Dissertations / Theses on the topic 'Inre effektivitet'

Effektivitetsmätning är ett ständigt aktuellt ämne som intresserar många företag. Historiskt sett har denna mätning begränsats till ekonomiska aspekter, men i dagens samhälle räcker inte det. För att hänga med i den allt hårdare konkurrensen mellan företagen måste effektivitetsmätningen täcka upp organisationens samtliga aktiviteter. Utifrån teorier om effektivitet, mål och mått har det därför undersökts hur privata företag arbetar med den inre effektivitetsmätningen, samt hur detta kan appliceras på tjänste- och systemutvecklingsföretaget Aptic AB.

Denna kvalitativa studie baseras på sju intervjuer genomförda på olika företag som alla har använt sig av effektivitetsmätningar i flera år. För att få en överblick av Aptic AB:s behov av liknande effektivitetsmätningar intervjuades även två personer från denna organisation. Intervjuerna var halvstrukturerade med öppna frågor för att respondenterna skulle ha möjlighet att ta upp det som de själva tyckte var viktigt.

Empirin visar att effektivitet kan mätas genom att sätta upp mål inom områden som ekonomi, kvalitet, leveranssäkerhet, medarbetare, säkerhet, miljö och förbättringar, för att sedan utföra mätningar som visar hur verksamheten ligger till i förhållande till det. Eftersom samtliga företag ansåg att effektivitetsmätning är en viktig del i organisationens överlevnad på längre sikt, så rekommenderas även Aptic AB att påbörja detta arbete.

Det finns en ambition i den svenska förvaltningen att effektivisera offentliga organisationer och minska dess kostnader. Denna ambition finns i olika stor grad i flera av världens industriländer. Minskade kostnader skulle dock kunna kollidera med organisationernas uppdrag. Vi har intresserat oss för räddningstjänsten i Sverige och Danmark, länderna har valt att producera tjänsten på olika vis men gemensamt för organisationerna är att de har säkerhet som uppdrag och är säkerhetskritiska organisationer. Vi undrar hur de tänker kring effektivitet och vad de gör för att vara effektiva.   Syftet är att förstå och jämföra offentliga och privata säkerhetskritiska organisationers föreställningar om effektivitet och hur de agerar för att vara effektiva. Vidare ställer vi oss frågan vad det betyder ur ett säkerhetskritiskt perspektiv och ett effektivitetsperspektiv.   Vi har gjort detta genom att kvalitativt undersöka tre fallorganisationer, en svensk offentligt producerad räddningstjänst, en privat producerad räddningstjänst i Danmark och en offentligt producerad räddningstjänst i Danmark.   Referensramen utgörs av teorier kring effektivitet och vad begreppet innebär och dess komplexitet. I referensramen lyfts även teorier kring offentliga organisationers strategier. Kapitlet avslutas med ett avsnitt kring säkerhetskritiska organisationer och egenskaper som är typiska för denna typ av organisation.   Slutsatsen är att de tre fallorganisationerna har olika föreställningar kring effektivitet och arbetar på tre olika vis för att vara effektiva. Det finns även skillnader ur ett säkerhetskritiskt perspektiv och det gäller främst deras arbete med extra resurser i form av brandmän. Möjliga konsekvenser av de två danska räddningstäjnsternas arbetssätt är ökad specialisering och mångsyssleri.

This thesis analyses police officers' work with internal control of foreigners through a discussion of, among other things, the nation-state, rule of law ideals as well as the police profession and the conditions surrounding that profession. Internal control of foreigners, practised by police officers has two main aims: to control migration and to fight crime amongst people unauthorised to reside in the country. There has been a demand for increased efficiency in the internal control of foreigners, since Sweden joined the Schengen agreement. Police officers are now expected to be observant in all their work carried out, of the possibility that people they encounter are in the country without permission. The authors have accompanied police officers in Malmö and Stockholm in their work. They have also studied cases in the legal system and of the special board that handles cases of offences made by police officers. The authors discuss the importance of different factors to the police work on internal control of foreigners. Certain factors are more important than others and there is an interplay and reinforcement of some of these: the political and historical context, the discretion of the police, grey areas in the rules, the work tools of the police as well as inspection possibilities. A state of tension can be identified between the ideals of the nation-state and rule of law ideals. Several factors interplay to create a potential for and an apparent risk of ethnic discrimination in the police work on the internal control of foreigners. This study shows that the prerequisites necessary to perform the control efficiently, unerringly and with proper discretion are lacking. Police officers are put to the almost impossible task of determining who is in the country without permission.

