Academic literature on the topic 'Intellektuell egendom'

Stöld av intellektuell egendom har blivit erkänt som ett stort framträdande problem (Stephenson, 2005). Oftast tror man att utomstående tar sig in i företagens system och kommer åt känslig information, men undersökningar visar att insiders är ännu större hot, i form av stölder, förlust och läckage av företagets intellektuella egendom (Swartz, 2007).

Intellektuell egendom kan i stora drag förekomma i tre olika former: idé, dokument och produkt. Utgår man från innovationsprocessen så börjar det oftast med en idé. Vid idéstadiet är det viktigt för företaget att ha incitament som uppmuntran till de anställda att föda nya idéer till produkter eller tjänster, men också ha en strategi för att upptäcka och identifiera de omedvetna idéer som finns hos personalen.

En annan viktig del i arbetet, är att hantera och skydda idéerna, så de kommer in i utveckling och produktion, utan att konkurrenterna får tag på dem. Innan en idé finns nerskriven är de anställda det största hotet, för att avsiktligt eller oavsiktligt läcka ut informationen. Ju längre i processen man kommer, desto lättare är det för en outsider att stjäla eller förstöra den, eftersom idén blir nerskriven på ett dokument, sparad på olika ställen och utspridd över olika avdelningar, anställda och eventuella samarbetspartners. I det här stadiet är det en annan sorts skydd företag behöver ha, för att skydda sig mot fortsatt läckage från anställda, men också mot spionage eller sabotage från outsiders. När idén slutligen blivit en produkt finns det ett antal legala skydd, till exempel patent, som både hjälper till att skydda den intellektuella egendomen, men som också stimulerar till nya idéer och uppfinningar.

Hur organiserar företag sitt skydd av intellektuell egendom mot hot, från det att en idé föds till att den blir en färdig produkt? Det är kanske ett av de svåraste problemen som företagen handskas med idag.

I denna uppsats genomförs en empirisk analys av den svenska skivmarknaden och den nedgång i skivförsäljningen som skett under senare år. Fokus ligger på att undersöka om nedgången orsakats av illegal fildelning, eller om andra faktorer kan ligga bakom. Analysen sker genom en genomgång av relevanta aggregerade data för skivförsäljning, videoförsäljning, internetanvändande m.m. En enkel ekonometrisk analys görs också, och sammantaget visar resultaten att den växande konkurrensen från DVD-film troligen är en viktig orsak till den minskade skivförsäljningen. Inga tydliga bevis för att fildelningen haft en signifikant påverkan hittas. Brist på detaljdata gör dock att alla slutsatser måste tolkas försiktigt.

All utveckling av ny teknologi åtföljs av nya möjligheter, framkallar nya aktiviteter, intentioner och återuppväcker idéer som tidvis kolliderar med kraftfulla kommersiella intressen och lagar. Fildelning är i den bemärkelsen ett ytterst intressant och aktuellt exempel. I följande uppsats överträds den offentliga debatten om fildelning, vad vi istället avser är att belysa området utifrån filbytarens perspektiv. Vad vi avser är att studera filbytarens inställningar, motiveringar och värderingar för att därigenom försöka kasta ett nytt ljus över fildelningsfrågan. Empiriskt material som behandlas i studien, har insamlats genom strukturerade enkätintervjuer samt tre personliga intervjuer. Urvalet för undersökningen har huvudsakligen framtagits genom en direkt subjektiv urvalsprocess, vi har helt enkelt uppsökt personer som vi vet ägnar sig åt fildelning. Analysen av undersökningsresultaten underbyggs av Siva Vaidhyanathans teorier om fildelningens kulturella och ideologiska aspekter. Resultatet av följande undersökning tyder på att fildelning ger tillgång till ett bredare utbud av kulturprodukter och att aktiviteten i viss mån också bidrar till att filbytare utvecklar nya intressen. Priserna på kulturprodukter som film och musik, framfördes som en motivering till nerladdning av upphovsrättsskyddat material. Fildelning beskrevs som en reaktion mot missförhållanden i den kommersiella marknaden, eller som ett uttryck för idén om gemensam tillgång till kultur.

This text examines the ideological positions, as they appear in texts of central importance, of four Swedish protagonists – Antipiratbyrån, Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd, Creative Commons i Sverige and Piratbyrån – in copyright issues. The critical analysis is focusing on three themes – economy, culture and civic rights and responsibilities – and poses the questions of how the ideology of the protagonists relates to the changing processes between culture and economy in the society of today, and which interest of classes, understood in Marxist terms, they favour. Before defining the theory and method of the inquiry the authors give their understanding of the changing processes between economy and culture. The current situation is understood in the light of historical materialism and the authors assert that the society has entered the era that Karl Marx gave the name of the general intellect. The annexation of the culture by the capitalistic logic is nevertheless counterbalanced by a production of culture among peers in gifteconomies based on the human playdrive. Ideology is understood as the worldview of an individual or social group that relates to the interests that their social life generates. The ideology has a manifest and a latent part and you can discover these through textanalysis, reading between lines, and by examining the use of naturalisation and universalisation in the text. Finally, the ideologies of the protagonists are compared and put in relation to the contemporary era of the general intellect and the protagonists ideological positions are criticised by the authors.
Uppsatsnivå: D

Internet har som ny informationsteknik fört med sig nya möjligheter för informationsspridning. Dessa möjligheter har anammats av människor världen över och information sprids i högre omfattning än någonsin. Uppsatsen tar upp en typ av informationsspridning, fildelning. Målet har varit att undersöka frågor som varför och på vilka grunder organisationerna Piratbyrån, Piratpartiet, Antipiratbyrån och IFPI agerar efter. Diskursteori är det verktyg som användes för att analysera materialet till uppsatsen som är insamlat på ovanstående organisationers hemsidor. Uppsatsens teori baseras i stor del på sociala rörelser och appliceras på organisationerna Piratbyrån och Piratpartiet. Organisationerna ses som en del av en motståndsrörelse mot kulturindustrin som i uppsatsen representeras av Antipiratbyrån och IFPI. De två sidorna agerar i två olika diskurser där synen på intellektuell egendom är nästintill motsatta. Piratpartiet och Piratbyrån arbetar främst med att skaffa folkligt stöd för sina åsikter medan Antipiratbyrån och IFPI söker sig till högre instanser för att uppnå sina mål. Kampen mellan sidorna är långt ifrån över, den civila olydnaden ökar samtidigt som energin som läggs på bevarandet av upphovsrätten bara växer.