Relevant bibliographies by topics / Interaktion i samspel

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books

Academic literature on the topic 'Interaktion i samspel'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Interaktion i samspel.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Interaktion i samspel"

1

Williams, Pia, and Sonja Sheridan. "Förskollärarkompetens – Skärningspunkt i undervisningens kvalitet." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (January 8, 2019): 127–46. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2901.

Full text
Abstract:
Syftet är att analysera undervisning i förskolan. Analyserna utgår från kvalitetsbedömningar med Early Childhood Environment Rating Scale-3 (ECERS-3) (Harms, Clifford och Cryer 2014). Hög kvalitet i förskolan främjar barns lärande inom läroplanens målområden. Artikelns teoretiska ram utgörs av interaktionistiska och ekologiska teorier som innebär att individer och miljö konstruerar varandra i ett dynamiskt och ömsesidigt samspel (Bronfenbrenner 1979, 1986; Bruner 1996; Vygotsky 1986). Undervisning i förskolan definieras i texten som kommunikativ, interaktiv och relationell och behöver förstås i en samhällelig kontext. Kvalitetsbedömningar har genomförts i 153 svenska förskolor med ECERS-3. Resultaten visar att förskolans kvalitet varierar. Låg kvalitet bedöms på aktiviteter som kräver vuxnas engagemang, interaktion och kommunikation med barnen i form av undervisning. Det indikerar att förskollärares kompetens bildar en skärningspunkt för undervisningens kvalitet. Ytterligare forskning behövs för att utveckla förskolans undervisning och didaktik, vilket gynnar såväl barngruppen som enskilda barn och bidrar till en kompetenshöjning hos förskollärarna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Andersen, Elisabeth Muth, Gitte Rasmussen, and Elisabeth Dalby Kristiansen. "”Hvad må vi så gøre?”: Repetitive spørgsmål og adfærdsregulerende responser i interaktion med en person med demens." NyS, Nydanske Sprogstudier, no. 54 (May 28, 2018): 33–63. http://dx.doi.org/10.7146/nys.v1i54.98689.

Full text
Abstract:
Denne artikel præsenterer et studie af en type af gentagende adfærd, nemlig forskellige varianter af spørgsmålet: ”Hvad må vi så gøre?”. Spørgsmålet stilles af den samme demente borger gentagne gange i løbet af en eftermiddag i fællesrummet på et plejehjem i samspil med plejepersonale og besøgende. Studiet baseres på data i form af feltnoter samt videooptagelser af interaktioner der foregår i et fællesrum på et demensafsnit på et dansk plejehjem over en periode på i alt 9 måneder. Vi bruger etnometodologisk konversationsanalyse (EMCA) til at undersøge hvordan borgeren selv forsøger at løse sproglige, kognitive og sociale udfordringer ved at tage initiativ til handling med denne spørgsmålstype, og hvordan dette initiativ bliver responderet på af plejepersonale og besøgende. Derigennem peger vi på hvordan gentagende adfærd ikke nødvendigvis blot skal ses som et sygdomstegn der måtte kalde på såkaldte adfærdsregulerende responser fra omgivelserne, men som borgerens brug af sine tilbageværende ressourcer til at udføre forskelligartede handlinger i disse kontekster.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Walldén, Robert. "Med fokus på ord, uttryck och språklig stil." Pedagogisk forskning i Sverige 24, no. 3-4 (November 18, 2019): 35–61. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.0304.02.

Full text
Abstract:
I denna studie utforskas ett litteraturarbete som involverar en lärare och en grupp andraspråksinlärare inom grundläggande vuxenutbildning. Den aktuella kursen är Svenska som andraspråk Delkurs 3. Syftet med studien är att utforska och synliggöra de litteracitetspraktiker som erbjuds under moment som fokuserar på romanens språk. Materialet grundar sig på observationer, ljudinspelningar och insamlat läromaterial. Analysen vilar primärt på Luke och Freebodys litteracitetspraktiker, Langers teori om textrörlighet samt Bernsteins utbildningssociologiska teori. I analysen betraktas litteraturarbetet som samspelande litteracitetspraktiker, där arbetet med romanens språk utgör en särskild textanvändningspraktik. Resultatet visar att läraren i diskussioner kring ord, uttryck och språklig stil för uppmärksamheten till de centrala karaktärernas egenskaper och utveckling genom romanen. Detta medför att textanvändningspraktiken samspelar med en betydelseskapande praktik, där de betydelser som utforskas i interaktionen överskrider betydelsen av de enskilda ord och uttryck som väljs ut och diskuteras. Detta kan tillmätas viktiga stöttande egenskaper i en undervisningsgrupp där majoriteten av eleverna skulle ha svårt att förstå romanen på egen hand. I artikeln diskuteras även hur fokuset på romanens språk öppnar upp för en textanalytisk litteracitetspraktik.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Vangsnes, Vigdis, and Nils Tore Gram Økland. "Lærarens roller - veksling mellom ulike lærarposisjonar i didaktisk praksis." Acta Didactica Norge 12, no. 1 (June 7, 2018): 10. http://dx.doi.org/10.5617/adno.5641.

