Academic literature on the topic 'Integritetsintrång'

Mer och mer konsumentdata blir tillgängligt för marknadsförare vilket öppnar upp för individanpassad marknadsföring (IM) riktad mot konsumenter. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur attityden till påverkas av personlig integritet samt hur attityden till IM skiljer sig mellan individer. Genom sju intervjuer med individer från Generation Y som har växt upp i linje med digitaliseringen och har tidigare erfarenhet av individanpassad marknadsföring, samlades information in som senare tolkades och analyserades. Studien påvisar att attityden till IM kan påverkas av personlig integritet på olika sätt, till exempel när individen inte är medveten om att datan har använts. Vidare visar studien att attityden till IM kan skilja sig mellan individer beroende på hur relevant ett meddelande är för mottagaren.

Sedan internets och sociala mediers framväxt under de senaste dryga tjugo åren har regleringen om skyddet för den personliga integriteten ställts inför viktiga nya utmaningar. Särskilt gäller detta vid spridning av integritetskränkande uppgifter, något som till stor del underlättas av dagens teknologi. Begreppet personlig integritet har i lagstiftningssammanhang definierats som ”den sfär som omger alla människor och inom vilken han eller hon bör kunna vara fredad och där intrång bör kunna avvisas”, och särskilt integritetskränkande har generellt sett ingrepp som rör en persons sexuella förhållanden ansetts. Spridandet av bilder och filmer av sexuell natur där den porträtterades samtycke till spridandet saknas brukar benämnas hämndporr. Den svenska regleringen av spridandet av hämndporr har sedan avgörandet NJA 1992 s. 594 framför allt bedömts falla in under förtalsbestämmelsen i 5 kap. 1 § brottsbalken (BrB). Enligt bestämmelsen ska den uppgift som lämnats ha varit ägnad att utsätta den enskilde för andras missaktning. Att förtal regleras i brottsbalkens femte kapitel innebär att det utgör ett ärekränkningsbrott och att det intresse som bestämmelsen härmed har att skydda är en persons ära och heder. Det vill säga anseendet i förhållande till andra människor. I avgörandet hade en inspelad samlagsfilm spridits till ett antal personer och handlandet ansågs utsätta den porträtterade för dessas missaktning då uppfattningen kunde ges att denne inte haft något emot att filmen visades för andra. Denna praxisutveckling har å ena sidan ansetts behövlig för att undvika otillfredsställande resultat i rättstillämpningen där tydliga hål blottas i integritetsinskyddet men har också starkt kritiserats för att ha tillämpat förtalsbestämmelsen på ett oriktig och konstlat sätt. Trots otillfredsställda röster om ett bristfälligt integritetsskydd kan avgörandet ändå påstås ha bidragit till ett släckande av bränder på hämndporrens tidigare oreglerade område. Den 1 januari 2018 infördes den nya bestämmelsen olaga integritetsintrång i 4 kap. 6c § BrB. Bestämmelsens övergripande syfte är att skapa en tydlig och enhetlig kriminalisering av större spridningar av integritetskänsliga uppgifter och därigenom stärka skyddet för den personliga integriteten i detta avseende. I punktform radar den nya bestämmelsen upp vilka typer av uppgifter som den enskilde bör skyddas från att få spridda. I den inledande av dessa upptas uppgifter om annans sexualliv och i den femte uppgifter som rör någons nakna kropp och lagstiftaren tycks med dessa punkter haft en tydlig avsikt att komma åt de allvarliga integritetsintrång som spridande av hämndporr kan innebära. Brottsbalkens fjärde kapitel, där detta straffbud fått husera, bygger på ett skyddsintresse som riktar sig mer direkt mot olika typer av ingrepp i den personliga integriteten; frihet och frid. Bestämmelsen om förtal och olaga integritetsintrång är därmed båda ute efter handlingar där någon typ av nedsättande eller kränkande uppgifter om en annan person olovligen delats vidare till en eller flera utomstående parter. Bestämmelserna, som i stor utsträckning utformats på likande sätt, har tillämpningsområden som i hög grad överlappar varandra och bör enligt förarbetena som utgångspunkt kunna dömas i konkurrens. Bestämmelserna har dock fått ta plats i olika kapitel i brottsbalken. Kapitel som, trots att de kan sägas vara närbesläktade, har skilda skyddsintressen. I någon mån kan en bestämmelses skyddsintresse anses utgöra dess existensberättigande och dess tolkning och tillämpning bör därför i någon mån alltid kunna härledas till detta. Det är med denna utveckling i ryggen som denna framställning ger sig ut för att granska vår svenska reglering kring spridandet av hämndporr och dess balansgång mellan brottsbalkens fjärde och femte kapitel.

Internet och sociala medier är ett växande fenomen. Det finns idag möjlighet att ständigt varauppkopplad och uppdaterad inom allt som sker runt om i världen. Allt från direktsändanyhetsuppdateringar till de mest banala vardagsbilder florerar och fyller våra smarta telefoneroch datorer. Även företag har upptäckt möjligheten att enkelt sprida information och prisvärdmarknadsföring.Med dessa möjligheter följer även risker och skadegörande handlingar. Kränkningar och hotsom sprids på olika sociala medier är ett ökande problem som sprider osäkerhet hosmänniskor. I januari 2018 infördes den nya lagen olaga integritetsintrång, en början på ennutidsanpassad lagstiftning. Lagens syfte är att täcka upp för vad brottet förtal inte behandlar.Vi redogör för vad införandet av lagen kan ge upphov till för konkreta förändringar samtmöjlig fortsatt utveckling.En stor del av uppsatsen handlar om fall där arbetstagare kränker någon på sociala medier iantingen tjänsten eller på ett av arbetsplatsens medier. Gällande detta finns det enligt oss enstor osäkerhet i ansvarsfrågan. Det finns inget tydligt rättssubjekt att kräva ersättning av. Viredogör i vår uppsats för de yttersta gränserna för när det finns möjlighet att ansvara för någonannans handling på sociala medier.Den slutsats som dras är att det nu blir enklare att bli dömd för kränkande publiceringar påsociala medier. Tidigare tänjdes rekvisiten i förtal till sitt yttersta för att skydda den utsatta.Tack vare olaga integritetsintrång finns det nu anpassade paragrafer, till de brott som begås påinternet och sociala medier, för domstolarna att döma utifrån. Det är upp till framtiden attutvisa hur dessa domar kommer att se ut.

Titel: Paradoxen mellan individanpassad marknadsföring och personlig integritet. Författare: Hannes Asplund &amp; Johan Nilsson Handledare: Leif V Rytting Examinator: Richard Afriyie Owusu Kurs: Kandidatuppsats 15hp. Företagsekonomi III - Marknadsföring, examensarbete. Linnéuniversitetet, VT 2019. Syfte: Syftet är att undersöka och klargöra betydelsen för e-handelsföretag av att balansera insamling och användning av konsumentdata på individnivå, med hänsyn till de identitetsrelaterade nackdelar som kan upplevas av konsumenterna. Forskningsfrågor: • Vilken betydelse har den insamlade konsumentdatan för att kunna individanpassa marknadsföringen? • Vilka fördelar respektive nackdelar kan det ur ett företagsperspektiv finnas med individanpassad marknadsföring? • Vilka utmaningar kan företag uppleva med de integritetsrelaterade aspekterna inom marknadsföring? • I vilken utsträckning är det möjligt att segmentera konsumentmarknaden för att få en större vetskap om vilka konsumenter som upplever individanpassad marknadsföring som oroväckande? Metod: Studiens empiriska material har samlats in genom sju stycken intervjuer, varav fyra av intervjupersonerna är högt uppsatta inom olika e-handelsföretag och resterande tre arbetar på outsourcingbolag i form av mediebyråer. Studien har en abduktiv ansats. Slutsats: Studiens resultat visar att det är viktigt att företag finner en balans mellan insamling och användning av konsumentdata. Det har påvisats att företag behöver utforma den individanpassade marknadsföringen på ett sådant sätt att konsumenter i exponeringen känner sig trygga med den insikt företag har genom den personliga datan. Det framgår att detta tillvägagångsätt föranleder att företag undviker gränsen för integritetsintrång och kan således nyttja de konkurrensfördelar individanpassad marknadsföring ger upphov till. Nyckelord: Individanpassad marknadsföring, personlig integritet, konsumentdata, integritetsintrång, e-handel, kundrelationer, konsumentinsikt, CRM, segmentering.<br>Title: The paradox between individualized marketing and personal integrity. Authors: Hannes Asplund &amp; Johan Nilsson Supervisor: Leif V Rytting Examiner: Richard Afriyie Owusu Course: Bachelor thesis 15 credits. Business Administration III - Marketing, Degree Project. Linnaeus University, Spring 2019. Purpose: The purpose is to investigate and clarify the importance for e-commerce companies of balancing the collection and use of consumer data at the individual level, taking into account the identity-related disadvantages that can be experienced by consumers. Research questions: • What is the significance of the collected consumer data in order to be able to personalize the marketing? • What advantages and disadvantages can there be from a company perspective with individualized marketing? • What challenges can companies experience with the integrity-related aspects of marketing? • To what extent is it possible to segment the consumer market in order to gain a greater knowledge of which consumers that are experiencing individualized marketing as intrusive? Method: The empirical material of the study has been collected through seven interviews, of which four of the respondents are highly ranked in various e-commerce companies and the remaining three work on outsourcing companies in form of media agencies. The study has an abductive approach. Conclusion: The results of the study shows that it is important that companies find a balance between collecting and using data. It has been shown that companies need to design the individualized marketing in such a way that consumers feel secure with the insight that the company has through the personal data. It appears that this approach makes it easier for companies to avoid crossing the limit of privacy infringement and can thus utilize the competitive advantages of individualized marketing.

