Dissertations / Theses: 'Intellektuell funktionsnedsättning'

1

Lönn, Nordin Klara, and Petra Zingmark. "Omvårdnad vid intellektuell funktionsnedsättning." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42277.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Lindblad, Kristina. "Psykodynamisk psykoterapi med personer med intellektuell funktionsnedsättning." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5942.

Full text

Abstract:

Inledning: Personer med intellektuell funktionsnedsättning drabbas oftare än andra av psykisk ohälsa och hamnar lätt i destruktiva livsmönster. De upplever ofta att de har svårt att få adekvat och anpassad behandling. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka psykoterapeuters upplevelse av psykodynamisk psykoterapi med personer med lindrig till måttlig intellektuell funktionsnedsättning som lider av psykisk ohälsa. Frågeställningar: Hur beskriver psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter den psykoterapeutiska processen i arbetet med personer med lindrig till måttlig intellektuell funktionsnedsättning? Vad beskriver terapeuterna som verksamt och hur ser de på behandlingsresultaten med målgruppen? Metod: Sex psykoterapeuter intervjuades utifrån en kvalitativ, deskriptiv ansats. Resultat: Vid analys av materialet framträdde ett antal teman. 1. Terapeuternas beskrivning av de olika faserna i den terapeutiska processen. 2. Yttre faktorer som kan påverka terapierna med målgruppen. 3. Den intellektuella funktionsnedsättningens betydelse. 4. Terapeutiska utmaningar i arbetet med målgruppen. 5. Det verksamma i terapierna. 6. Förutsättningarna runt terapeuten. Diskussion: Resultatet visar att de intervjuade terapeuterna upplever att psykodynamisk psykoterapi med lindrig-måttlig intellektuell funktionsnedsättning kan vara meningsfullt och verksamt. Vissa aspekter och behovet av att anpassa det terapeutiska arbetet beskrivs som centrala i arbetet med målgruppen.
Introduction: People with intellectual disabilities are affected more than others by mental illness and can easily fall into destructive patterns of life. They often feel that they have difficulty getting adequate and appropriate treatment. Aim: The purpose of this study was to investigate psychotherapists experience of psychodynamic psychotherapy with individuals with mild to moderate intellectual disabilities who suffer from mental illness. Issues:How do psychodynamic oriented psychotherapists describe the psychotherapeutic process in working with people with mild to moderate intellectual disabilities? What do the therapists describe as active and helpful and how do they look at the results of treatment? Method: Six psychotherapists were interviewed based on a qualitative, descriptive approach. Results: When analyzing the material a number of themes appeared: 1. The therapist description of the phases of the therapeutic process. 2. External factors that can influence therapies with the target group. 3. The intellectual disabilities significance. 4. Therapeutic challenges in the work with the target group. 5. The active and helpful. 6. The conditions around the therapist. Discussion: The result shows that the interviewed therapists feel that psychodynamic psychotherapy with mild-moderate intellectual disabilities can be meaningful and effective. Some specific aspects and the need to adapt the therapeutic work is described as central in the work with the target group.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Fors, Margaretha, and Sepideh Mosleh. "Samspel och kommunikation med elever med intellektuell funktionsnedsättning och ytterligare funktionsnedsättningar : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-169809.

Full text

Abstract:

I denna systematiska litteraturstudie ville vi undersöka modern forskning kring kommunikation och delaktighet för elever med flerfunktionsnedsättningar och intellektuella funktionshinder. Ämnet delaktighet för elever med flerfunktionsnedsättningar som ingår i grundsärskolans inriktning träningsskola är ett komplicerat ämne att bearbeta. Elevernas olika förmågor, förutsättningar och svårigheter att uttrycka sig gör det svårt att få insikt i elevernas egna uppfattningar. Konsekvensen av detta blir att personer med flera funktionsnedsättningar ofta blir exkluderade från forskningen. Syftet med studien är att sammanställa forskning som handlar om kommunikation och samspel med elever med flera funktionsnedsättningar på tidig utvecklingsnivå. För att samla in data till vår litteraturstudie gjorde vi vår artikelsökning i Stockholms universitetsbiblioteks (SUB) databas-samling och denna studie omfattar 12 artiklar som berörde vårt ämne. Våra urvalskriterier var att artiklarna skulle handla om elever med flera funktionsnedsättningar och kommunikationssvårigheter samt vara kopplade till lärande och skolmiljö. Kvalitetsgranskning och metodanalys samt resultatanalys av dessa kvantitativa artiklar har dels redovisats i tabellform, som bilaga och ett mer omfattande resultat återfinns i löpande text. Det sammanfattande resultatet visar att omgivningens värdegrund och attityder samt pedagogers förhållningssätt är avgörande för elevernas utveckling och lärande. Undervisningen måste individanpassas utifrån elevernas förmågor och förutsättningar med tillgänglig AKK samt med stöd av partners och mentorer för att skapa de bästa premisserna för samspel och kommunikation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Backström, Erika, and Amina Ftaieh. "Möten i vården med personer med intellektuell funktionsnedsättning." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27724.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Eriksson, Anna, and Sandra Holmén. "Motvindens moderskap : en studie om moderskap och intellektuell funktionsnedsättning." Thesis, Högskolan Väst, Avd för socialpedagogik och sociologi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-4213.

Full text

Abstract:

The study seeks to from professionals perspectives describe and analyze the beliefs they have about women with intellectual disabilities and their pregnancy and motherhood. We will also discuss and reflect on the possible support that professionals find important for women to handle pregnancy and motherhood. The information has been gathered through interviews with five different professions that have come in contact with the audience in their work. In our material we found three distinctive perspectives: a child´s perspective, a parent´s perspective and a community perspective. From these perspectives, we could find many similarities in the informants´ perceptions, which resulted in different themes. These themes are: "Attachment and love is the most important", "Little children - little worry, big kids - big trouble", "The civil right to have children", "Parents dynasty limitations", "Promotion and aggravating factors", "Support in different forms", "To influence and be affected" and "Collaboration and visions for the future ". The results of the study indicate a belief that everyone has the right to have children and it is the community’s responsibility to put adequate measures to which the parental ability is not enough. An ambivalence among the professionals have interpreted when they are experiencing difficulties and sometimes conflicting demands of the role of relating to one part children's right to a safe and caring nursery and on the other hand, the mother's right to autonomy over her own lives. An important prerequisite for a functioning maternity highlighted is that the mother has the ability to bond with her children, and other practical efforts that society can come in with. The interpretation is that the community´s attitudes have changed over time towards a more positive attitude among the professional abilities with appropriate assistance for managing a maternity. The analysis is based on theories of social construction, empowerment, power, and the proximal development zone.
Studien avser att utifrån professionella yrkesutövares perspektiv beskriva och analysera vilka föreställningar dessa har kring kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning och deras graviditet och moderskap. Vi ämnar också diskutera och reflektera kring vilket stöd som enligt yrkesutövarna är betydelsefullt för kvinnornas möjligheter att hantera en graviditet och ett moderskap. Informationen har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med fem olika professioner som i yrket kommer i kontakt med målgruppen. I vårt material fann vi tre utmärkande perspektiv: ett barnperspektiv, ett föräldraperspektiv samt ett samhällsperspektiv. Utifrån dessa perspektiv kunde vi hitta många likheter i informanternas föreställningar, vilket mynnade ut i olika teman. Dessa teman är: ”Anknytning och kärlek är det viktigaste”, ”Små barn - små bekymmer, stora barn – stora bekymmer”, ”Den medborgerliga rätten att skaffa barn”, ”Föräldrarättens begränsningar”, ”Främjande och försvårande faktorer”, ”Stöd i olika former”, ”Att påverka och att påverkas” och ”Samverkan och framtidsvisioner”. Resultatet i studien tyder på en föreställning om att alla har rätt att skaffa barn och att det är samhällets ansvar att sätta in adekvata stödåtgärder där föräldraförmågan inte räcker till. En ambivalens hos de professionella yrkesutövarna har uttolkats då de upplever svårigheter och ibland även motstridiga krav i rollen att förhålla sig till, å ena sidan barnens rätt till en trygg och omsorgsfull uppväxt och å andra sidan moderns rätt till självbestämmande över sitt eget liv. En viktig förutsättning för ett fungerande moderskap som betonats är att modern har förmåga att knyta an till sitt barn, övriga praktiska insatser kan samhället träda in med. Tolkningen är att samhällets attityder över tid har förändrats mot en mer positiv inställning bland professionella till målgruppens förmågor att med ett lämpligt stöd hantera ett moderskap. Analysen görs utifrån teorierna social konstruktion, empowerment, makt och den proximala utvecklingszonen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

wimmercranz, magnus. "Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-15971.

Full text

Abstract:

ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument om hälsa på en grupp personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning, dels att jämföra gruppens hälsa med ett nationellt material om hälsan hos personer med olika former av funktionsnedsättning. Metod: Intervjuer om hälsa genomfördes med 16 vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Som frågeinstrument användes Nationella folkhälsoenkäten 2008 från Statens folhälsoinstitut. Samtliga respondenter bodde vid tidpunkten för intervjuerna på olika kommunala s.k. LSS- boenden i Östersund. Vid några av intervjuerna medverkade personal, på respondentens begäran. Respondenterna hade valts ut av enhetschefer för kommunens LSS- boenden. Enhetscheferna fick uppgiften att identifiera 20 personer med måttlig funktionsnedsättning som var villiga att ställa upp på en intervju. Efter bortfall genomfördes intervjuer med 16 personer. Resultaten från intervjuerna har därefter jämförts med resultaten från en nationell undersökning av hälsan hos personer med funktionsnedsättning från 2008. Resultat: Frågeinstrumentet fungerade bara delvis på flertalet av respondenterna. Trots metoden att använda intervjuer var flera frågor för svåra att förstå för många av respondenterna. Spridningen i förståelse var relativt stor med någon som kunde svara adekvat på samtliga frågor till flera som hade stora svårigheter med många frågor. I en jämförelse med det nationella materialet om hälsan hos personer med olika former av funktionsnedsättning, visade sig Östersundsgruppen ha en bättre hälsa inom flera områden. Diskussion: Personer med intellektuell funktionsnedsättning är sällan med i olika hälsoundersökningar. För att få reda på hur hälsan ser ut och hur den utvecklas i den här gruppen, måste personerna komma till tals. Det är då helt nödvändigt att använda sig av intervjuformen som alternativ till enkäter som annars är det vanliga. Men för att frågorna ska förstås måste de anpassas genom konkretisering och förenkling. Frågorna i Nationella folkhälsoenkäten är, som de är utformade för närvarande, bara användbara till en begränsad del. Hälsan i gruppen är vid en jämförelse relativt god. Orsaker som framkommer är att många upplever sig ha en meningsfull sysselsättning, trivs med sitt boende samt röker och dricker lite. Fetma, stillasittande fritid, lågt intag av frukt och grönt samt viss otrygghet är däremot något som utmärker gruppen. NYCKELORD: Intellektuell funktiosnedsättning, folkhälsoenkät, gruppbostad, levnadsvanor

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Mulhi, Vian, and Sara Cygan. "Omvårdnaden för patienter med intellektuell funktionsnedsättning : En kvalitativ litteraturstudie." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för vårdvetenskap (VV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43906.

