Dissertations / Theses on the topic 'Inre och yttre resurser'

Den äldre människans upplevelse av hälsa och livskvalitet påverkas av tillgängliga resurser samt förmågan att tillvarata dem. Omvårdnad utifrån ett salutogent perspektiv söker efter faktorer som skapar hälsa. Att betona den äldre människans resurser är av stor betydelse för ett gott åldrande. Syftet med litteraturstudien var att med ett salutogent perspektiv, med relevans för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete, belysa resurser som för den äldre människan främjar och bevarar ett gott åldrande. I litteraturstudien bearbetades 14 vetenskapliga artiklar utifrån en deduktiv ansats, med grund i den salutogena teorin. Resultatet visar att den äldre människan besitter ett stort antal resurser för att uppnå ett gott åldrande. Inre resurser såsom en stark känsla av sammanhang och en positiv hållning till livet bidrar till en ökad livskvalitet samtidigt som de underlättar utnyttjandet av yttre resurser. Yttre resurser som möjliggör den äldre människans upplevelse av livskvalitet är socialt stöd samt god vårdkvalitet och omvårdnad. Ett område för vidare forskning är att utveckla och tillämpa den salutogena teorin som en gemensam värdegrund i omvårdnadsarbetet. Ett större utrymme bör även ges till att undersöka hur det salutogena perspektivet kan inverka på vårdpersonalens attityder till åldrandet och den äldre människan, samt hur information och utbildning kring ett salutogent förhållningssätt skulle kunna påverka den äldre människans attityder och upplevelser av åldrandet.

Sverige tar idag emot flyktingar från länder där analfabetism råder och i den svenska skolan får vi allt fler tonåringar som aldrig har gått i skolan förut. Syftet med denna uppsats är att låta en av dessa tonåringar, Tamara, beskriva hur hennes språkveckling sker och vilka faktorer hon upplever som gynnsamma för hennes språkutveckling. Det yttersta syftet med arbetet är att få kunskap om vilken typ av undervisning som kan stödja illitteratas språkutveckling. För att få svar på dessa frågor har jag genomfört en longitudinell, kvalitativ och delvis etnologisk studie. Jag har intervjuat Tamara vid fem olika tidpunkter med hjälp av tolk. För att få ett bredare perspektiv på hennes inlärning och situation i skolan har jag även intervjuat hennes klasslärare och modersmålslärare

Resultatet visar att Tamara har både bra och dåliga förutsättningar för att lära sig det nya språket. Det positiva är att hon har viljan, motivationen och styrkan att lära sig läsa och skriva. Hon tar själv initiativ till sin inlärning genom att t.ex. ta hem extra läxor. Hon känner en trygghet och har förtroende för sin klasslärare. Tamara har en positiv inställning till det nya språket samt är mogen för sin ålder. Det negativa är att hon går i en skola där det inte finns några svenska barn samt att hon bor i ett segregerat område där kontakten med svenskar är minimal. Därigenom är hennes inflöde av svenska språket är begränsat. Hon tittar på svenska program och läser svenska böcker, men frågan är om det är tillräckligt. Hon upplever att hennes språkveckling förbättras när hon nyttjar den muntliga kommunikationen, något som hon är van vid från hemlandet. I skolan upplever Tamara att det är lärorikt att få återberätta en bok som hon har läst för en lärare, vilket hennes klasslärare försöker använda i sin undervisning. En annan slutsats är att undervisning har stor betydelse för Tamara med tanke på att Tamaras inflöde av det nya språket till stor del sker i klassrummet.

Kommunikationen är en av våra viktigaste verktyg då den förmedlar information och kontakter mellan människor. För att den ska fungera krävs att budskapet förstås av dem vi riktar det till. Tyvärr förekommer det att kommunikationen fallerar pga. budskapet missförstås, feltolkas eller att den vi kommunicerar med inte vill ha en relation med annan part.

I den här uppsatsen har jag identifierat och analyserat hur Habia Cables kommunikations- nätverk ser ut, då de klagat på att deras kommunikation är katastrofal.

Habia Cable är en av Europas största tillverkare av specialkabel. Deras största kunder finns inom telekommunikation, kärnkraft, försvar och övrig industri.

I Sverige, är de lokaliserade på två ställen, i Upplands Väsby och i Söderfors, det är också där som deras huvudfabrik finns. De har 220 anställda I Sverige och deras omsättning 2006 var, 565 MSEK.

Syftet med denna uppsats var att identifiera:

• Hur kommunikationsstrukturen ser ut på Habia Cable?

