Relevant bibliographies by topics / Intellektueller / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Intellektueller.

Dissertations / Theses on the topic 'Intellektueller'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 31 July 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Intellektueller.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Korom, Philipp. "Öffentliche Intellektuelle in der österreichischen Presse : eine empirische Auseinandersetzung mit der Soziologie der Intellektuellen /." Graz : Grazer Univ.-Verl, 2008. http://opac.nebis.ch/cgi-bin/showAbstract.pl?u20=9783701100989.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Fällman, Fredrik. "Salvation and modernity : intellectuals and faith in contemporary China /." Stockholm : Department of Oriental languages, Stockholm University, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-263.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Busse, Mark-Christian von. "Faszination und Desillusionierung : Stalinismusbilder von sympathisierenden und abtrünnigen Intellektuellen /." Pfaffenweiler : Centaurus-Verl.-Ges, 2000. http://www.gbv.de/dms/sub-hamburg/321560051.pdf.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Sonnabend, Gaby. "Pierre Viénot : (1897 - 1944); ein Intellektueller in der Politik /." München : Oldenbourg, 2005. http://www.gbv.de/dms/dhi%5Fparis/phs/478512473.pdf.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Scharsich, Anja-Franziska. "Zwischen Engagement und Resignation : Darstellungsformen und Funktionen der "Intelligenz" im DDR-Roman /." Hamburg : Kovač, 2003. http://www.gbv.de/dms/bs/toc/356108473.pdf.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Wöltje, Wiebke-Maria. ""My finger on the pulse of the nation" intellektuelle Protagonisten im Romanwerk Philip Roths." Trier Wiss. Verl. Trier, 2006. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?id=2836178&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Zapata, Galindo Martha. "Der Preis der Macht : Intellektuelle und Demokratisierungsprozesse in Mexiko 1968 - 2000." Berlin Ed. Tranvía, Verl. Frey, 2006. http://www.tranvia.de/buecher/92586796.htm.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Spiritova, Marketa. "Hexenjagd in der Tschechoslowakei Intellektuelle zwischen Prager Frühling und dem Ende des Kommunismus." Köln Weimar Wien Böhlau, 2007. http://d-nb.info/994074336/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Zapata, Galindo Martha. "Der Preis der Macht Intellektuelle und Demokratisierungsprozesse in Mexiko 1968 - 2000." Berlin Ed. tranvía, Verl. Frey, 2003. http://www.tranvia.de/buecher/92586796.htm.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Förster, Melanie [Verfasser], and Karl-Rudolf [Akademischer Betreuer] Korte. "Intellektuelle als Berater der Politik? : Themen, Funktionen und Formen von intellektueller Beratung am Beispiel des sozialdemokratischen Bundeskanzlers Gerhard Schröder / Melanie Förster ; Betreuer: Karl-Rudolf Korte." Duisburg, 2020. http://d-nb.info/1210861542/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Urban, Vera. "Geschichte als Argument? : Politische Kommunikation russischer Konservativer in der zweiten Hälfte des 19. Jahrhunderts /." Berlin : Weißensee-Verlag, 2009. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=017112501&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Kroll, Thomas. "Kommunistische Intellektuelle in Westeuropa Frankreich, Österreich, Italien und Grossbritannien im Vergleich (1945 - 1956)." Köln Weimar Wien Böhlau, 2005. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?id=2893557&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Urban, Vera. "Geschichte als Argument? politische Kommunikation russischer Konservativer in der zweiten Hälfte des 19. Jahrhunderts." Berlin Weissensee-Verl, 2006. http://d-nb.info/991907280/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Grutzpalk, Jonas. "Erkenntnis und Engagement : Wissenssoziologie als Methode eines Kulturvergleichs deutscher und französischer Intellektueller /." Opladen : Leske + Budrich, 2003. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb401379264.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Schneider, Ulrich Johannes. "Intellektuellenverehrung." Universitätsbibliothek Leipzig, 2014. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:15-qucosa-156985.

Full text
Abstract:
Was beim Stichwort "Intellektuelle" einem historisch informierten Zeitgenossen einfällt, ist häufig der Ursprung des Ausdrucks als Schimpfwort. Und auch heute scheint noch nicht gänzlich klar, ob der Begriff jeglichen Geruch des Verwerflichen abgelegt habe. Es ist Zeichen einer gewissen Lebendigkeit, wenn der Sprachgebrauch sich noch nicht völlig beruhigt hat, wenn Divergenzen und Oppositionen seine Bedeutung regulieren. Für die folgenden Bemerkungen möchte ich mich auf die Seite der Anwälte des lntellektuellentums schlagen und nach einem Jahrhundert unentschiedener Diskussion auf einen Charakterzug hinweisen, der bei aller Kontroverse im Grunde kaum zu übersehen ist: Intellektuelle werden verehrt. Auch wenn freilich nicht alle Anwälte des Intellektuellentums im engeren Sinne als Verehrer bezeichnet werden können, scheint mir doch das Phänomen der Verehrung deutlich präsent: Sowohl in den Versuchen, die Rolle des Intellektuellen zu verteidigen, wie auch in den Bemühungen, diese Rolle nüchtern als eine gesellschaftliche Aufgabe zu definieren. Erst recht sind alle wütenden Angriffe auf die Intellektuellen verständlich nur, wenn man sie als Attacken auf den Heiligenschein versteht, der mehr oder weniger unwillkürlich durch jede positive Besetzung zum Leuchten gebracht wird.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Botros, Atef. "Kafka ein jüdischer Schriftsteller aus arabischer Sicht." Wiesbaden Reichert, 2007. http://d-nb.info/998980749/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Auga, Ulrike. "Intellektuelle - zwischen Dissidenz und Legitimierung eine kulturkritische Theorie im Kontext Südafrikas." Berlin Münster Lit, 2005. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?id=3064411&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Arndt, Agnes. "Intellektuelle in der Opposition : Diskurse zur Zivilgesellschaft in der Volksrepublik Polen." Frankfurt am Main Campus, 2007. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&docl̲ibrary=BVB01&docn̲umber=015447723&linen̲umber=0001&funcc̲ode=DBR̲ECORDS&servicet̲ype=MEDIA.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Tüllmann, Thorsten [Verfasser], Meindert [Akademischer Betreuer] Haveman, and Reinhilde [Gutachter] Stöppler. "Vergleich von subjektiven Faktoren zur Bestimmung der „Lebenszufriedenheit“ bei Menschen mit intellektueller Beeinträchtigung und Menschen ohne intellektuelle Beeinträchtigung – eine quantitative und qualitative Studie / Thorsten Tüllmann. Betreuer: Meindert Haveman. Gutachter: Reinhilde Stöppler." Dortmund : Universitätsbibliothek Dortmund, 2015. http://d-nb.info/1112041761/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Löngren, Pontus, and Erik Åberg. "Intellektuellt kapital : Hur kommunicerar OMXS30-företagen sitt intellektuella kapital?" Thesis, Uppsala University, Department of Business Studies, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-106504.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Egli, Franziska. "Euripides im Kontext zeitgenössischer intellektueller Strömungen : Analyse der Funktion philosophischer Themen in den Tragödien und Fragmenten /." München ; Leipzig : K. G. Saur, 2003. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb392330291.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Biendarra, Anke S. "P(R)OSE@millenium.de : Modelle intellektueller Aktivität und Tendenzen der deutschen Gegenwartsliteratur in den 90er Jahren /." Thesis, Connect to this title online; UW restricted, 2003. http://hdl.handle.net/1773/9945.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Daniel, Silvia. "A brief time to discuss America der Ausbruch des Ersten Weltkrieges im Urteil amerikanischer Politiker und Intellektueller." Göttingen V & R Unipress, Bonn Univ. Press, 2006. http://d-nb.info/98627545X/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Johansson, Jesper, and Fredrik Kull. "Intellektuellt kapital : En studie om redovisning av det intellektuella kapitalet." Thesis, Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-3501.

Full text
Abstract:

 

Dagens ekonomi är i mycket större utsträckning än tidigare inriktad mot tjänst och kunskapsintensiva organisationer, vilket har lett till en genomgripande strukturell förändring, det immateriella kapitalet är på väg att konkurrera ut de fysiska kapitalen. Därför är det viktigt att synliggöra denna förändring och anpassa redovisningen för att kunna skapa väl fungerade arbetsmetoder för företagen. Målet med redovisning är att redovisningen skall ge en rättvisande bild av företagets finansiella ställning. Vilka tillgångar som skall redovisas i balansräkningen för att ge en så rättvisande bild som möjligt är en svår fråga.

Ett företags tillgångar kan vara både materiella och immateriella. Kraven för att få aktivera en utgift som en immateriell tillgång i balansräkningen är hårda. I och med att kraven är hårda för vad som får aktiveras under rubriken immateriella tillgångar i balansräkningen, kan inte intellektuellt kapital i form av personalens kompetens redovisas i balansräkningen.

Uppsatsen syftar till att se vilka möjligheter företagen har för att kunna redovisa det intellektuella kapitalet och vilka modeller som skulle kunna bli aktuella utan att bryta mot gällande redovisningsprinciper. Med utgångspunkt från syftet har vi utfört en kvalitativ undersökning där vi har studerat teorier som berör intellektuellt kapital, tillgångar och redovisningsprinciper. Därefter analyserar vi tre stycken modeller för redovisning av det intellektuella kapitalet. Vår uppfattning efter studien är att om det skall vara möjligt att inkludera företagens intellektuella kapital i det enskilda bolagets externa rapportering utan att bryta mot gällande redovisningsprinciper, måste det finnas en enhetlig redovisningsstandard. Detta för att företagen skall kunna jämföras med varandra. Att utforma en enhetlig standard anser vi är problematiskt. Tvinga företagen att följa en enhetlig standard och föra in det intellektuella kapitalet i redovisningen skulle bli både kostsamt för företagen och alltför komplext. Det skulle också behövas göra allt för stora antaganden i denna standard för att det intellektuella kapitalet skulle kunna redovisas på ett tillförlitligt sätt.

En stor anledning till att det intellektuella kapitalet inte går att redovisa är för att värdet inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Detta anser vi inte bara gäller det intellektuella kapitalet utan av även andra tillgångar som ska värderas till verkligt värde. Därför är vi kritiska mot värdering till verkligt värdet när det gäller alla grupperingar av tillgångar och är istället förespråkare för en redovisning som bygger på historiska kassaflöden.

 

 

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Morat, Daniel. "Von der Tat zur Gelassenheit konservatives Denken bei Martin Heidegger, Ernst Jünger und Friedrich Georg Jünger ; 1920 - 1960." Göttingen Wallstein-Verl, 2007. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?id=2881392&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Lindeiner, Karina v. "Sammlung zur heiligsten Aufgabe : politische Künstler und Intellektuelle in Klaus Manns Exilwerk /." Würzburg : Königshausen und Neumann, 2007. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?id=2906118&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Ndiaye, Seynabou. ""Wer schreibt, handelt" Exilliteratur und politisches Engagement bei Anna Seghers und Mongo Beti." Frankfurt, M. Berlin Bern Bruxelles New York, NY Oxford Wien Lang, 2009. http://d-nb.info/997488883/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Joos, Judith Claudia. "Trustees for the public? britische Buchverlage zwischen intellektueller Selbstständigkeit, wirtschaftlichem Interesse und patriotischer Verpflichtung zur Zeit des Zweiten Weltkriegs." Wiesbaden Harrassowitz, 2007. http://d-nb.info/987756486/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Joos, Judith Claudia. "Trustees for the public ? : britische Buchverlage zwischen intellektueller Selbständigkeit, wirtschaftlichem Interesse und patriotischer Verpflichtung zur Zeit des Zweiten Weltkriegs." Wiesbaden : O. Harrassowitz, 2008. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb41309645x.

Full text
Abstract:
Texte remanié de: Dissertation--Geschichte--Mainz--Universität Mainz, 2007. Titre de soutenance : Trustees for the public ? britische Buchverlage im Spannungsfeld von intellektueller Selbständigkeit, wirtschaftlichem Interesse und patriotischer Verpflichtung im Vorfeld und während des Zweiten Weltkriegs.
Bibliogr. p. 509-524.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Franzmann, Andreas. "Der Intellektuelle als Protagonist der Öffentlichkeit Krise und Räsonnement in der Affäre Dreyfus /." Frankfurt am Main : Humanities Online, 2004. http://catalog.hathitrust.org/api/volumes/oclc/57010714.html.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Servati, Mojgan [Verfasser], and Sven [Akademischer Betreuer] Papcke. "Die Rolle religiöser Intellektueller bei den politischen Veränderungen der Jahre 1960 bis 1997 im Iran / Mojgan Servati ; Betreuer: Sven Papcke." Münster : Universitäts- und Landesbibliothek Münster, 2014. http://d-nb.info/1138280623/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Schick, Hella. "(Hoch-)Begabung und Schule Lernmotivation, Identität und Leistungsverhalten von Jugendlichen in Abhängigkeit von intellektueller Begabung und schulischen Förderbedingungen; [Bd. 1.2] /." [S.l. : s.n.], 2007. http://www.ub.uni-koeln.de.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Kloppenborg, Robert. "Die barocke Krisengesellschaft : zur Gestalt von Selbstreflexion und Paramentalität in einer sich unterminierenden Epoche und ihrem Beitrag zur Transformation der Geschichte /." Münster : Schüling, 2009. http://d-nb.info/992645581/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Schneider, Ulrich Johannes. "Intellektuellenverehrung." Leipziger Universitätsverlag, 2001. https://ul.qucosa.de/id/qucosa%3A13030.

