Dissertations / Theses: 'Interaktiv högläsning'

1

Egvärn, Julia, and Neda Antic. "Interaktiv högläsning och dess möjligheter." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39865.

Full text

Abstract:

Denna kunskapsöversikt har som syfte att undersöka vilka möjligheter interaktiv högläsning har för att främja barns läsutveckling. Frågeställningen som ska besvaras är; vilka möjligheter har interaktiv högläsning i skolan och hemmet för barns läsutveckling?Inledningsvis presenteras den relation vår kunskapsöversikt och syfte har till styrdokumenten samt internationella kunskapsmätningar. Vi har redogjort för hur vi gjort sökningar för att hitta det urval av artiklar som utgjort en grund för att besvara vår frågeställning. Vidare presenteras resultatet av de artiklar som valts ut med fokus på syfte och frågeställning. En diskussion förs kring resultatet och en slutsats om att interaktiv högläsning skapar ett brett ordförråd, god läsförståelse och läsintresse dras. Dessa är faktorer som är viktiga i processen av att lära sig läsa. Interaktiv högläsning visade sig även skapa goda möjligheter för barns akademiska framgång.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Kuoppa, Cathrine, and Jönsson Cecilia Värn. "Högläsning som språkutvecklande metod i förskoleklass." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-90364.

Full text

Abstract:

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur förskollärare i förskoleklass ser på högläsning som en språkutvecklande metod. Ser de några goda språkutvecklande förtjänster och upplever de några utmaningar med metoden. Studien har vilat på en kvalitativ ansats där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 12 förskollärare i förskoleklass på fyra olika skolor i samma kommun. Studiens teoretiska ram har haft sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där tänkandet och lärandet utvecklas genom kommunikation tillsammans med andra. Resultatet i studien visar skillnader i hur förskollärare använder och ser på högläsning som en språkutvecklande metod. Ett mönster som framkom var att antal yrkesverksamma år påverkar hur förskollärare i förskoleklass arbetar med interaktiv högläsning. Ett annat mönster som blev tydligt i studien och som liknar resultat i tidigare forskning, var att förskollärare anser att högläsning är viktigt men att de oftast väljer bort den. Högläsning var inte det första förskollärarna nämnde när de tänkte på språkutvecklande aktiviteter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Mahrs, Alexandra, and Dahl Josefin Morin. "Högläsning . inte bara en frukstund? : En litteraturstudie kring lärarens högläsning och textsamtalens betydelse för yngre elevers läsförståelse." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-144307.

Full text

Abstract:

Syftet med vår litteraturstudie är att belysa vilka positiva effekter lärarens högläsning i samband med diskussioner kring texten har för eleverna. Studien är inriktad mot yngre elever från förskolan upp till tredje klass. Vetenskapliga forskningsartiklar har samlats in genom sökning i databaser och sammanställts i en kvalitativ litteraturstudie. De vetenskapliga studierna har sedan tolkats, analyserats och tematiserats efter deras resultat. Till sist valdes 13studier ut som vi har baserat vårt resultat på. Vi kom fram till att lärarens interaktiva högläsning bidrar till ökad utveckling av elevernas ordförråd och förståelse. Det bidrar även till ett tryggare klassrumsklimat där alla elever vågar dela med sig avsina personliga erfarenheter och åsikter. För att dessa positiva effekter ska uppnås krävs en noggrann planering av läraren där bokval och förhandsgranskning är av stor betydelse. Det viktigaste är dock att läraren för någon form av diskussioner kring texten med eleverna, för utan diskussioner sker ingen större kunskapsutveckling. Vår slutsats är att högläsning är mer än bara en mysig fruktstund. Genom att läsa och diskutera texter tillsammans blir högläsningen ett bra verktyg för undervisningen, där eleverna bland annat kan utveckla sin förståelse och sitt ordförråd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Kramer, Charlotte. "Interaktiv högläsning som kontext till ordförrådsutveckling bland elever i språklig sårbarhet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32279.

Full text

Abstract:

Sammanfattning/AbstractKramer, Charlotte (2020). Interaktiv högläsning som kontext till ordförrådsutveckling bland elever i språklig sårbarhet. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien vill genom att undersöka hur högläsning bedrivs för elever i språklig sårbarhet söka bidra till lärares yrkesskicklighet beträffande språkutvecklande högläsning. Läsning är en förutsättning för att ta till sig undervisning och studien vill visa på högläsningens möjlighet som kontext till språkutvecklingen. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur högläsning bedrivs i grupper med elever i språklig sårbarhet, vilket också innefattar elever med grav språkstörning, samt om högläsningen bedrivs på ett interaktivt språkutvecklande sätt och på ett sätt som stödjer elevernas ordförrådsutveckling och läsutveckling.Frågeställningar:Hur bedrivs högläsning för elever i språklig sårbarhet?Stödjer högläsningen, interaktionerna och kontexten elevernas språkliga utveckling avseende ordförrådsutveckling och läsförståelsestrategier i enlighet med ett vetenskapligt utprovat observationsschema? Om ja, på vilket sätt? Om nej, varför inte?TeoriDen teoretiska förankringen utgörs av det sociokulturella perspektivets betoning på kontext för lärande i kombination med den proximala utvecklingszonen och deras betoning på samtalets och språkutvecklingsinteraktioners betydelse för utveckling och lärande. MetodObservationer har genomförts med en anpassad version av Waldmanns et al (2016) översättning av Dockrells et al (2015) observationsschema Communication Supporting Classroom Observation Tool, som bygger på en analys av tillgänglig forskning beträffande vilken kommunikation som stödjer språkutveckling i klassrummet. De konstaterar att den språkutvecklingsaktivitet, nämligen interaktiv bokläsning, som är mest framgångsrik är mycket ovanligt förekommande, vilket också motiverade valet att observera interaktiv bokläsning.ResultatMed utgångspunkt i resultaten av observationsschemat kunde inte språkutvecklande undervisning påvisas i de regionala språkklasser som observerats. Högläsningen uppvisade inte sådana aktiviteter som enligt forskningen stödjer elevernas språkliga utveckling vare sig när det gäller ordförråd eller läsförståelse. Specialpedagogiska implikationerDe specialpedagogiska implikationerna är förankrade i perspektivet med målet att inkludera. Studien syftar till att skapa undervisning som stödjer språkutveckling hos alla elever, inte bara dem i språklig sårbarhet. Med utgångspunkt i detta behandlas ett observationsverktyg för planering och utvärdering, som med speciallärarens handledning samt lärares medvetenhet och intresse, kan bidra till ett språkutvecklande arbetssätt med interaktiv högläsning som kontext till ordförrådsutveckling. Nyckelord Högläsning, Läsförståelsestrategier, Scaffolding, Språkutveckling, Språkutvecklingsinteraktioner

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Österholm, Johanna, and Geijt Cecilia van. "Högläsning i verkligheten : En kvalitativ studie om F–3 lärares syfte och arbetssätt med högläsning i undervisningen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48957.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att få fördjupad kunskap om hur lärare verksamma i årskurserna F–3 arbetar med högläsning i sin undervisning, vad det har för syfte och vilka arbetssätt som används. Som datainsamling genomfördes observationer med efterföljande intervjuer med sex verksamma lärare inom årskurs F–3. Resultatet visar att lärarna är positiva till högläsning och att det finns många fördelar med att läsa högt för barn samt att det används i högsta grad som en lugn stund under dagen. Det resultatet även visar är att något arbete kring boken före, under och efter inte sker i samma utsträckning som forskning påvisar som effektiva arbetssätt. Studiens slutsats blir således att lärarna eftersträvar ett arbete kring boken, men som inte tydligt framkommer under observationerna, lärarna är alla eniga om att högläsning har många positiva effekter för att bidra till elevernas språkutveckling. Trots denna positiva inställning så hamnar arbetet kring boken i skymundan och högläsning för många av lärarna används som en lugn stund.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Edenström, Sara, and Frida Landestorp. "Högläsning som pedagogiskt verktyg : En litteraturstudie om hur lärare kan använda högläsning samt hur det kan påverka elevernas lärande." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-156113.