• Vilka uppfattas som nyckelpersoner samt om det finns några centrala grupper?

• Har cheferna en central position i kommunikationsmönstret?

• Vilka personer har svag eller ingen kommunikationskontakt alls?

Jag använde mig av enkäter för att få in informationen jag behövde till denna undersökning tillsammans med en Social Nätverks Analys (SNA). Min avsikt var att få en komplett bild av kommunikationsmönstret och för att få det utförde jag en total undersökning, där alla 220 anställda fick fylla i enkäten. I enkäten fick alla svara på vilka de kände till av samtliga anställda. Mitt mål var att få in 176 svar, jag fick in 190 – 86%, vilket väl översteg mitt mål. Från datat jag fick in, kunde jag med hjälp av SNA få fram olika case-by-case relationer, vilket gav mig information om hur Habia Cables kommunikationsmönster såg ut.

Från undersökningen kunde jag se att kommunikationen kunde ha varit mycket bättre hos Habia Cable. Bara 24% hade någon form av kontakt och av dessa ansg 26% att deras kontakt inom förtaget hade stor betydelse. Det ska tilläggas att 61% kände till varandra och det fanns över 106.000 gruppkonstellationer. Det gör att jag tror att kommunikationen fungerar, men mer på det privata planet. Därför måste företaget arbeta mer med hur de kommunicerar och vilket budskap de skickar ut. Här är det viktigt att budskapet skickas ut på mottagaren villkor.

Jag vill föreslå Habia Cable att fortsätta analysera och gå djupare ner i kommunikationsmönstret. Jag vill också rekommendera dem att analysera grupp konstellationerna och vilka personer som en har en mer maktposition i dessa.

Genom denna studie, har jag lärt mig mycket om enkäter och kommunikationsmönster. Jag har också lärt mig att dessa undersökningar tar tid och att det är mycket arbete med att skriva in svaren i databasen, ett arbete jag inte är skapt för.

Communication is one of our most important tool due to the fact that it act as intermediary of information and connect people. For it to work it takes that the message is understood to them we direct it to. Unfortunately, the communication fails because the message is misunderstood, interpreted wrongly or that the people we communicate with, do not want this relation.

In this study, I have identified and analysed how Habia Cables communication network is structured, since they claim that their communication is catastrophic.

Habia Cable is one of Europe largest manufacture of specialized cable. Their largest customers are found in telecommunications, nuclear, defends and other industries.

In Sweden, they are located in two different places, one in Upplands Väsby and one in Söderfors, it is also here where the main manufacturing are done. They have 220 employees and the turn over where 565 MSEK in 2006.

The central question of this study where to identify:

• How the communication network at Habia Cable is structured

• Where the top management are located in the communications network?

• Which of the employees that have a centralized role in the company, and if there are any central groups

• Which employees that have a very vague or are lacking a communication network

I used questionnaires to gather information needed for this study together with a Social Network Analysis. My intension was to get a complete picture of the communication network. I performed a survey, in which all-220 employees where asked to fill in a form. In the form, they where asked to acknowledge who they knew out of all the 220 employees. My wish where to get 176 answerers; I got 190 - 86% which fulfilled my requirements. From the collected data, I received different case-by-case relations, which in the analysis could give information about how their communication network was structured.

From the findings and analysis, I could see that the communication could be much better at Habia Cable. Only 24% had any form of contact and 26%, of these 24% said that the contact they had within the company where of large importance. With that said, 61% knew of each other and there where over 106.000 workgroups. This leaves me to believe that the communication do work, but in a more private matter. Therefore, the company need to work more on how they communicate and what the message is all about. The message should be told to the recipient in his way.

My suggestions for Habia Cable is to keep analyse and go deeper into the communication network. I would also recommend them to analyse the group constellations and which people that have a more powerful position.

By doing the study, I have learnt a lot in questionnaires and communication networks. I have also learnt that these surveys take time and that it is a lot of work writing them in to the database, a work I am not designed for.

Personalnedskärningar är ett resultat av det pågående oroliga arbetsmarknadsläget. Flera aktörer jobbar idag med servicetjänsten omställning vilket är en hjälp för arbetsgivare att hantera nedskärningar och övertalighet genom att få uppsagda medarbetare att komma vidare i ny sysselsättning. Trots en lågkonjunktur har omställningsarbetet visat på uppnådda lyckade resultat. Studien undersöker och sammanställer individers upplevelse av att genomgå ett omställningsprogram samt undersöker vilka faktorer som har betydelse för individers hantering av stressen i denna påfrestande arbetslivsrelaterad förändring. Tillämpningen av problemfokuserad coping undersöktes bland 71 deltagare som genomgått omställning i antingen kommunal eller privat sektor. Resultatet visade att deltagarna tillämpade problemfokuserad coping i relativt lika stor utsträckning oavsett yrkessektor. För den privata sektorn framstod slutligen ålder som mest betydelsefull copingprediktor, medan utbildningsnivå och selfefficacy hade störst betydelse för copingen bland deltagarna från kommunal sektor. Studien ger upphov till tankar om copingens roll i omställningsprocessen samt motiverar fortsatt forskning inom detta spännande arbetslivsområde

Syfte & frågeställning

Syftet med undersökningen var att undersöka hur tränares ledarskap och relation till spelare, påverkar spelares motivation. Det föreslogs att ledarskapet och relationen som en del av det, är två faktorer som påverkar hur en idrottare presterar, genom att bland annat påverka idrottarens motivation. Fyra frågeställningar skulle besvaras. (1) Om tränare upplevs som de önskar och tror att de upplevs. (2) Hur beskriver tränare och spelare sin tränare-spelare relation. (3) I vilken utsträckning påverkar relationen i ledarskapet spelares motivation. (4) Finns det ett samband mellan ledarskapsstilar och spelares motivation.

Metod

Undersökningen inkluderade två ishockeylag på A-juniorelitnivå i Sverige (J20). Totalt var det två huvudtränare och 40 spelare (n=23, n=17) som deltog. Undersökningen genomfördes med formulär ställda till tränarna och spelarna, uppbyggda av tre olika idrottspsykologiska instrument. Dessa var Leadership Scale for Sports1, Coach-Athlete Relationship Test-Questionnaire2, och Sports Motivation Scale3. Undersökningen ägde rum i slutet av pågående säsong och inkluderade endast respektive lags huvudtränare och spelare. Kravet som ställdes på spelarna för att kunna delta i undersökningen, var att de varit aktiva under tränaren i minst sex månader. Detta för att försäkra att tränaren och spelarna hade arbetat en längre tid tillsammans.

Resultat

Resultaten visade på att spelarna föredrog en tränare med medelauktoritära inslag, som ofta gav positiv feedback och instruktioner angående spelets detaljer. Spelarna och tränarna uppfattade inte relationen dem emellan som fulländad. Spelarna var i genomsnitt mer pessimistiskt inställda till tränare-spelare relationen än vad tränarna var. Nivåerna av inre motivation visade sig högre än nivåerna för yttre motivation och amotivation.

Diskussion

Ledarskapet tenderade att påverka spelares motivation. Däremot så hittades inga resultat som tydligt pekade på att tränare-spelare relationen haft någon påverkan på spelares motivation. Spelarna i studien uppvisade högre nivåer för amotivation, än vad tidigare studier på svenska individuella elitidrottare visat. Det föreslås att en bidragande faktor som kan ha påverkat amotivationen, är tränarens auktoritära inslag i ledarskapet och avsaknaden av självbestämmande (autonomi) hos de aktiva. Auktoritära och kontrollerande beteenden tenderar att minska den inre motivationen och öka yttre motivation och amotivation, medan beteenden som främjar självbestämmande tenderar att öka den inre motivationen hos idrottare. Hur man initierar till att höja nivåerna av inre motivation hos idrottare, bör ingå i tränarutbildningsprogram och liknande.

Aim & Research Objectives

The main objective of this survey was to investigate how coaches leadership and relation to athletes, influence the athletes motivation. It was suggested that the leadership and the coach-athlete relationship (as part of the leadership), are two factors that influence athletes’ performance. Four questions were to be answered. (1) How are coaches leadership perceived by the players in comparison to their own view of their leadership? (2) How is the coach-athlete relationship described by leaders and team members? (3) Is the coach-athlete relationship influencing athletes’ motivation? (4) Is there a relation between leadership styles and athletes motivation?

Methodology

The survey included two ice-hockey teams on A-junior elite level in Sweden (J20). The participants were two head coaches and forty players (n=23, n=17 respectively). The survey was carried out with questionnaires, aimed at both coaches and players. The questionnaires were Leadership Scale of Sports4, Coach Athlete Relationship Test – Questionnaire , and Sport Motivation Scale6. The survey was completed in the end of the season, and did only include the head coach and his players. Subjects in the investigation were required to have played at least six month under their head coach to ensure that coach and players had worked for some time together.

Results

The results showed that players preferred a coach to be fairly authoritarian in his leadership, and to often give positive feedback and instructions about game details to the players. The players did not perceive their coach-athlete relationship as perfect. The players’ average result for the coach-athlete relationship showed that they were more pessimistic to the relationship, than were their coach. The level of intrinsic motivation appeared to be higher than the level of external motivation and amotivation, among the players.

Discussion

The leadership tends to influence players’ motivation. No results indicated that the coach-athlete relationship had had similar effect on the players’ motivation. The subjects showed higher level of amotivation than previous studies on motivation among Swedish individual elite-athletes have shown. It is therefore proposed that a contributing cause that might have had an affect on the players’ amotivation is the authoritarian elements of the coach leadership and low self-determination among the players. Authoritarian and controlling behaviours tend to diminish the intrinsic motivation and increase the external motivation and amotivation, whereas behaviours that facilitate for players to use self-determination tend to increase the intrinsic motivation. How you initiate to increase the players intrinsic motivation should be a part of coaches’ education programs and similar.

Det finns mycket forskning som visar att motivation påverkar människan i organisationen. Motivation delas upp i inre och yttre motivation. Inre motivation är då individen har ett genuint intresse för något. Yttre motivation är då individen drivs av någon extern belöning. Såväl psykologiska som ekonomiska och sociala förklaringar har getts till varför det är viktigt med motiverade anställda och hur motivation kan skapas.  Forskningsresultat tyder på att de anställdas motivation är betydande för organisationens framgång. Syftet med studien var att undersöka vilken typ av arbetsmotivation, inre eller yttre, som leder till att individen vill utföra ett bra arbete. En enkätstudie utfördes där 61 personer deltog. För att predicera arbetsmotivation genomfördes en multipel hierarkisk regressionsanalys. Resultatet i studien visade att den inre motivationen kan predicera individens vilja att arbeta. Författarna drar slutsatsen att arbetsgivares kunskap om motivation kan vara användbart för att stimulera de behov individen har.

Självkänsla är något vi ständigt bär med oss och den inverkar på vårt agerande samt våra val i livet. Johnson (2003) delar in självkänslan i två delar den inre och yttre, vilka kan kombineras till fyra personligheter. Forskning har visat att självkänslan samvarierar med tendensen till att bruka self-handicapping. Self-handicapping innebär att människan skapar hinder för sig själv påhittade eller verkliga. Etthundrasju studenter fyllde i en enkät bestående av 58 påståenden, vilken mätte inre, yttre självkänsla samt self-handicapping. Deltagarna delades sedermera in i de fyra personligheterna, vilka ställdes mot dess uppmätta tendens till att bruka self-handicapping. Resultatet visade att låg inre och/eller hög yttre självkänsla ökar benägenheten till att använda self-handicapping. Avslutningsvis diskuteras och jämförs resultatets utfall.  

This thesis treats how accountancy companies works to maintain customer relations. This is getting more important in the accounting business because there are several inner and outer factors available that may affect customer relations in this business area. The main question with the thesis is: How works accountancy companies with keeping customers?

The purpose with the research was to investigate and identify which inner and outer factors that may be important from a company perspective to keep customers. Another purpose was to investigate if there existed any differences between the companies in how they are handling different factors like for example a law change and how it could affect customer relations. The method that has been used is the qualitative method in form of personal interviews with 5 accountants who works with customers on accountancy companies in Umeå. The five interviewed companies are KPMG, PricewaterhouseCoopers, Deloitte, Ernst & Young and Grant Thornton. The research method belongs to the hermeneutic knowledge where understanding is very important.

In the conclusion of the study there is evidence that there exist some inner and outer factors that may affect customer relations in an accountancy company. In this thesis the inner and outer affecting factors is: service quality, the company´s brand, to participate in the customers business, that the accountant is proactive, that there exist trust between the accountant and the customer, to create extra value for the customer, that it exists a good communication between the accountant and the customer. The outer factors as a law change also had some effects on the companies but also competitors and price. Factors that was specific important for customer retention was: Commitment, communication, to do a good job, to exceed expectations, that the auditor is available and active and to create more value for the customers.

Tidigare forskning har visat att motivation kan ha en avgörande roll för arbetssökandes förmåga att påverka sin situation mot arbete, även att professionellt stöd kan minska risken för att en individ blir långtidsarbetslös. Vidare har forskning visat att arbetssökandes grad av ”känsla av sammanhang”, (KASAM), kunde påverka utfallet i individens situation. Forskning visade även att ju högre arbetssökande värderade arbetets betydelse, desto mer kontroll upplevdes över arbetssökandet. Den aktuella studien undersökte betydelsen av inre faktorer och yttre faktorer för arbetssökandes motivation till att söka arbete. Genom enkätundersökningen bland arbetssökande i Eskilstuna och Västerås framkom signifikanta samband mellan KASAM och arbetets betydelse på motivation. Sammantaget var både inre och yttre faktorer viktiga, men i jämförelse dem emellan var de inre viktigare.

This study sets out to investigate the social significance and political use of three historical places, from the theoretical starting points of landscape, objects, society and rituals. The Teutoburger Forest in North Germany has had an international effect, being a german national icon during the reformation and through two world wars, Old Uppsala is a place of great importance for the creation and reproduction of Swedish national identity during several hundred years, and Eketorp ring fort on Öland in Sweden is of more regional importance. All these places have been used for social and political reasons through history. History can be used in a constructive or a destructive way. This study stresses the importance of a critical scientific tradition.

Den här uppsatsen undersöker rollspel som metod i socialt arbete. Psykodrama och pedagogiska rollspel undersöks. Det betydelsefulla med rollspel har försökt förstås genom att studera litteratur och forskning som beskriver metoden, samt genom att intervjua tre praktiker, vilka alla använder rollspel i sitt dagliga arbete. Praktikerna beskriver hur de använder rollspel och varför de gör det. Svårigheter med metoden berörs och hur den anses bidra till personlig utveckling.

Materialet har sammanförts utefter uppsatsens frågeställningar och analyserats utifrån ett symboliskt interaktionistiskt samt ett dialektiskt perspektiv. Inom den symboliska interaktionismen har speciellt Meads teoretiska begrepp, Jaget, ”I” och ”Me”, rolltagning och medvetenhet använts för att se hur rollspel kan möjliggöra personlig utveckling för deltagarna. Det dialektiska perspektivet har använts för att studera metoden i ett strukturellt perspektiv och för att se om intervjupersonernas beskrivningar visar på om metoden kan bidra till samhällelig förändring.

Resultat och analys har visat att rollspelet i sin form pendlar mellan det inre och yttre, handling och reflektion. Detta möjliggör för individ som grupp att undersöka det egna ansvaret och de egna handlingarna, samt synliggöra yttre omständigheter och sammanhang som påverkar deras situation och beteenden. Rollspel sammanför både tanke, känsla och handling och ger plats åt fantasi och lek. Rollspel ger deltagarna en ökad frihet att testa verkligheten så att säga på prov, och härmed synliggörs handlingsalternativ. Empati och självkännedom kan utvecklas då rollbytet möjliggör för individen att i högre grad identifiera sig med den andre.

Syftet med mitt arbete var att undersöka lärares upplevelser av att införa och arbeta med projektet ”Drömmen om det godas” metoder – stillhet, massage, qigong och reflekterande samtal.  Jag har gjort intervjuundersökningar för att ta reda på hur lärare som undervisar eleverna i någon eller några av dessa tekniker uppfattar sitt arbete. Jag var  intresserad av att se vad som motiverar lärare att arbeta med metoderna och på vilket sätt lärarna motiverar eleverna att delta i arbetet, samt vilka svårigheter lärarna upplever och hur dessa svårigheter löses. Jag har intervjuat 5 lärare som på olika sätt arbetar med ”Drömmen om det godas” metoder. Efter intervjuerna har jag bearbetat mina data kvalitativt för att få en djupare förståelse för respondenternas tankar. Resultatet visar att  lärarna påtalar att vi idag lever i en stressig miljö och att det för många elever är viktigt hur de ser ut och hur de beter sig. Genom att arbeta med ”Drömmen om det godas metoder” anser samtliga lärare att eleverna blir lugnare, vilket resulterar i att de har lättare för att koncentrera sig och fokusera på skolarbetet. Lärarna menar vidare att stämningen i klassen påverkas positivt. Flera av lärarna menar också att de själva påverkas positivt av träningen. Vissa elever har svårare än andra att koncentrera sig på träningen, vilket skapar svårigheter och problem. Andra problem kan vara vilka elever som ska samarbeta vid klassrumsmassagen. För att komma över svårigheter krävs motiverade och tydliga lärare som kan samtala med och lyssna på eleverna samt återskapa ett intresse hos eleverna när motivationen tryter. Resultatet visar också att det är viktigt att elever samt lärare är väl förberedda och motiverade när arbetet påbörjas.