Full text
Abstract:
SamandragDenne studien er ei oppfølging av ein tidlegare studie der det vart konkludert med at lærarrolla kan ordnast i tre hovudkategoriar: den styrande, den støttande og den tilbaketrekte lærarrolla. Dette er dynamiske roller eller posisjonar som pedagogen kontinuerleg vekslar mellom for å oppnå måla for læring og sosialisering. Problemstillinga i denne studien er å utdjupa karakteristikken av desse lærarrollene og lærarens didaktiske intensjonar med val av lærarrolle. Basert på nye data frå klasserom i grunnskulen der undervisningsmetodane dramaforløp og dramatisering vert nytta i fagundervisninga, gjennomfører me ein dramaturgisk didaktisk analyse av aktørane sine handlingar og kommunikasjon i klasserommet. Funna vert kategoriserte i tre didaktiske aspekt ved lærarrollene: i) lærarens posisjonering, ii) lærarens faglege bidrag og iii) lærarens samhandling og kommunikasjon med elevane. Våre funn viser at kvar lærarrolle har sine distinkte kjenneteikn, og at kvar rolle representerer bestemte intensjonar frå læraren si side. Lærarens avveging mellom ulike undervisningsformer og det Biesta kallar undervisningas fleirdimensjonale føremål stiller såleis krav til lærarens profesjonelle dømmekraft. Kunnskap om desse kjenneteikna og intensjonane kan hjelpa lærarar og lærarstudentar med profesjonell planlegging og analyse av undervising, som korleis dei kan balansera mellom å setja seg sjølv i styrande, interaktiv eller tilbaketrekt posisjon i forhold til elevane si faglege tileigning; om dei vil leggja opp til undervising for elevane, saman med elevane eller ved elevane i samspel med kvarandre og andre læringsmedium. Gjennom ei konseptualisering av lærarrollene ønskjer me å bidra til refleksjon omkring lærarpraksis og lærarutdanning for slik å utvikla diskursen rundt lærarprofesjonen.Nøkkelord: lærarrolle, klasseleiing, didaktisk intensjon, undervisningsdramaturgi, pedagogisk dømmekraftThe teacher’s roles - alternation between different teacher positions in didactic practicesAbstractThis is a follow-up study to an earlier study that explored teacher practice in which it was suggested that the teacher’s role is best understood by considering three main categories of activities: the directing, the supportive and the distal teacher role.Based on new data from primary school classrooms, where the teaching methods process drama and dramatization are used in subject teaching, we perform a dramaturgic didactic analysis of the participants’ actions and communication in the classroom. Our findings are categorized in three didactic aspects of the teacher role: i) the teacher`s positioning, ii) the teacher`s academic contribution and iii) the teacher`s interaction and communication with the students. Our findings highlight that each teacher role has its distinct, but sometimes overlapping characteristics and that each role represents certain teacher intensions. The teacher`s balancing of, on the one hand, the forms of teaching and on the other, what Biesta calls the multidimensional purpose of education places certain demands on the teacher’s professional judgment. Knowledge about these characteristics and intensions may help teachers and PSTs in their professional planning and analysis of their teaching, for instance in finding a balance between placing themselves in a directing, interactive or distal position in the students’ qualification process, e.g. if their purpose is education for the students, together with the students or by the students in interaction with each other and different learning media. Conceptualizing the three teacher-roles might contribute to the development of the discourse on teaching professionalism.Keywords: teacher role, classroom management, didactic intention, the dramaturgy of education, pedagogical judgment
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Ahlskog-Björkman, Eva. "Interaktionens betydelse för barns lärande - en studie av barns möte med slöjd i förskolan." Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 7 (June 9, 2014). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.343.