Full text

Abstract:

Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på hur lärare kan arbeta med högläsning samt hur det kan påverkaelevernas lärande. Arbetet startade med en sökningsprocess där specifika sökord valdes ut för att hitta relevanta artiklar som en hjälp till att besvara uppsatsens syfte. Även avgränsningar användes för att antalet artiklar som skulle granskas blev hanterbart. Resultatet visade att lärarens planering är en viktig grund för en framgångsrik högläsning. Den interaktiva högläsningen var den som gav flest positiva resultat av de olika arbetssätten och var mest framstående i de studier vi tagit del av. Modellering och repetition av texter var andra gynnsamma arbetssätt inom arbetet med högläsning. Elevernas ordkunskap var det som visades utvecklas mest med hjälp av arbete med högläsning.Det visade sig även att elevernautveckladesin läs-och hörförståelse samt sin muntliga förmåga. Diskussioner i samband med högläsningen bidrog till ett tryggare klassrumsklimat där tankar och känslor delades.Vissa forskare kunde även se ett ökat engagemang hos eleverna,bland annat när defickvaramer involverade i högläsningen.Vår slutsats är att högläsning kan vara ett effektfullt pedagogiskt verktyg. Dock bör de olika arbetssättenkombineras föratt få en ultimatoch varierandeundervisning som är anpassad för atttillgodose alla elevers skilda behov.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Edenström, Sara, and Frida Landestorp. "Högläsning för avkoppling och lärande : En studie om lärares upplevda syfte med högläsningen och hur de arbetar för att uppnå detta." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-166435.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilket syfte lärare har med sin högläsning och hur de beskriver att de arbetar med högläsning i klassrummet. Denna studie har en kvalitativ forskningsdesign och består av tio semistrukturerade intervjuer. De medverkande i studien är tio lärare som arbetar inom årskurserna 1-3 och har olika lång yrkeserfarenhet samt gått skilda lärarutbildningar. En tematisk analys genomfördes för att få fram de teman och underteman som resultatet bygger på. Resultatet visade att lärarna har två separata syften med sin högläsning. Dels att skapa en mysig stund för eleverna och dels ett specifikt lärandesyfte med fokus på att utveckla vissa förmågor hos eleverna så som ordförråd, hör- och läsförståelse samt kunskaper om texters struktur. De arbetssätt som lärarna beskrev att de använder i samband med högläsning är planering av högläsning, den interaktiva högläsningen, modellering samt repetition i form av sammanfattning och återberättande. Lärarna berättade att de inte alltid hinner planera sin högläsning, men beskrev att det är en viktig faktor för att kunna uppnå en så lyckad högläsning som möjligt. De hade därmed en önskan om att prioritera mer tid till att förbereda arbetet med högläsning. Vår slutsats är att lärare arbetar med högläsning på ett varierat sätt och arbetssättet baseras till stor del på vilket syfte lärarna har med sin högläsning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Hultman, Jonna, and Emma Lindh. "Förskollärares arbete kring barns delaktighet och inflytande i högläsning : En intervjustudie om fem förskollärares reflektioner utifrån VSR." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29040.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ger barn möjlighet till delaktighet och inflytande i samband med högläsning. För att genomföra undersökningen valdes metoden VSR (video self-reflection) i kombination med semistrukturerad intervju där fem förskollärare från två olika kommuner deltog. Den teoretiska grunden utgjordes av literacy, vilket i denna studie innebär hur högläsning kan främja barns språkliga utveckling. När barnen får möjlighet till delaktighet under lässtunden utvecklar barnen en större förståelse för innehållet i boken där nya ord och begrepp behandlas. I vår studie framkom det att arbetet för barns delaktighet och inflytande i högläsning gör sig synligt genom att förskollärare låter barnen påverka vad och när det ska läsas, samt att förskolläraren är lyhörda för barnens intressen och erfarenheter före, under och efter högläsningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Gustafsson, Ida, and Stephanie Petrini. "Tid för högläsning? : En kvalitativ undersökning om pedagogers arbetssätt med högläsning och boksamtal i förskolans undervisning." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45938.

Full text

Abstract:

This study investigates how preschool educators view reading aloud in preschool teaching. We investigate how they perceive the purpose of reading aloud, how they interact together with the children in book conversations, and the importance of the environment. By using aqualitative survey, we interviewed seven people working in preschool. The study uses a sociocultural perspective where communicative interaction between individuals is the core. The preschool is part of a social context and the preschool's teaching is based on interaction between preschool educators and children. Therefore, the choice of the perspective goes hand in hand with our purpose and the interaction between child-educator-books. The results of the interviews show that the respondents believe that reading aloud is very important in the children’s everyday life, although it can be difficult to carry out if there is shortage of time and large groups of children. Therefore, the purpose of reading aloud may vary, but an awareness among educators shows that there is always a purpose regardless of the form of reading aloud. The main purpose is to promote children’s language development and this is easiest at times with a small group of children. The respondents believe small groups are a necessary condition for having meaningful book conversations about critical literacy like diversity, gender and values. Therefore, the respondent’s ambition to have meaningful book conversations do not seem to be as frequent as they might wish

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Hillin-Bertäng, Lina, and Lina Jackson. "Högläsning i skolans årskurs F-3 : En studie över verksamma lärares tillämpning av högläsning som undervisningsmetod." Thesis, Högskolan i Gävle, Svenska språket och genusvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24228.

Full text

Abstract:

Då vi skribenter tagit del av PISA-undersökningar vilka visar att elevers läsförståelse de senaste åren sjunkit vill vidärför ta reda på hur verksamma lärare inom årskurs F-3 arbetar med högläsning. Vårt intresse för högläsning väcktes under våra verksamhetsförlagda arbetsplatsutbildningar (VFU), egna erfarenheter och upplevelser. Detta examensarbete bygger på teorier från det sociokulturella perspektivet där teorin utgår från socialt samspel samt från dialogismen som lyfter fram dialogens betydelse. Vår studie visar hur högläsning används av verksamma lärare inom årskurs F-3. Studien utgår från enkätundersökningar, fyra ostrukturerade intervjuer och fyra ostrukturerade observationer som analyseras med hjälp av den fenomenografiska analysmetoden. En femte intervju genomfördes över mail då läraren inte använde högläsning som undervisningsmetod och därför var observation ogenomförbar. Alla som har deltagit i vår studie undervisar i årskurs F-3. Resultatet av vår studie visar att majoriteten av alla som deltagit använder högläsning som undervisningsmetod samt har en positiv syn på högläsning. Antalet tillfällen i veckan samt tidsåtgång skiljer sig åt mellan de olika informanterna. Huruvida informanterna tillåter respektive inte tillåter sidoaktiviteter skiljer sig även detta åt. Alla informanter har sina egna sätt att få eleverna att aktivt lyssna, men majoriteten använder olika röstlägen och gester under högläsning. Forskning visar att högläsning stärker elevernas språkutveckling, eleverna får ett ökat ordförråd samt en ökad ordförståelse. Eleverna lär sig olika texters uppbyggnad, skillnaden på tal-och skriftspråk samt att eleverna får en förståelse för att alla individer är olika.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Jönsson, Bodil. "Pedagogers högläsning : Ett outnyttjat pedagogiskt verktyg." Thesis, Stockholm University, Stockholm University, Department of Human Development, Learning and Special Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-26422.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete lyfter fram sju olika lärares kunskap om högläsning och på vilket sätt de medvetet använder sig av högläsning i sin undervisning. Avsikten är att lyfta fram hur pedagoger som undervisar yngre barn arbetar med att läsa högt för sina elever.

Aktuell forskning kring grundläggandet av läs- och skrivutvecklingen påvisar betydelsen av att läsa högt för små barn. Undersökningens resultat visar att lärare upplever högläsning som ett bra och mångsidigt pedagogiskt redskap. Det framgår dock att de pedagoger med längst yrkeserfarenhet och högst utbildning är de som använder sig av högläsning på ett mer medvetet och komplext sätt. Därigenom synliggörs vikten av att pedagoger har kunskap om högläsningens användningsområden.

Pedagogernas insikter som kom fram under undersökningen har relaterats till forskning i ett jämförande perspektiv. I arbetet bearbetas egna hypoteser kring vad det är man kanske kan förbättra i undervisningen med högläsning som redskap i förhållande till forskningsrelaterade aspekter.

Läsaren kan ta del av litteraturstudien och undersökningsresultaten för att skapa sig en bild kring vilka av forskningsresultaten som fått genomslag i pedagogernas arbete.

This examination project illustrates the knowledge and consciousness of seven separate teachers' concerning how to adopt reading aloud when teaching. The teachers results are related to research made in a comparative prospect.

Reading research stresses the importance of reading aloud to young children not only for pleasure but for a variety of reasons. The aim of this study is to learn how and why teachers read aloud to young children and if they are aware of the fact that reading aloud can be used for stimulating the development of word, language and reading comprehension. The result show that the most experienced and well educated teachers are those who use reading aloud not only for pleasure, but for above reasons, compared with less experienced and less educated teachers. Thus, this highlights the importance of having a deep understanding of how children can benefit from teachers' reading aloud.

The reader may take part of the compilation to get a deeper insight and deeper understanding of the result of this examination.

Uppsatsen skrevs ursprungligen vid Institutionen för individ, omvärld och lärande (IOL) men har efter Lärarhögskolans sammanslagning med Stockholms universitet flyttats till Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling (USOS).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Källberg, Malin, and Alva Carlbom. "HÖGLÄSNING I FÖRSKOLAN - NÄR TVÅ VÄRLDAR MÖTS : EN KVALITATIV STUDIE OM DEN ANALOGA OCH DIGITALA HÖGLÄSNINGENS BETYDELSE FÖR BARNS SPRÅKUTVECKLING OCH INTERAKTION." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54753.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare beskriver hur analog och digital högläsning främjar barnens språkutveckling och interaktion. En kvalitativ forskningsmetod användes med semistrukturerade intervjuer med fokus på påverkansfaktorer som respektive högläsning har för barns språkutveckling och interaktion. Intervjuerna som genomfördes spelades in och transkriberades därefter. Materialet bearbetades och färgkodades för att kunna delas upp i olika teman. Vår studie vilar på det sociokulturella perspektivet där interaktion och språk är centrala begrepp. Resultatet visar att den analoga högläsningen skapar fler möjligheter för interaktion och samtal kring bokens innehåll. Digital högläsning stimulerar barnens sinnen och intresse samtidigt som det råder en osäkerhet hos förskollärarna vid användandet av digitala verktyg i samband med högläsning. En slutsats är att analoga böcker kan förstärkas genom fysiska redskap för att främja barnets språkutveckling och interaktion samt hur de digitala verktygen kan användas som ett stöd i utveckling av språket för barn med annat modersmål än svenska.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Thuresson, Emma, and Jimmy Berta. "Pedagogers små medel för betydelsefullahögläsningsstunder : Hur pedagoger möjliggör delaktighet ochinteraktion vid högläsning med barn." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34874.

Full text

Abstract:

Högläsningen är en aktivitet som sker runt om på många förskolor i Sverige. Högläsningen ärett tillfälle där pedagoger kan interagera och samtala med barn om böckers innehåll. Syftetmed studien är att ta reda på vilka olika strategier pedagoger använder vid högläsning medbarn och hur pedagoger kan möjliggöra delaktighet och interaktion under högläsningsstunder,för att undersöka om det bidrar till utveckling av barns literacy. Denna kvalitativa studie hargenomförts på en förskola, med barn mellan ett – tre år, där produktionen av data harproducerats med hjälp av videoobservationer och observationsschema. Den teoretiskautgångspunkten är ett sociokulturellt perspektiv, där interaktionsanalys har tillämpats för attanalysera empirin. I resultat och analys framkom det att med hjälp av strategier såsom ställafrågor, peka på ord, samtala om bokens innehåll, skapa ögonkontakt, dramatisera bokensinnehåll och återkoppla efter boken har lästs, kan pedagoger möjliggöra interaktion ochdelaktighet under högläsningen. Följande teman framkom: strategier för uppmärksamhet,strategier för att skapa samtal och strategier för att gynna barns förståelse för ord och begrepp.Slutsatsen av denna studie är att hur pedagoger möjliggör delaktighet och interaktion underhögläsningsstunder är betydelsefullt för utveckling av barns literacy.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Kücükgöl, Merve. "Högläsning - Att sitta still och lyssna, eller att lära och utvecklas? : En kvalitativ studie om hur fem lärare i årskurs 3 arbetar med högläsning i sin undervisning." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38172.

Full text

Abstract:

This is qualitative study that deals with the subject “reading aloud” and how teachers apply it in the school environment. Reading aloud is, in this study, seen as a moment in which a teacher reads out loud to their students. It’s an activity with the aim of developing kids’ reading comprehension and ability to socialize, as well as a shared experience for all. The aim of the study was to examine how five teachers work with “reading aloud” in their classes, what the purpose behind their usage is and if they use activities in connection to it. The study is based on the theory; a sociocultural perspective and the pedagogical method “learning by doing”. I’ve used qualitative interviews as my data collection method. The sample was made up of five teachers in total, and all of them were from different elementary schools. The results show that the teachers that participated in the study had several purposes behind their usage of “reading aloud” in the classroom. The results also show that activities connected to “reading aloud” are used in different ways. The conclusion is that the aims of “reading aloud” varies and that all of the participants of the study use activities in connection to “reading aloud”.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Ahlstrand, Pia-Maria, and Marie Jaktlund. "Bland sagopåsar och krumelurer- : En kvalitativ studie om hur förskollärare planerar, genomför och dokumenterar högläsning i verksamheten." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-323685.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Svensson, Erika, and Sofie Möller. "Spelar det någon roll hur vi läser? : En sociokulturell studie om hur pedagoger använder boken vid högläsning i förskolan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-38224.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka interaktioner som skapas under högläsningssituationer i förskolan. Forskningsfrågan lyder: “Vilka interaktioner skapas mellan pedagog, barn och boken i högläsningssituationer i förskolan?”. Den teoretiska utgångspunkt som arbetet grundar sig på är det sociokulturella perspektivet med de centrala begreppen interaktion och medierande handling. Resultatet i studien visar att pedagoger försöker möjliggöra för interaktion genom sina handlingar, men dock utvecklas inte interaktionen. Slutsatsen som vi har kommit fram till är att pedagogens handlingar med boken i högläsningssituationer kan möjliggöra för interaktion när pedagogen samtalar med barnen om innehållet, när boken placeras på så sätt att barnen kan ta del av bilderna samt när pedagogen fortsätter att samtala om det som barnen säger om boken istället för att bara bekräfta det som sägs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Ewald, Pernilla, and Evelina Angel. "På jakt efter barns delaktighet och inflytande i högläsningen : en diskurspsykologisk studie om förskollärares berättande om delaktighet och inflytande i högläsningsstunderna." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42717.

Full text

Abstract:

Studien tar avstamp i vad förskollärare berättar om barns delaktighet och inflytande i högläsningen. Denna studies problemområde grundar sig i att det finns lite forskning om delaktighet och inflytande i högläsningsstunderna. Vidare har det blivit mer aktuellt sedan läroplanen reviderades och barnkonventionen blivit lag. Syftet med denna studie är att undersöka vilka tolkningsrepertoarer som framkommer när förskollärare berättar om barns delaktighet och inflytande i högläsningen. Vi vill också ta reda på hur förskollärare beskriver de samarbetsformer de erbjuder barnen under högläsningsstunderna i diskurserna. Syftet kommer att besvaras genom frågorna; Hur talar förskollärare om barns delaktighet och inflytande i högläsningen? Och vad berättar förskollärare om förutsättningarna de ger barnen för att de ska kunna interagera med varandra under högläsningsstunden? Studien vilar på ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med utgångspunkt i diskurspsykologi och är analyserad utifrån centrala begrepp inom detta perspektiv. Studiens empiriska material samlades in i form av semistrukturerade intervjuer som utfördes via mejl, där nio förskollärare deltog. De gemensamma tolkningsrepertoarerna som framkom i studien var: Aktiva barn och demokrati, Högläsning med utgångspunkt i barngruppen, Förskollärarnas berättande om interaktion och Förskollärares resonemang kring delaktighet och inflytande. I resultatet av denna studie framkom det att demokrati är viktigt att förhålla sig till. Att möjliggöra så att barnen blir aktiva anses betydelsefullt för att främja delaktighet och inflytande i högläsningen. Vidare framkom det att förskollärare har olika uppfattningar om hur interaktion ska prioriteras i högläsningsstunderna. Det framkom också att begreppen delaktighet och inflytande är svåra och förhålla sig till. Slutsatsen av denna studie är att det finns en variation i förskollärarnas sätt att tala om begreppen delaktighet och inflytande samt hur de arbetar med dessa. Gemensamt framkom det i förskollärarnas berättande att det är deras uppgift att synliggöra delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Karlsson, Rhönnstad Siri. "Högläsningens betydelse för elevers läsförståelse : Studie om högläsning och textsamtal som didaktiska verktyg i grundskolans tidigare år." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-54985.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka högläsningens roll i skolan samt hur sambandet mellan högläsning, textsamtal och elevers läsförståelse ser ut. Syftet är även att öka förståelsen för hur verksamma lärare arbetar med högläsning som ett didaktiskt verktyg. Min teoretiska utgångspunkt grundar sig i det sociokulturella perspektivet där lärandet sker i samspel med andra genom att använda språket som ett kulturellt redskap. Den metodologiska ansatsen grundar sig i hermeneutiken där förståelse skapas för människors handlingar. Undersökningen bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med öppna frågor för att möjlighet till utförliga svar ska finnas. Urvalsgruppen är verksamma lärare i årskurserna 1-3 då min utbildning inriktar sig dit. Studiens resultat lyfter fram verksamma lärares syn och arbetssätt kring högläsning och textsamtal som didaktiskt verktyg. Resultatet visar att samtliga lärare använder sig av de båda metoderna i skolan. Resultatet visar även att verksamma lärare ser samband mellan högläsning, textsamtal och läsförståelse och hur det kan konkretiseras i undervisningen. Samtliga pedagoger var eniga om att läsförståelsen främjas genom högläsning och genom att interagera med andra genom textsamtal.
The purpose of this study is to investigate the importance of reading aloud in school activities and how the connection between reading aloud, reading comprehension and talking about texts looks like. The purpose is also to increase the comprehension regarding reading aloud as a didactical tool amongst active teachers. The theoretical basis of this study is the socio-cultural perspective where interaction between people and using our language as a cultural implement is important for learning. The methodological approach of this study is based on hermeneutics to promote comprehension about people’s actions. The empiricism of the study is made up of qualitative research methods containing open questions to promote detailed answers. A conscious selection of informants has been made and the participating teachers of this study are all working actively in primary school. My study shows how teachers feel about reading aloud and talking about the text afterword as didactical tools. The result shows that all teachers of this study uses both methods as didactical tools and all teachers see a connection between these methods and students reading comprehension. All teachers agree that students reading comprehension is promoted by reading aloud and interaction by talking to others about the text.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Al-Khafaji, Rabab, and Daniela Trkulja. "”Att få makt över orden” : En kvalitativ studie om hur förskollärare arbetar med att främja barns språkutveckling i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48804.

