Academic literature on the topic 'Interaktiv högläsning'

Denna kunskapsöversikt har som syfte att undersöka vilka möjligheter interaktiv högläsning har för att främja barns läsutveckling. Frågeställningen som ska besvaras är; vilka möjligheter har interaktiv högläsning i skolan och hemmet för barns läsutveckling?Inledningsvis presenteras den relation vår kunskapsöversikt och syfte har till styrdokumenten samt internationella kunskapsmätningar. Vi har redogjort för hur vi gjort sökningar för att hitta det urval av artiklar som utgjort en grund för att besvara vår frågeställning. Vidare presenteras resultatet av de artiklar som valts ut med fokus på syfte och frågeställning. En diskussion förs kring resultatet och en slutsats om att interaktiv högläsning skapar ett brett ordförråd, god läsförståelse och läsintresse dras. Dessa är faktorer som är viktiga i processen av att lära sig läsa. Interaktiv högläsning visade sig även skapa goda möjligheter för barns akademiska framgång.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur förskollärare i förskoleklass ser på högläsning som en språkutvecklande metod. Ser de några goda språkutvecklande förtjänster och upplever de några utmaningar med metoden. Studien har vilat på en kvalitativ ansats där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 12 förskollärare i förskoleklass på fyra olika skolor i samma kommun. Studiens teoretiska ram har haft sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där tänkandet och lärandet utvecklas genom kommunikation tillsammans med andra. Resultatet i studien visar skillnader i hur förskollärare använder och ser på högläsning som en språkutvecklande metod. Ett mönster som framkom var att antal yrkesverksamma år påverkar hur förskollärare i förskoleklass arbetar med interaktiv högläsning. Ett annat mönster som blev tydligt i studien och som liknar resultat i tidigare forskning, var att förskollärare anser att högläsning är viktigt men att de oftast väljer bort den. Högläsning var inte det första förskollärarna nämnde när de tänkte på språkutvecklande aktiviteter.

Syftet med vår litteraturstudie är att belysa vilka positiva effekter lärarens högläsning i samband med diskussioner kring texten har för eleverna. Studien är inriktad mot yngre elever från förskolan upp till tredje klass. Vetenskapliga forskningsartiklar har samlats in genom sökning i databaser och sammanställts i en kvalitativ litteraturstudie. De vetenskapliga studierna har sedan tolkats, analyserats och tematiserats efter deras resultat. Till sist valdes 13studier ut som vi har baserat vårt resultat på. Vi kom fram till att lärarens interaktiva högläsning bidrar till ökad utveckling av elevernas ordförråd och förståelse. Det bidrar även till ett tryggare klassrumsklimat där alla elever vågar dela med sig avsina personliga erfarenheter och åsikter. För att dessa positiva effekter ska uppnås krävs en noggrann planering av läraren där bokval och förhandsgranskning är av stor betydelse. Det viktigaste är dock att läraren för någon form av diskussioner kring texten med eleverna, för utan diskussioner sker ingen större kunskapsutveckling. Vår slutsats är att högläsning är mer än bara en mysig fruktstund. Genom att läsa och diskutera texter tillsammans blir högläsningen ett bra verktyg för undervisningen, där eleverna bland annat kan utveckla sin förståelse och sitt ordförråd.

Sammanfattning/AbstractKramer, Charlotte (2020). Interaktiv högläsning som kontext till ordförrådsutveckling bland elever i språklig sårbarhet. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien vill genom att undersöka hur högläsning bedrivs för elever i språklig sårbarhet söka bidra till lärares yrkesskicklighet beträffande språkutvecklande högläsning. Läsning är en förutsättning för att ta till sig undervisning och studien vill visa på högläsningens möjlighet som kontext till språkutvecklingen. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur högläsning bedrivs i grupper med elever i språklig sårbarhet, vilket också innefattar elever med grav språkstörning, samt om högläsningen bedrivs på ett interaktivt språkutvecklande sätt och på ett sätt som stödjer elevernas ordförrådsutveckling och läsutveckling.Frågeställningar:Hur bedrivs högläsning för elever i språklig sårbarhet?Stödjer högläsningen, interaktionerna och kontexten elevernas språkliga utveckling avseende ordförrådsutveckling och läsförståelsestrategier i enlighet med ett vetenskapligt utprovat observationsschema? Om ja, på vilket sätt? Om nej, varför inte?TeoriDen teoretiska förankringen utgörs av det sociokulturella perspektivets betoning på kontext för lärande i kombination med den proximala utvecklingszonen och deras betoning på samtalets och språkutvecklingsinteraktioners betydelse för utveckling och lärande.  MetodObservationer har genomförts med en anpassad version av Waldmanns et al (2016) översättning av Dockrells et al (2015) observationsschema Communication Supporting Classroom Observation Tool, som bygger på en analys av tillgänglig forskning beträffande vilken kommunikation som stödjer språkutveckling i klassrummet. De konstaterar att den språkutvecklingsaktivitet, nämligen interaktiv bokläsning, som är mest framgångsrik är mycket ovanligt förekommande, vilket också motiverade valet att observera interaktiv bokläsning.ResultatMed utgångspunkt i resultaten av observationsschemat kunde inte språkutvecklande undervisning påvisas i de regionala språkklasser som observerats. Högläsningen uppvisade inte sådana aktiviteter som enligt forskningen stödjer elevernas språkliga utveckling vare sig när det gäller ordförråd eller läsförståelse. Specialpedagogiska implikationerDe specialpedagogiska implikationerna är förankrade i perspektivet med målet att inkludera. Studien syftar till att skapa undervisning som stödjer språkutveckling hos alla elever, inte bara dem i språklig sårbarhet. Med utgångspunkt i detta behandlas ett observationsverktyg för planering och utvärdering, som med speciallärarens handledning samt lärares medvetenhet och intresse, kan bidra till ett språkutvecklande arbetssätt med interaktiv högläsning som kontext till ordförrådsutveckling. Nyckelord Högläsning, Läsförståelsestrategier, Scaffolding, Språkutveckling, Språkutvecklingsinteraktioner

Studien syftar till att få fördjupad kunskap om hur lärare verksamma i årskurserna F–3 arbetar med högläsning i sin undervisning, vad det har för syfte och vilka arbetssätt som används. Som datainsamling genomfördes observationer med efterföljande intervjuer med sex verksamma lärare inom årskurs F–3. Resultatet visar att lärarna är positiva till högläsning och att det finns många fördelar med att läsa högt för barn samt att det används i högsta grad som en lugn stund under dagen. Det resultatet även visar är att något arbete kring boken före, under och efter inte sker i samma utsträckning som forskning påvisar som effektiva arbetssätt. Studiens slutsats blir således att lärarna eftersträvar ett arbete kring boken, men som inte tydligt framkommer under observationerna, lärarna är alla eniga om att högläsning har många positiva effekter för att bidra till elevernas språkutveckling. Trots denna positiva inställning så hamnar arbetet kring boken i skymundan och högläsning för många av lärarna används som en lugn stund.

Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på hur lärare kan arbeta med högläsning samt hur det kan påverkaelevernas lärande. Arbetet startade med en sökningsprocess där specifika sökord valdes ut för att hitta relevanta artiklar som en hjälp till att besvara uppsatsens syfte. Även avgränsningar användes för att antalet artiklar som skulle granskas blev hanterbart. Resultatet visade att lärarens planering är en viktig grund för en framgångsrik högläsning. Den interaktiva högläsningen var den som gav flest positiva resultat av de olika arbetssätten och var mest framstående i de studier vi tagit del av. Modellering och repetition av texter var andra gynnsamma arbetssätt inom arbetet med högläsning. Elevernas ordkunskap var det som visades utvecklas mest med hjälp av arbete med högläsning.Det visade sig även att elevernautveckladesin läs-och hörförståelse samt sin muntliga förmåga. Diskussioner i samband med högläsningen bidrog till ett tryggare klassrumsklimat där tankar och känslor delades.Vissa forskare kunde även se ett ökat engagemang hos eleverna,bland annat när defickvaramer involverade i högläsningen.Vår slutsats är att högläsning kan vara ett effektfullt pedagogiskt verktyg. Dock bör de olika arbetssättenkombineras föratt få en ultimatoch varierandeundervisning som är anpassad för atttillgodose alla elevers skilda behov.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilket syfte lärare har med sin högläsning och hur de beskriver att de arbetar med högläsning i klassrummet. Denna studie har en kvalitativ forskningsdesign och består av tio semistrukturerade intervjuer. De medverkande i studien är tio lärare som arbetar inom årskurserna 1-3 och har olika lång yrkeserfarenhet samt gått skilda lärarutbildningar. En tematisk analys genomfördes för att få fram de teman och underteman som resultatet bygger på. Resultatet visade att lärarna har två separata syften med sin högläsning. Dels att skapa en mysig stund för eleverna och dels ett specifikt lärandesyfte med fokus på att utveckla vissa förmågor hos eleverna så som ordförråd, hör- och läsförståelse samt kunskaper om texters struktur. De arbetssätt som lärarna beskrev att de använder i samband med högläsning är planering av högläsning, den interaktiva högläsningen, modellering samt repetition i form av sammanfattning och återberättande. Lärarna berättade att de inte alltid hinner planera sin högläsning, men beskrev att det är en viktig faktor för att kunna uppnå en så lyckad högläsning som möjligt. De hade därmed en önskan om att prioritera mer tid till att förbereda arbetet med högläsning. Vår slutsats är att lärare arbetar med högläsning på ett varierat sätt och arbetssättet baseras till stor del på vilket syfte lärarna har med sin högläsning.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ger barn möjlighet till delaktighet och inflytande i samband med högläsning. För att genomföra undersökningen valdes metoden VSR (video self-reflection) i kombination med semistrukturerad intervju där fem förskollärare från två olika kommuner deltog. Den teoretiska grunden utgjordes av literacy, vilket i denna studie innebär hur högläsning kan främja barns språkliga utveckling. När barnen får möjlighet till delaktighet under lässtunden utvecklar barnen en större förståelse för innehållet i boken där nya ord och begrepp behandlas. I vår studie framkom det att arbetet för barns delaktighet och inflytande i högläsning gör sig synligt genom att förskollärare låter barnen påverka vad och när det ska läsas, samt att förskolläraren är lyhörda för barnens intressen och erfarenheter före, under och efter högläsningen.

This study investigates how preschool educators view reading aloud in preschool teaching. We investigate how they perceive the purpose of reading aloud, how they interact together with the children in book conversations, and the importance of the environment. By using aqualitative survey, we interviewed seven people working in preschool. The study uses a sociocultural perspective where communicative interaction between individuals is the core. The preschool is part of a social context and the preschool's teaching is based on interaction between preschool educators and children. Therefore, the choice of the perspective goes hand in hand with our purpose and the interaction between child-educator-books. The results of the interviews show that the respondents believe that reading aloud is very important in the children’s everyday life, although it can be difficult to carry out if there is shortage of time and large groups of children. Therefore, the purpose of reading aloud may vary, but an awareness among educators shows that there is always a purpose regardless of the form of reading aloud. The main purpose is to promote children’s language development and this is easiest at times with a small group of children. The respondents believe small groups are a necessary condition for having meaningful book conversations about critical literacy like diversity, gender and values. Therefore, the respondent’s ambition to have meaningful book conversations do not seem to be as frequent as they might wish

Då vi skribenter tagit del av PISA-undersökningar vilka visar att elevers läsförståelse de senaste åren sjunkit vill vidärför ta reda på hur verksamma lärare inom årskurs F-3 arbetar med högläsning. Vårt intresse för högläsning väcktes under våra verksamhetsförlagda arbetsplatsutbildningar (VFU), egna erfarenheter och upplevelser. Detta examensarbete bygger på teorier från det sociokulturella perspektivet där teorin utgår från socialt samspel samt från dialogismen som lyfter fram dialogens betydelse. Vår studie visar hur högläsning används av verksamma lärare inom årskurs F-3. Studien utgår från enkätundersökningar, fyra ostrukturerade intervjuer och fyra ostrukturerade observationer som analyseras med hjälp av den fenomenografiska analysmetoden. En femte intervju genomfördes över mail då läraren inte använde högläsning som undervisningsmetod och därför var observation ogenomförbar. Alla som har deltagit i vår studie undervisar i årskurs F-3. Resultatet av vår studie visar att majoriteten av alla som deltagit använder högläsning som undervisningsmetod samt har en positiv syn på högläsning. Antalet tillfällen i veckan samt tidsåtgång skiljer sig åt mellan de olika informanterna. Huruvida informanterna tillåter respektive inte tillåter sidoaktiviteter skiljer sig även detta åt. Alla informanter har sina egna sätt att få eleverna att aktivt lyssna, men majoriteten använder olika röstlägen och gester under högläsning. Forskning visar att högläsning stärker elevernas språkutveckling, eleverna får ett ökat ordförråd samt en ökad ordförståelse. Eleverna lär sig olika texters uppbyggnad, skillnaden på tal-och skriftspråk samt att eleverna får en förståelse för att alla individer är olika.