Full text

Abstract:

Cygan S & Mulhi V. Omvårdnaden för patienter med intellektuell funktionsnedsättning. En kvalitativ litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för hälsa och samhälle, 2021. Bakgrund: Intellektuell funktionsnedsättning klassificeras som en kognitiv sjukdom som till största sannolikhet är orsakad av en hjärnskada. Hjärnskador kan uppstå på grund av missbildningar, andra sjukdomar hos modern eller barnet. Funktionsnedsättningen kan även uppstå på grund av kromosomavvikelser. Det är av vikt att sjuksköterskan går på special utbildning för att få mer kunskap, förståelse samt att kunna kommunicera och bemöta patienterna på rätt sätt för att ge en förbättrad omvårdnad. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid omvårdnad av patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes där Cinahl och PubMed användes som databassökningar. Litteraturstudien bygger på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som besvarar syftet. De genomfördes och dataanalyserades med innehållsanalys. Resultat: Tre teman identifierades: Omvårdnadsbehovet, sjuksköterskans yrkesprofession samt sjuksköterskans professionella presentation. I omvårdnadsbehovet lyfter författarna delaktigheten i omvårdnaden. Detta genom att inkludera patienterna mer i samband med sin vårdplanering. Det hälsofrämjande behovet är också ett omvårdnadsbehov som patienterna behöver. Mycket fokus läggs på den intellektuella funktionsnedsättning den fysiska hälsan riskerar då att förbises. Att kunna upptäcka, behandla och utvärdera smärta är ytterligare en del av omvårdnadsbehovet som lyfts fram i resultatet. Under den andra rubriken, sjuksköterskans yrkesprofession, benämns kommunikation som ett ämne av vikt då patientgruppen ibland kräver en speciell form av kommunikation från sjuksköterskan för att kunna göra sig förstådd. Under den sistnämnda huvudrubriken i resultatet lyfter författarparet kunskap och erfarenheter. Dessa ämnen har visat sig ha en stor inverkan i sjuksköterskans arbete med patientgruppen. Den sista underrubriken, etik och kulturella skillnader, handlar om att förhålla sig etiskt korrekt i samband med patienter som lider av intellektuell funktionsnedsättning, men även dess anhöriga. Konklusion: Litteraturstudien framför flera olika faktorer som kan förbättra omvårdnaden för patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Det som var utmärkande var att personcentrerad vård och vårdplanering är vad som behövs, vidare ska sjuksköterskor gå på specialutbildning för vidare kunskap, erfarenhet och ha ett öppet sinne för de kulturella aspekterna. Men även att ha en god kommunikation, väl bemötande och attityd gentemot patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Dessa faktorer kommer att förbättra omvårdnaden för patienter med intellektuell funktionsnedsättning.
Cygan S & Mulhi V. The care of patients with intellectual disabilites. A qualitative literature review. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Health and Society, 2021. Background: Intellectual disability is classified as a cognitive disorder that is most likely caused by a brain injury. Brain damage can occur due to malformations, other diseases in the mother or child. The disability can also occur due to chromosomal abnormalities. It is important that the nurse attends special training to gain more knowledge, understanding and to be able to communicate and respond to patients in the right way to provide improved nursing. Aim: The aim of the study was to investigate which factors are important to take into account when caring for patients with intellectual disabilities. Method: A qualitative literature review was conducted where Cinahl and PubMed were used as database searches. The literature review is based on ten scientific articles with a qualitative approach that answer the purpose. They were performed and data analysed with content analysis. Results: Three themes were identified: the need for nursing, the nurse's professional profession and the nurse's professional presentation. In the need of nursing, the authors highlighted the participation in nursing. This by including patients more in connection with their care planning. The need of health promotion is also a need for the care that patients need. A lot of focus is placed on the intellectual disability; the physical health risks being overlooked. Being able to detect, treat and evaluate pain is another part of the need for care that is highlighted in the results. Under the second heading, the nurse's professional profession, communication, is referred to as a subject of importance as the patient group sometimes requires a special form of communication from the nurse in order to be understood. Under the later main heading in the result, the author couple highlights knowledge and experience. These substances have been shown to have a major impact on the nurse's work with the patient group. The last subheading, ethics and cultural differences, refers to the importance of behaving ethically in connection with patients suffering from intellectual disabilities, but also suffering of their relatives. Conclusion: The literature review presents several different factors that can improve nursing care for patients with intellectual disabilities. What was distinctive was that person-cantered care and care planning is what is needed, and nurses must attend special training for further knowledge, experience and have an open mind for the cultural aspects. But also to have good communication, good treatment and attitude towards patients with intellectual disabilities. These factors will improve nursing care for patients with intellectual disabilities.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Mocanu, Wentland Sara, and Olivia Nilsson. "Sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnad av patienter med intellektuell funktionsnedsättning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25954.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Patienter med intellektuell funktionsnedsättning har ett större omvårdnadsbehov än patienter utan intellektuell funktionsnedsättning, eftersom funktionsnedsättningen innebär intellektuella och adaptiva funktionssvårigheter som påverkar de sociala, kognitiva och praktiska förmågorna hos patienten. Patienter med intellektuell funktionsnedsättning är en växande patientgrupp som sjuksköterskor kan möta i alla vårdsammanhang. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnad av vuxna patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ studiedesign genomfördes. Databassökningar gjordes i databaserna PsycInfo, CINAHL och PubMed, vilket resulterade i tio artiklar som analyserades med hjälp av Forsberg och Wengströms (2013) fem-stegsmodell. Resultat: Ett övergripande tema och tre underteman identifierades som svarade på syftet, vilka var; (tema) Betydelsen av att skapa en personcentrerad omvårdnad i arbetet med patienter med en intellektuell funktionsnedsättning (1) Personkännedom som grund till personcentrering (2) Anpassad kommunikation som nyckel till personcentrering (3) Patienten som en del av teamet för personcentrering. Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde att det var av vikt att skapa en personcentrerad omvårdnad i arbetet med patienter med intellektuell funktionsnedsättning. För att detta skulle vara möjligt upplevde sjuksköterskorna att det var viktigt att ha personkännedom om patienten, att kunna anpassa sin kommunikation och att göra patienten delaktig i teamet.
Background: Patients with intellectual disability have a greater need for care than patients without intellectual disability, since the disability involves intellectual and adaptive disabilities that affect the social, cognitive and practical abilities of the patient. Patients with intellectual disability are a growing group of patients that nurses can meet in all healthcare contexts. Aim: The aim was to illuminate nurses' experiences of caring for adult patients with intellectual disability. Method: A literature review with qualitative study design was conducted. Database searches were made in the databases PsycInfo, CINAHL and PubMed, which resulted in ten articles analyzed using Forsberg and Wengström's (2013) five-step model. Result: An overall theme and three subthemes were identified that responded to the aim, which were; (theme) The importance of creating a person-centered care in the work with patients with an intellectual disability (1) Person knowledge as a basis for person-centering (2) Adapted communication as a key to person-centering (3) The patient as part of the team for person-centering. Conclusion: The nurses felt that it was important to create a person-centered care in the work with patients with intellectual disabilities. In order for this to be possible, the nurses experienced that it was important to have personal knowledge of the patient, to be able to adapt their communication and to make the patient involved in the team.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Haluzan, Sofie. "Den professionella relationens betydelse i arbetet med intellektuell funktionsnedsättning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26592.

Full text

Abstract:

Background: Individuals with intellectual disability are vulnerable to loneliness and face barriers and challenges when it comes to opportunities creating social relationships. Their social network are comprised mainly of family members and professionals. Working with individuals with an intellectual disability require interaction and creating a relationship. Professionals have a key role in supporting individual rights and opportunities regarding social inclusion. Purpose: The aim of this litterature review is to describe previous research of the professional relationship and attitudes when working with individuals who have an intellectual disability. This study aims to explore the meaning of the professional relationship and how professionals balance between what they want to do and what they can do within the professional relationship. Method: A qualitative approach was chosen, including a thematic content analysis based on 22 articles. Two main themes emerged: 1) The meaning of the relationship and 2) The professional framework. Result and conclusion: The professionals approach to the relationship, individual values and the organisational structure, affects how the relationship with individuals with an intellectual disability is established, shaped and managed. The professional framework involves power to shape the relationship and thus affect the individual rights and possibilites to social inclusion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Stavholm, Birgitta. "Musik tillsammans med personer med grav intellektuell funktionsnedsättning - personals perspektiv." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-27878.

Full text

Abstract:

Det finns idag inte mycket forskning när det gäller personer med grav intellektuell funk- tionsnedsättning, inte i samband med musik och framförallt inte ur ett aktivitetsper- spektiv. Jag har inte studerat den medicinska forskningen utan hållit mig till den forsk- ning som riktar sig mot livskvalitet och livsvillkor för dessa personer. Den forskning som riktar sig mot personer med grav intellektuell funktionsnedsättning har till stor del musikterapeutiska perspektiv. Syftet med denna uppsats är att förstå aktiviteten musik tillsammans med personer med grav utvecklingsstörning. Datainsamlingsmetoderna fokusgrupp och individuella inter- vjuer har använts i ett kvalitativt arbete. Det är aktivitetsledare för aktiviteten som in- tervjuats Resultatet visar på att musik som aktivitet verkar värdefull för personer med grav intel- lektuell funktionsnedsättning men att det krävs kunskap och kompetens då musik har en stark påverkan på alla människor och för människor med små uttryck kan aktiviteten om den inte hanteras varsamt göra mer onytta än nytta för personerna. Uppsatsen är en magisteruppsats vilket innebär begränsningar i tid och möjligheter att få en djupare förståelse för aktiviteten. Framförallt saknas personernas egna upplevel- ser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Blomqvist, Sara, and Clara Mäkitalo. "Att åldras med intellektuell funktionsnedsättning : yrkesverksammas syn på dubbel behovstillhörighet." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66383.

Full text

Abstract:

Individer med intellektuell funktionsnedsättning blir idag äldre än tidigare. Detta leder till att de utvecklar ett kombinerat omsorgsbehov utifrån intellektuell funktionsnedsättning och åldersproblematik. Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma inom LSS-verksamhet förhåller sig till målgruppen och vilka möjligheter som finns att få sitt behov tillgodosett utifrån både funktionsnedsättning och åldrande. Frågeställningarna berör vilka insatser som finns för att möta målgruppens behov av stöd och omsorg samt hur samverkan ser ut utifrån lagstiftning och organisation. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där det empiriska materialet har insamlats genom intervjuer med utgångspunkt i en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet har analyserat utifrån intersektionellt perspektiv. Resultatet visade att det finns en gemensam syn på målgruppen och dess omsorgsbehov men att det saknas riktlinjer och kunskap om vilka alternativ som står till förfogande. Vidare framkom att det finns individer som kan vara aktuella för insatser genom både LSS och äldreomsorgen men att lagstiftningens uppdelning kan utgöra hinder för att utveckla insatsmodeller som tillgodoser individernas kombinerade omsorgsbehov. Detta leder till slutsatsen att det inom lagstiftningarna LSS och SoL finns möjlighet att skapa lösningar för målgruppen genom individuella behovsprövningar samtidigt som målgruppens tillhörighet till LSS kan begränsa möjlighet till insatser via annan lagstiftning. Utmaningen ligger i att skapa samverkan och samsyn mellan LSS och äldreomsorgen och utveckla insatser som tillgodoser målgruppens kombinerade behov.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Thelander, Emma. "Va’ glor ni på? : En analys kring mediebilden av intellektuell funktionsnedsättning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14501.