Full text

Abstract:

Undersökningens syfte är att undersöka hur förskollärare arbetar med barns språkutveckling i förskolan både då det gäller att inkludera barnen själva i deras språkutveckling, men också då det gäller vilka metoder och verktyg förskollärarna använde i detta arbete. Det sociokulturella perspektivet och tidigare forskning används som utgångspunkt till den här undersökningen samt att det genomfördes med en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare. En tematisk analys utfördes utifrån resultatet, vilket resulterade i slutsatsen att förskollärarna med hjälp av olika verktyg och redskap skapar miljöer och situationer där barnen integrerar både med varandra och med vuxna. Slutsatsen visar även att högläsning och boksamtal enligt förskollärarna är de viktigaste aspekterna för barns språkutveckling. Slutsatsen i denna undersökning är att förskollärarna använder sig av olika metoder och verktyg för att främja språkutvecklingen hos barnen genom interaktion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Ekman, Karin, and Alexander Bryngelson. ""Det är otroligt viktigt att det fortfarandefinns fysiska böcker i verksamheten" : En kvalitativ studie som upptäcker hur förskollärareupplever fenomenet digitala interaktiva böcker." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43986.

Full text

Abstract:

Studien har undersökt hur verksamma förskollärare upplever digitala interaktiva böcker som endel av undervisningen. Där målet är att öka kunskapen om hur digitala böcker kan användas,främst i högläsning. Forskning inom det befintliga området är än så länge liten. I läroplanenför förskolan uttrycker strävansmål som involverar både högläsning och digital kompetens.Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur dessa förskollärare upplever fenomenetdigitala interaktiva böcker. Med forskningsfrågan Hur upplever förskollärare undervisning meddigitala interaktiva böcker? För att närma oss förskollärares upplevelser har studien utgått fråndet fenomenologiskt teoretiska perspektivet med Giorgis deskriptiva fenomenologiskaanalysmetod för att analysera empirin. Empiri som samlats in genom semi-struktureradeintervjuer genomförda med åtta verksamma förskollärare. Resultatet visar på att förskollärareupplever digitala böcker som ett komplement till fysiska böcker och ett komplement ihögläsningsundervisning. Det framkommer även att digitala verktyg implementeras iundervisningen och fungerar som ett hjälpmedel i verksamheten, vilket framgår av att allarespondenter upplever digitala verktyg som ett positivt inslag i verksamheten. Likaså ser destora möjligheter med digitala interaktiva böcker i att nå, engagera och involvera barn iundervisningen. En viktig del i användningen av digitala böcker, för att nå ut till, engagera ochmotivera barn är uppläsningsfunktionen, en funktion som respondenterna dock upplever kan hamotsatt effekt. En slutsats av det är att utan bakomliggande forskning kan det bli svårt att förståom det som görs är rätt, eller leder till kunskap, utveckling och lärande. Därför får förskollärarevara påhittiga och finns lösningar för att följa de styrdokument som råder i förskolansverksamhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Hallenberg, Jonna, and Ida Karlsson. "Språkutvecklande arbetssätt i förskolan : En studie med fokus på olika förskollärares uppfattningar om arbetssätt och faktorer som kan påverka barns språkutveckling." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100354.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att bidra med kunskap om vilka arbetssätt förskollärare anger att de använder sig av för att främja barns språkutveckling, samt vilka faktorer de anser kan påverka arbetet. Studien är en kvantitativ studie som genomförs med en webbaserad enkätundersökning och utgår ifrån den sociokulturella teorin. Enkätundersökningen är utformad för att besvara föreliggande studies syfte. En deskriptiv statistisk analys har använts vid framställning av resultatet. Vi har valt att redovisa resultaten i diagramform. Resultatet visar att respondenterna uppfattar att kompetens och högläsning är viktiga faktorer i arbetet med barns språkutveckling. Interaktion, pedagogisk miljö och gruppstorlek är andra faktorer som respondenterna anser påverkar arbetet. Avslutningsvis diskuteras resultat och metod i relation till den sociokulturella teorin samt avsnittet om tidigare forskning. Slutsatsen av vår studie är att förskollärares kompetens är en betydande faktor i arbetet med barns språkutveckling. Vidare dras slutsatsen att högläsning är det arbetssätt som främst används av respondenterna för att stimulera språkutvecklingen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Interaktiv högläsning'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles