Academic literature on the topic 'Intellektuell funktionsvariation'

Denna studie syftar till att undersöka lärares uppfattningar om ämnet biologi i grundsärskolans verksamhet med inriktning träningsområde. Sex lärare som är yrkesverksamma i grundsärskolan med inriktning träningsskola, intervjuades från sex olika grundsärskolor, för att få en inblick i vad de ansåg om biologi i verksamheten och dess funktion. Lärarna beskrev hur de valde aktiviteter till undervisningen, hur en lektion utomhus och inomhus ser ut, hur de upplevde att eleverna tog till sig lektionsinnehållet, hur de individanpassar undervisningen för elever med funktionsvariation samt på vilket sätt de stöttar eleverna att nå kunskapskraven i ämnet. I resultatdelen visas att lärarna anser att biologi är en viktig del i verksamheten för elevernas verklighetsuppfattning. Alla sex lärare tryckte på att det är högst individuellt i grundsärskolans verksamhet kring hur eleverna är mottaglig för aktiviteter och undervisningsinnehåll och att en stor utmaning är att kunna individanpassa.

The aim of this study was to investigate how teachers in schools for youths with intellectual disabilities view their pupils’ abilities to access sex education. The study is based on individual interviews with five teachers in years 6 - 9. The theoretical framework has been set by Michel Foucault’s theories on normality and power and “the ignored curriculum” as described by Nathalie A. Gougeon. It is also supported by additional theories on normality and sexuality. The results of the study show that, these pupils have a harder time finding information about sex and relationships, because of the stigma surrounding people with intellectual disabilities in relation to sexuality, and because of the lack of information about sex outside the classroom for youths with intellectual disabilities. Youths with no intellectual disabilities learn about sex also outside of classrooms to a large extent, which is more difficult for youths with intellectual disabilities. The role of the teacher as provider of sex education is therefore crucial.

I vår studie har vi studerat handledarnas bedömningspraktik under perioder av Arbetsplatsförlagt lärande (APL) för elever på gymnasiesärskolans nationella program. Vi har tagit inspiration från fenomenografisk metodansats och har använt sociokulturell och konstruktivistisk teori som teoretisk utgångspunkt. Vi har intresserat oss för hur handledarna upplever sitt uppdrag och vilka anpassningar de gör för att kunna bedöma den här elevgruppen.  För att få information har vi gjort åtta intervjuer med handledare, på olika typer av arbetsplatser, som har erfarenhet av att handleda elever med intellektuella funktionsvariationer. För att få tillgång till handledarnas upplevelser har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att handledarna utgick från elevernas intressen när de planerade för de uppgifter eleverna skulle göra under sin APL-period, utan att för den skull, ge dem andra uppdrag än det som ingick i arbetet på respektive arbetsplats. Handledarna gjorde olika anpassningar för att göra det möjligt att genomföra moment som eleverna upplevde som svåra. Anpassningarna togs bort när handledarna bedömde att de inte längre behövdes. Handledarna upplevde att de ställde lägre krav på elever med intellektuella funktionsvariationer och fokuserade på att stärka elevernas självförtroende då man menade att det var grunden för att de skulle kunna utveckla sin fulla potential. Slutligen uttryckte handledarna en oro över att de hade för lite kunskap om vad elevernas intellektuella funktionsvariation innebar och önskade ett närmare samarbete med skolorna. Vi ser att det finns ett behov av att skapa en plattform där skolor och företagen kan samarbeta så att företagen vågar ta emot elever med intellektuella funktionsvariationer som APL-elever och få det stöd som de saknar i dagsläget.

In this essay, I examine whether the journal Drama Forum constitutes presupposed perceptions of people with intellectual disabilities. The aim is to examine the discourse of intellectual disability in the Swedish drama teacher’s industry magazine DramaForum. The method I use is discourse analysis and the approach is poststructuralist. The results are analyzed on the basis of Crip Theory, and three themes based on stereotypical assumptions. My conclusion is that Drama Forum visualize intellectual disabilities mostly from one of these themes. I analyze the parent discourse relation to underlying discourses and discuss its relationship to the social practice that is its origin.
I denna uppsats undersöker jag om tidskriften DramaForum konstituerar förgivet tagna uppfattningar av personer med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet är att granska diskursen kring intellektuell funktionsnedsättning i de svenska dramapedagogernas branschtidskrift DramaForum. Den metod jag använder mig av är diskursanalys och ansatsen är poststrukturalistisk. Resultatet är analyserat med utgångspunkt i Crip Theory, och tre teman som bygger på stereotypa antaganden. Min slutsats är att DramaForum framställer intellektuell funktionsnedsättning till största del utifrån ett av dessa teman. Jag analyserarar den överordnade diskursens förhållande till underliggande diskurser samt diskuterar dess relation till den sociala praktik som är dess ursprung.

In Sweden there is a limited research about adults with intellectual disabilities and their sexuality through a social work perspective. This study aims to study how workers in group homes and their managers describes the residents sexuality and describes how they approaches their sexuality at work. And if there’s any facilities or hindrance that affects the sexual space. 5 semi-structured interviews with managers and coordinators, and 3 focus groups with carers where made. For analysis script theory and the charmed circle have been used. The result shows that people who works at group homes has no guidance or collective ways to approach sexuality in their work. They talk about an open approach but often describes the residents as asexual and connects sexuality with the level of disabilities. The respondents acknowledge that they need more knowledge. The conclusion is that there’s a need for more knowledge and guidance for people who work at group homes to extend the space for sexuality for adults with intellectual disabilities.