Full text

Abstract:

Bakgrund År 2009 producerade ICA ett flertal reklamfilmer i kampanjen ”Vi kan mer” som syftade till att utmana fördomar kring personer med intellektuell funktionsnedsättning. Reklamfilmerna startade en livlig debatt på Internet och väckte både frågor kring produktionernas syfte och etik. Syfte Studiens ambition har varit att undersöka hur bloggare och bloggkommentatorer uppfattat de tre första reklamfilmerna i kampanjen. Syftet var också att utröna huruvida filmerna har genererat några konsekvenser för bilden av personer med intellektuell funktionsnedsättning. Metod Studien har till största del baserats på en kvalitativ metod, då syftet har varit att nå förståelse snarare än att försöka nå statistiskt säkerställda resultat. Kritisk diskursanalys användes för att analysera studiens material som bestod av cirka 80 blogginlägg med tillhörande kommentarer. Resultat Studien konkluderar att reklamfilmerna har uppfattats på många olika sätt när det kommer till syfte och etik. Resultatet indikerar även att reklamfilmerna kan ses både reproducera och utmana fördomar gentemot funktionsnedsatta.Företagets initiativ har inte uppnått sitt fulla syfte, men filmerna har inneburit ett viktigt första steg mot normalisering för denna grupp i samhället.
Background In 2009 ICA, one of Sweden’s largest food store chain, produced a series of commercials in a campaign which aimed to challenge prejudices about mental disability. The commercials started a lively online debate, and raised questions regarding both the purpose and ethics of these productions. Purpose The ambition of this study was to examine how the people that participated in the online debate perceived ICA’s three first commercials in the campaign. The aim was also to analyze whether they have generated any consequences for the perception of mental disability. Method A largely qualitative approach have been used, since the aim has been to reach deeper understanding rather than statistically ensured results. Critical discourse analysis was used to analyze the study’s data which consisted of about 80 blog posts with related comments. Results The study concludes that the commercials have been perceived in many different ways when it comes to purpose and ethics. The results also indicate that ICA’s advertisement both reproduce and challenge existing prejudices towards people with mental disabilities. The company’s initiative has not fulfilled its full purpose, but it constitutes an important first step to reach normalization for this group of society.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Kauppi, Brodin Ida, and Sofia Nyman. "Att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning : En litteraturstudie om vårdpersonals erfarenheter." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-113376.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Personer med intellektuell funktionsnedsättning har en ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa och lider av samsjuklighet i större grad än övriga befolkningen. Medellivslängden för personer med intellektuell funktionsnedsättning har ökat vilket leder till en växande grupp människor med särskilda behov som behöver tillgodoses av hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats där åtta vetenskapliga studier som svarade mot syftet valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PsycInfo, PubMed och Scopus. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier med sammanlagt nio underkategorier. Vårdpersonalen beskrev erfarenheter av otillräcklighet och organisatoriska hinder, svårigheter och möjligheter i kommunikationen, betydelsen av goda relationer samt känslor kring utmanande beteende och preventiva åtgärder mot utmanande beteende.Konklusion: Vårdpersonal upplever hinder för att ge god vård till personer med intellektuell funktionsnedsättning. För att överkomma hinder krävs en öppen attityd, en vilja att lära känna personen, en god relation till familjen och personliga assistenter samt ett bra team-arbete.
Background: People with intellectual disabilities are at increased risk for physical and mental illness and suffer from comorbidity in greater degree than the rest of the population. Life expectancy for people with intellectual disabilities has increased, leading to a growing group of people with special needs that must be met by the health sector. Aim: The aim of this study was to describe healthcare personnel´s experiences of caring for people with intellectual disabilities. Method: Literature study with qualitative design. Eight scientific studies that corresponded with the aim was selected, quality assessed, analyzed and compiled. Databases used to search for articles was Cinahl, PsycInfo, PubMed and Scopus. Results: The analysis resulted in four main categories with a total of nine subcategories. Healthcare personnel described experiences of inadequacy and organizational constraints, difficulties and possibilities in communication, the importance of good relationships and their feelings about challenging behavior and preventive measures against challenging behavior.Conclusion: Healthcare personnel´s experience obstacles in providing good care to people with intellectual disabilities. In order to overcome the obstacles it requires an open attitude, a willingness to get to know the person, a good relationship with the family and the personal-assistants and a good teamwork.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Karlsson, Josefine, and Emelie Karlén. "Sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning : - En litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67352.

Full text

Abstract:

Introduktion: Intellektuell funktionsnedsättning finns hos 1-3 procent av världens befolkning. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har ett större vårdbehov och då medellivslängden ökat är det en växande patientgrupp som sjuksköterskor kommer möta i olika vårdsammanhang. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: Litteraturstudien har följt Polit och Becks (2016) flödesschema på nio steg. Artikelsökning gjordes i databaserna Cinahl och PubMed och efter kvalitetsgranskning med Polit och Becks granskningsmallar för vetenskapliga artiklar, återstod tio artiklar till litteraturstudiens resultat. Resultat: Databearbetningen resulterade i två huvudteman; Att mötas av hinder i att ge god vård och Att mötas av möjligheter i att ge god vård. Tillsammans hade de sju underteman. Hinder i att ge god vård var bristande kunskap och erfarenhet, kommunikationssvårigheter, organisatoriska brister samt negativa attityder. Möjligheter i att ge god vård var att ha kunskap och erfarenhet, att lära känna patienten samt att arbeta i team. Slutsats: Mängden erfarenhet och kunskap samt möjligheten att kommunicera med patienten var avgörande för sjuksköterskor upplevelser. Att lära känna patienten upplevdes vara det viktigaste för att kunna bemöta kommunikationssvårigheter. Hinder i att ge god vård påverkade patientsäkerheten samt ledde till svårigheter att identifiera och bemöta komplexa omvårdnadsbehov, vilket begränsade förutsättningarna för god vård.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Hultqvist, Widfors Hanna. "Ordinlärning, vokabulär och arbetsminne : en studie av barn med intellektuell funktionsnedsättning." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-165456.

Full text

Abstract:

I denna studie har jag administrerat ett ordinlärningstest och ett vokabulärtest för barn som har en intellektuell funktionsnedsättning. Ordinlärningstestet är baserat på en svensk anpassning av Storkel, Armbrüster & Hogan (2006) engelska ordinlärningsparadigm. Syftet var att undersöka effekterna av fonotaktisk sannolikhet och grannordstäthet på ordinlärning. Storkel et al. (2006) genomförde paradigmet ursprungligen på en grupp med vuxna och i tidigare studier då paradigmet använts på barn har det anpassats på olika sätt. Anpassningarna i denna studie har varit ökade upprepningar av orden under testningen samt att barnen har fått peka på bilder istället för att säga orden som svarsalternativ då många av deltagarna har begränsade möjligheter att utrycka sig med ord. Resultaten av vokabulärtestet och ordinlärningstestet har jämförts med typiskt utvecklade barn. Utifrån vokabulärtestets resultat så har testgruppen för barn med intellektuell funktionsnedsättning presterat lägre än barn med typisk utveckling. För framtida studier skulle ett vokabulärtest kunna utformas med mer anpassade och tydliga bilder för barn med intellektuell funktionsnedsättning. Resultaten för ordinlärningstestet med pekningar som svarsalternativ har inte kunnat ge ett fullständigt resultat utan det har endast kunnat ske visuella inspektioner av den insamlade datan. Utifrån den visuella inspektionen kunde man inte antyda något tecken på ökat lärande eller effekter av fonotaktisk sannolikhet eller grannordstäthet. Vid jämförandet med typiskt utvecklade barn antyder det att dessa barn når ett högre resultat än testgruppen med intellektuell funktionsnedsättning. Däremot har det skett intressanta beteendeobservationer under ordinlärningstestet. Det skedde spontana verbala repetitioner av orden under testningen. Antal gånger orden repeterades ökade för varje testomgång och det fanns också trender för kombinationerna hög fonotaktisk sannolikhet & hög grannordstäthet och låg fonotaktisk sannolikhet & låg grannordstäthet. För framtida forskning kan dessa resultat och hur testen administreras vara intressant för hur nya studier skulle kunna designas.
In this study, I have administered a word-learning test and a vocabulary test for children with intellectual disabilities. The word-learning test in this study is based on a swedish adaptation of Storkel, Armbrüster & Hogan (2006) english word-learning paradigm. The purpose was to investigate the effects of phonological probability and neighborhood density on word-learning. Storkel et al. (2006) originally implemented the paradigm on a group of adults and in previous studies when the paradigm was used on children it has been adapted in different ways. The adaptations in this study have been increased repetitions of the words during the testing and that the children have been allowed to point at pictures instead of saying the words as a response alternative, because many of the participants have limited opportunities to express themselves with words. The results of the vocabulary test and the word-learning test have been compared with typically developed children. Based on the results of the vocabulary test, the test group for children with intellectual disabilities performed lower than children with typical development. For future studies, a vocabulary test could be designed with more customized images for children with intellectual disabilities. The results for the word-learning test with pointing as a response alternative have not been able to give a complete result, only visual inspections of the collected data have been possible. Based on the visual inspections, there was no indication of increased learning or effects of phonological probability or neighborhood density. However, interesting behavioural observations has been observed during the word-learning test. Spontaneous verbal repetitions of the words were observed during testing. The number of times the words were repeated increased for each test session and there were also trends for an effect for the combinations high phonological probability & high neighborhood density and low phonological probability & low neighborhood density. For future research, these results and how the tests were administered may be interesting and helpful in how new studies could be designed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Linderos, Sofia, and Pinto Carolina Ortiz. "Samverkan kring barn med intellektuell funktionsnedsättning mellan grundsärskola, habilitering och föräldrar." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-183289.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Persson, Sophie, and Rafaela Saruk. "Vårdpersonals upplevelse av kommunikation med patienter inom autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25966.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Kommunikation är en central del i vårdpersonals omvårdnadsarbete. Kommunikationsproblem kan bidra till en mindre personcentrerad vård. När vårdpersonal möter patienter med autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning som ofta har kommunikationssvårigheter kan kommunikationsproblem uppstå. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vårdpersonals upplevelser av kommunikation med patienter som är diagnosticerade med AST och ID. Metod: En litteraturstudie baserad på tio studier med kvalitativ ansats. Studierna är inhämtade från PsycINFO, PubMed och CINAHL och en analys av de utvalda studierna utfördes. Huvud och underkategorier skapades och utifrån dessa kategorier besvarades studiens syfte. Resultat: Tre huvudkategorier som beskrev vårdpersonals erfarenhet av kommunikation med patientgruppen framkom genom dataanalysen. Huvudkategorierna var kompetens, individanpassat bemötande och arbetsmiljö. Konklusion: Litteraturstudien visar på att vårdpersonal upplevde att kommunikation med den aktuella patientgruppen var begränsad, en orsak var kunskapsbrist om diagnoserna och brist på kommunikationsstrategier för dessa patientgrupper. Resultatet visade också att såväl tidsbrist som bristfällig organisation var ett problem i omvårdnaden av dessa patienter.
Background: Effective communication is a critically important skill for health personnel. Failures of communication may impair patient-centred care. Communication is frequently challenged between health personnel and patients with autism spectrum disorder or intellectual disabilities, due to the communication problems that come with these diagnoses. Aim: This literature review aimed to explore health personnel´s experience of communication with patients with autism spectrum disorder and intellectual disabilities. Method: A literature review of ten studies using a qualitative approach was performed. Studies were collected from CINAHL, PsycINFO and PubMed and an analyse of the selected studies was done. Main and sub-categories were created and based on these categories; the aim of the study was answered. Result: Three main categories describing the experience of health personnel in communicating with the patients emerged through the data analysis. The main categories were; provider competence, individual approach to caregiving and the working environment. Conclusion: This literature review showed that health care personnel experienced limited communication with this patient group, which was attributed to knowledge gaps about the diagnosis as well as a lack of communication strategies. The review concluded that both time shortages and a lack of organization are major problems in the care of these patients.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Reyers, Julia. "Professionellas attityder och förhållningssätt gällande personer med intellektuell funktionsnedsättning och sexualitet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26558.

Full text

Abstract:

Tidigare forskning visar på att professionella som arbetar i en verksamhet inom LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har en inverkan på personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras sexualitet. Denna inverkan beror på de professionellas attityder samt förhållningssätt. Om attityderna samt förhållningssätten är negativa gällande personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras sexualitet, och inte fungerar normkritiskt, påverkas de individer som exempelvis bor på en LSS-bostad negativt.Syftet med den här undersökningen var att belysa attityder samt förhållningssätt hos professionella som arbetar på LSS-bostad, samt hur de resonerar i dilemman som berör sexualitetsfrågor. Det var av vikt att de professionella arbetar på LSS- bostad och ingen annan LSS verksamhet eftersom det var attityder samt förhållningssätt gällande personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras sexualitet i hemmet jag skulle undersöka. För att besvara undersökningens frågeställningar har den kvalitativa metoden fokusgrupp samt vinjettstudier använts. Teorin om sexuella script har använts vid analys av undersökningens empiri.I undersökningen synliggjordes en osäkerhet hos de professionella angående hur de bör arbeta med samt prata om sexualitetsfrågor gällande personer med intellektuell funktionsnedsättning. Osäkerheten grundar sig i en otydlighet för vad som förväntas av de professionella i sådana situationer.
Previous scientific research has shown that professionals working in an activity within LSS (the Swedish Act Concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments) have an influence on persons with intellectual disability and their sexuality. This effect depends on the professional’s attitudes and approach. If the attitudes and approach are negative regarding persons with intellectual disability and their sexuality, and doesn’t work norm-critical, the individuals who live in LSS accomodations will be affected in a negative way.The purpose of this survey was to illustrate the attitudes and approach among professionals who works in an LSS accomodation and how they reason in dilemmas regarding sexuality questions. It was important that the professionals worked within an LSS accomodation and not another LSS activity, since it was the attitudes and approach regarding persons with intellectual disability and their sexuality in the home environment that I was going to survey. The qualitative method focus group and vignette studies have been used to answer the questions of the survey. The theory about sexual scripts has been used in the analysis of the empirics of the survey.The survey showed an uncertainty among the professionals regarding how they should handle and discuss questions concerning sexuality regarding persons with intellectual disability. The uncertainty is based on an ambiguity regarding the expectations on professionals in these situations.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Krusevall, Rebecka. "Sångundervisning med variation : Om sångpedagogers undervisning för personer med intellektuell funktionsnedsättning." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3906.

Full text

Abstract:

Utgångspunkten för denna undersökning är att få fördjupande kunskaper om sångundervisning för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Tidigare forskning visar att personer med intellektuell funktionsnedsättning kan behöva längre tid för inlärning vid musikundervisning och att anpassningar kan behöva göras utifrån personens individuella förutsättningar. Syftet är undersöka hur sångpedagoger arbetar med sång och kör för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fyra verksamma sångpedagoger. Resultatet visar att sångpedagogerna ser att målet är att eleverna ska utvecklas musikaliskt, men att det också förekommer att de ser målet mer musikterapeutiskt. Det visar att de använder metodik och arbetssätt som de själva utvecklat genom att testa sig fram och att det finns pedagogiska utmaningar som rör elevernas koncentration och fokus, tid för lektioner, att hitta fungerande kommunikation och att lägga undervisningen på rätt nivå. Ett par av sångpedagogerna upplever att de ser karakteristiska röstkvalitéer hos en del personer med Downs syndrom, vilket påverkar artikulationen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Örling, Robert, and Sandra Sundqvist. "Hur upplever ungdomar med lindrig intellektuell funktionsnedsättning delaktighet i sin idrottsförening?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35629.

Full text

Abstract:

I vårt samhälle har det under en längre tid diskuterats kring ungdomsidrotten i samband med elitsatsning kontra en alltför tidig utslagning. I den här studien har syftet varit att undersöka hur ungdomar med lindrig intellektuell funktionsnedsättning upplever sina möjligheter till delaktighet i en idrottsförening. Studien baseras på 12 kvalitativa intervjuer med ungdomar i åldrarna 13-19 år. Idrottsföreningens aktivitet riktar sig först och främst till ungdomar med olika grad av intellektuella funktionsnedsättningar. Studien fokuserar på att belysa begreppet delaktighet och handlar om informanternas upplevelser av inflytande, kompisrelationer, inkludering, socialt samspel och deras självuppfattning. Resultatet visar att ungdomarnas upplevelser av delaktighet var relativt hög, men att upplevelsen skiljde sig åt i olika sammanhang, i relation till om upplevelsen var socialt relaterad eller aktivitetsrelaterad. Det förekom även inslag av att upplevelsen fanns inom båda kontexterna. Resultatet pekar på att majoriteten av informanterna upplevde sin delaktighet som väldigt hög inom idrottsföreningen i ett socialt sammanhang och att aktiviteten, i detta fall innebandyn, upplevdes som mindre betydelsefull ur ett delaktighetsperspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Lundin, Tanja, and Barbro Sälgström. "Personcentrerad omvårdnad utifrån sjuksköterskans upplevelse till individer med intellektuell funktionsnedsättning - Litteraturstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27012.

Full text

Abstract:

Bakgrund I arbetet möter sjuksköterskan många olika individer. En grupp individer som har ett stort behov av personcentrerad vård är intellektuellt funktionsnedsatta. Bemötandet och personcentrerad omvårdnad av denna individgrupp upplevs variera allt efter sjuksköterskans erfarenhet och kunskap. Syfte Studiens syfte var att undersöka personcentrerad omvårdnad utifrån sjuksköterskans upplevelse till individer med intellektuell funktionsnedsättning. Metod Litteraturstudien består av 13 kvalitativa och två kvantitativa artiklar och är från olika länder. Artiklarna har publicerats mellan år 2007-2017. Sökningar har gjorts i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat Resultatet presenteras i fem kategorier med respektive underrubriker; Individanpassat bemötande (bemötande i vården, utåtagerande beteende, vikten av informationsutbyte); Kommunikation i vården (faktorer som kan påverka kommunikationen, anpassad kommunikation); Samarbete med anhöriga; Behov av kunskap och utbildning; Stöd och samarbete. Konklusion Personcentrerad omvårdnad som möter individens behov framkommer i studien som viktiga beståndsdelar i mötet med individer med intellektuell funktionsnedsättning. För att arbeta personcentrerat och med utgångspunkt från individens behov behöver sjuksköterskan ha förståelse för individgruppen, kunskap och praktisk utbildning för att bli mer trygg i sitt bemötande.
Background At work, the nurse meets many different individuals. A group of individuals with a high need for person-centered care is intellectually impaired. The perception and person-centered care of this individual group is experienced varies according to the nurse's experience and knowledge. Aim The purpose of the study was to investigate the person-centered nursing based on the nurse's experience with individuals with intellectual impairment. Method The literature study consists of 13 qualitative and two quantitative articles and is from different countries. The articles have been published between 2007-2017. Searches have been made in the databases Cinahl and PubMed . Results The result is presented in five categories with respective subheadings; Individualized treatment (treatment in care, outpatient behavior, importance of information exchange); Communication in healthcare (factors that may affect communication, custom communication); Collaboration with relatives; Need for knowledge and education; Support and cooperation. Conclusion Person-centered nursing that meets the needs of the individual appears in the study as important elements in the meeting with individuals with intellectual disabilities. To work personally and based on the needs of the individual, the nurse needs an understanding of the individual group, knowledge and practical training to be more confident in their treatment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Johnels, Linn. "Kartläggning av musikrelaterade förmågor hos personer med grav intellektuell funktionsnedsättning : musikterapeutisk metodutveckling." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1294.

Full text

Abstract:

Musikterapeutisk metodutveckling, av Linn Johnels är en studie inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med profil musik- terapi vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.Syftet med uppsatsen var att ta fram och utvärdera ett instrument för att kartlägga olika musikrelaterade förmågor hos individer med grav intellektuell funktions- nedsättning. Detta är en eftersatt grupp i musikterapeutisk forskning, trots att det finns indikationer på att musik kan fungera som ett viktigt medel för kommuni- kation, känslouttryck och socialt samspel. Uppsatsen tar sin utgångspunkt främst i den biologisk-dynamiska utvecklingspsykologiska inriktningen av musikterapi. Instrumentet innehåller 43 frågor och kartlägger förmågor inom följande fyra do- mäner: Motorisk/Sensorisk Funktion, Socialt- & emotionellt engagemang, Kog- nition samt Kommunikation.I undersökningen fick fyra musikpedagoger/-terapeuter/-handledare använda in- strumentet med 11 personer ur målgruppen. Resultatet visade att personerna pre- sterade sinsemellan på olika nivåer, och med delvis olika profiler avseende mu- sikrelaterade styrkor och svårigheter. Musikpedagogerna/-terapeuterna/- handledarna menade att instrumentet var användbart, och kom också med värde- fulla synpunkter inför eventuell revidering av instrumentet. Förhoppningen är att instrumentet ska kunna användas för att planera och utvärdera musikterapeutisk verksamhet, samt även potentiellt visa på möjliga processer i musikterapi för målgruppen.
Music therapeutic method development, by Linn Johnels is a study car- ried out within the context of the Master Program in Music Education, profile Music Therapy at the Royal College of Music in Stockholm.The purpose of this paper was to develop and evaluate an instrument to identify various music-related abilities in individuals with severe intellectual disabilities. This is a neglected group in music therapy research, although there are indications that music can serve as an important means of communication, emotional expres- sion and social interaction. The essay is primarily based on the bio-dynamic de- velopmental theory of music therapy. The instrument contains 43 questions andidentify the following four domains: Motor/ Sensory Function; Social & emotion- al engagement; Cognition; and Communication.In the study four music educators/therapists/leaders used the instrument with 11 individuals from the target group. The results showed that the individuals per- formed at different levels, and with somewhat different profiles with regard to music-related strengths and difficulties. The music educators/therapists/leaders generally appeared to find the instrument useful, and also came with valuable feedback for revision of the instrument. It is hoped that the instrument will be used to plan and evaluate music therapy activities, and also potentially show pos- sible processes in music therapy with the target group.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Hart, Ramona, and Jenny Österberg. "One Size Fits All? : Missbrukshandläggares arbete med klienter som har intellektuell funktionsnedsättning." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för hälsa och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36458.

Full text

Abstract:

Individanpassat missbruksarbete är grundläggande inom svensk missbruk- och beroendevård. Syftet med denna studie var att undersöka hur missbrukshandläggare inom socialtjänsten arbetar med personer som har intellektuell funktionsnedsättning i kombination med alkoholmissbruk. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes med missbrukshandläggare inom socialtjänsten. Intervjuerna analyserades genom en tematisk analys. Studien visade att missbrukshandläggare upplever arbetet med målgruppen som svårt och utmanande då de inte har stöd i de nationella riktlinjerna samt att bedömningsinstrument och insatser inte är anpassade för denna målgrupp. Bristerna gör att missbrukshandläggares egna erfarenheter samt individuella kunskaper om målgruppen avgör hur utformade insatserna blir för den enskilde klienten. Resultatet har diskuterats i relation till tidigare forskning, systemteori och stigmateorin. Studien indikerar att det finns behov av ytterligare forskning kring denna målgrupp.
Individualized addiction work is fundamental in Swedish addiction treatment. The purpose of the study was to investigate how addiction counsellors in the social services work with people with intellectual disabilities in combination with alcohol abuse. Six qualitative interviews were conducted with addiction counsellors in the social service. The interviews were analysed through a thematic analysis. The study showed that addiction counsellors experience working with the target group as difficult and challenging as they don´t have support in the national guidelines and that assessment instruments and interventions are not adapted for this target group. The shortcomings mean that addiction counsellors own experiences as well as individual knowledge of the target group determine how the interventions are designed for the individual client. The results have been discussed in relation to previous research, system theory and stigma theory. The study indicates that there is a need for further research on this target group.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Dabbour, Paula, and Elina Lindgren. "Sjuksköterskans upplevelse av att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning : En kvalitativ litteraturstudie." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för vårdvetenskap (VV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43657.

Full text

Abstract:

Dabbour, P & Lindgren, E. Sjuksköterskans upplevelse av att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning. En kvalitativ litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15/30 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2021. Bakgrund: Personer med intellektuell funktionsnedsättning är en växande patientgrupp med bristande praktiska, sociala och kognitiva funktioner som kan försvåra mötet i vården. Samtidigt finns det en större risk att personer med intellektuell funktionsnedsättning drabbas av somatiska och psykiska sjukdomar, vilket också ökar omvårdnadsbehovet. Syfte: Syftet med arbetet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning genom att sammanställa kvalitativa vetenskapliga studier. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga studier med kvalitativ studiedesign. Databassökningarna gjordes i PubMed, Cinahl och PsycInfo. Granskningen utgick från SBU:s kvalitetsgranskningsmall (2014). Studierna kommer från olika länder och är från 2000–2021. Alla valda studier har varit på engelska. Åtta studier har varit av hög kvalitet samt två studier av medelhög kvalitet. Resultat: I resultatet framkom det tre teman Utmaningar med att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning, Behovet av att hitta möjligheter i vården samt Att lära känna personen med intellektuell funktionsnedsättning som svarade på syftet med tillhörande åtta subteman: Avvikelser från individens vardagliga beteende, att kunna hantera utmaningarna, påverkan på sjuksköterskan, behovet av att arbeta i team, behovet av kunskap och utbildning, behovet av att samarbeta med familjen, att bygga en relation och kommunikation och bemötande. Slutsats: Det finns en kunskapslucka hos sjuksköterskor när det kommer till vården av personer med intellektuell funktionsnedsättning. För att kunna ge en bra omvårdnad behöver sjuksköterskan se personen bakom diagnosen och använda sig av strategier som fungerar för den enskilda individen.
Dabbour P & Lindgren E. Nurses experience of caring for people with intellectual disability. A qualitative literature review. Degree project in Nursing science 15 Credit point. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care science, 2021. Background: People with intellectual disabilities are a growing group of patients with a lack of practical, social and cognitive functions that can make it difficult to meet in care. At the same time, there is a greater risk that people with intellectual disabilities will suffer from somatic and mental illnesses, and the need for care must also increase. Aim: The aim of the work was to shed light on the nurse's experience of caring for people with intellectual disabilities by compiling qualitative scientific articles. Method: The literature study is based on ten scientific articles with a qualitative study design. The database search was done in PubMed, Cinahl and PsycInfo. The review was based on SBU's quality review template (2014). The articles come from different countries and are from 20002021. All selected articles have been in English. Eight articles have been of high quality and two articles of medium quality. Results: The results revealed three themes: Challenges in caring for people with intellectual disabilities, The need to find opportunities in care and Getting to know the person with intellectual disability that answered the purpose of the associated eight subcategories: Deviations from the individual's everyday behavior, being able to handle the challenges, impact on the nurse, the need to work in teams, the need for knowledge and education, the need to work with the family, building a relationship and communication and treatment. Conclusion: There is a knowledge gap among nurses when it comes to the care of people with intellectual disabilities. In order to be able to provide good care, the nurse must see the person behind the label and use strategies that work for the individual.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Grundström, Liv. "Från mindervärdig till medmänniska - Föreställningar om intellektuell funktionsnedsättning i Statens offentliga utredningar." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26017.

Full text

Abstract:

Sett ur ett historiskt perspektiv har personer med intellektuell funktionsnedsättning varit föremål för varierande diskurser och attityder. Från att ha varit oönskade, förskjutna, hånade och förföljda, till att ses som medborgare med i lag inskrivna rättigheter. Inga andra grupper av människor har varit föremål för en sådan total attitydomsvängning. Syftet med föreliggande uppsats är därför att identifiera och utforska statens diskurser om personer med intellektuell funktionsnedsättning över olika tidsperioder. Med kvalitativ innehållsanalys som metod har innehållet i fyra statliga utredningar kritiskt granskats för att problematisera och diskutera attityder och föreställningar om gruppen. Resultatet pekar på att diskurserna har färgats av de samhällsideologier och värderingar som var rådande vid tiden för respektive utredning. Kunskaper om personer med intellektuell funktionsnedsättning är av stor betydelse för att gruppen inte ska osynliggöras i samhället. Det är därför viktigt att fortsätta synliggöra och belysa ämnet.
In a historical perspective, people with intellectual disabilities have been a subject of varying discourses and attitudes. From being unwanted, displaced, mocked and persecuted, to be seen as citizens with legally enrolled rights. No other groups of people have been exposed for such a turn. The aim of this study is therefore to identity and explore constructions of people with intellectual disabilities in state public reports, published in different time periods. With qualitative content analysis as a method, four state investigations have been critically reviewed to problematize and discuss the beliefs and attitudes towards the group. The result indicates that the discourses have been affected by current social ideologies and values at the time of each investigation. Knowledge about people with intellectual disabilities is important in order for the group to not be invisible in the society. Therefore, it is significant to continue highlighting the subject.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Borglund, Hjalmarsson Olivia, and Emma Kitzing. ""Ett föräldraskap i uppförsbacke" En integrativ forskningsöversikt om intellektuell funktionsnedsättning och föräldraskap." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-55876.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING Föreliggande studie redogör för att föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning (IF) är en utsatt grupp i samhället, som ofta har svårigheter att vidmakthålla föräldrarollen. Under det senaste årtiondet har forskningen kring föräldraskap och IF förändrats. Från att ha en bild av att det huvudsakligen är funktionsnedsättningen som medför brister i föräldraskapet så har nu forskningen börjat undersöka hur den sociala kontexten kan tänkas forma föräldraskapet. Trots detta tycks det praktiska sociala arbetet fortfarande leva kvar i gamla mönster. Socialstyrelsen tillstår att kunskap och kompetens hos professionella ofta saknas i arbetet med dessa föräldrar. Föreliggande studie ämnar redogöra för forskningsläget kring föräldrar med IF, genom att undersöka forskning som tar ett föräldraperspektiv i anspråk. Studien använder ett sociologiskt perspektiv för att belysa vad föräldrarna upplever formar deras föräldraskap och hur den sociala kontexten kan ha betydelse för detta. Forskningsläget visar att det förekommer flera faktorer som formar föräldraskapet. Dessa presenteras utifrån en tematisk analys som socialt nätverk, attityder, social isolering, uppväxtvillkor samt hälsa, stress och ekonomi. En teoretisk anknytning görs för att illustrera hur den sociala kontexten kan förstås forma föräldraskapet. En av slutsatserna är att kunskap behöver lyftas kring de olika identifierade faktorerna, samt att professionella och allmänheten behöver se att den sociala kontexten har stor betydelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Norenbom, Therése. "Vårdnadshavarnas erfarenheter kring stödet till sitt barn med intellektuell funktionsnedsättning. : En intervjustudie." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-42981.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to deepen the knowledge of guardians experiences of coordination between the various support measures for their children with intellectual disabilities in special schools. My research questions are to find out how the guardians describe the contact with LSS administrators, child and youth habilitation personnel and specialist teachers in schools for children with special needs as well as the experiences of the guardians based on their contacts with LSS administrators, child and youth habilitation personnel and specialist teachers in special schools. To find this out, a qualitative study is conducted in the form of interviews with guardians of children with intellectual disability. Informants in the study were nine guardians from three different municipalities. The results have been analyzed using Bronfenbrenners developing ecological model. The results show amongst other things that the guardians want more coordinated meetings to facilitate everyday life for the family. Another result was that the contact between the different instancesvary greatly both in quantity and quality and it is up to the guardians if contact occurs. It commonly emerged that the guardians experiences are that there is a good competence in general within different personnel groups. Another finding was that there are shortcomings regarding documentation and monitoring. Finally, it also emerged that it differs regarding how agencies act in preparing guardians for the future in different instances. One conclusion is that variation seems to be bound to whom the guardians have as an administrator and it becomes clear that the role of the special education teacher as a qualified conversation partner is important both in special schools but also in meeting with other professionals. It cannot be stressed enough how important the role is as a special education teacher and coordinator to simplify everyday life for parents or guardians. In addition, monitoring and evaluations fill an important function in professional practice as necessary for improving mutual understanding between home and special schools.
Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om vårdnadshavares erfarenheter av samordning mellan olika stödinsatser för deras barn med intellektuell funktionsnedsättning i grundsärskolan. Mina forskningsfrågor utifrån syftet är att dels att ta reda på hur vårdnadshavarna beskriver kontakten med LSS-handläggare, barn-och ungdomshabiliteringens personal samt speciallärare i grundsärskolan, dels att ta reda på vilka erfarenheter av stöd vårdnadshavare har utifrån sina kontakter med LSS-handläggare, barn- och ungdomshabiliteringens personal samt speciallärare i särskolan. För att ta reda på detta har en kvalitativ undersökning genomförts i form av intervjuer med vårdnadshavare till barn med intellektuell funktionsnedsättning. Antalet informanter i intervjun var nio stycken personer från tre olika kommuner. Resultatet har analyserats med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Resultatet visar bland annat att vårdnadshavare önskar mer samordnade möten för att underlätta vardagen för familjen. Ett annat resultat var att kontakten mellan olika instanser varierar mycket i både antal och kvalitetoch det är upp till vårdnadshavarna om kontakten sker. Gemensamt framkom det att vårdnadshavarnas upplevelser är att det finns en god kompetens över lag hos olika personalgrupper. Ytterligare ett resultat var att det finns brister gällande dokumentation och uppföljning. Till sist framkom det också att det är ojämnt hur myndigheteragerar föratt förbereda vårdnadshavare inför framtiden inom de olika instanserna. En slutsats är att det verkar vara mycket bundet till vem vårdnadshavarna har som handläggare om stödet fungerar och det blir tydligt att speciallärarens roll som kvalificerad samtalspartner är viktig både i grundsärskolan men även i mötet med andra yrkesgrupper. Det kan inte nog betonas hur viktig rollen är som speciallärare samt samordnare för att förenkla vardagen för vårdnadshavarna. Dessutom fyller uppföljningar och utvärderingar en viktig funktion i yrkespraktiken då detta krävs för att öka samförståndet mellan hemmet och grundsärskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Strömdahl, Camilla, and Jessica Lindberg. "Erfarenhet som den största kunskapskällan : En kvalitativ studie om yrkesverksamma socionomers arbete med föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-109328.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Samhällets reformer förändras vilket speglar en förändrad syn på föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Detta leder till en ökad betydelse för socialarbetares kunskap att kunna möta och tillgodose dessa behov. Forskning indikerar att det behövs mer kunskaper utifrån professioners perspektiv. Syftet är att undersöka om det finns olika faktorer som påverkar yrkesverksamma socionomers omsorgsbedömningar av föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning. Frågeställningarna berör kartläggning av föräldraförmågor, kunskap och attityder samt det sociala nätverkets betydelse. Detta är en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt tolkningssätt och baseras på kvalitativa intervjuer. I en omsorgsbedömning kartläggs vårdnadshavarens föräldraförmågor i relation till barnens behov under en angiven tid och arbetsuppgifterna handlar om att samtala och observera. Kombinationen av erfarenhet och teoretisk kunskap ses som bra men erfarenhet ses som den viktigaste komponenten i arbetet med föräldrar med IF. Nätverket påverkar inte en omsorgsbedömning men ses som en skyddsfaktor. Sammanfattningsvis kan vi belysa mer utbildning gällande personer med IF för att förbättra kommunikationsmöjligheterna och säkerställa att föräldern kan tillgodogöra sig viktig information. Genom utbildning kan även attitydförändringar ske för yrkesverksamma socionomer och därmed till övriga samhället. Vidare har nätverket en stor betydelse för föräldrar med IF och deras familjer, vilket borde kartläggas mer detaljerat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Cordova, Susanna, and Jenny Karlsson. "Delaktighetsmodellen : En kvalitativ studie om delaktighet och inflytande för personer med intellektuell funktionsnedsättning." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-73733.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Brandt, Emma, and Sigrid Olsvens. "Föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning : Hur korresponderar deras behov av stöd med socialtjänstens insatser?" Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27602.

Full text

Abstract:

Familjer där en eller båda föräldrarna har en intellektuell funktionsnedsättning är en vanligt förekommande grupp hos socialtjänsten. Studiens syfte var att jämföra om föräldrarnas behov av stöd korresponderade med tillgången till olika insatser, samt hur stöd och insatser kan utformas för att möta klienternas behov. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra yrkesverksamma socialarbetare har tolkats genom den hermeneutiska cirkeltolkningen samt analyserats genom systemteori och social inlärningsteori. Studiens resultat visade att insatserna riktade till klientgruppen motsvarar klienternas behov, stödet behöver dock vara mer långsiktigt. Gott bemötande och god kunskap om intellektuella funktionsnedsättningar hos socialtjänsten är en förutsättning för att insatserna ska ge önskad effekt. Insatserna ges idag från olika enheter till enskilda familjemedlemmar och helhetssynen på familjen saknas. Studiens resultat betonar också medverkande informanters önskan om ett specialutbildat team. Med ett gemensamt förhållningssätt kan teamet fokusera sitt arbete för att bättre möta hela familjens behov i syfte att främja barnens hälsa och sociala utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Östlund, Lydia. "Att rösta med bildstöd : Ett visuellt informationsmaterial för personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-40832.