Full text
Abstract:
Syftet med den här artikeln är att diskutera på vilket sätt interaktion och socialt samspel har betydelse för hur barn i förskolan kan engageras i en lärandeprocess. Den empiriska studien utgörs av en videofilmad episod över en vävaktivitet i förskola. Genom att använda videografisk observation kan mänsklig aktivitet beskrivas och av den anledningen används videografi som metodologisk ansats. I studien analyseras på vilket sätt interaktionen mellan de som är närvarande, oberoende av barnens ålder, kan bidra till att stimulera den lärande aktiviteten. Barnens slöjdaktivitet beaktas ur ett sociokulturellt lärandeperspektiv. Ett centralt tema inom detta perspektiv är kommunikation där språket och redskapen står för de medierande faktorerna. Barnens kontakt med redskapen och deras upplevelser och erfarande av slöjdaktiviteten diskuteras i relation till den närmaste utvecklingszonen. Ytterligare beaktas den videofilmade sekvensen ur ett socialt perspektiv där barnpedagogens agerande gentemot barnen lyfts fram och diskuteras. Analys och tolkning av datamaterialet strävar efter att synliggöra mänsklig interaktion och dess betydelse för att motivera och engagera barnen i deras slöjdaktivitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Winther, Frederikke. "Læringsportfolio som individuelt refleksionsrum i kollektiv læring." Dansk Universitetspædagogisk Tidsskrift 12, no. 22 (March 2, 2017). http://dx.doi.org/10.7146/dut.v12i22.23226.

Full text
Abstract:
Problembaseret læring, som det praktiseres på Aalborg Universitet, stiller store krav til de studerendes individuelle evner til faglig interaktion. Viden tilegnes gennem øvelser og gruppearbejde, problemstillinger formuleres i tilknytning til konkrete, faglige praksisser, og projekter udarbejdes i samarbejde med medstuderende. Langt de fleste læreprocesser er således indrammet af fagligt og socialt betingede kontekster, som øver indflydelse på den studerendes handle- og læringsmuligheder. At lære i samspil med andre kræver, at man er i stand til at træde ind dette samspil med et relevant og konstruktivt, selvstændigt bidrag til til den fælles læreproces. Derfor stiller situeret læring som studieform også høje krav til den enkelte studerendes individuelle studiestrategier og evne til aktivt at tage ansvar for egen faglige udvikling. Artiklen diskuterer læringsportfolioer som didaktisk redskab til at styrke den enkelte studerendes bevidsthed om og evne til at reflektere over egen læring og dermed at kvalificeret den individuelle, fagpersonlige forudsætning for at kunne træde konstruktivt ind i og beriget ud af skiftende læringsfællesskaber.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Gro-Nielsen, Brit Madsen. ""Verdens bedste 20 minutter"." Tidsskriftet Læring og Medier (LOM) 12, no. 20 (April 1, 2019). http://dx.doi.org/10.7146/lom.v11i19.109659.

Full text
Abstract:
Gennem et fokusgruppeinterview i to dele og et besøg i et VR-lab med seks 10-årige børn fra fjerde klasse med ligelig kønsfordeling blev det sonderet om en model med fem motivationsorienteringer fra Pless et al. (2015) kombineret med fre udfordringskategorier fra Kavanagh et al. (2017) er dækkende, når man ønsker at undersøge motivation hos aldersgruppen i deres første møde med Virtual Reality (VR). Derudover blev børnene spurgt om forslag til VR i undervisningen. Alt blev videooptaget. I VR-lab blev suppleret med observation. Alle optagelser blev transkriberet. Data blev analyseret ud fra motivationsorienteringerne samt ud fra de fire udfordringskatetegorier kombineret med en socialkonstruktivistisk tilgang til børnenes samspil og forhandlinger. Vi diskuterer om kombinationsmodellen er dækkende, når man undersøger motivation i forbindelse med VR. Vi gjorde fund fra alle fem motivationsorienteringer, dog mindst i præstationsmotivation. Under relations-, involverings- og mestringsmotivation gjorde vi fund af henholdsvis parasocial interaktion, fordybelse og mestring af hardware, der kræver, at kategorierne udbygges med disse temaer, når motivation undersøges i forbindelse med VR. Mht. udfordringerne fandt vi et tilfælde af køresyge, og at begge sæt udstyr kortvarigt havde udfald, dog uden at påvirke engagementet. Pga. designet havde vi ikke fokus på de to øvrige udfordringskategorier. De vurderes fortsat at være relevante for andre designs. Børnenes forslag til VR i undervisningen var karakteriseret ved nyhedsværdien ved VR i form af ny måde at bruge computer på, herunder at gå igennem sine tegninger, prøve virkelige jobs i simuleret univers som en del af det at træffe sit karrierevalg. Det blev konkluderet, at kombinationsmodellen foreløbig er dækkende og relevant med de nævnte forslag til justeringer, når motivation undersøges i forbindelse med denne aldersgruppes interaktion med VR inden for rammen af SDT. Børnene kom med forslag til, hvordan VR kan give nye muligheder i undervisning. De forventer, at skolen introducerer dem til nye måder at bruge computere på. En mere omfattende undersøgelse med lignende design og flere aldersgruppe anbefales til undersøgelse af kobinationsmodellens anvendelighed. Langtidsundersøgelser anbefales i forhold til vurdering af, om motivationsorienteringerne har langtidsholdbarhed, når VR blever en del af hverdagen i skole og fritidsdelen af skolen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Interaktion i samspel"

1

Riessen, Amanda, and Sandra Dahlin. "Barns samspel och interaktion med naturen : Ett sociokulturellt perspektiv." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-166444.

Full text
Abstract:
Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur barn i förskolan samspelar och interagerar med naturen. Som metod kommer vi använda oss av observationer, gåturer och informella samtal. Vårt resultat visar att naturens artefakter kan användas för att skapa ett socialt samspel barnen sinsemellan samt skapa ett socialt lärande, barns relationer till naturen och varandra kan uppstå genom socialt samspel eller lek. Genom att barn undersöker och ställer frågor medieras kunskap med hjälp av artefakter i det sociala lärandet (Williams 2011, s 40). Vår slutsats är att barnen på den avdelning som undersökningarna gjordes använde sig aktivt av de olika artefakterna som naturen har att erbjuda för att påbörja det sociala samspelet med sina kamrater. Vi kan även dra slutsatsen att barns interaktion är en viktig del av lärandeprocessen, då kunskap bildas och ombildas (Änggård 2008, s 231).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Karlsson, Anna-Karin. "FMT och interaktion : Utveckling av interaktion genom Funktionsinriktad musikterapi." Thesis, Karlstad University, Karlstad University, Karlstad University, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-4822.

Full text
Abstract:

Examensarbetet visar vad jag under min praktik som Funktionsinriktad musikterapeut har uppmärksammat för utveckling av interaktion hos två elever. Dessutom redovisas hur personalen runt dessa elever har upplevt elevernas utveckling av interaktion och kommunikation. De teoretiska utgångspunkterna beskriver musikterapins historia, FMT-metoden samt en definition av begreppet interaktion. Praktikarbetet beskrivs utifrån dokumentationer i form av anteckningar och filmer. Resultatet visar att det har skett interaktion i terapirummet mellan eleven och terapeuten. Detta genom elevens agerande på attribut och terapeutens bekräftande på piano. Elevernas personal har också uppmärksammat framsteg. Dels kan den ena eleven arbeta vid en dator, tidigare var det bara oplanerat tryckande på tangenterna. Den andre har blivit mer initiativtagande och fått en starkare personlighet. Det går inte att säga att utvecklingen bara beror på FMT-metoden, men den har, utifrån mina och personalens reflektioner, haft en stor påverkan på eleverna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Hällblad, Emelie, and Rosita Karlsson. "Förskolebarns lek och samspel vid utelekredskapen : - enligt pedagogerna." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-48346.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Gemfeldt, Elna, and Hanna Magnusdotter. "Interaktion sker ju hela tiden : Förskollärares syn på interaktion, barngruppsstorlek och förskolans kvalitet." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16352.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på barngruppens storlek relaterat till möjligheter och hinder för interaktion mellan barn och förskollärare samt hur förskollärarna beskriver att barngruppens storlek kan vara relaterat till verksamhetens kvalitet. För att besvara syftet har vi gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare. Studiens resultat visar att interaktionen blir olika beroende på barngruppens storlek. Likaså framkommer det att verksamhetens kvalitet påverkas då barnantalet blir för högt i relation till antalet vuxna. En slutsats är att förskollärarnas eget förhållningssätt spelar stor roll om de väljer att se möjligheter eller hinder för interaktion i olika gruppstorlekar, men också hur de väljer att planera och organisera dagen, vilket även blir påverkande faktorer för verksamhetens kvalitet.
The aim of this study is to find out about preschool teachers’ view on children’s group size related to opportunities and obstacles for interaction between children and preschool teachers’, and how preschool teachers’ describe the size of the group may be related to quality of the preschool. To answer the aim of the study we have done qualitative semi-structed interviews with four preschool teachers’. The result of the study points out how the interaction can be different depending on the size of the group. Also, it appears that the quality is affected when the quantity of children is too high in the relation to the number of adults. The conclusion of this study is that the preschool teachers’ attitude plays a big part of how they choose to see opportunities or obstacles for interaction in various group sizes, and also how they choose to plan and organize the day. Which also becomes an affecting factor for the quality of the preschool.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Holmström, Suzanne, and Anna Åkesson. "Pedagogens roll i barns (tidiga) samspel." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7873.

Full text
Abstract:

Examensarbetets övergripande syfte är att mot bakgrund av litteratur inom området studera erfarna pedagogers förhållningssätt i barngrupper i allmänhet samt med barn som har svårigheter i samspelet med andra barn och vuxna i förskolan. Datainsamlingen har skett i form av en kvalitativ intervjustudie, där sex pedagoger inom förskolan har deltagit. Dessa pedagoger har alla lång erfarenhet av arbete i barngrupper, och vi har varit angelägna om att nå pedagogernas erfarenheter av barns tidiga samspel och deras syn på sin roll i detta samspel. Resultatet visar på att pedagogerna i stor utsträckning använder sig av sin person i arbetet med barnen. Det visar också på vikten av att vara medveten om sitt förhållningssätt och lyhörd gentemot barnen, och att arbeta långsiktigt. Pedagogerna beskriver en förändring över tid i sitt förhållningssätt som har sin botten i egna erfarenheter, både personliga och inom yrket, vidareutbildning och i en förändrad syn på barn i samhället. Vår slutsats är att pedagoger på förskolan har en viktig roll att spela i barns samspel på förskolan, och att det kan ses som ett förebyggande arbete ur ett specialpedagogiskt perspektiv att lägga tonvikt vid detta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Kumpulainen, Daniela, and Jenny Gigg. "Förskollärares stöttning i barns lek och samspel." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28337.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare stöttar och skapar möjlighet för barns lek och samspel. Intervjuer och observationer har genomförts i förskoleverksamhet. Resultatet visar på att förskollärares stöttning är en viktig aspekt att arbeta med för att gynna barns lek och samspel. Förskollärare upptäcker barn som har svårigheter i lek och samspel främst genom observationer och går därefter in i leken och stöttar upp genom att inta rollen som en inbjudande och aktiv kompis där kommunikation står i fokus för att skapa goda sampelssekvenser. Slutsatser i denna studie är att förskollärare kontinuerligt behöver granska sitt arbete med stöttning av barn för att gynna barns lek och samspel i barngruppen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Blomberg, Cecilia, and Sandra Gertsson. "Skötbordet : en studie om pedagogens interaktion med barnet." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19265.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Studien handlar om samspelssituationer vid skötbordet på förskolan. Vi anser att det är viktigt för barn och pedagog att samspela vid skötbordet. Vi har tidigare upplevt att pedagoger byter barnens blöjor på löpande band och inte tar tillfället i akt för samspel och kommunikation med det enskilda barnet. Med vår studie vill vi beskriva vikten av samspel med små barn vid skötbordet. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur barn och pedagoger interagerar i samband med situationer på skötbordet på två förskolor i västra Sverige. De frågor vi ställt oss är ”samtalar pedagoger med barnet på skötbordet”? Och ”vad samtalar pedagoger och barn om på skötbordet”? Samt ”hur interagerar barn och pedagoger på skötbordet”? Metod: Utgångspunkten i studien är hermeneutisk och vi har använt oss av en kvalitativ metod. Vårt redskap i studien är observation där vi använt oss av löpande protokoll och Mp3-spelare för ljudupptagning. Vi har observerat 40 situationer vid skötbordet på två förskolor i västra Sverige. Resultat: Vårt resultat visar att de flesta pedagoger i vår studie interagerar med barnet på skötbordet på ett eller annat sätt. Interaktionens innehåll bestod av samtal, lek, skratt, leenden, blickar och fysisk närhet. Resultatet visar även pedagoger som inte interagerar på annat sätt än att byta blöja på barnet vid skötbordet.

Uppsatsnivå: C

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Löfgren, Veronica, and Maria Heijbel. "Elevers skrivande och interaktion i skrivprocess." Thesis, Umeå University, Teacher Education in Swedish and Social Sciences, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-548.

Full text
Abstract:

Vårt syfte med denna studie är att utifrån skrivprocessen undersöka hur elevers skrivarbete tar sig uttryck i skolans år tre. Vi fokuserar studien kring fyra av skrivprocessens faser, stoffsamling, strukturering, respons och bearbetning, samt interaktionens verkan för elevers skrivande. Genom vårt deltagande i ett gemensamt skrivprojekt mellan lärarutbildningen i Umeå och en skola i norra Sverige har vi tillgång till ett undersökningsfält för att genomföra vår empiriska del. Vår studie har en etnografisk ansats. Vi använder oss av deltagande observationer, elevtexter, ljudbandsupptagningar och elevintervjuer. Vi vänder oss till nordisk forskning, som intresserar sig för elevers skrivande och som menar att respons, interaktion och samtal är viktiga redskap i undervisningen. Denna forskning visar även på mottagarens betydelse för elevers skrivglädje. En slutsats vi drar av vår studie är att arbetet med skrivprocessen innefattar och gynnas av interaktion mellan elever och mellan lärare och elever. Resultatet visar att elever genom samtal och interaktion samlar och strukturerar stoff och byter och lånar idéer av varandra för skrivandet. En ytterligare insikt vi når är att skrivprocessen främjas om den leder fram till en produkt. Detta för att skrivandet ska fungera kommunikativt och bli meningsfull för eleverna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Dalgren, Sara. "Att göra pedagogisk praktik tillsammans : Socialt samspel i förskolans vardag." Doctoral thesis, Linköpings universitet, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-134368.

Full text
Abstract:
Denna studies övergripande syfte är att åskådliggöra hur social interaktion mellan förskolepedagoger och barn i vardagliga förskoleaktiviteter genomförs och därigenom också visa hur pedagogisk praktik åstadkoms i samspelet. Mer specifikt analyseras hur det går till och vad som händer när interaktionen organiseras genom multimodalt handlande och fråga-svar-sekvenser, och hur dessa interaktionella fenomen kan tjäna pedagogiska syften. Som teoretiska och analytiska utgångspunkter använder sig studien av etnometodologiskt perspektiv och konversationsanalys. Detta innebär att delar av det videofilmade materialet har transkriberats och analyserats i detalj. Resultatet presenteras i sex empiriska kapitel och visar konkret och detaljerat hur deltagarna ”gör” förskolepedagogisk praktik tillsammans. Studiens analyser belyser hur pedagoger och barn genomför interaktionella projekt, eftersträvar intersubjektivitet och etablerar organisatoriska principer för gemensamma aktiviteter. Analyserna visar också hur ett yngre förskolebarn kan delta aktivt i måltider utan tal, hur vardagliga aktiviteter transformeras till problemlösningsprojekt och hur lokala pedagogiska praktiker orienterade mot sociala (måltids)normer, språk, fysik och matematik kan genereras spontant i förskolans vardag. Avhandlingen lyfter slutligen begreppet inbäddad undervisning och försöker därigenom definiera och empiriskt konkretisera den typ av undervisning som bedrivs i förskolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Hermansson, Jens, and Alexandra Forssell. "Samspel i ensemble : En musikpedagogisk studie om gymnasieungdomars interagerande i ensembleundervisning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24481.

Full text
Abstract:
The purpose of the study is to observe how the participants of the study interacted musically through verbal, non-verbal and musically resonant expressions. Verbal communication was expressed in discussion of the music's tempo and to clarify for ensemble participants from where they we’re going to play and sing. Non-verbal communication could be used to gesticulate an instrument or a melody. For example, the movement of a hand could symbolize notes on a musical stave to indicate the notes placements. The non-verbal communication could also be seen through facial expressions such as smiling, or grimacing to show different emotions. Musically sounding interaction could be expressed as when ensemble members played music together in a single pulse, and could initiate a common activity. Even though we often mention the different expressivity types as if they occurred on different occasions and with no connection whatsoever, they often overlapped.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Interaktion i samspel"

1

Stålhammar, Börje. Samspel: Grundskola-musikskola i samverkan : en studie av den pedagogiska och musikaliska interaktionen i en klassrumssituation. Göteborg: Göteborgs universitet, Musikhögskolan, Avdelningen för musikvetenskap, 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Stalhammar, Borje. Samspel: Grundskola-musikskola i samverkan : En studie av den pedagogiska och musikaliska interaktionen i en klassrumssituation (Skrifter fran Musikvetenskapliga ... avdelningen, Musikhogskolan i Goteborg). Goteborgs universitet, Musikhogskolan, Avdelningen for musikvetenskap, 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Interaktion i samspel' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography