Academic literature on the topic 'Integrationsteorier'

This study has aimed to examine the actions of the European Union and its member states during the on-going refugee crisis. The EU is founded on a certain set of values and institutions that were clearly abandoned by more than one of the actors of the EU in the face of the overwhelming refugee crisis. The purpose is thus to investigate the cause behind these decisions by using two European integration theories. Neofunctionalism and Security Communities were chosen because of their founding role in the field of theories and because they constitute a so called hard case. The study concludes that the reason for these actions has its explanation in the lack of trust and common values between the member states. The crisis is also perceived by some actors as an outside threat due to the securitization of the European identity.

The European Union (EU) have during the years faced challenges of disintegration between its own Members. This thesis have studied about the phenomenon of disintegration and it is focused on the research of Phillipe Schmitter and Zoe Lefkofridi. They have studied about the Neofunctionalism explicit and implicit suppositions and hypothesis toward disintegration in the EU. The thesis is structured as a case study and its main purpose is to study about the explicit suppositions and hypothesis of the Neofunctionalism and if they are capable to explain why the United Kingdom (UK) wanted to leave the EU. The thesis have studied areas like the UK's dependence towards other Member States of the EU, if the British citizens feel secured against threats, the jurisdiction of the ECJ (the European Court of Justice) and the implementations of the EU-regulations, the politcalization conflicts between the UK and the EU, the convergence in the British society, the role of the experts and lastly if the UK having any influence in the EU governance. The thesis can conclude that the UK was in fact a disintegrated Member State inside the European Union. Brexit was in other words predicted by the Neofunctionalism.

Militära samarbeten är stora säkerhetspolitiska frågor som kräver väl avvägda beslut.Uttrycket tillsammans med andra har genomsyrat svensk säkerhetspolitik de senaste tio åren. Säkerhetspolitiken är komplex och valet av partner inom försvarssamarbeten behöver studeras, förstås och förklaras. I denna uppsats studeras militära samarbeten genom hur uttrycket tillsammans med andra används politiskt och militärt. Syftet med studien är att söka förklaringar på de militära samarbeten som Sverige genomför. Detta görs genom en kvalitativ jämförande fallstudie av två utvalda fall. Studien visar att integrationsteoretiska förklaringsmodeller kan användas för att förklaramilitära samarbeten. I analysen har ett fall av militärt samarbete med Finland studerats jämte ett fall av militärt samarbete med Nederländerna. Samarbetet med Finland kan till huvuddel förklaras med mellanstatlig integrationsteori och samarbetet med Nederländerna förklaras till huvuddel med neofunktionalism. Slutsatserna kopplas också samman med de säkerhetsstrategiska begreppen vilket skapar djupare förståelse för den komplexa och dynamiska process som leder fram till ett militärt samarbete. Svenska säkerhetsstrategiska mål påverkade av vår omgivande strategiska miljö styr metod och medel på ett sätt som tillsammans med integrationsteorier förklarar valet av samarbetspartner inom säkerhetspolitiken.
Military collaborations with other countries are considerable security policy matters which require well balanced decisions. The expression in collaboration with others has permeated Swedish security policy through the last decade. Security policy are complex and the choice of a partner in military collaborations needs to be studied, understood and explained.  In this composition military collaborations are studied through how the expression in collaboration with others is used both in a military and in a political context. The purpose is to explain the military collaborations that Sweden carries out. This is done with a qualitative comparing case study with two selected cases.  The study shows that theories of integration can be used to explain military collaborations. In the analysis one case of collaboration with Finland has been studied beside one case of collaboration with the Netherlands. The collaboration with Finland is mainly explained with intergovernmentalism and the collaboration with the Netherlands is mainly explained with neofunctionalism.  The conclusions are also connected to strategic terms which creates a profound understanding for the complex and dynamic process that leads into a military collaboration. Sweden's strategic objectives influenced by our surrounding strategic context directs the methods and means in a way that together with theories of integration explains the chosen partner in security policy.

The two Eastern enlargements in 2004 and 2007 marked a new chapter in the EU’s history, since it was the first time that the Union turned to enlarge eastwards. This thesis examines the borderline problem that arose with Article 49 of the Maastricht Treaty on the European Union, which gave the right to any European country that respects the principles of: liberty, democracy, human and fundamental rights, and the rule of law, to apply for membership in the EU.

 

This thesis approaches the EU’s borderline problem by taking on three case studies consisting of Hungary, Lithuania, and Ukraine, for the purpose of analyzing the Eastern enlargement and Ukraine’s potentials of becoming a member of the EU. The reason for doing so is to compare Ukraine’s potentials of becoming a member in the EU with two Eastern states that, like Ukraine, have been involved with the Soviet Union, and that despite their degree of involvement, have been successfully integrated in the EU.

 

As the EU has turned to enlarge eastwards, it gradually pushes its borderline with every enlargement, closer to Russian territory. Hence, it is necessary to investigate how potential integration of a country like Ukraine can affect the EU’s relations with Russia. The crucial aspect of the current relations between the EU and Russia is the interdependence of energy, where Ukraine is as a strategically important country, since it currently serves as a corridor between East (Russia) and West (EU). This thesis therefore shows that the problematic of potential integration of Ukraine goes much deeper than that of a geographical matter, and therefore touches other problem areas related to domestic political instability in Ukraine, and Russian political influence through its gas supplies.