Full text

Abstract:

Arbetets syfte är att ta fram ett designförslag på hur ett visuellt informationsmaterial som förklarar hur man röstar i en vallokal kan gestaltas enkelt och tydligt. Informationsmaterialet riktar sig till människor med en lindrig intellektuell funktionsnedsättning då detta är en grupp i samhället som har ett lågt valdeltagande. Materialet är tänkt att fungera som ett stöd för användaren. I den inledande fasen läste jag litteratur om olika teorier och principer inom design och illustration. Vidare gjordes en kvalitativ intervju med två personer som arbetar med bildstöd. Jag studerade även befintliga kommunikationsstöd som rit- och skrivprat, alternativ och kompletterande kommunikation och lättläst. En formalanalys gjordes av en del från Studieförbundet vuxenskolans informationsmaterial. All insamlad information och kunskap omvandlade jag till ett visuellt gestaltningsförslag i form av ett bildstöd i den avslutande fasen. Designprocessen bestod även av att gestaltningsförslaget fick återkoppling från de två personer som deltog i den kvalitativa intervjun. Deras återkoppling, samt egna insikter, ledde till ändringar i designen. Dessa tillvägagångssätt ledde arbetet mot slutgestaltningen. Arbetet resulterade i ett designförslag som är anpassad för målgruppen. Materialet är ett seriellt berättande där valproceduren i vallokalen visualiserats. Det skapades två olika gestaltningar. En som kan användas som en kortlek, där man klipper ut de olika rutorna, och den andra gestaltningen har alla steg i proceduren samlat på ett A4-papper. I arbetet blev det även tydligt att hur materialet bör utformas är väldigt individuellt. Det finns många sätt att visualisera information på och hur en individ vill tillhanda information kan skilja sig åt. Det framkom även tydligt att ett abstrakt maner var att föredra och att den tillhörande texten bör vara lättläst. Det viktigaste var att radera all onödig och överflödig information från designen och hålla materialet enkelt och koncist.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Eriksson, Jenny. "Skolsituationen för barn och ungdomar med autism utan intellektuell funktionsnedsättning : Ur ett föräldraperspektiv." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-19834.

Full text

Abstract:

Introduktion: Det finns en stor variation avseende behov av stöd och anpassning i skolan för barn med autism utan intellektuell funktionsnedsättning. Begränsningar i social kommunikation, förmåga att se sammanhang, bristande exekutiv förmåga och känslighet för sensoriska intryck kan skilja sig mycket och är utmaningar skolan behöver ta hänsyn till. Tidigare forskning har visat brister i skolsituationen för dessa barn. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka föräldrars upplevelse av deras barns skolsituation, utifrån trivsel, skolfrånvaro samt stöd och anpassning i skolan. Metod: Studiens design är en kvantitativ empirisk tvärsnittsundersökning i form av en webbenkätundersökning riktad till ett bekvämlighetsurval av föräldrar till barn med autism utan intellektuell funktionsnedsättning i grundskoleålder med avseende att mäta föräldrars upplevelse av barnens skolsituation. Inalles 45 föräldrar deltog i enkäten. Resultat: Undersökningen visade att hälften av barnen ur ett föräldraperspektiv trivs dåligt eller mycket dåligt i skolan. Ungdomar på högstadiet upplevs ha sämre stöd än barn i andra skolstadier. Det finns en samvariation mellan stöd och anpassning gentemot frånvaro, där upplevd brist av stöd har ett samband med hög frånvaro. Över hälften av respondenterna uppgav att deras barn haft en frånvaro på 30 dagar eller mer senaste året utifrån upplevda brister i skolan. Individuell kartläggning, autismkompentens hos skolans personal, struktur och tydlighet samt stöd i socialt samspel är genomgående önskemål från föräldrarna. Slutsats: Särskilt föräldrar till barn på högstadiet upplever en bristande skolsituation. Kartläggning av barnets behov är betydelsefullt då detta kan skilja sig från att inte ha särskilt behov alls, till att behöva särskild undervisning vilket sambandet mellan bristande stöd och frånvaro synliggjorde.
Introduction: There is a great deal of variation in the need of support and adaptation in school for children with autism without intellectual disabilities. Limitations in social communication, ability to see context, lack of executive ability and sensitivity to sensory impressions can differ greatly and are challenges the school needs to consider. Previous research has shown shortcomings in the school situation for these children. Aim: The aim of this study was to investigate parents' experience of their children's school situation, based on well-being, school absence and support and adaptation in school. Method: The design of the study is a quantitative empirical cross-sectional study web-based survey aimed at convenience sample of parents of children with autism without intellectual disability in elementary school age dealing with parents' experience of their children's school situation. Totally 45 parents participated in the survey. Results: The survey showed that half of the children from a parental perspective feel bad or very bad at school. Young people in lower secondary school are perceived to have less support than children in other school stages. There is a covariation between support and adaptation to absence, where the perceived lack of support is associated with high absenteeism. More than half of the respondents stated that their children had an absence of 30 days or more in the past year based on perceived shortcomings in school. Individual mapping, autism competence among the school staff, structure, and clarity as well as support in social interaction are continuously requested by the parents. Conclusion: Parents of children in lower secondary school in particular experience a lack of school situation. Mapping the child's needs is important as this can differ from not having a special need at all, to needing special education, which made the connection between lack of support and absence visible.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Thorén, Louise, and Lizette Svensson. "Vägen till arbete för personer med intellektuell funktionsnedsättning : En kvalitativ studie om delaktighet." Thesis, Karlstads universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85828.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka hur kommunala verksamheter arbetar för att ge personer med intellektuell funktionsnedsättning möjligheter att påverka valet av arbete/sysselsättning utifrån egna intressen och önskningar. För att uppnå syftet användes kvalitativ metod där sex enhetschefer för daglig verksamhet intervjuades för att vi skulle få ta del av deras bild. Därefter användes innehållsanalys för att analysera och tolka det material som samlats in. Resultatet visade på att delaktighet i valet av sysselsättning för de personer som är deltagare inom daglig verksamhet är något som är centralt. Personalen använder olika strategier för att få brukarna delaktiga i det som gäller dem själva. Resultatet visade även på de faktorer som hämmar brukarna att få vara fullt ut delaktiga. Där kom det fram att saknaden av resurser i form av personal, lokaler och bilar var faktorer som påverkar. Andra faktorer var kommunikationssvårigheter hos brukare vilket kräver kunskaper hos personalen och saknaden av samverkan kommunerna emellan. Dessutom visade resultatet på hur kategorisering/stigmatisering inverkar på personer som blivit beviljade insatsen daglig verksamhet och hur det påverkar deras yrkesliv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Romare, Anna. "Självständig - vad betyder det? : Tankar och upplevelser från personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för rehabilitering, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45258.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Det råder en begränsad konsensus gällande en universell definition av begreppet självständig bland arbetsterapeuter, trots ett dagligt användande av begreppet. Forskningen visar på två beskrivningar av funktionsnedsättningar (medicinsk modellbeskrivning som utgår från fysisk kapacitet och social modellbeskrivning som betonar möjlighet till val, kontroll och självbestämmande) som i sin tur påverkar synen på självständighetsbegreppet. Ingen tidigare forskning är funnen som beskriver hur personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning uppfattar begreppet och deras upplevelser av att vara självständig respektive inte självständig/beroende. En betydelsefull kunskap för att kunna arbeta klientcentrerat. Syfte: Syftet är att beskriva hur personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning uppfattar begreppet självständig och vilka upplevelser de har av att vara självständiga respektive inte vara självständiga/beroende. Material och metod: Deltagarna i studien blev strategiskt valda utifrån ändamålsenligt urval. Individuella semi-strukturerade intervjuer gjordes med tio personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning (fem kvinnor, fem män i åldrarna 22-65 år) via Skype. Intervjuerna analyserandes utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning anser att självständig betyder; att klara saker själv, att man kan vara självständig trots hjälp, att bestämma över sitt eget liv samt att hjälpa andra – vara kompetent. Upplevelser av att vara självständig är en förutsättning för att känna frihet. De beror på faktorer som personens inre resurser och en möjliggörande omgivning. Att inte vara självständig, känna sig beroende upplevs då man inte klarar, behärskar saker/situationer och inte blir lyssnad på. Nedsatt hälsa leder också till upplevelse av beroende. Slutsats: Självständig i betydelsen att bestämma över sitt eget liv är avgörande för upplevelsen av att vara självständig. Ju större begränsningar i självbestämmandet desto lägre upplevelse av att vara självständig och vice versa. Självständig trots hjälp, förutsätter ett partnerskap (ömsesidigt beroende) mellan personen och hjälparen. När man hjälper andra är man kompetent och självständig. Betydelse: Arbetsterapeuter bör uppmärksammas på att identifiera och stödja aktiviteter där personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning ges möjlighet att hjälpa andra och betyda något för någon annan.
Background: There is a limited consensus regarding a universal definition of the concept independent among occupational therapists, despite the daily use of the concept. The research shows two descriptions of disabilities (medical model description based on physical capacity and social model description that emphasizes the possibility of choice, control and self-determination) which in turn affects the view of the concept of independence. No previous research has been found that describes how persons with mild intellectual disability perceive the concept and their experiences of being independent and not independent / dependent. An important knowledge to be able to work client-centered. Aim: The aim is to describe how persons with mild intellectual disability perceive the meaning of independent and what experiences they have of being independent versus not independent/dependent. Material and methods: The participants in the study were strategically selected based on an appropriate selection. Individual semi-structured interviews were performed with ten persons with intellectual disabilities (five women, five men, aged 22-65), by Skype. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. Results: Persons with mild intellectual disability believe that independent means; to handle things by yourself, that one can be independent despite recieving help, to make one’s own life decisions and to help others - be competent. Experiences of being independent is a qualification for feeling freedom. It depends on factors like the person's internal resources and an enabling environment. Not being independent, feeling dependent is perceived when you cannot cope, master things/situations and are not being listened to. Reduced health also entiles experiencing dependence. Conclusions: To be independent, in the sense of making one’s own life decisions, is central for the experience of feeling independent. The more one’s self-determination is limited, the less one experiences being independent and vice versa. Independent despite help, presupposes a partnership (interdependence) between the person and the helper. When you help others - you are competent and independent. Significance: Occupational therapists should be alerted to identifying and supporting activities where persons with mild intellectual disabilities are given the opportunity to help others and mean something to someone else.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Kämpe, Anna. "Kan barn med intellektuell funktionsnedsättning träna vardagsplanering med hjälp av ett digitalt spel?" Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-160328.

Full text

Abstract:

Målet med den genomförda studien var att se om det aktivt går att träna planeringsförmåga. I studien ingick två grupper; barn i åldern sju till nio år med typisk utveckling (TU) samt ungdomar i särskolan med åldern 15 till 21 år med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Studien vill se eventuella skillnader i planeringsförmåga mellan dessa båda grupper. I studien genomfördes en datainsamling där försöksdeltagarna fick utföra tester vid två separata tillfällen. Mellan dessa testtillfällen fick deltagarna träna sin planeringsförmåga med hjälp av programvaran Planera Mera under fyra veckor. Detta för att möjliggöra mätningen av effekten av den träning som försökspersonerna genomfört mellan de båda testtillfällena. Testerna som använts i studien för att mäta deltagarnas utveckling är fyra olika typer av planeringstester: Vad kommer först, Receptplanering, Zoo karta och Ärendeplanering. Resultatet i studien visade inte på någon utveckling av planeringsförmågan på hela testgruppen enligt testresultaten före och efter träning med Planera mera. Vad det gäller resultatet på hur väl gruppen TU och gruppen IF klarade av att utföra varje enskilt test, så visade testerna Vad kommer först, Receptplanering och Zoo karta inte någon skillnad mellan grupperna. I testet Ärendeplanering klarade gruppen TU sig bättre med hur väl de genomförde testet gentemot gruppen med IF. Studien tittade även på om de båda grupperna TUs och IFs resultat förändrades över tiden. Det skedde inte någon förändring av resultatet inom de båda grupperna mellan första testomgången och den andra testomgången. Rekommendationen för fortsatta studier är att kombinera de planeringtester som utförs i ett digitalt spel med träning av motsvarande planeringsmoment i personernas vardag för att tydligare koppla övningen till en verklig situation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Rosén, Malin. "Kommunicera med bilder : Elever med intellektuell funktionsnedsättning kommunicerar med digitala verktyg respektive papperbilder." Thesis, Karlstads universitet, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-40586.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i grundsärskolan inriktning träningsskola kommunicerar med hjälp av digitala verktyg respektive pappersbilder, med frågeställningen; på vilket sätt ger pappersbilder respektive appen Widgit Go elever stöd i sin kommunikation? Detta har undersökts i en kvalitativ studie med deltagande observationer som metod. Fem deltagare deltog i studien. Under sammanlagt tio tillfällen använde deltagarna först pappersbilder sen en kommunikationsapp i en Ipad för att begära olika föremål. Resultatet visade att båda hjälpmedlen fungerade som stöd deltagarnas kommunikation och att de använder Ipaden och pappersbilderna på samma sätt för att kommunicera. Kommunikationen med pappersbilder visade fördelar genom att deltagarnas uppmärksamhet i kommunikationen riktades mot mottagaren. Ipaden visade sig ha fördelar genom att den minskade risken för missuppfattningar i kommunikationen.
The aim of this study was to investigate how pupils in a special training school communicate with digital tools and paper images. The specific research question was in what way paper images and the Ipad communication app Widgit Go could support pupils in their communication. The method used involved qualitative participant observation on two occasions with five different pupils. In all, ten observations were conducted where the participants first used paper images followed by the Ipad app to request certain objects. The results showed that both tools supported the communication of the participants and that the app and the paper images were used in a similar manner to communicate. The paper imageshowed advantages by directing the attention of the communication towards the receiver. The Ipad app showed advantages by decreasing the risk for misunderstandings in the communication.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Landström, Annelie, and Céline Wennerlund-Abdelli. "Utmaningar av att vara förälder till ett barn med intellektuell funktionsnedsättning : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-9982.

Full text

Abstract:

En intellektuell funktionsnedsättning innebär en funktionsnedsättning i hjärnan som påverkar individens utveckling psykiskt och fysiskt i olika grad. Ur ett historiskt perspektiv har synen på intellektuellt funktionsnedsatta individer förändrats. Barn med någon form av funktionsnedsättning ansågs inte ha något värde i samhället. Med en humanistisk samhällsutveckling trädde Omsorgslagen i kraft 1968 vilken slog fast att personer med en funktionsnedsättning har lika värde med samma rättigheter i samhället som andra. I Sverige idag har en person av hundra en intellektuell funktionsnedsättning. Att vara förälder till ett barn med intellektuell funktionsnedsättning kan resultera i svårigheter av det dagliga livet. Genom att ta del av föräldrarnas utmaningar kan kunskap och förståelse kring ämnet utvecklas och sjuksköterskan kan på så sätt förbättra sin förmåga att stötta och vägleda föräldrar till barn med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med uppsatsen var att beskriva föräldrars svårigheter av att ha ett barn med intellektuell funktionsnedsättning. Arbetet bygger på en litteraturstudie av Axelssons modell (2012, ss. 203-220) där kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderats. Resultatet baserades på nio artiklar vars innehåll sammanställdes i fem subkategorier som resulterade i tre huvudkategorier; “Känslor som kan uppkomma hos föräldrar till barn med en intellektuell funktionsnedsättning”, “Hur föräldrarna påverkas” och “Betydelsen av att föräldrarna får stöd”. Resultatet visar att föräldrar till intellektuellt funktionsnedsatta barn har betydande svårigheter i sin livssituation med ett lägre välbefinnande, sämre livskvalitet, höga nivåer av oro, stress- och depressiva symptom, och en känsla av att vara stigmatiserade. Diskussionen lägger vikt på att omfattningen av individanpassat stöd är betydelsefullt för att föräldrarna skall kunna hantera de utmaningar och påfrestningar som det dagliga livet med ett intellektuellt funktionsnedsatt barn kan föra med sig.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Lidbom, Julia. "”Alla barn är olika oavsett funktionsnedsättning eller inte”." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13940.

Full text

Abstract:

I förskolan strävar personalen efter att uppfylla målen som står i Läroplan för förskolan (Lpfö98, rev. 2016) och där hänvisas det bland annat till att alla barn ska vara inkluderade och att detska vara en skola för alla. I dagens förskola är många barn i behov av särskilt stöd och mångautav de barnen har intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med denna studie är att synliggörapedagogers dagliga arbetssätt med att inkludera barn med intellektuell funktionsnedsättning iförskolan. Frågeställningarna är utformade för att besvara syftet och för att få en inblick i vadinkludering betyder för förskollärare.För att få svar på syftet har kvalitativ metod använts med ostrukturerade intervjuer. Femförskollärare valdes ut för intervjuerna genom bekvämlighetsurval och genomfördes på tvåolika förskolor i västra Sverige. Studien har sin utgångspunkt i hermeneutisk vetenskapsteorioch den sociokulturella ämnesteorin. Hermeneutik är en tolkningslära som går ut på att skapaen förståelse vilket denna studie syftar till. Den sociokulturella teorin handlar om att lära isamspel med andra vilket är viktigt för alla barn oavsett om de har funktionsnedsättning ellerinte. Intervjuerna spelades in och sedan gjordes det transkribering för att kunna börja koda alldata som i sin tur blev ett tydligt resultat.Resultatet visar på att de medverkande förskollärarna är medvetna i sitt arbete när det gäller attinkludera alla barn och de anser att det inte är svårt så länge det finns förutsättningar förinkludering. Förskollärarna menar att med mer utbildning, kunskap och även mindrebarngrupper ökas förutsättningarna. Alla förskollärarna i studien beskriver begreppetinkludering på olika sätt. Det de har gemensamt är att alla barn ska ha rätt till att delta och gessamma förutsättningar. Det kommer även fram att pedagogerna beskriver begreppet integreringmer än vad de beskriver inkludering när de svarar på vad inkludering betyder för dem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Wulff, Åsa, and Lina Byding. ""Vi fixar hellre festen själva än kommer till dukat bord" : En kvalitativ studie om brukarstyrning, delaktighet, makt och inflytande utifrån informatörernas erfarenheter på Alfa i Laholms kommun." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17687.

Full text

Abstract:

Syftet var att undersöka hur informatörerna på Alfa i Laholms kommun uppfattar brukarstyrning med utgångspunkt i delaktighet, makt och inflytande samt om denna kunskap går att implementera på en ny servicebostad. Beslut rörande brukare fattas ofta av professionella, vilket medför ett ensidigt perspektiv snarare än brukarnas viktiga inifrånperspektiv. Studien är genomförd som en kvalitativ fallstudie med gruppintervjuer på en undersökningsenhet. Valet av att genomföra gruppintervjuer grundar sig på att få en djupare förståelse kring studiens ämne av de aktuella respondenterna. Urvalet inför studiens gruppintervjuer hade inga begränsningar utan de som anmälde sitt intresse, var välkomna att delta. Resultatet visar på att det finns önskemål om en samhällsutveckling som innebär fler brukarstyrda verksamheter. Viktiga faktorer i förändringsarbetet gäller personalens roll och inställning samt hur information framställs så att alla förstår den. Det är vikigt att låta dessa förändringar ta tid för att på så sätt nå ett hållbart resultat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Capogrosso, Denise, and Ida Jacobsson. "Föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar : Ur olika perspektiv." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för psykologi och socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35694.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Allt fler individer med intellektuella funktionsnedsättningar väljer att bli föräldrar, hur de tillgodogör sig sin föräldraroll varierar från förälder till förälder. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur forskningslitteraturen beskriver föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning i termer av föräldraförmåga, stöd och risker för barnet. Studien granskar forskningslitteraturen utifrån tre frågeställningar. Metod: Den metod som användes i studien var en litteraturöversikt, 32 primärstudier granskades. Studiens resultat granskades ur en anknytningsteoretisk aspekt samt ett empowerment perspektiv med en socialkonstruktionistisk vetenskaplig positionering. Resultat: Studiens resultat visade att föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar har en bristande föräldraförmåga. Det leder till att deras barn i större utsträckning utsättas för olika risker som kan påverka deras hälsa och utveckling. Vidare visade resultatet att stöd för föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar i dagsläget är bristfälligt och ineffektivt på lång sikt. Däremot visade resultatet att föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar är öppen för att ta emot stödsamt tillgodogöra sig stödet.

2019-01-17

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Larson, Maria. "”Det är svårt” : – En undersökning om habiliterares förhållningsätt till boende med en intellektuell funktionsnedsättning och de boendes hälsa vid en servicebostad i Gävleborgs län." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-12189.

Full text

Abstract:

The overall aim with this study was to explore the understanding of how nursing staff - at a service flat in the county of Gävleborg, is related to the residents with intellectual disabilities, with regard to the residents' health. Five personal research interviews were conducted with nursing staff in a sheltered housing. The survey was based on a qualitative method with semi-structured interviews. Five nursing staff aged 27-57 were participated in this investigation. The analysis was conducted, by using a thematic approach. My overall findings show that Nursing staff have different roles to play depending on the situation in their relationship with the residents. They also face difficult decisions when it comes to residents' health versus the residents' right to self-determination. The lack of understandings consequences of their (residents) choices is also seen as a reason for their health situation. Nursing staff calls for educated in nutrition and health issues for them and the residents, but also guidelines in their health promotion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Bergman, Therese, and Charlotte Rothzén. "Att ha ett pedagogiskt tänk : Rektorers syn på möjligheter att utveckla kunskap för elever i träningsskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-57587.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att få en fördjupad insikt om rektorers syn på vad som påverkar kunskapsutvecklingen för de elever som studerar enligt träningsskolans kursplan. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vilka möjligheter finns för elever att utveckla kunskaper utifrån sina varierande förutsättningar? Vilken betydelse har personalens yrkesbakgrund för elevernas kunskapsutveckling? Som metod för denna studie har sex rektorer intervjuats, samtliga med organisatoriskt och pedagogiskt ansvarig för elever som studerar enligt träningsskolans kursplan. Vid analys av intervjuerna användes John Dewey och Lev Vygotskijs teorier om att människan lär i sociala sammanhang. Lärandet uppmuntras i en social process som sker tillsammans med andra. Vidare användes Moira von Wrights teori om det relationella perspektivet där behov inte är knutna till individen utan till ett sammanhang. Resultatet i studien visar att rektorerna beskriver att kunskapsutveckling sker och att det är lärarens huvudansvar att driva undervisningen framåt och vara arbetsledare för kollegor. En väl fungerande dokumentation har betydelse för elevernas kunskapsutveckling. Elevassistenternas varierande yrkesbakgrund beaktas inte alltid vid anställning utan snarare individuella egenskaper värdesätts

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Blidstam, Olsson Lena. "Frånvaro av kompetenskrav i arbete med unga med intellektuell funktionsnedsättning : En analys av styrdokument." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-8858.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Österberg, Magnus. "IKT spelar roll : Hur vuxna med en intellektuell funktionsnedsättning använder IKT ur ett empowermentperspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-39232.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to investigate how a sample of adults with an intellectual disability uses information and communication technologies (ICT), and to see whether these people can be strengthened in their everyday life through ICT. To get answers to the questions posed in this paper interviews were made. The interviews are semi-structured so that the context to some extent is bounded. Questions which highlights the more widely aspects of ICT are set with the help of subject areas. The results show that these people in many ways are strengthened in their use of ICT. There's perceived difficulties in the usage, but there are mainly opportunities expressed in the narratives. For example, one person uses ICT to bridge the problems that arise when difficulties to read and write exists. The social aspects of ICT is mentioned as important in this study by most informants.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Hysing, Jennie. "HÄLSAN SPELAR ROLL : En kvalitativ studie av en hälsoutbildning för personer med intellektuell funktionsnedsättning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-392545.

Full text

Abstract:

Personer med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter att förstå och tolka hälsoinformation, och har därmed en ökad risk för att drabbas av livsstilsrelaterade sjukdomar. Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med intellektuell funktionsnedsättning upplevde att delta i en hälsoutbildning om fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor, samt vilka erfarenheter de fått av utbildningen. Studien baserades på ett pilotprojekt, Hälsan spelar roll. En kvalitativ studiedesign användes och data insamlades vid nio semistrukturerade intervjuer, vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet visade att studiedeltagarna var nöjda med utbildningen Hälsan spelar roll och de hade utökat sina kunskaper inom hälsa, kost och träning. De upplevde att de hade blivit mer fysiskt aktiva än tidigare och att de förbättrat sina matvanor efter kursen. Studiedeltagarna upplevde att de hade blivit gladare och såg mer positivt på livet. Det upplevdes även stärkande att delta i grupp, vilket motiverade dem till att göra en förändring, och samtidig kunde kursledarna tillgodose deras individuella stödbehov. Att bibehålla nya vanor upplevdes ibland svårt när hälsosamma vanor inte alltid uppmärksammades hemma. Studiedeltagarna verkar uppleva att hälsoutbildningen Hälsan spelar roll kan förbättra deras levnadsvanor. Dock kan det ibland vara svårt för målgruppen att fortsätta med nya vanor efter avslutad utbildning, om stöd saknas.
People with intellectual disabilities can have difficulty to understand and interpret health information, thus having an increased risk of lifestyle related diseases. The aim of this study was to describe how people with intellectual disabilities experienced the participation in a health education program regarding physical activity and nutrition. The study is based on a pilot project, Hälsan spelar roll. A qualitative study design model was used, and data was collected through semi-structured interviews with nine participants and were analysed with content analysis. The study shows that the participants were satisfied with the program, and had increased their knowledge in health, nutrition, and exercise. During the program, they experienced an increase in physical activity levels and improved their nutritional habits. The participants exhibited a more positive outlook on life. They found it uplifting and motivating to participate in a group program, which encouraged them to change, while concurrently allowing the course leader to address their individual needs. Maintaining new habits, could prove challenging for the participants, if their healthy habits are not supported at home. The participants of the program also seemed to experience improvements in their daily habits through their participation in the health program. However, if support is lacking, the target group can have difficulties maintaining their new habits upon program completion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Iwona, Dekajlo. "Att förstå och uppleva hälsa - En kvalitativ studie av personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26854.

Full text

Abstract:

Syfte: Föreliggande studie syftar till att undersöka hur vuxna personer som har lindrig intellektuell funktionsnedsättning beskriver sin förståelse och upplevelse av hälsa. Vad lägger de själva in i begreppet hälsa och hur får de sedan in hälsoperspektiv i sin vardag. Intresset ligger även i att kunna beskriva vad det finns för positiva och negativa faktorer som de upplever påverkar deras upplevelse av hälsa. Frågeställningar:•Vilken betydelse har hälsan enligt vuxna personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning?•Finns det något som de tycker är viktigt för att de ska kunna må bra?•Har de fått lära sig något om vad man själv kan göra för att må bra? Metod: Den kvalitativa ansatsen är huvudmetod och det fenomenologiska tankesättet har använts. Enskilda intervjuer är huvudinsamlingsmetod. Studien bygger på tio intervjutillfällen med personer som har lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Respondenter kommer från två olika grupper. Den ena gruppen kallas för mammor i vuxenhabilitering och den andra unga vuxna inom daglig verksamhet. Resultat: Studien beskriver vad personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning lägger in i begreppet hälsa, vad de anser vara viktigt för att kunna må bra, vad dessa personer identifierade för orsaker till ohälsa, samt hur de försöker leva ett mer hälsosamt liv. Studiens resultat överensstämmer med en del tidigare forskning kring målgruppen som visar att hälsa uppstår i en interaktion mellan en individ och hans omvärld. Studien visar också att det är meningsfullt med olika insatser som kan öka kunskap och påverka beteendet hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Samtidigt uppmuntrar den till att fortsätta med de utbildningar som redan finns för denna målgrupp, exempelvis inom FUB (Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning), men även att starta fler nya projekt för att både uppmärksamma gruppen och stärka den enskilda individens självkänsla och självförtroende, något som bidrar till större delaktighetsförmåga.
Objective: This study aims to investigate how adults with mild intellectual disabilities describe their understanding and experience of health. How do they describe the concept of health themselves and how do they then see their health in perspective in their everyday lives? There is also even an interest in being able to describe both the positive and the negative factors which affect their experience of health.Issues: •What does health mean for adults with mild intellectual disabilities?•Is there anything that they consider important in order to feel well?•Have they learned something that they themselves are able to do in order to feel well?Method: The qualitative approach is the main method, and the phenomenological way of thinking has been used. Giving individual interviews is the main method of collection. The study is based on ten interviews with people who have mild intellectual disabilities. Respondents are from two different groups. One group is called mothers of adult rehabilitation and the other young adults in daily activities.Results: The study describes what people with mild intellectual disabilities understand to be the concept of health; what they consider to be important in order to feel well; what they identified as negative health reasons while, at the same time, trying to live a more healthy life. The results of the studies are consistent with part of previous research concerning this particular group which show that health arises from interaction between the individual and his environment. The study also shows that it is meaningful with different contributions that can increase knowledge and influence the behaviors of people with intellectual disabilities. While it is encouraging to continue the education that is already in use for this group, for example in the FUB (Association for children, youth and adults with developmental disabilities), it can be good also to begin more new projects to both draw attention to the group and to reinforce the individual's self-esteem and confidence that contribute to greater participation ability.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Benie, Abeline, and Kelly Ndayimishiye. "Våga se och agera : en deskriptiv studie om våld mot kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-177924.

Full text

Abstract:

Enligt forskning löper kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning högre risk att utsättas för våld i nära relation. Syftet med denna kvalitativa studie är att få kunskap om och belysa hur de yrkesverksamma hanterar våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, med särskilt fokus på intellektuella funktionsnedsättningar. Vidare är syftet att undersöka de yrkesverksammas upplevelser av att jobba med denna målgrupp. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer där vi intervjuade två socialsekreterare från socialtjänsten samt två yrkesverksamma från kvinnojourer. Vår data insamlades i form av intervjuer med erfarna yrkesverksamma. Något som vi upptäckte i studien är att det finns en stor kunskapslucka när det gäller frågan om våld mot kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning. Denna brist på kunskap påverkar i sin tur de yrkesverksammas förmåga att upptäcka våldet och därefter erbjuda lämpliga åtgärder för dessa kvinnor. Det är samhällets ansvar att se till att alla våldsutsatta människor får det stöd och skydd de har rätt till. Vårt resultat visar därmed att kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning erbjuds samma stöd och insatser som kvinnor utan intellektuell funktionsnedsättning. Stödet som dessa kvinnor får är dock otillräckligt då de är i behov av ett stöd som är också lämpligt för deras funktionsnedsättning. Vårt resultat visar även att kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning inte tas på allvar och försummas av samhället. Detta gör att de inte vågar berätta om våldet i rädslan att bli misstrodd. Vidare hänvisar resultatet att kön och funktionsnedsättning påverkar den typ av våld som kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning är utsatt för, därför kan man säga att dessa kvinnor är dubbelt utsatta. Slutligen har vi konstaterat att våld mot kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning behöver belysas och uppmärksammas mer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Jonsäll, Julia, and Hanne Lassgård. "Socialsekreterarens tolkning av barnperspektivet vid utredning av föräldraförmågan hos föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21626.

Full text

Abstract:

The purpose of this study was to provide a greater understanding of what the child'sperspective means in child care investigations when the parent has an intellectualdisability. Five interviews with social workers who are or have been active in child care investigations were conducted. The results showed that the social workers often noticed that parents with an intellectual disability had a lack of parenting skills. The results also showed that there were difficulties in keeping focus on the child's perspective regarding children of parents with an intellectual disability. The most important finding was that all the interviewees considered it difficult to maintain focus on the child's perspective when the parents had an intellectual disability.
Studiens syfte var att ge en större förståelse kring vad barnperspektivet innebär i utredningar av föräldraförmågan hos föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning. Fem intervjuer med socionomer som är eller har varit verksamma inom en utredningsenhet för barn och familj genomfördes. Resultatet av studien visade att samtliga socionomer ansåg att föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning hade en bristande föräldraförmåga. Resultatet visade vidare att det fanns svårigheter att beakta barnperspektivet gällande barn till föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning. Studiens viktigaste resultat var att samtliga intervjupersoner ansåg att barnperspektivet var mer komplicerat att tillämpa vid utredning av föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Bäckström, Blyckert Evelina, and Linnea Sörensen. "Formellt föräldrastöd till föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar - en litteraturstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-68023.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Allt fler personer med en intellektuell funktionsnedsättning skaffar barn. Detta kräver fungerande metoder för att stötta dem i sitt föräldraskap om de är i behov av det. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka kunskapsläget gällande metoder för formellt föräldrastöd till föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar och vad de har gett för resultat för föräldraskapet. Metod och material: En litteraturöversikt har genomförts av artiklar som valts ut via en systematisk litteraturgenomgång med hjälp av utvalda inklusions- och exklusionskriterier i två elektroniska databaser, Social Services Abstracts och PsychInfo. Det insamlade materialet har analyserats både tematiskt och teoretiskt. Resultat: 17 artiklar valdes ut som sammanställdes i Tabell 1. Analys: De teman som identifierats är Upplevelser, Metoders uppbyggnad & anpassning, samt Kommunikation. De teoretiska begrepp som används är Self-modeling, SM, och Känsla av Sammanhang, KASAM. Slutsatser: Forskningen visar att föräldrastöd har en positiv inverkan på föräldrar med intellektuell funktionsnedsättnings föräldraförmåga, samt att både föräldrar och professionella generellt är nöjda med stödet, samtidigt som det finns utvecklingsområden. Det efterfrågas mer omfattande studier och mer barnperspektiv i metoderna. Diskussion: I avsnittet diskuteras den föreliggande studiens frågeställningar, jämförelse med fyra andra litteraturstudier, föreliggande studies för- och nackdelar samt barnets bästa. För fortsatt forskning förordas att identifiera enskilda komponenter som bidrar till resultatet av metoderna och undersöka tidsaspekter av stöden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Nässén, Sara, and Anton Fors. "Pedagogisk tillgänglighet : Hur upplever lärare att de skapar pedagogisk tillgänglighet för funktionsnedsatta elever." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-274314.

Full text

Abstract:

Pedagogisk tillgänglighet handlar om att göra anpassningar i pedagogiken så att alla elever kan delta på sina villkor. Denna studie har valt att fokusera på pedagogisk tillgänglighet för fysiskt, psykiskt och intellektuellt funktionsnedsatta elever ur ett lärarperspektiv. Syfte har varit att undersöka lärares uppfattningar om deras kunskapsbas samt pedagogiska anpassningar gällande elever med fysiska, psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar. Syfte har dessutom varit att undersöka om dessa uppfattningar skiljer sig åt mellan lärare beroende på yrkeserfarenhet och kön. Syftet låg till grund till tre frågeställningar: (1) Hur ser lärares uppfattade kunskapsbas ut gällande elever med fysisk, psykisk och intellektuell funktionsnedsättning? (2) Finns det skillnader i hur lärarna uppfattar att de anpassar pedagogiken för elever med fysisk, psykisk och intellektuell funktionsnedsättning? Hur ser dessa i så fall ut? (3) Finns det ett samband mellan lärarnas uppfattade kunskapsbas och hur ofta de uppfattar att de anpassar pedagogiken till elever med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning? Hur ser detta i så fall ut? En enkätstudie har genomförts på fyra av Uppsala kommuns gymnasieskolor. Totalt 51 lärare deltog i undersökningen. Efter analys av data drogs följande slutsatser: Lärarna uppfattade i genomsnitt att de hade ”ganska bra” kunskap om vilka av deras elever som hade någon funktionsnedsättning. Ingen signifikant skillnad upptäcktes i hur lärarna uppfattade att de anpassade pedagogiken för elever med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning. En könsskillnad upptäcktes där kvinnorna uppfattade sig själva göra mer frekventa anpassningar av pedagogiken för elever med psykiska funktionsnedsättningar än vad männen gjorde. Ingen signifikant skillnad upptäcktes mellan lärare beroende på yrkeserfarenhet. Tre positiva korrelationer upptäcktes när samband mellan kunskapsbas och frekvens av anpassningar i pedagogiken undersöktes. Det innebär att ju mer lärarna uppfattade att de visste om elevernas funktionsnedsättningar, desto mer frekvent uppfattade de att de anpassade pedagogiken för eleverna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Intellektuell funktionsnedsättning'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles