Dissertations / Theses on the topic 'Inskränkningar'

Medlemskapet i EU har för de stater som valt att deltaga inneburit en inskränkning av suveräniteten, dvs självbestämmanderätten, på flera områden. Syftet med denna uppsats är att studera hur detta medlemskap har påverkat medlemsstaternas suveränitet på direktbeskattningsområdet. I vår studie har vi utgått ifrån frågeställningarna om vem som har befogenhet att harmonisera medlemsstaternas nationella lagstiftningar på detta område, vilken inverkan EG-domstolen (EGD) och de gemenskapsrättsliga principerna har på suveräniteten samt vilken möjlighet medlemsstaterna har att rättfärdiga lagstiftning som strider mot gemenskapsrätten.

Den kanske viktigaste grundstenen i den Europeiska Unionen är skapandet av den gemensamma marknaden. Enligt fördraget om upprättandet av den Europeiska Gemenskapen kräver en fungerande gemensam marknad att alla hinder för nyttjandet av de grundläggande friheterna tas bort. För att detta mål ska uppnås krävs enligt fördraget bl a att de nationella direktbeskattningslagstiftningarna harmoniseras i den utsträckning det är nödvändigt. Detta kan ske genom både positiv och negativ harmonisering. Positiv harmonisering sker genom utfärdandet av bindande direktiv, medan negativ harmonisering sker genom uppställandet av regler som inte får överträdas samt EGD:s upprätthållande av dessa. På grund av kravet att alla medlemsstater måste vara enhälliga för att positiv harmonisering på direktbeskattingsområdet ska ske, så har varje medlemsstat vetorätt i dessa frågor. Detta innebär att direktbeskattningsområdet faller inom medlemsstaternas exklusiva kompetens.

Den exklusiva kompetensen måste dock utövas med respekt för gemenskapsrätten. I denna uppsats kommer vissa fundamentala delar av gemenskapsrättens påverkan på medlemsstaternas suveränitet att behandlas. De rättsprinciper och regler vi har valt att behandla är loja-litetsprincipen och statens skadeståndsskyldighet som påtryckningsmedel, förbudet mot diskriminering på grund av nationalitet samt förbudet mot nationell lagstiftning som har en restriktiv effekt på de grundläggande friheterna. På grund av att fördraget är fullt av luckor rörande direkta skatter så blir EGD, i sin roll som fördragstolkare, allt mer betydelsefull. EGD begränsar genom sin negativa harmonisering medlemsstaternas självbestämmanderätt på direktbeskattningsområdet.

Möjligheten för en medlemsstat att rättfärdiga lagstiftning, som är diskriminerande eller som har en restriktiv effekt på nyttjandet av de grundläggande friheterna, ligger i de fördragsbaserade undantagen och i de rättfärdigandegrunder som utvecklats i rättspraxis i enlighet med rule of reason-doktrinen. Störst betydelse på direktbeskattningsområdet har rule of reason-doktrinen. I denna uppsats ligger fokus på de rättfärdigandegrunder som har

accepterats av EGD. Dessa är skattesystemens inre sammanhang, territorialitetsprincipen, effektiv skattekontroll, hinder mot skatteflykt samt kombinationen av flera grunder. Vissa av dessa har lyckats rättfärdiga restriktiv lagstiftning, medan andra enbart har accepterats i princip. De resonemang som förs vid användandet av dessa grunder visar att det intresse, som medlemsstaterna har av att skydda sina skatteintäkter och sina nationella skattesystem, i EGD:s ögon inte väger lika tungt som en fungerande gemensam marknad. Att EGD relativt nyligen vid tillfällen har gått över från att göra en enskild bedömning av varje rättfärdigandegrund, till att istället göra en samlad bedömning av flera rättfärdigandegrunder, kan eventuellt representera en utveckling mot att medlemsstaternas intressen till större grad beaktas.

Medlemsstaternas suveränitet på det direkta beskattningsområdet är således opåverkad i det hänseendet att de fortfarande innehar den yttersta lagstiftningsmakten. Denna suveränitet är dock i praktiken begränsad av att medlemsstaterna vid utförandet av denna suveränitet måste beakta gemenskapsrätten. För närvarande har en fungerande marknad företräde framför medlemsstaternas intresse av att skydda sina skatteintäkter och sitt skattesystem. Hur suveräniteten kommer att yttra sig i framtiden är oklart, eftersom den Europeiska Unionen är under ständig utveckling.

The present paper is part of a project carried on by the Swedish Section of the International Commission of Jurists. Sweden has ratified several major international human rights instruments. Most of the rights are covered by national law, and only in exception is there a discrepancy between national and international law. Such a discrepancy is found in the UN Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination, in which the State parties agree on penalizing and prohibiting the founding of and participation in racist organizations. Sweden is not complying with this statute, despite the fact that the government has ratified the convention. The Swedish government states that national laws prohibit the activities of these organizations, and therefore it is not necessary to reform the legislation. The National Council for Crime Prevention (Brottsförebyggande rådet) presents an annual report on hate crime in Sweden. Between the years 2005 and 2009 the number of reported hate crimes almost doubled. To some point the increase can be explained by a widened definition of hate crime, but the reports have increased in real terms as well. The Swedish government is combating human rights violations, and the long term objective is to ensure full respect for human rights. Critique raised against Sweden in international reviewing institutions indicates that Sweden has some ground to cover before reaching such an objective. Most of the presented critique concerns the non-existing ban of racist organizations, increased reports of hate crime as well as racist influences within Swedish politics and society as such. Prohibiting racist organizations constitutes limitations in the freedom of expression and the freedom of association. Ever since Sweden incorporated the European convention for the Protection of Human Rights, freedom of expression has been given a unique position within the national legal system. This position is strengthened even further through different judgments in the Swedish Supreme Court, in cases on agitation. The questions raised in this paper are consequently: Is it possible to ensure full respect for human rights, or can you only come near such an ensuring? Does Sweden live up to its international obligations? How does the Swedish government weigh the different rights against each other? Should the rights be differently balanced? The purpose of this paper is, therefore, to establish Sweden’s international obligations, to highlight the possibility of limitations in the freedom of expression and to look at the occurrence of and legislations against hate crime.
Uppsatsen utgör en del av projektet "Implementering av kritik i internationella organ mot Sverige och Rätten till kompensation" som drivs av Internationella Juristkommissionen - Svenska avdelningen.
Implementering av kritik i internationella organ mot Sverige och Rätten till kompensation

Analys av privat äganderätt av sådana fastigheter som tilldelats minnesmärkning av något slag. Arbetet undersöker hur förfoganderätten inskränks och ifall begränsningarna utifrån ett objektivt perspektiv får anses vara lämpliga.

Många företag väljer att införa olika former av incitamentprogram. Dessa program kan användas i syfte att locka till sig kompetent personal men även för att sporra medarbetare och öka lojaliteten till företaget. De aktierelaterade incitamentprogrammen går ofta ut på att den anställde kan förvärva värdepapper på förmånliga villkor. Liksom andra förmåner på grund av tjänst utgår förmånsbeskattning som ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Tidpunkten för beskattning avgörs med hjälp av den s.k. värdepappersregeln som finns i 10:11 IL. Enligt värdepappersregeln ska förvärv som utgör värdepapper tas upp till beskattning det beskattningsår då förvärvet sker. Det finns även optionsprogram som inte utgör värdepapper utan endast är ett avtal som ger den anställde en rätt att i framtiden förvärva värdepapper, s.k. personaloption. Denna typ av förmån ska beskattas när rätten utnyttjas. Efter förvärvet blir värdepappren en kapitaltillgång som ska beskattas i inkomstslaget kapital.   För att företagen ska nå sitt syfte med incitamentprogrammen är många av dessa förvärv förenade med vissa begränsningar i förfoganderätten. Dessa inskränkningar kan vara i form av exempelvis överlåtelseförbud eller krav på fortsatt anställning. I vissa fall kan det då vara svårt att avgöra om instrumentet kvalificerar som värdepapper eller ej. I lagstiftningen finns ingen klar och tydlig definition av begreppet värdepapper. Tidigare praxis ger inte heller någon vägledning i var gränsen går för att utgöra värdepapper. Det är framförallt detta gränsdragningsproblem som har lett till diskussion. För anställda som får erbjudande om att delta i ett incitamentprogram är det viktigt att ha klart för sig vilka beskattningsbara konsekvenser programmet för med sig.   Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och redogöra för de beskattningsbara konsekvenserna för incitamentprogram som avser aktieoptioner och aktier med inskränkningar i förfoganderätten. I syfte att utreda gällande rätt har jag använt mig av rättsdogmatisk metod. I uppsatsen redogörs först och främst vilka lagregler som blir tillämpliga. Värdepappersregeln kompletteras med andra relevanta lagregler. Bland annat gjordes ändringar i lagen från och med 2009 vad gäller beskattning av personaloptioner vid utlandsflytt. Lagen ändrades för att vara bättre anpassad till EU-rätten. Utöver lagreglerna analyseras i uppsatsen ett antal rättsfall från Regeringsrätten som jämförs med äldre praxis. Rättsfallen gäller förhandsbesked som överklagats av Skatteverket. En reflektion utifrån rättsfallen är att det till stor del är civilrättsliga regler som är avgörande för om värdepappersregeln blir tillämplig. Besluten i rättsfallen kan ha fört med sig att rättsläget till viss del har klarnat.

Freedom of speech is under serious threat in the west, primarily in the US with policies and regulations infringing on this core value in democratic societies. Universities form policy in order to silence opinions they find contradictory to their values, causing students and teachers alike to risk academic punishment for statements which normally would be guarded within the First Amendment. The central argument behind these infringments are individuals subjective feelings towards, as one may put it, controversial opinions. The aim of this study is through an argument analysis, illustrate the values of freedom of speech in contrast to the demands of primarily minority groups and their advocates, using respectable philosophers and scientists such as John Stuart Mill to answer the question if infringements are applicable in democracies. The conclusions drawn in this essay based on all relevant arguments concludes the answer to be no; a democracy should not infringe on the freedom of speech to safeguard individuals from negative emotional reactions as a result of any legal speech.

Syftet med denna uppsats är att utreda konsekvensen av att det finns distinktioner i de rättfärdigade inskränkningarna inom etableringsfriheten mellan bolagsrätt och skatterätt samt att undersöka hur de svenska CFC-reglerna kan anses utgöra en rättfärdigad inskränkning i den grundläggande principen om rätten till fri etablering. Etableringsfriheten stadgar medborgare och bolags rätt att fritt etablera sig och bilda bolag inom Europeiska unionen. För att en medlemsstats nationella regler ska kunna inskränka den grundläggande etableringsfriheten krävs att inskränkningen kan rättfärdigas. De rättfärdigade inskränkningarna ser olika ut beroende på inom vilket rättsområde de tilllämpas. Etableringsfriheten är mer långtgående på bolagsrättens område som enbart innefattar en rättfärdigad inskränkning. Inskränkningen kan motiveras av bristen på en unionsrättslig reglering på området. På skatteområdet ser rättsläget dock annorlunda ut. Inom etableringsfriheten finns det ett flertal rättfärdigade inskränkningar på skatteområdet. Att skatterättsområdet är mer reglerat är bolagsrättsområdet har motiverats av att en medlemsstats skatteintäkter är en väsentlig del för en medlemsstats existens. Dessutom skiljer sig de olika medlemsstaternas skattelagstiftningar åt på grund av politiska, historiska och ekonomiska skäl. Konsekvensen av att CFC-beskattas innebär att en delägare löpande blir beskattad för vins-terna i hans utländska dotterbolag som är etablerat i ett lågbeskattat land. CFC-lagstiftningen syftar till att förhindra och försvåra skatteflykt. Efter Cadbury Schweppes-domen har de svenska CFC-reglerna omarbetats. Den nya svenska regleringen harmoniserar mer förenligt med EU och etableringsfriheten. Utfallet från Cadbury Schweppes-domen har även minskat distinktionerna i de rättfärdigade inskränkningarna mellan skatterättens och bolagsrättens område. Effekten av domslutet är ett stort steg framåt i strävan för en enhetlig inre marknad och en mer harmoniserad etableringsfrihet.
The purpose of this paper is to investigate the consequence of that there are distinctions in the justified restrictions in freedom of Establishment between company law and tax law and to investigate how the Swedish CFC-legislation could be considered a justified restriction on the fundamental principle of freedom of Establishment. Freedom of Establishment statutes citizens and companies rights to establish and to set up companies within the European Union. In order for a Member State's national legislation to restrict the fundamental freedom of Establishment a justification is required. The justified restrictions various depending on which area of law they apply to. Freedom of Establishment is more comprising on company law, which only includes one justified restrictive. The restriction can be justified by the lack of a common Unity regulation in the company law. The fiscal situation looks quite different. Within the establishment there are several justifications restrictions on tax matters. The tax law is more regulated then the company law. The tax law has been motivated by the fact that a Member State tax revenue is an essential part of a Member of existence. In addition, differences between the various Member States tax regulations are based on account of political, historical and economic reasons. The consequence of being CFC-taxed is that a shareholder continuously will be taxed for his subsidiary established in a low-tax country. CFC-legislation seeks to bar and hinder tax evasion. After the Cadbury Schweppes-case, the Swedish CFC-legislation was revised. This new Swedish legislation is better harmonized with the EU and the freedom of Establishment. The outcome of the Cadbury Schweppes-judgement has also reduced the distinctions in the justification restrictions between tax law and company law. The effect of the judgement is a major step forward in the ambition for a unified internal market and a more harmonized freedom of Establishment.

Denna uppsats söker utröna gällande svensk rätt avseende möjligheten att nyttja upphovsrättsskyddat material utan upphovsmannens samtycke, så kallade upphovsrättsinskränkningar. Denna typ av bestämmelser har sin grund i artikel 9(2) Bernkonventionen och har sedermera utvecklats genom diverse andra internationella överenskommelser. Mest intressant är hur dessa upphovsrättsinskränkningar förhåller sig till modern teknik, främst gällande upphovsrättsskyddat material på Internet.

I svensk rätt har ett antal upphovsrättsinskränkningar vållat problem för upphovsmän, däribland undantaget om privat bruk som medger att bruk av upphovsrättsskyddade verk i privatlivet inte alltid utgör ett intrång i upphovsrätten. Denna inskränkning i upphovsrätten har förelegat särskilt olämplig att upprätthålla då uppkomsten av Internet har inneburit en allt för långtgående möjlighet att framställa exemplar av upphovsrättsskyddade verk för privat bruk. Med implementeringen av diverse internationella överenskommelser i svensk rätt har undantaget om privat bruk utvecklats för att bättre bevara upphovmännens intressen.

Uppsatsen visar vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att undantaget om privat bruk skulle kunna hävdas. Vidare visas att bestämmelsen om kopiering för privat bruk numera kräver en laglig förlaga för att kunna komma i fråga, något som gör nedladdning av olovligt material från Internet olagligt.

Datorprogram, som inte omfattas av undantaget om privat bruk, kan dock under vissa förutsättningar ändå kopieras för privat bruk då lagen undantar en sådan handling från straffsanktion.

Vi ska i uppsatsen angripa problemet med gränsöverskridande koncernbidrag. Syftet med uppsatsen är att utreda när reglerna om koncernbidrag och koncernavdrag är tillämpliga, såväl mellan svenska bolag, som mellan svenska och europeiska bolag (gränsöverskridande koncernbidrag). Det kan få stora skattemässiga konsekvenser om bolagen har möjlighet till gränsöverskridande resultatutjämning. Vi ska utreda rättsläget och ge en bild av gällande rätt på koncernbidragsområdet och koncernavdragsområdet. Vårt mål är att granska huruvida reglerna om koncernavdrag i 35a kap. IL är förenliga med etableringsfriheten. Vi kommer att utreda om det nationella beskattningsintresset av bolag och det europeiska intresset om en fri etablering är motstående. Vi kommer att föra en argumentation utifrån båda perspektiven för att nå en slutsats. Om vi kommer fram till att de svenska reglerna om koncernbidrag och koncernavdrag strider mot etableringsfriheten ska vi slutligen utreda om regleringarna kan rättfärdigas med hjälp av FEUF eller rule of reasondoktrinen.

This study is focused on small scale water and wastewater handling in Sweden. The study is divided into two major parts; the first describes common methods for water- and wastewater handling and the second part is a case study on three small and expensive systems in Gällivare municipality, in the north of Sweden. In the case study, abilitys for the local government to hand over unwanted systems to the water users is investigated and found to be a plausible solution to cut costs for two out of the three studied systems. In the third case, water and wastewater systems is not recommended to be handed over but other ways of cutting costs are suggested.

En grundläggande princip för olika avtal är att det föreligger avtalsfrihet mellan parterna. Då vissa avtal kräver att formkrav ska vara uppfyllda för att avtalet ska giltigförklaras inskränks sålunda avtalsfriheten för dessa avtal. Formkravet för fastighetsöverlåtelser stadgas i 4:1 JB och har sina rötter ungefär 300 år tillbaka. Formkravet för aktieteckning vid nyemissioner har även det rötter över 100 år tillbaka i tiden. Formkraven har under en lång tid inneburit att även utfästelser och optioner gällande dessa formavtal har setts som ogiltiga, då formkraven annars underminerats. I det nyligen avdömda målet NJA 2016 s. 107 konstaterade Högsta Domstolen emellertid att optioner gällande formavtal som huvudregel ska vara obligationsrättsligt bindande. Även gällande optioner för fastighetsöverlåtelser synes trenden hos Högsta Domstolen tyda på att sådana kan komma att bli giltiga i framtiden. Frågan som infinner sig är vilken reell verkan dessa formkrav då faktiskt har och kommer få, samt vilka intressen de skyddar. Med hänsyn till att avtalsfriheten får ett allt större utrymme ter det sig som att det framförallt är tredjeman som har nytta av dessa formkrav. I ett modernt samhälle är frågan om de nuvarande verkningarna av formkraven verkligen är rimliga och om det istället kan vara på sin plats med en revidering av dessa.
A fundamental principle in contract law is the principle of freedom of contract. Since some contracts require a formal requirement to be fulfilled in order for the contract to be enforceable this principle is in some regards restricted. The formal requirement regarding property transactions is stipulated in chapter 4 section 1 in the Swedish Land Code and it roots back almost 300 years. The formal requirement regarding applications of share during a rights issue is found in chapter 13 paragraph 13 in the Swedish Companies Act and it as well can be traced over 100 years backwards. These formal requirements have for a long time meant that pledges and options regarding said contracts has been seen as void, since the formal requirements would otherwise be undermined. In the recent Court decision NJA 2016 s. 107 the Supreme Court argued that options regarding contracts involving a formal requirement, other than those regarding property transactions, should as a principal rule be accepted in personam between the parties. The Supreme Court´s decisions as of late seems to show a trend that such options might be accepted regarding transactions of properties in the future. The question at hand is what meaning these formal requirements will have, and will get, and also which interests they protect. Considering the fact that the principle of freedom of contracts seems to be getting more space in the court’s decisions it seems that the party getting protected by the formal requirements is mostly the third party affected by the agreement. In a modern society, the question is if the effects of the formal requirements are reasonable, or if a revision of said requirements might be in order.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad gällande rätt är beträffande privatpersoners rätt att framställa exemplar av verk för privat bruk enligt URL 12 §. Upphovsmannens rättigheter till sitt verk har inte alltid varit självklara men har ökat i takt med den tekniska utvecklingen. Allmänheten har länge haft rätt att göra kopior av verk för sitt privata bruk då sådan kopiering inte ansetts skada upphovsmannens rätt. Den digitala utvecklingen möjliggör dock fler snabba och lätta sätt för allmänheten att kopiera verk i den privata sfären. För att skydda upphovsmannens rättigheter och möjligheter att få ersättning för sina verk har upphovsmannen fått allt fler rättigheter. Allmänhetens rätt att göra kopior för privat bruk finns dock kvar som en viktig inskränkning i upphovsmannens rätt.   Idag finns upphovsmannens ensamrättigheter i URL 2 §. Upphovsmannen har ensamrätt att göra exemplarframställningar av verket och att göra verket tillgängligt för allmänheten. För att inte upphovsmannens rättigheter ska bli alltför rigorösa har en inskränkning i upphovsmannens ensamrätt införts i URL 12 §. Bestämmelsen i URL 12 § ger enskilda personer rätt att framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk för privat bruk utan upphovsmannens tillstånd. Privatpersoner har rätt att göra ett eller ett fåtal kopior för privat bruk av offentliggjorda verk. Kopiering för privat bruk innebär att det ska vara för ett personligt behov eller intresse och får inte vara kommersiellt. Privat bruk omfattar även den närmsta familje- och vänskapskretsen men inte kollegor på arbetsplatsen. Vad begreppet offentliggjort innebär stadgas i URL 8 §. Ett verk anses offentliggjort när det lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten. Med det menas att upphovsmannen måste ha offentliggjort verket eller gett sitt samtycke till offentliggörandet. Det är inte tillåtet att göra kopior av ett verk om den egentliga förlagan framställts eller gjorts tillgänglig för allmänheten i strid med URL 2 §. Upphovsmannen måste således ha samtyckt till exemplarframställningen eller tillgängliggörandet av verket för allmänheten, för att det ska vara tillåtet att framställa exemplar av verket för privat bruk.   Den största skillnaden mellan den tidigare lydelsen och den nuvarande lydelsen i URL 12 § är att URL 12 § tillämpningsområde har inskränkts till förmån för upphovsmannens ensamrätt vad gäller kopiering till kollegor på arbetsplatsen samt antalet tillåtna exemplar att framställa för privat bruk.

This Bachelor’s thesis focuses on those terms that, from a Swedish perspective, have to be fulfilled to entitle deduction for definitive losses in a cross-border merger situation. The thesis analyses one of the ten rulings from the Swedish Supreme Administrative Court which were published in 2009.The ruling is analysed in the light of the Treaty on the Functioning of the European Union, the merger directive and the Court of Justice rulings in Marks & Spencer and Lidl. The purpose is to examine if the Swedish rules concerning cross-border mergers is compatible with the EU-law. The Swedish rules concerning mergers are found in chapter 37 in the Swedish income tax act. To enjoy the rights of the rules in chapter 37 the merger needs to be qualified. The criterion in 11 § stands out as a clear obstacle for the deduction of losses and is therefore examined thoroughly. It states that the transferor company needs to be taxable for some kind of activity in Sweden immediately before the merger. That criterion is not fulfilled if the company is situated in another member state. In the Marks & Spencer case, the Court of Justice stated that a rule which hinders deduction for losses which is considered to be definitive could be a possible breach of the freedom of establishment. The Swedish rules concerning qualified mergers in chapter 37 in the Swedish income tax act was questioned in the case RÅ 2009 ref 13. The criterion stated in § 11 was discussed first by the Swedish tax board and then by the Swedish Supreme Administrative Court as a possible breach of the freedom of establishment. It is in my opinion clear that when a loss is definitive the loss should be entitled to deduction, thus the 11 § could therefore constitute a breach of the freedom of establishment.

ABSTRACT OCH NYCKELORD    Böneutrop har debatterats mycket i Sverige sedan våren 2018, en bidragande orsak är stiftelsen Växjö muslimer som fick tillstånd av polismyndigheten att ha högtalarsända böneutrop. Syfte är att studera religionens plats i det offentliga rummet genom att analysera böneutrop i Växjö. För att belysa händelsen använder jag kvalitativ metod, baserad på överklagan till tingsrätten, mediedebatten samt lagstiftningen. Min uppsats visar på att religionen har ett stort utrymme i det offentliga rummet i Sverige, oberoende om individen är troende eller inte.

Vaccinmotstånd är ett fenomen som har vuxit sig större världen över i en sådan mängd att Världshälsoorganisationen har inkluderat vaccinmotstånd i listan över “ten threats to global health”. I och med Coronapandemins framfart har skepticism till vaccin återigen fått fäste när vaccin mot sjukdomen covid-19 skulle tillverkas. Enligt tidigare forskning är sociala medier en möjliggörande faktor till att skepticism till vaccin växer och är därför en viktig miljö att studera. Fenomenet vaccinmotstånd är ett utforskat område i flera länder, men kan anses vara relativt outforskat i en svensk kontext. Syftet med studien är därmed att undersöka vaccinmotstånd i en svensk kontext genom att studera de föreställningar och uppfattningar som skildras i vaccinkritiska forum i sociala medier. Metoden som ligger till grund för studiens utförande är diskursanalys, som innebär att fokus i materialet som insamlas är språket samt kommunikation. Detta möjliggör utforskandet av föreställningar och uppfattningar till vaccin. Studiens material är insamlat från de sociala medieplattformarna Facebook och Flashback, för att sedan analyseras utifrån teoretiska begrepp såsom risk, tillit och expertsystem samt individualism, som är baserat på teoretikerna Ulrich Beck, Anthony Giddens samt Zygmunt Bauman.    Resultatet visar att användarna uppvisar en bristande tillit till regeringen och myndigheter på grund av hanteringen av rådande pandemi, samt tidigare hanteringar av vaccinbiverkningar av svininfluensavaccinet. Detta inkluderade även en föreställning att forskningen kring vaccin är korrupt på grund av ekonomiska intressen från läkemedelsföretag samt myndigheter, som påverkade användarnas tillit till vaccin generellt, men även till de nya covid-vaccinen. De användare som uppvisade denna bristande tillit till myndigheter och andra experter upplevde pandemi restriktioner, kommande vaccinpass samt faktagranskningen på plattformarna som inskränkande. De upplevda inskränkningarna ovanifrån tillsammans med rädsla för eventuella vaccinbiverkningar resulterade i att användarna hellre vände sin tillit till online-miljöer och alternativa experter, istället för expertsystem som exempelvis sjukvården, som på grund av negativa erfarenheter med experter även resulterar i att tilliten riktas åt annat håll. De som upplevde vaccin som skadliga förespråkar alternativ till vaccin, där användarna kunde vända sig till plattformarna för rådgivning och stöd. Föreställningarna som yttrades skiljde sig även mellan plattformarna, där Facebook uppvisade tendenser på selektiv exponering, medan det på Flashback kunde råda diskussioner från olika ståndpunkter.
Vaccine resistance is a phenomenon that has grown larger worldwide around such an amount that the World Health Organization has included vaccine hesitancy in the list of "ten threats to global health". With the rise of the Corona Pandemic, skepticism about vaccines has once again taken hold when vaccines were to be manufactured to prevent the illness Covid-19. According to previous research, social media is an enabling factor for growing skepticism about vaccines and is therefore an important environment to study. The phenomenon of vaccine resistance is an explored area in several countries, but can be considered relatively unexplored in a Swedish context. The purpose of the study is thus to investigate vaccine resistance in a Swedish context by studying the ideas and perceptions portrayed in vaccine-critical forums on social media. The method that forms the basis for the study is discourse analysis, which means that the focus in the material collected is language and communication. This enables the exploration of notions and perceptions of vaccines. The study material is collected from the social media platforms Facebook and Flashback and then analyzed on the basis of theoretical concepts such as risk, trust and expert systems as well as individualism, which is based on the theorists Ulrich Beck, Anthony Giddens and Zygmunt Bauman.    The results show that users show a lack of trust in the government and authorities due to the management of the current pandemic, as well as previous management of vaccine side effects of the swine flu vaccine. This also included the notion that vaccine research is corrupt due to the financial interests of pharmaceutical companies and authorities, which affected users' confidence in vaccines in general, but also in the new covid vaccines. The users who showed this lack of trust in authorities and other experts experienced the pandemic restrictions, upcoming vaccine passes and fact-checking on the platforms as violating. The perceived violating restrictions from above together with fear of possible vaccine side effects resulted in users preferring to turn their trust in online environments and alternative experts, instead of expert systems such as healthcare, which due to negative experiences with experts also results in trust being directed elsewhere. . Those who perceived vaccines as harmful advocate alternatives to vaccines, where users could turn to the platforms for consultation and support. The views expressed also differed between the platforms, where Facebook showed tendencies towards selective exposure, while on Flashback there could be discussions from different points of views.

Upphovsrättsdirektivet, Digital Single Market-direktivet, befinner sig idag i en implementeringsprocess i EU-länderna. Implementeringen syftar till att harmonisera upphovsrätten mellan medlemsstaterna och att upprätthålla en väl fungerande inre marknad. Direktivet medför ett antal dilemman vid harmoniseringen av medlemsländernas lagstiftningar. Somliga länder är positiva till direktivet, medan andra anmärker en ordalydelse som är otydlig, abstrakt och svår att konkretisera. Frankrike var första land inom unionen att lägga fram ett lagförslag baserat på direktivet. Samtliga medlemsländer, däribland Sverige, har fortfarande tid på sig att införliva direktivet i sin lagstiftning. Syftet med uppsatsen är att utreda DSM-direktivets artikel 17 och dess implementering i fransk rätt med utgångspunkt i Frankrikes framställda lagförslag. Vidare är ändamålet att göra en konkret jämförelse mellan förevarande upphovsrättsliga normer i Sverige respektive Frankrike, för att således kunna analysera det franska lagförslagets lämplighet i svensk rättsordning. Lämpligheten ska försöka bedömas utifrån kulturella värderingar bakom nationell lagstiftning och upphovsrättspolitik. För att besvara frågeställningen huruvida det franska lagförslaget på implementering av DSM-direktivets artikel 17 kan vara en förebild för den svenska lagstiftaren, har framställningen disponerats enligt följande: vi har (1) utrett svensk upphovsrätt, (2) redogjort för DSM-direktivet och härrörande kritik, (3) uppgivit Regeringskansliets resonemang och frågeställningar gällande direktivets genomförande i svensk rätt, (4) utrett fransk upphovsrätt samt (5) översatt och tolkat förevarande lagförslag med tillhörande kritik. Utöver rättskällor, har framställningen till övervägande del grund i debattartiklar, tidskrifter samt inlägg online för att klargöra den aktuella problematiken rörande DSM-direktivet. Slutsatsen är att svensk respektive fransk upphovsrätt visserligen framstår som snarlika i stort sett. Däremot kan det franska lagförslaget på implementering av direktivet enbart framstå som en förebild i viss mån. Av artikel 17:s tre huvudområden kan vägledning av det franska lagförslaget endast ges gällande införandet av en klagomåls- och avhjälpningsmekanism.

Det här är den slutgiltiga examensuppsatsen, en nedskuren version av en mer omfattande och djupgående version. För intressenter finns den första versionen tillgänglig via kontakt med författarna.