 

This thesis approaches the EU’s borderline problem from a foreign political perspective by investigating Ukraine’s potentials of becoming a member of the EU and suggesting, by the assistance of Westberg’s theoretical framework of integration theories, a third generation of integration theories to be needed in order to meet the problematic of the enlargement towards East. The thesis further gives recommendations to how the EU could deal with its borderline problem by answering three research questions related to the enlargement problematic.

De två östutvidgningarna 2004 och 2007 utgjorde ett nytt kapitel i EU:s historia då det var första gången som Unionen påbörjade utvidgningen mot Öst. Denna uppsats undersöker gränsproblematiken som uppkom i samband med Artikel 49 i Maastricht Fördraget om Europeiska Unionen, vilken gav rätten till varje Europeiskt land som respekterar principerna om: frihet, demokrati, mänskliga och fundamentala rättigheter, samt rättsstat, att ansöka om medlemskap i EU.

 

Denna uppsats närmar sig EU:s gränsproblem genom att ta sig an tre fallstudier bestående av Ungern, Litauen, och Ukraina, i syfte att analysera östutvidgningen och Ukrainas potential att bli medlem i EU ur ett utrikespolitiskt perspektiv. Anledningen till detta är att jämföra Ukrainas potential att bli medlem i EU med två öststater som, i likhet med Ukraina, har varit involverade i Sovjet Unionen, men som oberoende graden av involvering med Ryssland, framgångsrikt blivit integrerade i EU.

 

Eftersom EU påbörjat utvidgningen mot Öst så förskjuts EU:s gräns gradvis, med varje östutvidgning, nära ryskt territorium. Därmed är det nödvändigt att utreda hur potentiell integrering av ett land som Ukraina kan påverka EU:s relationer med Ryssland. Den avgörande aspekten när det gäller relationerna mellan EU och Ryssland, är det ömsesidiga beroendet kring energi, där Ukraina utgör ett strategiskt viktigt land, eftersom det för närvarande verkar som en korridor mellan Öst (Ryssland) och Väst (EU). Denna uppsats visar att problematiken kring potentiell integrering av Ukraina rör problemområden bortom geografisk natur, så som inhemskt politisk instabilitet i Ukraina, samt Rysslands politiska inflytande genom energiförsörjning till Europa.

 

Denna uppsats närmar sig EU:s gränsproblem från ett utrikespolitiskt perspektiv genom att utreda Ukrainas potentiella medlemskap i EU. Den föreslår, med hjälp av Westbergs integrationsteoretiska ramverk, att en tredje generation av integrationsteorier är nödvändig för att analysera problematiken kring utvidgningen mot Öst. Uppsatsen ger rekommendationer till hur EU kan hantera sitt gränsproblem genom att svara på tre frågeställningar gällande utvidgningsproblematiken.

Sammanfattning: Denna uppsats ämnar ta reda på vilket förhållande de fyra brittiska partierna; Det Konservativa Partiet, Labour, Liberaldemokraterna och UKIP vill att Storbritannien ska ha till EU framöver. Uppsatsens utgångspunkt är debatten kring den folkomröstning Storbritannien kommer att genomföra angående EU-medlemskapet 23e juni 2016. Fokus i uppsatsen ligger på partiernas syn på statens roll i samhället och staters roll i internationell politik. Uppsatsen svarar även på vilka konsekvenser partierna ser som möjliga vid respektive utfall av folkomröstningen och vilka ämnen man lägger tyngdpunkt på i debatten. För att få svar på frågorna genomförs en beskrivande idéanalys. Som teoretisk grund används Europeisk integrationsteori och internationella relationer, IR-teori. Uppsatsen visar att partiernas inställning till EU och utrikespolitik inte är uniform. Inom gruppen partier som vill att Storbritannien blir kvar i EU ryms en mängd motsägelsefulla åsikter och vad ett eventuellt utträde ur EU skulle leda till är trots djupgående debatt mycket oklart.

En ambient display är menad att fungera för användaren enbart genom att hen snabbt överblickar produkten. Denna form av display är perfekt att nyttja i dagligvaruhandeln där utbuden ständigt växer samtidigt som konsumenten snabbt vill hitta det den söker. I denna studie utforskas fördelarna med att använda färg och symbolkombinationer, som skapar en ambient display, istället för text när det kommer till att kategorisera i tidningssektionen. Feature- integrationsteorin beskriver hur den ambienta displayen ger stöd för användarens kognitiva processer, den är mer effektiv genom att den låter konsumenten använda det perifera seendet i sitt sökande. Tidningssektionen är en produkt användaren inte nyttjar frekvent och denna design fungerar genom att kunden redan ska veta hur den önskade kategorin är representerad, det är därför väldigt viktigt att inlärningen sker snabbt. I studien framkommer vikten av att skapa bra associationer mellan färg och kategori, vilket har en extremt signifikant påverkan på inlärningsförmågan hos användaren. Studien utvärderar även vilka färg- och kategorikombinationer som är lämpliga för Tidsam, distributör av tidningar. 17 kategorier associeras med 17 olika färger där multipla källor används för att styrka resultatet. Resultatet presenteras i form av virtuella prototyper av kategoriskyltar för samtliga 17 kategorier.