Försvarsmakten har p.g.a. av förändringar i folkrätten tvingats till omfattande förtida avveckling av vapensystem under de senaste 15 åren. Folkrätten är en av flera faktorer som påverkar utveckling och anskaffning av vapen. Frågan är om det finns möjlighet att genom korrekt analys av folkrättliga indikatorer kunna förutsäga möjliga förändringar så att yttre effektivitet kan öka m h t utveckling/anskaffning av nya vapen. Uppsatsen syftar till att analysera den svenska vapenutveckling och anskaffning för FM utifrån ett folkrättsligt perspektiv för att besvara om förändringar i tillämpningar av folkrätt kan leda till ökad effektivitet avseende utveckling/anskaffning av vapensystem.

Henri Fayols teori om industriell och generell administration har använts för att analysera hur folkrätten inverkar på effektivitet inom vapenutveckling/anskaffning med utgångspunkt från Fayols syn på hur planering och kontroll ska användas inom administrativa processer.

Fayols syn på planering är att denna ska vara framåtblickande och att analysen sedan ligger till grund för verksamhetsplanen vilket leder till att man producerar det som marknaden efterfrågar dvs. hög yttre effektivitet. Kontroll bör ske tidigt så att identifierade avvikelser kan åtgärdas med minimal mängd resurser inom organisationen vilket möjliggör en högre grad av inre effektivitet. Metoden har varit kvalitativ analys av texter samt ostrukturerade och informella respondentintervjuer.

Resultatet har visat på att kontrollen bör komma tidigare med avseende på folkrätt. Detta skulle sannolikt öka den inre effektiviteten. Resultatet visar att FM gör framåtblickande analyser inom många områden men inte inom folkrätt. Om FM inkluderar folkrätt i den framåtblickande analysen skulle sannolikt den yttre effektiviteten kunna öka.

Denna uppsats behandlar effektivitetsmätning inom Vägverket. Syftet är att analysera sammansättningen av effektivitetsmått och hur dessa prioriteras bland de mått som genererades tillföljd av Haraldprojektet samt inom hela det balanserade styrkortsperspektivet internt/finans. Ett antal av Vägverkets effektivitetsmått undersöks och analyseras utifrån dimensionerna inre, yttre och organisatorisk effektivitet. Undersökningen är av kvalitativt art med anledning av att flexibilitet i undersökningen eftersträvas. Måtten är erhållna från Vägverket, kompletterande måttinformation är insamlad från personal på Vägverket samt från dess mål och måttdatabas. Måtten undersöks utifrån deras syfte och egenskaper, för att på så sätt bedöma vilken effektivitet de omfattar. Av undersökningen framgår att målen i det balanserade styrkortet internt/finans inom Vägverket i hög grad är satta efter den yttre effektiviteten men att måtten främst ser till den inre effektiviteten.

Införandet av Grundsyn Underrättelsetjänst (Grundsyn Und08) beskrivs som en stor utmaning för underrättelsetjänsten i så motto att nya metoder och processer skall utvecklas som gör att man på ett effektivare sätt möter olika beslutsfattares framtida krav.

Inom verksamhetsfältet underrättelsetjänst saknas en allmänt erkänd effektivitetsdefinition varvid ordets betydelse och användning ligger öppet för bedömning och tolkning. Man kan därför på goda grunder anta att det inom professionen finns en mängd olika uppfattningar om hur begreppet effektivitet bör värderas.

Detta är inte tillfredsställande om man beaktar hur värdeladdat effektivitetsbegreppet är i de sammanhang det används. Avsaknad av en effektivitetsdefinition innebär ur en teoretisk synvinkel att effektivitetsbegreppets räckvidd därmed blir oklar. Det behövs därför en gemensam förståelse av hur effektivitetsbegreppet kan tolkas och förstås. De tankar som här läggs fram skall i detta sammanhang förhoppningsvis utgöra ett bidrag som ökar förståelse för användandet av effektivitetsbegreppet inom underrättelsetjänsten.

This study investigates possibilities for measuring efficiency in service processes. Although there has been considerable research around service processes over the last 25 years, concepts of measurement and evaluation of service processes are rare. The aim of the study is to identify different factors that can affect service efficiency in order to provide a practical, useable model for evaluating the performance of certain service processes. To develop a framework for further research, two service processes are analyzed. These processes were "Student examination writing" at Örebro University and "Passenger Ground Service Delivery" (PGSD) at SAS Ground Services. These processes were used to discover background factors which then structured a search of relevant research literature. Four factors were found in the studied processes, namely lead-time, flexibility, capability and resource utilization. These factors, and relations among them, are used to construct an evaluation model. The model is validated by testing in seven groups with members who are familiar with the analysis of service processes. The conclusion from the tests is that the model can be used for evaluation of service processes.

Syftet med denna uppsats är att hitta en innovativ definition av begreppet interna kunder samt föreslå en implementeringsstrategi för en av den svenska matvarugrossisten ICAs lagerenheter. Vi har nått våra slutsatser genom kreativa studiebesök, interaktiva intervjuer, en innovativ workshop och litteraturstudier. Vi har utgått från leanfilosofin och teorier om kulturer, förtroende och kommunikation i organisationer. Inom samtliga områden har vi stött på kopplingar till inre och yttre effektivitet. Under intervjuerna upptäckte vi att ICA står inför vissa utmaningar när det gäller de anställdas förtroende, kommunikation och individualistiska tankesätt. Vi har därför försökt integrera dessa problem i vårt koncept Team Logistik inom vilket vi refererar till interna kunder och leverantörer som Centrar och Backar, med inspirationen från ishockeyrinken. Vi rekommenderar att ICA använder positiva incitament i sin implementering för att bygga upp förtroendet och kicka igång dialogen mellan avdelningarna i logistikkedjan. Målet med konceptet är att höja den inre och yttre effektiviteten.
This paper aims to come up with an innovative definition of the internal customer construct as well as an implementation strategy for a logistics unit of the Swedish grocery wholesaler ICA. We have reached our conclusions through creative study visits, interactive interviews, an innovative workshop, and by reading up on research. We have focused on lean management and theories about organizational culture, trust and communication and found connections to efficiency and effectiveness in all fields. During our interviews we discovered that ICA was facing some challenges concerning trust, communication and an individualistic mindset among the workers. We therefore tried to incorporate these problems into our concept Team Logistics in which the internal customers and suppliers are referred to as Centers and Backs, all in line with our ice hockey approach. As for the implementation strategy we recommend ICA to use positive incentives to build trust and boost the dialogue between in-chain departments. The goal is for the concept to increase efficiency and effectiveness.

I transportbranschen finns behov av ett gemensamt och standardiserat mått för mätning av effektivitet och trots avancerade IT-system och moderna verktyg råder det idag avsaknad av detta. Transportföretagen behöver inte bara ta fram egna, interna mått utan också accepterade och vedertagna mått som kan användas för att kommunicera med kunder, myndigheter och andra externa intressenter.
The transportation industry is in need of a common and standardized measure for measuring the efficiency and despite advanced IT systems and modern tools, there is currently a lack of this. Carriers need not only to develop their own, internal dimensions, but also accepted and recognized measurements that can be used to communicate with customers, governments and other external stakeholders.

Ekonomisk teori handlar mycket om att förvalta resurser på ett så effektivt sätt som möjligt. Denna verklighet gäller även för den offentliga förvaltningen. Åklagarmyndighetens uppgift är att utifrån de medel som står till förfogande försöka uppnå de uppsatta verksamhetsmålen. Myndighetens uppgift är vidare att förvalta och distribuera resurserna på det effektivaste sättet möjligt för att uppnå de uppsatta målen. För att kontinuerligt söka förbättra och effektivisera Åklagarmyndigheten är det relevant att kunna mäta hur väl organisationens olika delar presterar. Möjligheten att fastställa vilka delar som gör bra ifrån sig samt vilka som gör mindre bra ifrån sig är viktigt för fortsatt utveckling. Att göra dessa mätningar rättvisa och meningsfulla kräver solida metoder. Resultatet av studien visar att skillnader i inre effektivitet föreligger mellan de studerade åklagarkamrarna. I de modeller som studien använt sig av identifierades mindre effektiva kammare som har kunnat jämföras med relativt effektiva enheter. Studien bör ses som ett pilotprojekt som kan hjälpa till att peka i vilken riktning myndigheten bör gräva djupare för att utveckla mindre effektiva kammare.

Problemformulering Hur skiljer sig den inre effektiviteten mellan Västerbottens läns landsting hälsocentraler i Umeå-området? Hur kan hälsocentralerna förbättra sin inre effektivitet? Syfte Syftet med denna studie är att genom ABC-kalkylering beräkna kostnaden för ett besök på Västerbottens läns landstings olika hälsocentraler inom Umeå-området. Dessa kostnader jämförs sedan mellan hälsocentralerna, för att på så sätt kunna ge indikationer om vilka hälsocentraler som drivs kostnadseffektivt och vilka som är i behov av effektivisering. Syftet med resultaten från dessa beräkningar och jämförelser är alltså att ge Västerbottens läns landsting förslag och rekommendationer för en ökad effektivitet. Metod  Studien är genomförd med en kvantitativ forskningsstrategi. Vår kunskapssyn är positivistisk, där vi försöker förklara hälsocentralernas totala kostnadseffektivitet genom att analysera olika processer och deras kostnader. Angreppssättet är deduktivt, i och med att vi baserar vår undersökning på befintlig teori. Datainsamlingen har genomförts via vår kontaktperson från lanstinget där vi analyserat de dokument vi erhållit. Eftersom alla hälsocentraler inom Umeå-området ingår i undersökningen har studien ett totalurval. Teori I teorikapitlet behandlas de områden som ligger till grund för denna studie, ekonomistyrning, ABC, benchmarking och nyckeltal. Dessa områden behandlas med hjälp av litteratur och tidigare forskning kring respektive område. Kapitlet börjar med en beskrivning av ämnet ekonomistyrning, där det framgår hur organisationer kan gå tillväga för att styra sin verksamhet i önskad riktning. Därefter följer ett avsnitt om redskapet ABC, som vi använder oss av för att beräkna besökskostnaden på e olika hälsocentralerna. Vidare följer ett avsnitt om benchmarking, som ligger till grunden för våra jämförelser mellan de olika hälsocentralerna. kapitlet avslutas sedan med ett avsnitt om nyckeltal, som vi använder oss av i vår benchmarkingprocess. Slutsatser Resultaten från vår studie visar att det finns skillnader kring den inre effektiviteten bland Västerbottens läns landstings hälsocentraler, inom Umeå-området. Resultaten visar även på områden där vissa hälsocentraler skulle kunna förbättra den inre effektiviteten.  Utifrån resultaten har vi gett förslag och rekommendationer oh hur dessa hälsocentraler skulle kunna förbättra den inre effektiviteten. Samtidigt måste man vara medveten om att vår studie endast fokuserar på den inre effektiviteten, och tar därmed ingen hänsyn till kvalitetsaspekten. Därför måste varje hälsocentral avgöra hur våra rekommendationer skulle påverka kvaliteten på vården, och därefter besluta om det är genomförbart. Därigenom är det inte säkert att våra rekommendationer är användbara, men vi har dock visat på olika områden där den inre effektiviteten kan förbättras.

Bakgrund och syfte: Syftet med studien var att undersöka hur CV-lös rekrytering kan fungera som arbetssätt inom bemanningsbranschen. I enlighet med det har CVts och personliga brevets betydelse, rekryteringsprocessers tidsåtgång samt rekryterares primära attityd gentemot CV-lös rekrytering tagits i beaktning. Metod: En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har genomförts för insamling av data. Resultat: CVt till skillnad från det personliga brevet fyller en viktig funktion i rekryteringsprocessen för att utläsa den sökandes kompetens. En CV-lös rekryteringsprocess skulle dock kunna effektivisera urvalsprocessen vid ett stort urval, om det framkommer tydligt huruvida den sökande uppfyller tjänstens skallkrav. Slutsatser: CV-lös rekrytering är inte alltid det mest lämpliga tillvägagångssättet för att effektivisera rekryteringsprocesser. Det som framförallt behövs ta i beaktning vid implementeringen av CV-lös rekrytering som arbetssätt är aktuella tjänsters komplexitet samt i vilken kontext omvärlden befinner sig i.

Bakgrund. Nitrat är ett födoämne som fått stor uppmärksamhet inom forskningen de senaste åren. Studier påvisar blodtryckssänkande effekt, minskad syrekostnad vid submaximalt- och maximalt arbete. Det ökar samtidigt den muskulära verkningsgraden och kan därmed i idrottssammanhang ha eventuell positiv inverkan på prestationen. Syfte. Att undersöka om tre dagars uppladdning med nitrat i form av 7 cl rödbetsjuice (0,4 gram nitrat) om dagen, samt en fjärde dos på testdagen kan öka prestationen hos medeltränade löpare i ett Coopers test.  Metod. En randomiserad dubbelblind placebo-kontrollerad korsad studie utfördes på totalt 6 fullt friska försökspersoner, varav tre män och tre kvinnor (ålder 25,5±7 år, VO2max 46,7±22, kroppsvikt 73±17,1 kg, längd 178,8±17,9 cm, BMI 23±6,4). Försökspersonerna genomgick vid två tillfällen tre dagars uppladdning samt en fjärde dos på testdagen med två olika typer av kosttillskott, nitratprov (rödbetsjuice) och placebo (tranbärsjuice). De två testperioderna separerades av en 7 dagars washout-period. Totalt genomfördes fem olika typer av mätningar i följande ordning; längd och vikt, blodtryck, löptest (Coopers test 12min) då även puls och upplevd ansträngning registrerades. I den statistiska analysen tillämpades ett parat t-test för att jämföra placebo, nitrat och första och andra testperiod. Resultat. Ingen signifikant skillnad i prestation vid Coopers test mellan nitrat och placebo. En signifikant prestationsförbättring (p<0.03) noterades dock vid andra löptestet gentemot första. Blodtrycksvärden var inte signifikant olika mellan nitratprov och placebo. Däremot var både systoliskt och diastoliskt blodtryck lägre vid andra mätningen i förhållande till första (Systoliskt bt; p<0.02, diastoliskt bt; p<0.01). Konklusion. Tre dagars uppladdning samt en fjärde dos nitrat på testdagen förbättrar inte prestationen hos medeltränade löpare i ett Coopers test. Försökspersonerna presterade bättre vid andra löptestet än vid första vilket sannolikt beror på en träningseffekt. 60 minuter efter dietärt intag av nitrat har blodtrycket inte påverkats. Lägre blodtrycksvärden vid andra mätningen kan ha orsakats av ”white coat hypertension”.

It`s blameful to do nothing. You should catch the day and its possibilities. Every second, minute and day, you have the potential to be constantly productive. Do not lose a second of time that you can use to create an imprint of your existence. Do not waste your time when you have the opportunity to create something measurably valuable. Soon you are gone and the competition is great. Doing nothing is a task that fewer and fewer are devoted to, to a lesser extent. We are expected to always be accessible and keep up to date with what is happening around us. There is a constant occupation of our sense of mind, thoughtfulness and rest is unprioritized. We try to maximize the part of our time when we are productive and active to absurdity. The goal seems to make as big imprint of our existence as possible. Fast and more is applauded until the day we burn ourselves out. In my work, I investigate passivity as backlash in a faster world, in a world where focus is on production, efficiency and results. A world where everything worth valuing is measurable. What is really a desired result and is it always possible to measure? Who really gets that gain from our fast life? Can passivity and slowness act as an activist act? Can one passively create something measurable? Is burning time perhaps our time´s most provocative act? With my work, I want to question my constant bad conscience about being insufficient and my feeling of not doing enough. If I can´t do enough, I do nothing instead.
Det är skuldbelagt att göra ingenting. Du bör fånga dagen och dess möjligheter. Varje sekund, minut och dag har du potential att vara konstant produktiv. Förlora inte en sekund av tid som du kan använda till att skapa ett avtryck av din existens. Slösa inte med din tid när du har möjlighet att skapa något mätbart värdefullt. Snart är du borta och konkurrensen är stor. Att göra ingenting är en syssla som allt färre ägnar sig åt. Vi förväntas alltid vara tillgängliga och hålla oss uppdaterade om vad som händer runt oss. Det sker ständigt en ockupation av våra sinnesintryck. Eftertänksamhet och vila prioriteras bort. Vi försöker att maximera den del av vår tid då vi är produktiva och aktiva till absurditet. Målet verkar vara att hinna sätta ett så stort avtryck av vår existens som möjligt. Snabbare och mer applåderas till den dagen då vi bränner ut oss. I mitt arbete undersöker jag passivitet som motreaktion till en snabbare värld, i en värld där fokus ligger på produktion, effektivitet och resultat. I en värld där endast det som är mätbart ges ett värde. Vad är egentligen ett önskat resultat och är det alltid möjligt att mäta? Vem är det egentligen som får vinsten av vårt snabba liv? Kan passivitet och långsamhet fungera som en aktivistisk handling? Kan man passivt skapa något mätbart? Är ”att bränna tid”  kanske vår tids mest provokativa handling? Med mitt arbete vill jag ifrågasätta mitt konstanta dåliga samvete om att vara otillräcklig och min känsla av att jag inte gör tillräckligt. Om jag inte kan göra nog så gör jag istället ingenting.

Precis som människor påverkas av sin omgivning, påverkas även organisationer av sin omvärld. Vår tids globalisering och den hårda konkurrens som den tillför ställer allt högre krav på organisationerna att förändras i takt med sin omvärld för att överhuvudtaget kunna överleva. Men de krav som kan leda till både organisationsstrukturella och ekonomiska problem behöver inte enbart komma genom press utifrån, utan kan även uppkomma inifrån organisationen.

Uppsatsen har som syfte att försöka ta reda på hur en organisation hanterar den psykosociala arbetsmiljön som uppstår i samband med en omorganisation. Författarna har velat se om det går att urskilja tendenser till hur man bäst hanterar alla de känslor som uppkommer hos de drabbade medarbetarna i samband med en förändringsprocess. Uppsatsen ämnar även att söka svar på hur ledningen uppfattar det känslospektra som utspelar sig hos de medarbetare som utsätts för en organisationsförändring.

Undersökningen som genomförts har haft en abduktiv ansats där datainsamlingen varit kvalitativ i form av en fallstudie. Undersökningsobjektet är Region Stockholm som nyligen genomförde en omorganisering för att bättre kunna harmonisera med ny huvudkund. Författarna har kommit fram till att de ansvariga för Region Stockholms omorganisation har haft en väl förankrad uppfattning av hur de drabbade medarbetarna känt sig under förändringsprocessen. De känslor som de ansvarig beskrivit och i vilket följd de infunnit sig stämmer väl överens med den syntes som skapades som grund för undersökningen.

Det finns i management control-litteraturen en efterfrågan på studier som tar ett helhetsperspektiv på styrsystem (Management Control Systems, MCS) och som förklarar hur dessa system bidrar till effektivitet hos organisationer. Utifrån ett contingency-synsätt undersöker vi i denna studie hur kulturell styrning och prestationsmätning som delar av MCS, tillsammans med den kontextuella variabeln osäkerhet i omgivningen, påverkar hur effektiva organisationer är. Vi antar en systemansats och önskar studera relationen mellan fler variabler, och därför tillämpas en klusteranalys där datamaterialet delas in i grupper med liknande karaktäristika. Då det är tveksamt om det finns en skillnad i effektivitet mellan de kluster vi identifierar, och för att få en bättre förståelse för vårt resultat, väljer vi att analysera detta utifrån två olika perspektiv. Utifrån det ena perspektivet antas organisationernas effektivitet skilja sig från varandra. Sett från detta perspektiv verkar en hög grad av prestationsmätning tillsammans med en hög grad av kulturell styrning vara effektivt under hög grad av osäkerhet i omgivningen. Utgångspunkten i det andra perspektivet är däremot att alla de företag som existerar och kan studeras är effektiva, och utifrån denna analys verkar det tvärtemot den tidigare analysens resultat som att en lägre grad av prestationsmätning tillsammans med en lika stor grad av kulturell styrning är mer effektivt i osäkra omgivningar, även om detta samband är något oklart. Under låg grad av osäkerhet i omgivningen visar analyser ur båda perspektiven att en hög grad av kulturell styrning tillsammans med en låg grad av prestationsmätning är en effektiv kombination. Dessutom visar det sig utifrån det sistnämnda perspektivet att även hög grad av båda styrmekanismerna är effektivt i mindre osäkra omgivningar.
Within the management control literature, studies have been requested that take a holistic view of Management Control Systems (MCS) and that explain how these systems contribute to organizational effectiveness. In this study, from a contingency perspective, we examine how cultural control and performance measurement as parts of the MCS, together with the contextual variable environmental uncertainty, affect the effectiveness of organizations. Adopting a systems approach we wish to study the relationship between several variables and therefore use a cluster analysis to divide the data into groups with similar characteristics. Since it is not clear whether there are any differences in effectiveness between the identified clusters and to get a better understanding of our findings, we choose to analyze the results from two different perspectives. Adopting one of the perspectives, the organizations are assumed to be unequally effective. From this perspective a high degree of performance measurement combined with a high degree of cultural control seem to be effective under high degrees of environmental uncertainty. From the other perspective it is implicitly understood that all of the observed organizations are effective since they exist. Seen from this, second, perspective it seems that a lower degree of performance measurement together with an equal degree of cultural control is more effective in uncertain environments, even though this relationship is somewhat vague. Under a low degree of environmental uncertainty, analyses from both perspectives show that a high degree of performance measurement together with a low degree of cultural control in an effective combination. Furthermore, the analysis from the second perspective indicates that also a high degree of both of the control variables is effective in high degrees of environmental uncertainty.

The efficiency of warehouses has a large impact on the company costs. Storage- and handling costs make up a significant part of the total logistic costs for companies [4]. A large part of the handling costs consists of order picking which can consist of up to 50% of transports between different places of the warehouse. This makes warehouse layout an important aspect in improving the efficiency of the warehouse and in keeping the companies competitiveness [4]. A lot of work-related injuries occurs in warehouses and the consequences can be very serious and expensive [8]. An inadequate warehouse layout can increase the risk for injuries and there are many aspects regarding the working environment that must be considered when developing a layout [9]. The warehouse layout has a great impact on both efficiency and working environment safety. There is relatively little research about structured approaches for developing warehouse layouts and there is a deficit of studies regarding working environment despite its great importance [2]. The purpose of this study is to produce a process for development of warehouse layouts with regards to efficiency and working environment safety. The purpose has been divided into two question formulations: 1. Which factors regarding warehouse layout affects efficiency and working environment safety? 2. How can the factors regarding warehouse layout be impacted to improve the efficiency and working environment safety? The study has been divided into four phases. Phase one was initiated through a pre-study to obtain a thorough understanding of the field. The phase consisted of an interview, observations and constitutes a base for the literary review that is initiated in the next coming phase. Phase two consisted of a literary review that resulted in several factors and improvement measures. Phase three included a case study and a benchmarking. The factors were examined during the case study at the company Svenska Hem. The benchmarking was done through an interview with the purpose of identifying additional factors. The process PALOS was developed in phase four from the theory and empirical data with the method analytical conceptual research. In the chapter analyse the results to the question formulations are presented. The first question is answered through a table with factors and their relation to efficiency and working environment safety. Most of the factors have relations to more than one of the elements. The second question is answered through improvement measures that impacts the factors. The purpose fulfilment is answered with the process PALOS (Process for development of warehouse layout regarding efficiency and working environment safety). The process has six general steps with different sub steps. The process can be done once or used periodically. The process can be used both for improving existing warehouses or potentially for designing a new. Companies that use or needs a warehouse can use the process PALOS and the underlying knowledge to potentially reach an improved efficiency and hence reduce their warehousing costs and improve the delivery precision which in turn leads to increased competitiveness. The working environment can also potentially be improved from the use of the process PALOS. A systematic work procedure for development of warehouse layout has been produced and the study acts to reduce the imbalance in research about warehouse operations by examining working environment safety.