Full text
Abstract:
Was beim Stichwort "Intellektuelle" einem historisch informierten Zeitgenossen einfällt, ist häufig der Ursprung des Ausdrucks als Schimpfwort. Und auch heute scheint noch nicht gänzlich klar, ob der Begriff jeglichen Geruch des Verwerflichen abgelegt habe. Es ist Zeichen einer gewissen Lebendigkeit, wenn der Sprachgebrauch sich noch nicht völlig beruhigt hat, wenn Divergenzen und Oppositionen seine Bedeutung regulieren. Für die folgenden Bemerkungen möchte ich mich auf die Seite der Anwälte des lntellektuellentums schlagen und nach einem Jahrhundert unentschiedener Diskussion auf einen Charakterzug hinweisen, der bei aller Kontroverse im Grunde kaum zu übersehen ist: Intellektuelle werden verehrt. Auch wenn freilich nicht alle Anwälte des Intellektuellentums im engeren Sinne als Verehrer bezeichnet werden können, scheint mir doch das Phänomen der Verehrung deutlich präsent: Sowohl in den Versuchen, die Rolle des Intellektuellen zu verteidigen, wie auch in den Bemühungen, diese Rolle nüchtern als eine gesellschaftliche Aufgabe zu definieren. Erst recht sind alle wütenden Angriffe auf die Intellektuellen verständlich nur, wenn man sie als Attacken auf den Heiligenschein versteht, der mehr oder weniger unwillkürlich durch jede positive Besetzung zum Leuchten gebracht wird.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Kloppenborg, Robert. "Die barocke Krisengesellschaft zur Gestalt von Selbstreflexion und Paramentalität in einer sich unterminierenden Epoche und ihrem Beitrag zur Transformation der Geschichte." Münster Schüling, 2008. http://d-nb.info/992645581/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Strickmann, Martin. "L'Allemagne nouvelle contre l'Allemagne eternelle : die französischen Intellektuellen und die deutsch-französische Verständigung 1944-1950 ; Diskurse, Initiativen, Biografien /." Frankfurt am Main : Lang, 2004. http://www.loc.gov/catdir/toc/fy0801/2007427224.html.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Menzel, Esther [Verfasser]. "Atypische benigne Partialepilepsie und continuous spikes and waves during slow sleep : Beziehung von elektroencephalographischen Befunden und Krankheitsverlauf zu intellektueller Leistungsfähigkeit / Esther Menzel." Kiel : Universitätsbibliothek Kiel, 2010. http://d-nb.info/1019902221/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Sauter, Inka. "Wolfgang D. Herzfeld: Franz Rosenzweig, „Mitteleuropa“ und der Erste Weltkrieg. Rosenzweigs politische Ideen im zeitgeschichtlichen Kontext." HATiKVA e.V. – Die Hoffnung Bildungs- und Begegnungsstätte für Jüdische Geschichte und Kultur Sachsen, 2014. https://slub.qucosa.de/id/qucosa%3A35014.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Börjesson, Linda, Lena Brorsson, and Therese Nordström. "Intellektuellt kapital: en kvalitativ studie om hur tre banker arbetar med och redovisar det intellektuella kapitalet." Thesis, Linnaeus University, Linnaeus School of Business and Economics, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-6464.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Forssgren, Jonathan, and Magnus Håkansson. "Intellektuellt kapital : En kvalitativ studie om hur tillverkningsföretag respektive kunskapsföretag vårdar och utvecklar det intellektuella kapitalet." Thesis, Umeå University, Umeå School of Business, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1140.

Full text
Abstract:

Tidigare var ett företags värde i de flestas ögon detsamma som de finansiella tillgångarna. Idag har dock allt fler fått upp ögonen även för de ”mjuka” delarna av företaget, såsom exempelvis varumärke, rykte och personalens kompetens. Detta blir speciellt tydligt i de företag där de huvudsakliga tillgångarna är immateriella. Företag med en låg andel fysiska tillgångar har ofta en stor skillnad mellan marknadsvärde och bokfört värde. Värdet på marknaden är ofta mycket högre än det värde som visas upp i balansräkningen. Vad är det då marknaden värderar förutom det faktiska värdet på de tillgångar som finns i företaget? Många menar att de dolda tillgångarna i ett företag kan sammanfattas under begreppet Intellektuellt kapital. Leif Edvinsson, som är en frontfigur inom ämnet, definierar intellektuellt kapital som kombinationen av humankapital och strukturkapital. Humankapitalet är kompetensen, kunskapen, kreativiteten och potentialen hos de anställda i en organisation medan strukturkapitalet är det som genereras av humankapitalet. Strukturkapitalet består av bland annat varumärken, patent, IT-system och relationen till kunderna. Utifrån detta resonemang vill vi undersöka hur företag arbetar med det intellektuella kapitalet och om ett företags sätt att arbeta påverkas av deras tillgångssammansättning. Det vill säga om företag med en stor andel immateriella tillgångar vårdar och utvecklar det intellektuella kapitalet annorlunda än ett företag med en stor andel fysiska tillgångar. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur de studerade kunskapsföretagen respektive tillverkningsföretagen vårdar och utvecklar sitt intellektuella kapital, samt även se till de eventuella skillnader och likheter som finns mellan de olika företagen. Vi har använt oss av ett deduktivt angreppssätt och skapat en teoretisk bas innan den empiriska studien tagit vid. Den teoretiska referensramen behandlar främst hur ett företag kan vårda, utveckla och värdera det intellektuella kapitalet. Vidare har vi genom en kvalitativ undersökningsmetod intervjuat två tillverkningsföretag samt två kunskapsföretag. Dessa intervjuer har vi sedan tolkat och utvärderat från ett företags- och ledningsperspektiv. Det framkommer i undersökningen att samtliga företag lägger ner resurser på att vårda och utveckla delar av det intellektuella kapitalet. Det saknas dock allmänt en strategi i företagen för att stärka och visa upp det intellektuella kapitalet som helhet. Vi kan också upptäcka vissa skillnader mellan företagen och då främst mellan de olika branscherna. Vi anser att kunskapsföretagen kommit lite längre i arbetet med det intellektuella kapitalet än tillverkningsföretagen. Detta visar sig bland annat i att kunskapsföretagen har ett mer utarbetat mätsystem för att internt värdera det intellektuella kapitalet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Piskol, Tong. "Die Entwicklung des Goethe-Verständnisses der chinesischen Intellektuellen im 20. Jahrhundert eine Analyse der chinesischen Interpretationen und Biographien zu Goethe und der chinesischen Faust-Rezeption /." kostenfrei, 2006. http://www.diss.fu-berlin.de/2006/212/index.html.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Josefsson, Alexander, and Dennis Larsson. "Intellektuellt kapital : En kvalitativ undersökning av hur det intellektuella kapitalet förvaltas, samt utvecklas av företag i olika branscher." Thesis, University of Kalmar, Baltic Business School, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-2077.

Full text
Abstract:

Syftet med denna uppsats är att öka insikten i hur företag i olika branscher arbetar med, och utvecklar sitt intellektuella kapital, samt även visa på de eventuella skillnader och likheter som finns mellan de olika företagen. Avslutningsvis har vi även för avsikt att utarbeta ett antal riktlinjer som företag kan ta del av i utvecklingen av sitt intellektuella kapital.

Vi har under denna uppsatsskrivning utgått från en kvalitativ forskningsprocess med grund i det hermeneutiska synsättet. Teori & empiri har kombinerats i likhet med en abduktiv forskningsansats. Det teoretiska kapitlet är grundat på sekundärdata i form av teori, och uppsatsens empiriska del är baserad på intervjuer med sex olika företag.

Samtliga av de studerade företagen jobbar med att ta tillvara och utveckla sitt intellektuella kapital. Arbetet är likartat, oavsett vilken bransch de verkar i. Vi kan dock i vissa fall påvisa skillnader i hur företagen jobbar, detta anser vi bottnar i två saker. Dels vilka branschförutsättningar som råder, samt hur stort företaget är. De större företaget har ett mer omfattande arbete kring mätningar och uppföljning än de mindre företagen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Barouta, Caroline, and Sara Lundgren. "Intellektuella skulder : Det intellektuella kapitalets dolds kreditsida." Thesis, Stockholm University, School of Business, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6262.

Full text
Abstract:

Problematiken kring området intellektuellt kapital och redovisning är i dagsläget en omdiskuterad fråga, och diskussionen som förts har i huvudsak fokuserat på det intellektuella kapitalets debetsida och de intellektuella tillgångarna. Dock menar en del forskare att på samma sätt som företag kan bygga upp intellektuella tillgångar kan de även bygga upp intellektuella skulder. Om det intellektuella kapitalet ska synliggöras i redovisningen så bör det gälla det hela kapitalet och därmed måste även de intellektuella skulderna identifieras. Syftet med denna uppsats var därför att pröva teorierna bakom intellektuella skulder. Detta gjordes genom att vi som ett första steg försökte utveckla en metod som skulle möjliggöra för en intressent att på ett tidigt stadium kunna se om det gick att finna indikatorer eller eventuella företeelser som kunde visa om ett företag var på väg att bygga upp intellektuella skulder. I teorier om intellektuella skulder så menar forskare att faktorer som svag ekonomisk planering, överträdelse av miljölagar, farliga produktionsmetoder och diskriminerande personalpolitik kan vara orsaker till att företag bygger upp intellektuella skulder. Vi försökte i vår undersökning att finna användbara mått på dessa faktorer, och eftersom begreppen inte är kvantifierbara använde vi oss av indikatorer som mått för dem. Måtten som användes var; antal betalningsförelägganden hos Kronofogden som användes som indikator på svag ekonomisk planering, antal domar i miljödomstol som indikator på bristande miljöhantering. Som tredje mått användes antal domar i Arbetsdomstolen som en indikator på bristande personalpolitik och slutligen fick antal föreläggande eller förbud med eller utan vite hos Arbetsmiljöverket fungera som en indikator på bristande produktionsmetod. De företag som användes för undersökningen var de mest omsatta på A-listan med vissa bortfall. Resultatet av undersökningen visade att antal betalningsförelägganden fungerade som en indikator på svag ekonomisk planering och likaså fungerade antal domar i Miljödomstolen som en indikator för bristande miljöhantering, dock måste detta mått utvecklas för att kunna nå full ändamålsenlighet. Delmåttet antal förelägganden behövde också utvecklas för att fungera fullt ut som en indikator på bristande produktionsmetoder som riskerar personalens säkerhet och hälsa och även delmåttet antal domar behövde utvecklas för att kunna fungera som en indikator på diskriminerande personalpolitik. Sammanvägningen av dessa delmått visade att det på ett tidigt stadium går att finna indikatorer som skulle kunna visa på att ett företag kan vara på väg att bygga upp intellektuella skulder. Resultatet av metoden visade att ett flertal av företagen gav höga utslag vid sammanvägningen av delmåtten. Ett företag, Skanska, gav utslag i alla delmått och gav även det högsta utslaget i sammanvägningen vilket tyder på att Skanska kan vara på väg att bygga upp intellektuella skulder, dock krävs en djupare analys av företaget för att detta ska kunna säkerställas. Det gick även att se att ett företag som i detta fall var WM-data kan ge utslag i endast ett mått men ändå placera sig högt i sammanvägningen. Avslutningsvis kan det föras till diskussionen att tillämpningsmetoden fungerade som den avsåg att göra, vilket visade att den är ett steg i rätt riktning för att kunna ge indikationer på om ett företag kan vara på väg att bygga upp intellektuella skulder. Dock är det en lång väg kvar innan en metod kan utvecklas så pass att den inte enbart identifierar intellektuella skulder utan också ger en möjlighet att värdera dem, vilket vi efter vår undersökning inte längre ställer oss frågan om det kan ske, utan när det kommer att ske?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Björkman, Mikael, and Per Karlsson. "Intellektuellt Kapital : Sambandet mellan intellektuellt kapital och substansmultipeln." Thesis, Södertörn University College, School of Business Studies, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1028.

Full text
Abstract:

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns något samband mellan intellektuellt kapital och substansmultipeln. Undersökningen omfattade 81 av de största Nordiska börsföretagen sett till omsättning och marknadsvärde under perioden 2001 till 2005.

Metod: Vi har använt oss av ett deduktivt tillvägagångssätt då vi studerat årsredovisningar och utifrån dessa försökt finna belägg för vårt antagande om sambandet mellan intellektuellt kapital och substansmultipeln.

Resultat/Slutsatser:

Det är inte statistiskt säkerhetsställt att det finns ett samband mellan intellektuellt kapital och substansmultipeln. Det kan finnas förklaringar till resultatet i de ord som valts att basera undersökningen på och om de ska rangordnas eller inte.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Ahlfridh, Philip, and Ebba Nordström. "Intellektuellt Kapital : Medelstora företags rapportering av intellektuellt kapital." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20797.

