det finns en grundläggande process. Denna består av att företaget skickar ut någon form avoutput som når kunden och engagerar denna. Processen drivs av engagemang och företaget fåreller samlar input från kundernas engagemang. Denna input analyseras och återgår i företagetsom på så sätt kan förändra och förbättra sin output för att fortsätta engagera sina kunder isociala interaktioner.
Research-question: Which key activities do companies use to create value together with theircustomers through social interactions? Purpose: This study aims to investigate which activties the interviewed companies use in theirvalue-creation processes with their customers through social interactions. Method: The research question was examined by using a qualitative research design, throughsemi-structured interviews. A purposefull sample of eight respondents with different positions,from various companies operating in multiple fields. Conclusion: The study indicates that the interviewed companies use different kinds of keyactvities in their value-creation processes with their customers through social interactions. Someof the activities were shared in all of the companies, and some are more commonly used and hasproved to be more efficiant than others. Regardless of which activities were used by thecompanies, and regardless of which company, there was a similar process used by all companies:the company sends out output, this output reaches the customers and engages them. The processis driven by this engagement and through this engagement the company can gain information andknowledge, which they use to improve and make changes that are necessary to better match theircustomers’ needs and wishes. The improvements that are implemented by the companycontributes to the customers’ engagement and encourages them to continue with their socialinteractions with the company.

Bakgrund: Marknadsföring är ett ständigt föränderligt område, och den tekniska utvecklingen har medfört både problem och lösningar. Digital produktplacering, vilket möjliggör infogning av produkter och varumärken i efterbearbetningen av en film- eller tv-inspelning, kan ses som en lösning på den traditionella produktplaceringens brister. Syfte: Syftet med studien är att presentera en konceptuell jämförelse mellan traditionell och digital produktplacering med fokus på att, inom ramen för det senare, beskriva, analysera och skapa en förståelse för fenomenet. Studien innefattar att en definition av digital produktplacering skapas, samtidigt som dess bransch exemplifieras och framtidstron utreds. Genomförande: Efter genomförd förstudie användes dokumentstudier, och intervjuer med fem aktörer inom produktplaceringsbranschen samt en medieforskare, för att studera fenomenet utifrån vårt valda syfte. Slutsats: Vår definition av digital produktplacering, ur marknadsföringssynpunkt, lyder: Digital infogning av produkter, eller varumärken, i tidigare inspelat medieinnehåll i syfte att påverka den avsedda målgruppen. Fenomenet anser vi komplettera traditionell produktplacering som marknadsföringsmetod och kommer därför troligen inte att ersätta densamma, utan istället verka i symbios. Däremot tycks framtiden se positiv ut för de båda fenomenens användande.
Background: Marketing is a constantly changing field, and technological developments have brought both problems and solutions. Digital product placement, which enables the insertion of products and brands during the post-production of a television program or film, can be considered a solution to the flaws of traditional product placement. Aim/Purpose: The aim of this study is to present a conceptual comparison between traditional and digital product placement, focusing on describing, analyzing, and creating an understanding for the latter. The study involves creating a definition of the phenomenon, as well as exemplifying its industry, and investigating the beliefs regarding its future. Completition: Following a pre-study, document studies and interviews with five industry players within the product placement industry, and one media researcher, was used to study the phenomenon. Conclusions: Our definition of digital product placement, from a marketing point of view, is: Digital insertion of products, or brands, into previously recorded media content aiming to influence the intended target group. We believe that the phenomenon complements traditional product placement, which is why it will probably not replace the same, but rather operate in a symbiotic relationship. Nevertheless, the future seems to be positive regarding the use of both phenomenons.

The spread of information technology and the dissolution of international borders have had a significant impact on the challenges and opportunities faced by today's small and medium-sized enterprises (SMEs). Innovative behaviour on the part of SMEs is a prerequisite for a successful transformation of the opportunities offered by these structural changes into growth and profitability. Thus, the overall aim of this thesis is to advance the understanding of small firms' innovative behaviour as manifested in the adoption of online channels and internationalisation. This doctoral thesis consists of an introductory chapter and six self-contained essays. The introductory section develops a general analytical framework for the thesis by reviewing the literature on innovation and organisational innovativeness and identifying key determinants and processes. The first four essays seek to explain a firm's propensity to adopt online channels and suggest that firm size and a firm's willingness to cannibalise, i.e. a firm's readiness to reduce the actual or potential value of its earlier investments, differentiate between adopters and non-adopters of online channels. Expectations of alienating resellers through online channel adoption may prevent a firm from adopting. Customers' pull, competitors' push and previous use of the Internet turned out to be strong drivers of online channel use. The fourth essay employs a two-wave research design and highlights that changes that occur in the technological and economic environment in which firms operate can, over time, change a firm's pattern of decision-making from innovation adoption to conventional cost-benefit approach. Essays five and six focus on the internationalisation of SMEs. In particular, essay five focuses on the process aspects of internationalisation and suggests that early importing has a modest direct influence on exporting, and that early importing activity indirectly enhances a firm's international experience and capabilities. Essay six investigates how competitive interactions affect internationalisation and suggests that cooperation with competitors, or coopetition, is a noteworthy internationalisation motive. This thesis contributes to the literature on innovation, internationalisation, electronic marketing and small business management and demonstrates that the dynamic forces associated with innovative behaviour affect SMEs adoption of online channels and how they work with customers and suppliers abroad.
Spridningen av informationsteknik och en kraftig ökning av handel och samarbete över ländergränser har haft en betydande effekt på de utmaningar och möjligheter som dagens små och medelstora företag (SMF) står inför. De små och medelstora företagens innovationsbeteende är dock en förutsättning för att de framgångsrikt skall kunna ta tillvara de möjligheter som dessa strukturella förändringar skapar för att åstadkomma tillväxt och lönsamhet. Således är det övergripande syftet med denna avhandling att utveckla kunskap om innovationsbeteende i små företag, så som detta manifesteras i användande av onlinekanaler och deltagande i internationaliseringsprocesser. Denna avhandling består av ett inledande kapitel och sex fristående essäer. I det inledande kapitlet utvecklas ett övergripande analytiskt ramverk för avhandlingen, utifrån en litteraturöversikt av begreppen innovation och organisatorisk innovativitet där de viktigaste determinanterna och processerna identifieras. De första fyra essäerna försöker förklara ett företags benägenhet till adoption av onlinekanaler och föreslår att företagets storlek och vilja att kannibalisera, dvs ett företags beredskap att minska det faktiska eller potentiella värdet av dess tidigare investeringar, skiljer sig mellan de som använder respektive de som inte använder kanaler på nätet. Förväntningar att återförsäljare skulle bli negativt inställda om företag börjar använda onlinekanaler kan hindra företag från att investera i dem. Karaktäristika hos kunderna, utmaningar från konkurrenterna och tidigare användning av Internet visade sig vara starka drivkrafter bakom användningen av onlinekanaler. I den fjärde essäen, som baseras på data insamlad under två olika tidsperioder, visas att de förändringar som sker i den tekniska och ekonomiska miljö i vilken företagen är verksamma, kan med tiden innebära att beslutsfattandet skiftar från innovationstänkande till traditionellt kostnads​​-nyttotänkande. Essä fem och sex fokuserar på internationaliseringsprocesser i små och medelstora företag. Den femte essäen studerar i första hand internationaliseringsprocessen och visar på att tidig erfarenhet från importverksamhet enbart har en mindre inverkan på omfattningen av företagets framtida export. Tidig importerfarenhet har emellertid även en indirekt positiv effekt på företagets proaktiva attityd till internationalisering. Essä sex undersöker hur interaktion med konkurrenter påverkar internationaliseringen och visar att samarbete med konkurrenter, eller ”coopetition”, kan ha en betydande effekt på motiv till internationalisering. Denna avhandling bidrar till litteraturen inom områdena innovation, internationalisering, digital marknadsföring och ledning av små och medelstora företag. Den visar att de dynamiska krafter som ligger bakom innovationsbeteende påverkar små och medelstora företags användning av onlinekanaler samt hur denna företagsgrupp arbetar med kunder och leverantörer utomlands.

Hotell ser i dagens samhälle i regel likadana ut och konkurrerar om samma utbud och kunder. Det är således betydelsefullt att i dagens konkurrensinriktade samhälle skilja sig från andra företag som verkar i samma bransch. Nya tjänster hjälper företag att attrahera nya kunder och samtidigt behålla redan befintliga vilket har gjort tjänsteutveckling till en viktig konkurrensfaktor. Det är således viktigt för hotell att känna till vad kunderna efterfrågar för att kartlägga potentiell tjänsteutveckling. Avsaknad av konkret forskning på ämnet kan leda till att ledningen för ett hotell genomför förändringar utan att se till kundernas egentliga behov, vilket kan medföra ett stort risktagande och stora ekonomiska kostnader. En positiv förändring sker först när hotell utvecklas i den riktning som deras kunder begär. Studien syftar till att kartlägga potentialen till tjänsteutveckling inom hotellbranschen i Umeå ur ett företags- och kundperspektiv. Detta för att se om det finns behov till förändring och om branschen tillmötesgår marknadens krav. Genom semistrukturerade intervjuer kartläggs utbudet och efterfrågan av tjänster och service i hotellbranschen. Dessa analyseras sedan mot den teoretiska referensramen. Studien avser även att som delsyfte analysera och beskriva om tjänsteutveckling ger ett högre kundvärde samt vilken typ av tjänsteutveckling inom hotellbranschen som skulle underlätta för kunderna samt öka kundvärdet. En ökad förståelse i ämnet kan öka hotellens marknadsposition, lönsamhet och kundvärde. Studiens resultat uppvisar att det finns potential till utveckling av tjänster och service bland hotellen som var föremål i studien. Främst gäller det personalutveckling och utveckling av processen vid in- och utcheckning samt möjligheten till att göra beställningar på mat under alla tider på dygnet. Resultatet visar skillnader mellan vad affärsresenärer och privatresenärer efterfrågar. Affärsresenärer efterfrågar effektivisering och tjänster som underlättar i deras vardag och bidrar till att hotellet fungerar som ett stationärt hem. Privatresenärer å andra sidan efterfrågar främst personlig service och har inte samma krav som affärsresenärerna har över boendet och utbudet av tjänster. Slutligen har vi funnit att hotellen som önskar att öka kundvärdet gentemot sina kunder måste välja en tydlig strategi. Här har vi kommit underfund med två starka koncept, antingen ett lite dyrare koncept där allt ingår eller så ett billigare alternativ där kunderna får köpa tilläggstjänster efter önskemål. En tydlig strategi minskar risken för besvikelse och missförstånd.

Purpose - The purpose of this research was to investigate the adoption of ERP tool by employees within a product manufacturing organization. Design/methodology/approach - In order to fully achieve the research task, the authors applied a qualitative case study that was descriptively designed. During data collection processes, primary and secondary data were utilized as information resources. The primary data obtained were multiple in-depth and semi-structured interviews performed with fifteen (15) employees over the course of an empirical investigation. While secondary data were, information obtain through various scientific articles, case organization’s webpage and other resourceful ones. Finally, convenient sampling method was used during identification and selection of respondents that were highly resourceful to the case study. Findings - An identification from the empirical data obtained highlighted some likely impediments to technological innovation adoption. More often, constraints to innovation adoption are not always individual factors but rather frequently organizational ones which can hinder employees’ from promptly adopting new innovations in various working environments. Research limitations/implications - Future research is proposed to measure the effect of employees’ adoption of technology innovation can have on an organization’s industrial performance. Furthermore, in order to encourage rapid adoption of innovation within an organization, recognitions and praises to employees whom are making good efforts is recommended. Personal recognitions from top managers to performing employees’ can persuade other employees to be more proactive in innovation utilization to obtain the same praise. Originality/Value - This study defines innovation adoption from an individual employee’s perspective as: an employee having a proper knowledge of the technology given to be used, personal acceptance of the technology, managerial empowerments to the employee and most importantly is an employee having the adequate ability to fully utilize the technological tool provided in order to fulfil the specific task. Keywords -  Innovation, Adoption, Technology, IT Tool, Enterprise Resource Planning, Organization Factors and Individual Factors.   Paper Type -  Master’s Thesis

To Reference this paper:

Mbachu, C.I. and Bizien, Q. (2017). Adoption of innovation: A qualitative research about employees' adoption of information technological tool (ERP) within an organization. Department of Business Administration, LNU, Växjö - Sweden. Page 1 - 75.

Millennials are not as committed to charity as the generations before them. Millennials have also been proven very difficult to attract, which is problematic since Millennials are the future donors’ charity organizations must depend on. The purpose of this study is therefore to identify possible patterns, relationships and opportunities that would make Millennials donate to charity. The study presents the current situation of charity on the Swedish market, which follows by an introduction for how non-profit promote themselves and do their marketing. This leads to the research question: How should charity organizations promote themselves to get Millennials to become loyal? This study applies a qualitative research strategy. The primary data has been collected through semi-structured interviews with five representatives from five different charity organizations. All five organizations work with international projects.   The result shows that the five organizations have knowledge about how to market to attract and engage Millennials, but they do not apply this knowledge. The result presents four paradoxes. We consider that the perception of these paradoxes, as well as responding to them, determines the charity organizations outcomes and overall ability to attract Millennials. The result also shows that to engage with Millennials and create long-lasting relationships, charity organizations marketing must be innovative, cool, and creative with repetitive messages. Charity organizations also must use the communication channels that Millennials engage with. The result has given rise to the "Interactional Model for Targeting Millennials", which is built on 11 key factors that charity organizations must apply to establish, develop and maintain a relationship with Millennials.