I takt med en tilltagande användning av internet och teknologiska enheter har tillgången till användargenererad data om individer ökat. Denna personliga data kan, genom fenomen som Big Data, vidare exploateras av företag som grund för att utforma och anpassa marknadsföring i linje med konsumenters individuella preferensmönster. Detta utgör delar inom digital direktmarknadsföring. Emellertid existerar det en problematik med specifikt utformad direktmarknadsföring i digital miljö. Konsumenter som mottager denna typ av marknadsföring har en tendens till att uppleva att företagen kommer för nära inpå privatlivet. Tidigare studier visar att företag kan få tillgång till för känslig information om konsumenter och deras aktiviteter i vardagen. I många fall sker detta utan att konsumenten är medveten om hur denna information har erhållits och en konsekvens av detta är att den personliga integriteten kan bli föremål för intrång. Uppsatsens syfte tar grund i en strävan efter att undersöka hur konsumenter uppfattar den personliga integriteten vid exponering mot individuellt riktad digital marknadsföring. Mer specifikt utforskas det eventuella sambandet mellan personlig integritet och digital direktmarknadsföring. Den teoretiska referensramen behandlar teorier och begrepp som är relevanta för få en övergripande förståelse kring ämnet. Under avsnittet presenteras bland annat Westins teori om den personliga integriteten och dess olika tillstånd. Därtill behandlas även beskrivningar av begrepp såsom digital direktmarknadsföring, Big data, Surveillance Capitalism och dataskyddsförordningen (GDPR). Här beaktas variablerna känslighet på direktmarknadsföring, omfattning av direktmarknadsföring, ålder, utbildningsnivå, kön samt kontrollvariabelninternetanvändning. Utifrån dessa variabler samt tidigare forskning har fem hypoteser formulerats. Den empiriska undersökningen baserades på en tvärsnittsstudie av deduktiv karaktär där det genomfördes en digital enkätundersökning. Totalt deltog 203 respondenter i denna studie. Enkäten innefattade frågor som baserades på uppsatsens variabler. För att se om det går att finna stöd eller inte för dessa hypoteser används en multivariat regressionsanalys. Undersökningens resultat visar att uppfattningen av den personliga integriteten påverkas av direktmarknadsföring. Det kan utläsas att både känsligheten och omfattningen på direktmarknadsföringen har en jämnstark och statistiskt signifikant effekt på uppfattningen av den personliga integriteten. Därtill indikeras det även att ålder är en variabel som har en effekt på hur den personliga integriteten påverkas, där äldre individer tenderar att vara mer oroade över den personliga integriteten än vad yngre individer är. Utifrån denna undersökning går det vidare att uttyda att det föreligger tendenser till intrång på den personliga integriteten i den digitala miljön vid exponering mot digital direktmarknadsföring.<br>Given the increased availability of internet and technological devices, the access to user-generated data has increased. This personal data is made accessible to companies and through phenomena such as Big Data it can be exploited and adapted to lay the foundation for marketing aimed directly at individual consumers. This is also known as direct marketing. However, it seems as if there exists a tendency for digital direct marketing to result in companies entering the individual’s personal space and as a consequence – the personal integrity is jeopardized. The purpose of this thesis is to examine the way consumers on the Swedish retail market perceive the personal integrity when being exposed to digital direct marketing. The study is of cross-sectional deductive character and it investigates the possible relationship between personal integrity and digital direct marketing. This is done through a digital survey with questions based on five hypotheses which in turn reflect the following variables that have been defined; Sensibility to direct marketing,Extent of direct marketing, Age, Level of education, and Gender. In addition to this, the control variable Internet-usage is added. The hypotheses are then tested in a multiple regression analysis. From the discussion and conclusion of this thesis the results show that consumers experience that the personal integrity is affected by digital direct marketing. The findings indicate further that both sensibility to direct marketing, the extent of direct marking, and age have a statistically significant effect on the individual’s perception of the personal integrity in this context. Given the result from the survey, the regression analysis and its application on the hypotheses, this study finds implications for violation of the consumer’s personal integrity.

Begrepp som personlig integritet, sexuell självbestämmanderätt samt sexuell integritet är vedertagna begrepp inom juridiken som används av såväl lagstiftare, rättsväsende och doktrin, men trots detta finns det ingen egentlig definition av endera begreppen.    Jag har i den här uppsatsen visat att sexuell integritet innebär rätten för den enskilde att själv bestämma när, var, hur och med vem denne vill delta i en sexuell aktivitet. En sexuell aktivitet innebär i sin tur utförande av eller deltagande i en sexuell handling, eller att försätta sig i en sexuell situation. Ett sexualbrott innebär därmed att en person inkräktar på den enskildes rätt till detta val.    Våldtäkt har funnits vara urtypen av sexualbrotten. Om en gärning anses utgöra en våldtäkt, utgör den därmed även en kränkning av den utsattes sexuella integritet. Innebörden av den senaste utformningen av våldtäktsbrottet samt vad det innebär att delta frivilligt har diskuterats. Definitionen av frivillighet är av vikt, då detta sedan 1 juli 2018 är den nedersta gränsen för när en gärning utgör en våldtäkt. Vidare illustrerades den osäkerhet som råder inom rättsväsendet gällande straffvärderingen av våldtäkt. Anledningen till denna osäkerhet är frågan om hur stor påverkan det nya rekvisitet om frivillighet bör ha, då det ansetts göra att fler gärningar kan klassificeras som våldtäkt än tidigare.    Hämndpornografi har länge behandlats enbart som ett förtalsbrott, det vill säga ett brott mot någons ära och anseende. Numera kan hämndpornografi, det vill säga akten av att sprida sexuellt eller naket material på en annan utan dennes tillåtelse, även behandlas enligt de nya paragraferna om olaga integritetsintrång i 4 kap 6 c, d §§ BrB. Olaga integritetsintrång innefattar även andra typer av gärningar, varför jag valde att hålla mig till termen hämndpornografi för att underlätta för läsaren.    Olaga integritetsintrång utgör ett brott mot den enskildes frihet och frid, eller med andra ord dennes personliga integritet. Jag har i den här uppsatsen argumenterat för att hämndpornografi bör urskiljas från resterande punkter i 4 kap 6 c § BrB, då spridande av bild eller annan uppgift om någons sexualliv, samt spridande av bild på någons helt eller delvis nakna kropp har andra skyddsområden jämfört med övriga punkter, nämligen att de båda utgör intrång på den enskildes sexuella integritet. Detta har skett genom problematisering av förarbetena till lagen, analys av relevanta rättsfall samt belysande av utsattas berättelser om hur hämndpornografi påverkat dem.    Utöver detta har jag även påvisat att det behövs ytterligare vägledande praxis för att lösa den inkonsekvens och osäkerhet som råder gällande tillämpningen av såväl våldtäkt som olaga integritetsintrång.

År 2006 antog Europaparlamentet och rådet direktiv 2006/24/EG. Detta direktiv, ofta refererat till som datalagringsdirektivet, har fått stor uppmärksamhet främst på grund av den integritetskränkning som direktivet anses medföra. Direktivet innebär att all datatrafik vid mobil och fast telefoni samt Internet och Internettelefoni ska lagras i brottsbekämpande syfte. Våren 2011 röstades införandet av direktivet i Sverige ner i riksdagen och därmed blivit lagd på is i ett år, trots att det som medlem i Europeiska Unionen krävs av Sverige att införa detta tvångsmedel. Detta har medfört att Sverige för andra gången, då Sverige första gången inte införde direktivet inom utsatt tid, döms till böter på miljonbelopp av Europeiska Domstolen. Denna kriminologiska studie avser att undersöka hur ett införande av datalagringsdirektivet i Sverige motiverats utifrån behov samt hur den integritetskränkning som direktivet medför har rättfärdigats. Frågeställningarna som använts är följande: Hur motiveras införandet av direktivet och vilka belägg för ett behov presenteras? Hur har detta tvångsmedel rättfärdigats i förhållande till den integritetskränkning som det medför? Med hjälp av argumentationsanalys som metod lyckades jag besvara dessa frågeställningar. Resultaten visade att tyngdpunkterna i argumentationen låg i behovet av effektivisering och utökning av de brottsbekämpande myndigheternas arbete och tillgångar, att tillgången till trafikuppgifter är av avgörande betydelse vid utredningar av allvarlig och grov brottslighet, att trafikuppgifter kan användas för att nå annan bevisning, medborgarnas anspråk på en effektivare brottskontroll samt ett behov av att utveckla de brottsbekämpande metoderna i takt med teknikutvecklingen. Integritetsaspekten rättfärdigades med följande utgångspunkter: att endast en liten del av det lagrade materialet kommer att användas, att direktivet innehåller skyddsåtgärder som syftar till att skydda den personliga integriteten samt att proportionalitetsprincipen medför ett proportionerligt intrång i privatliv och integritet. Dock ansåg jag att dessa argument är bristfälliga, och i vissa fall ohållbara, och att ett införande av direktivet därmed inte motiverats väl samt att rättfärdigandet av direktivets integritetsintrång inte står i proportion till de risker som datalagringen medför.