Full text
Abstract:
Tidigare forskning har endast fokuserats på företag med begränsningen LargeCap och i denna studie studerar vi vad medelstora företag rapporterar om intellektuellt kapital. Studiens resultat visar på ett liknande trendmönster med tidigare studier som enbart har analyserat LargeCap företag.   Syftet med studien är att undersöka vad medelstora företag rapporterar om intellektuellt kapital, med insamlad data från svenska börsnoterade företag. För att bemöta syftet har litteratur från tidigare forskning och empiriska data från urvalsföretagens årsredovisningar för 2014 samt 2018 använts. Till följd av detta kunde en frågeställning skapas: vilka delar av intellektuellt kapital är det börsnoterade företag redovisar?   Studien visar på att MidCap företag följer samma trend i rapporteringen av intellektuellt kapital som LargeCap företag. Resultatet visar dock på en lägre frekvens av rapporteringen i MidCap företag jämfört med tidigare studier om LargeCap företag.   Studien har bidragit till ett nytt teoretiskt perspektiv för att illustrera företags rapportering av intellektuellt kapital. Studien har bidragit till att skiljaktigheten i företagens rapportering inte är beroende av storleken för att bedöma ett rapporteringsmönster. Ett empiriskt bidrag är att studien har tillfört en ny tillämpningsgrupp i en befintlig teori och det praktiska bidraget är att intressenter informeras om vilka delar företag rapporterar om intellektuellt kapital samt hur företag kan använda denna studie till att anpassa rapporteringen av intellektuellt kapital.
Previous research has solely been focusing on companies with the restriction LargeCap and in this study we have studied what MidCap companies report regarding intellectual capital. The study results show a similar pattern with previous studies that has only analysed LargeCap.   The purpose of this study is to examine what MidCap companies reports about intellectual capital, with collected data from Swedish listed companies. To meet the purpose has literature from previous research and empirical data from the sampled companies' annual reports from 2014 and 2018 been used. Due to this could an issue be established: which parts of intellectual capital are the listed companies reporting?   The study of MidCap companies follows the same pattern in the reporting of intellectual capital as LargeCap companies. However, the result shows a lower frequency of reports in MidCap companies in relation to previous research about LargeCap companies.   The study has contributed to a new theoretical perspective to illustrate companies reporting regarding intellectual capital. The research has contributed to differences in companies reporting are not dependent on the size to assess a reporting pattern. An empirical contribution is that the study has brought a new sample group for an existing theory and the practical contribution is that the stakeholders are getting informed which parts of intellectual capital companies are reporting and also how companies can utilize this study to adjust their reporting of intellectual capital.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Sadeq, Marlin, and El Alamien Sara Abou. "Intellektuellt kapital : En studie om redovisning av intellektuellt kapital." Thesis, Högskolan Dalarna, Företagsekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-28911.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Intellektuellt kapital var ett väl diskuterat område för två decennier sedan, vilket blir påtagligt då de flesta studier som undersöker området är från 1990-talet och tidiga 2000-talet. I denna uppsats har vi valt att återigen framföra begreppet intellektuellt kapital för att upplysa om förekomsten av det i svenska företags årsredovisningar. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med en ökad kunskap för hur det skiljer sig mellan olika branscher gällande redovisning av intellektuellt kapital och även i vilken omfattning intellektuellt kapital redovisas. Metod: Vår studie genomfördes med hjälp av en innehållsanalys av nio årsredovisningar. Innehållsanalys är den vanligaste metoden att använda bland forskare som avser att förstå redovisningen av intellektuellt kapital Resultat & slutsatser: Studiens empiriska resultat visade att företagen inom Bank och finansbranschen redovisade mest intellektuellt kapital, därefter data, it och telekommunikationsbranschen och till sist tillverkning och industribranschen. Resultatet visade även att samtliga företag inom de tre branscherna redovisade mest kundkapital i relation till human- och strukturkapital. Gemensamt för de tre branscherna var även att humankapital redovisades minst. Studien kom även fram till att tillverkning och industribranschen redovisat mest human- och kundkapital i relation till de resterande branscherna. Bank och finansbranschen redovisade dock relativt mest strukturkapital.
Background & problem: Intellectual capital was a well discussed subject two decades ago, which becomes apparent since most studies investigating the subject are from the 1990s and the early 2000s. In this paper we chose to resubmit the concept of intellectual capital to inform the existence of it in the annual reports of Swedish companies. Purpose: The purpose of this study is to contribute to an increased knowledge of how it differs between different industries when it comes to the disclosure of intellectual capital and also to what extent intellectual capital is reported. Method: Our study was conducted by using content analysis for nine annual reports. Content analysis is the most common method of use among researchers who intend to understand the disclosure of intellectual capital. Results & conclusions: The study's empirical results showed that the banking and finance industry disclosed the highest amount of intellectual capital, the data, IT and telecommunications industry disclosed the second highest amount, and finally the least amount was disclosed by the manufacturing and industrial industry. The result also showed that all companies in the three industries reported the highest amount of customer capital in relation to human and structural capital. Common to the three industries was that human capital was the least disclosed capital. The study also concluded that the manufacturing and industrial industry disclosed the highest amount of human and customer capital in relation to the remaining industries. However, the banking and finance industry disclosed relatively the highest amount of structural capital.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Richter, Lars-André. "Die Intellektuellen haben das Wort." Doctoral thesis, Humboldt-Universität zu Berlin, Philosophische Fakultät II, 2008. http://dx.doi.org/10.18452/15772.

Full text
Abstract:
Zwei Aufgaben sind es, denen sich die vorliegende Dissertation stellt: Sie will die Rolle des Kulturtragenden bei der Etablierung der Öffentlichkeit einer pluralistischen, parlamentarisch-demokratisch verfassten Gesellschaft erörtern und dabei den zahlreichen Bemühungen um eine ideenhistorische Einordnung eines der sensibelsten Kapitel der deutschen Geschichte auf der Grundlage eines bislang nicht systematisch erschlossenen Quellenmaterials einen eigenständigen Akzent verleihen. Den epochalen Bezugsrahmen der Arbeit stellen die Jahre der Weimarer Republik dar. Ihre Quellenbasis erschließt sie sich mit einer umfangreichen Sammlung von Reaktionen auf die von führenden Tageszeitungen und Zeitschriften unter den Repräsentanten des Weimarer Kulturlebens durchgeführten Rundfragen zu einer vielfarbigen Palette aktualitätsgeschichtlicher, produktions- und rezeptionsästhetischer, gesellschafts- und kulturpolitischer Themen. Die Methode schließlich, derer sie sich bei der Auswertung dieses Materials bedient, ist die einer interdisziplinären, vor allem sozialgeschichtlich und ideologiekritisch orientierten Literaturwissenschaft. Das Alleinstellungsmerkmal der Arbeit ist ihre Quellenbasis: die Rundfragensammlung. Ein Namensverzeichnis ihrer Autoren würde sich lesen wie ein "Who is who?" der Weimarer Republik. Zu den Teilnehmern gehörte der schon damals kanonisierte Heinrich Mann genauso wie der junge Bertolt Brecht oder der heute fast völlig vergessene Hans José Rehfisch. Zu Wort gemeldet haben sich Vertreter beinah aller Sparten der Theater- und Opernwelt von Leopold Jessner über Tilla Durieux bis hin zu Leo Blech, aber auch Theologen wie Paul Tillich oder Politiker wie Konrad Adenauer, damaliger Oberbürgermeister von Köln. Mit vorliegender Arbeit wird dieses pressepublizistische Material erstmals aspektorientiert ausgewertet.
This thesis takes an exciting new look at a nearly forgotten body of texts written during the Weimar Republic, the so called "Rundfragen". It has two main objectives: The first is to describe the importance of intellectuals, of writers, artists, actors and academics, for the development of the structure of a pluralistic, parliamentary-democratic society, the second is to interpret one of the most important chapters of German history on the basis of the “Rundfragen”, a textual basis which never has been analyzed systematically. The historical period the thesis pays attention to is the Weimar Republic. The “Rundfrage” is a special genre of text from newspapers and journals, in which those who represented Weimar Germany''s cultural life were asked to discuss political, aesthetic, social and cultural problems of common interest. The thesis analyzes its textual basis using a multidisciplinary method combining literature and social history. The speciality of the thesis is without doubt its source material. A collection of the names of those who replied to a "Rundfrage" sounds like a "Who is who?" of the Weimar Republic. Among the authors are the famous novelist Heinrich Mann and the young Bert Brecht who earned his reputation as an innovative playwriter during the twenties. Also asked for articles were representatives of theatre''s and opera''s world, including the producer Leopold Jessner, the actress Tilly Durieux or the composer Leo Blech, also involved were the theologian Paul Tillich or Konrad Adenauer, at the time Lord Mayor of Cologne. The thesis is the first attempt to analyze the textual material of the "Rundfragen".
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Johammar, Sebastian, and Kristofer Persson. "Intellektuellt kapital i årsredovisningar : En studie av redovisningen av intellektuellt kapital." Thesis, Högskolan Väst, Avd för företagsekonomi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-5464.

Full text
Abstract:
Bakgrund och problem: De senaste åren har det blivit allt större fokus på immateriella tillgångar, specifikt intellektuellt kapital. Problemet är att intellektuellt kapital inte uppfyller alla de kriterier som krävs för att få tas upp som en immateriell tillgång i balansräkningen. Företag måste därför hitta andra vägar att redovisa sitt intellektuella kapital för att bemöta intressenternas informationsbehov samt legitimera sitt börsvärde. Idag sker detta genom frivillig upplysning i årsredovisningen då inget specifikt regelverk finns tillgängligt. Syfte: Syftet är att få kunskap om utvecklingen av redovisat intellektuellt kapital i svenska bolag, samt få kunskap om det finns skillnader mellan tjänsteinriktade bolag och produktionsinriktade bolag. Metod: Med hjälp av datorbaserad innehållsanalys studeras tio bolag på Nasdaq OMX Nordic Stockholm för perioden 2008-2012. Sökord har med hjälp av relevant litteratur framtagits och används för att analysera redovisningen av intellektuellt kapital. Resultat & slutsatser: Resultatet visar att det har skett en ökning av redovisningen inom intellektuellt kapital på Nasdaq OMX Nordic Stockholm. Resultatet visar även att det skett en stor ökning inom redovisningen av intellektuellt kapital i de tillverkande bolagen. Även det att de tillverkande bolagen redovisar mer intellektuellt kapital än tjänstebolagen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Negussu, Eliab. "Intellektuellt kapital : En kvalitativ studie som undersöker industriföretagens hantering av intellektuellt kapital." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för företagsekonomi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-30596.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Loelke, Christian. "Bestimmung des Intellektuellen Kapitals im Wettbewerbsumfeld." St. Gallen, 2007. http://www.biblio.unisg.ch/org/biblio/edoc.nsf/wwwDisplayIdentifier/04608337001/$FILE/04608337001.pdf.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the bibliographies on the topic 'Intellektueller' for other source types:
Journal articles Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography