To see the other types of publications on this topic, follow the link: Interaktiva skrivtavlor.
Dissertations / Theses on the topic 'Interaktiva skrivtavlor'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 35 dissertations / theses for your research on the topic 'Interaktiva skrivtavlor.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Hedlin, Annika. "Interaktiva skrivtavlor : i undervisningen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för utbildning, kultur och medier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-143763.
Full textAbstract:
Europaparlamentet definierade år 2006 att alla medborgare behöver digital kompetens för att anpassa sig till den föränderliga värld vi lever, vilket har påverkat innehållet i den nya läroplanen och kursplanerna Lgr 11, med avseende på digital kompetens. Parallellt med att fokus ökar på den digitala kompetensen i skolorna, gör de interaktiva skrivtavlorna intåg i våra svenska klassrum och enligt taveldistributörernas försäljningsprognoser kommer ännu fler att säljas de kommande åren. Detta gör att de interaktiva skrivtavlorna är ett digitalt verktyg som många lärare behöver lära sig hantera, och syftet med denna studie är att observera hur de interaktiva skrivtavlorna kan användas i grundskolans undervisning, och vilka lärstilar som stimuleras med utgångspunkt i Gardners teori om multipla intelligenser. Studien försöker också besvara frågan hur lärarens utbildning på de interaktiva skrivtavlorna påverkar antalet intelligenser som stimuleras under lektionerna. Resultatet baseras på nio klassrumsobservationer på två olika skolor, och visar till exempel att den verbala/lingvistiska och visuella/spatiala intelligensen aktiveras i alla lektionerna och den matematiska/logiska i flertalet. Detta resultat tillsammans med resultatet av intervju och contextual inquiry visar att lärarens utbildningsnivå på den interaktiva skrivtavlan påverkar sättet denna används på i undervisningen och antalet intelligenser som stimuleras, men också att den grundläggande IKT-kompetensen (informations- och kommunikationsteknik) och dataintresse har betydelse, särskilt när läraren inte har fått så mycket utbildning på den interaktiva skrivtavlan.<br>2010ht4749
2
Eriksson, Matilda. "Interaktiva skrivtavlor som redskap i No-undervisning : En litteraturstudie om interaktiva skrivtavlor i No i årskurserna 1-3." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-19551.
Full textAbstract:
Syftet med litteraturstudien är att få kunskap om hur och till vad interaktiva skrivtavlor kananvändas som ett verktyg i No-undervisningen för årskurserna 1-3. Litteraturstudien undersökerockså om interaktiva skrivtavlor kan öka elevernas motivation och lärande i No. Eftersom mångakommuner i Sverige valt att satsa på olika digitala verktyg är det relevant att ta reda på vadforskningen säger om varför det är relevant att använda interaktiva skrivtavlor i Noundervisningen,på vilket sätt det gynnar eleverna. De frågeställningar som litteraturstudienkommer att utgå ifrån är: Vad säger tidigare forskning om varför pedagoger använder interaktivaskrivtavlor i undervisningen inom No i årskurserna 1-3? Vad säger tidigare forskning om hur ochtill vad pedagoger använder interaktiva skrivtavlor som verktyg i undervisningen för att ökamotivationen och lärande hos eleverna inom No i årskurserna 1-3? Metoden för studien är ensystematisk litteraturstudie och sökningarna för vald litteratur har skett i databaserna ERIC(Proquest) och Summon för att få fram relevant litteratur. Resultatet visar att det finns flerafördelar med att använda den interaktiva skrivtavlan i No-undervisningen i årkurserna 1-3. Någraav dessa fördelar är att kommunikationen i klassrummet ökar, att undervisningen lättare kanvarieras och att lärarna kan inspirera varandra. I diskussionen diskuteras bland annat om deninteraktiva skrivtavlan kan vara ett redskap för att förbättra resultatet för eleverna i No, dettaeftersom Pisa-undersökningarna visar att eleverna visar sämre resultat i No än tidigare.
3
Kusserow, Ida, and Frida Enehöjd. "Interaktiva skrivtavlor i matematikundervisning : Lärares reflektioner kring den pedagogiska, didaktiska samt varierade användningen av interaktiva skrivtavlor i matematikundervisningen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48746.
Full textAbstract:
Detta är en studie där lärares beskrivningar kring användandet av den interaktiva skrivtavlan (IST) i matematikundervisningen lyfts fram genom semistrukturerade intervjuer. Utifrån tidigare forskning skapades tre kategorier som representerar de användningsområden som hittades för den interaktiva skrivtavlan. Dessa tre kategorier användes sedan för att analysera intervjusvaren från informanterna. Kategorierna som togs fram var pedagogik, didaktik och variation. Genom intervjuerna med fyra lärare framkom det att lärarna hade en generellt positiv inställning gentemot IST och att den användes frekvent samt att det fanns många användningsområden för den interaktiva skrivtavlan i matematikundervisningen. Slutsatserna blev att IST bidrar till variation i matematikundervisning och kan nå flera olika inlärningsstilar om lektionerna planeras didaktiskt med detta i åtanke. IST blir ett pedagogiskt verktyg eftersom det förtydligar undervisningsinnehållet, bidrar till diskussioner och ett interagerande mellan elever och lärare kring det som visas upp på tavlan. Lärarna kunde även få utökad utbildning kring användandet av IST för att kunna utveckla de potentiella användningsområdena inom matematik som ännu inte används på grund av bristfällig utbildning.
4
Ehlorsson, Sofia, and Anette Nilsson. "Interaktiva skrivtavlor, kreativitet och kommunikation i undervisning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33603.
Full textAbstract:
Studien syftar till att utreda hur lärare i årskurs 4-6 använde sig av IST (förkortat från interaktiva skrivtavlor) på sina No-lektioner, samtidigt syftar studien till att besvara vad lärare menar kännetecknar en kreativ och kommunikativ lärandemiljö samt om IST kan påverka kommunikationen. Vi har använt oss av läroplanen och relevant forskning samt det sociokulturella perspektivet på lärande för att kunna problematisera vårt resultat. För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att intervjua lärare utifrån en semistrukturerad intervjuteknik. Studiens resultat analyserades med hjälp utav Burdens (2002) användarnivåer samt Dysthes (1996) samtalsstrukturer. Det visades sig att de fyra lärare vi intervjuade använde IST på olika sätt, de befann sig på olika nivåer av användandet. Lärarna i studien visade sig ha en likvärdig syn på vad som kännetecknade en kreativ lärandemiljö. Lärarna pratade om laborationer och praktiskt arbete. När det kom till synen på kommunikation visade det att det också skiljde sig mycket mellan de fyra lärarna. Kommunikationsstrukturen varierade mellan enstämmig och flerstämmig. Användandet av IST påverkades av lärarens utbildning inom IST. Användningsnivån av IST påverkas av vilken kommunikationsstruktur lärarna använde sig av. Vilken kommunikationsstruktur lärarna hade påverkade i sin tur hur hög graden av kommunikation var i undervisningen. Vad som kännetecknade kreativitet enligt lärarna visade sig inte ha någon större betydelse för hur man arbetade med IST.
5
Arwidsson, Anna-Karin, and Clara Säberg. "Interaktiva skrivtavlor tar tid : En litteraturstudie om lärares erfarenheter av och förhållningssätt till interaktiva skrivtavlor med fokus på matematikundervisning." Thesis, Linköpings universitet, Matematiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-99990.
Full textAbstract:
Med bakgrund i läraryrkets professionaliseringsprocess, som bland annat efterlyser lärares reflekterande och utvärderande förhållningssätt i sin yrkesutövning, avser denna studie att sammanställa och redovisa lärares erfarenheter av och förhållningssätt till IST-användning främst inom ämnet matematik. Genom att studera andra lärares upplevelser av och förhållningssätt till sitt IST-användande kan man öka sitt egna medvetande. Denna litteraturstudie syftar därför till att öka medvetenheten om de interaktiva skrivtavlornas effekter för matematikundervisningen och lärarens arbete. Studiens resultat visar att de interaktiva skrivtavlorna kan bidra med flera positiva förändringar, men för att det ska bli konkreta effekter för lärarna och undervisningen måste en rad andra förändringar först ske. Den mest framträdande faktorn som framkommit i litteraturen är att lärarna upplever att de behöver få möjligheter till en utökad fortbildning och tid till att utveckla sina tekniska och pedagogiska kompetenser. Litteraturen pekar på att en fullgod fortbildning är avgörande för hur väl den interaktiva skrivtavlan kan integreras i undervisningen och för att lärare ska utveckla en säkerhet i att hantera verktyget.
6
Thörnow, Johan. "Interaktiva skrivtavlor : Gymnasieelevers uppfattningar av IST som undervisningsstöd." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK. Lärande och undervisning i matematik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-15300.
Full textAbstract:
Studien har undersökt vilka uppfattningar elever på gymnasiet har av de interaktiva skrivtavlorna (Smartboard, Activboard) som undervisningsstöd för sitt lärande. I studien har sex elever från två olika gymnasieskolor i en mellanstor kommun i södra Sverige intervjuats. De interaktiva skrivtavlorna uppfattas av både lärare och elever som ett mycket positivt hjälpmedel. I fler och fler svenska skolor installeras hjälpmedlet och det finns i skrivandets stund ungefär 16000 interaktiva skrivtavlor i Sveriges klassrum. Forskning har inte i någon större utsträckning lyckats hitta signifikanta samband i att använda interaktiva skrivtavlor i undervisningen och förhöjda elevresultat, ändå satsar kommuner och skolor stora pengar i interaktiva skrivtavlor. I den här studien presenteras uppfattningar som elever har. De diskuterar den sparfunktion som finns, hur effektiviteten under lektionen ökar samt hur hjälpmedlet underlättar för läraren att visualisera verkligheten för eleverna. Eleverna i studien har en gemensam uppfattning av interaktiva skrivtavlor som ett positivt undervisningsstöd men tror inte att det påverkar deras elevresultat. Studien redovisar de problem som kan uppstå då lärare saknar kunskap om hur man använder tavlorna samt att eleverna uppfattar det som onödigt att investera i interaktiva skrivtavlor om de sedan inte kommer att användas. I studien görs också ett försök att hitta ämnen som eleverna uppfattar som väl anpassade till användning av interaktiva skrivtavlor. Emellertid kunde inte några slutsatser om några sådana skolämnen dras.
7
Wiberg, Jönsson Jenny. "Interaktiva skrivtavlor i det pedagogiska arbetet : En aktionsforskningsstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17124.
Full textAbstract:
Aktionsforskningsstudiens huvudsakliga syfte är att skapa kunskap om den enskilda skolans villkor för användandet av interaktiva skrivtavlor i det pedagogiska arbetet. Ett vidare syfte med studien är att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte som kan leda till ett kollektivt lärande. Studien bidrar med lärarnas perspektiv på vilka förutsättningar som krävs för att utveckla arbetet med interaktiva skrivtavlor. Målsättningen med aktionen i studien var att en grupp lärare skulle ges möjlighet att tillsammans förbättra sin egen praxis där studien är genomförd inom ramen för ett utvecklingsarbete. Empirin i studien utgår från gruppsamtal som genomfördes under utvecklingsarbetet. Lärarnas uppfattningar om arbetet med IST bandades, transkriberades och analyserades. Resultatet visar på förutsättningar som krävs för användandet av den interaktiva skrivtavlan i det pedagogiska arbetet vilka innebär att tavlan betraktas som en tillgång i undervisningen men med vissa premisser. Villkor, eller förutsättningar, för användandet är att tekniken måste fungera, man måste få utbildning på rätt nivå, tid till träning och ett forum för utbyte av goda exempel. Resultatet visar på en uppfattning om mervärden med tavlan men man vet inte riktigt hur eller på vilket sätt. Resultatet bekräftade en hel del andra studiers resultat som till exempel att tavlan tenderar att bli ”lärarens leksak.” Nyckelord: aktionsforskning, fokusgrupp, interaktiv skrivtavla, teknisk artefakt
8
Bergh, Cecilia. "Interaktiva skrivtavlor : Hur kan de användas inom gymnasiematematiken?" Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-10326.
Full textAbstract:
<p>Syftet med den här studien var att ta reda på hur lärare och elever ställer sig till användandet av de interaktiva skrivtavlorna inom matematiken. Studien bygger på flera olika metoder då detta är en fallstudie. I undersökningen framkom det att elever och lärare är positivt inställda till de interaktiva skrivtavlorna. Det framkom även att lärarna inte använder den interaktiva skrivtavlan alls eller att de använder den som en filmduk.</p>
9
Almén, Oscar, and Johan Thörnow. "Interaktiva skrivtavlor : Erfarenheter från matematiklärare i Jönköping med omnejd." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-13914.
Full textAbstract:
Studien har undersökt matematiklärare på gymnasiet och deras erfarenheter från att använda interaktiva skrivtavlor (Smartboard, Activboard & Teamboard). Åtta lärare har blivit intervjuade i en kvalitativ undersökning med fenomenografiskt fokus. Det blir idag allt mer populärt med interaktiva skrivtavlor i svenska skolor. Många skolor har valt att satsa mycket pengar på att installera interaktiva skrivtavlor, trots att det råder delade meningar om huruvida det finns något samband mellan tavlorna och förhöjda elevprestationer. Skolan har under många år haft en hög förväntan på IT. Trots att flera av de undersökta lärarna i studien är positiva så finns det också många negativa erfarenheter att ta lärdom av. Inte minst ifrågasätts hur man infört tekniken på de olika skolorna och vilka intressen som ligger bakom. I studien kan du läsa om goda användningsexempel i matematikundervisningen. Du kan också ta del av de begränsningar som lärare upplever att tavlan har då den används i matematiken. Lärare diskuterar bland annat följande teman; förberedelse, spara och publicera, motivation och skriv- och rithjälp.
10
Mossberg, Majken. "Otursgruppen : En studie om lärares attityder till den interaktiva skrivtavlan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-276339.
Full text
11
Sundqvist, Martin. "Den interaktiva teknikens egenskaper : En litteraturstudie om interaktiv teknik i matematikundervisning med fokus på teknikutveckling, teknikens användning och teknikens gynnsamma egenskaper." Thesis, Linköpings universitet, Matematik och tillämpad matematik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-121464.
Full textAbstract:
Detta arbete handlar om utvecklingen av interaktiv teknik och dess användning i utbildningssyfte inom matematikundervisningen. Studien diskuterar även olika typer av elevgrupper med särskilda behov som kan gynnas av interaktiv teknik för sin inlärning. Studien är baserad på forskning som publicerats mellan åren 2009 och 2014. Mellan dessa år införde skolverket Matematiksatsningen vilket bland annat syftade till att ge skolor medel för att kunna införskaffa och använda interaktiv teknik i matematikundervisningen. Syftet med studien är att sammanställa vad forskningslitteraturen presenterar inom området för interaktiv teknik i matematikundervisningen för att få svar på följande frågeställningar: Hur har den interaktiva tekniken utvecklats inom matematikundervisningen mellan åren 2009-2014? Hur ser användningen av interaktiv teknik i matematikundervisningen ut? Vilka tekniska egenskaper har interaktiv teknik som kan gynna elever med särskilda behov för elevernas inlärning i matematik? Studiens resultat visar att utvecklingen av interaktiv teknik går framåt både när det gäller hårdvara och mjukvara. Dessutom visar resultatet att utvecklingen av mjukvaran sker kontinuerligt och utbudet av program och webbsidor är enormt. Användningen av interaktiv teknik presenteras i olika former, och med det även några problemaspekter som kan uppstå vid införandet av tekniken. Bland annat berörs det tidskrävande arbetet för planering och förberedelse som en av dessa problemaspekter. Studien pekar även på fyra olika elevgrupper med olika inlärningsbehov som kan dra särskild nytta av interaktiv teknik. Resultatet visar att interaktiv teknik med dess visuella och interaktiva funktioner kan vara ett bra medel för elever med särskilda behov för deras inlärning och prestation i matematik. Studien presenterar bland annat att de visuella funktionerna hos en interaktiv skrivtavla kan vara till hjälp för elever med hörselnedsättning.
12
Stenström, Alfrida. "Interaktivitet skapar vi tillsammans : En studie om lärares arbete med interaktiva skrivtavlor." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-72086.
Full textAbstract:
Interaktiva skrivtavlor blir ett allt vanligare inslag i svenska skolor. Detta examensarbete intar ett lärarperspektiv med syftet att undersöka hur den interaktiva skrivtavlan påverkar lärares syn på undervisning. Fyra lärare har intervjuats kring vilka möjligheter och svårigheter de ser i utvecklingen av de egna undervisningsmetoderna med hjälp av interaktiva skrivtavlor. Andra frågeställningar är hur lärarna ser på interaktivitet och om den interaktiva skrivtavlan används som ett hjälpmedel för att stärka eller utveckla en viss pedagogik. Resultatet för undersökningen visar på att även om lärarnas undervisningsmetoder har utvecklats och blivit mer varierade så är deras pedagogiska grundsyn fortfarande densamma. Interaktivitet innefattar inte bara interagerandet med den interaktiva skrivtavlan utan även den kommunikation och det samarbete som sker mellan elever och lärare. Lärares inställning är avgörande för hur den interaktiva skrivtavlan används. För att den interaktiva skrivtavlan ska bli användbar i undervisningen behöver lärare lämplig vidareutbildning, tid till att tillsammans med kollegor utveckla undervisningen och en djupare förståelse för hur interaktivitet kan gynnas i undervisningen med hjälp av den interaktiva skrivtavlan
13
Nordqvist, Jasmine. "Det smarta klassrummet : Hur lärare och elever använder interaktiva skrivtavlor i undervisningen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49125.
Full textAbstract:
Interaktiva skrivtavlor är en resurs som finns i många svenska skolor idag. Ett problem är att många lärare inte vet hur man skall använda interaktiva skrivtavlor i sin undervisning. Den här uppsatsen syftar till att redogöra för hur en lärare som är van vid interaktiva skrivtavlor använder den i sin undervisning. Uppsatsen redogör också för hur både lärare och elever ser på användningen av interaktiva skrivtavlor. Uppsatsens frågeställningar berör hur tavlan används i klassrummet, vilka problem och möjligheter den vana läraren ser hos interaktiva skrivtavlor, samt vilka problem och möjligheter eleverna ser hos interaktiva skrivtavlor. Metoden i uppsatsen är kvalitativ och består av en kombination av klassrumsobservationer och intervjuer. Två intervjuer utfördes: en semi-strukturerad intervju med lärare, samt en gruppintervju med tre elever. Intervjuerna tog sin utgångspunkt i klassrumsobservationerna. Resultatet av studien visar att den interaktiva skrivtavlan används av både lärare och elever i klassrummet. I observationerna används tavlan främst som ett presentationsverktyg. Resultaten av studien tyder på att en positiv effekt av interaktiva skrivtavlor är att elever känner sig mer motiverade till skolarbete. Det framkommer också att det som läraren ser som den största fördelen med interaktiva skrivtavlor är deras möjlighet att samla många resurser på en plats i klassrummet. Negativa aspekter som framkommer i studien är att elever ofta får problem med huvudvärk då undervisningen sker med en interaktiv skrivtavla. För att undkomma detta problem kan man behöva förändra hur klassrummet idag är utformat.
14
Stenström, Alfrida. "Läraren och den interaktiva skrivtavlan : en litteraturstudie om lärarens roll och kunskaper." Thesis, Linköpings universitet, Matematiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-68627.
Full textAbstract:
Interaktiva skrivtavlor blir ett allt vanligare hjälpmedel i de svenska klassrummen. Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån ett lärarperspektiv ge inblick i vad forskningen säger om vilka kunskaper som är lämpliga för att interaktiva skrivtavlor ska kunna användas så effektivt som möjligt i matematikundervisningen. Frågeställningarna behandlar lärares kunskapsbehov, vilka faktorer som påverkar utvecklingen och av dessa kunskaper samt hur lärarens roll förändras vid introduktionen av interaktiva skrivtavlor. Litteraturstudiens resultat visar att en grundläggande kompetens inom IKT underlättar planering och undervisning med interaktiva skrivtavlor men är även en förutsättning för en lyckad vidareutbildning inom området. Lärare behöver ha insikt i vad interaktiv undervisning innebär och hur detta kan förverkligas med hjälp av den interaktiva skrivtavlan. Här är lärarens egen inställning avgörande för att en förändring av pedagogiken ska kunna ske. Vid en satsning på interaktiva skrivtavlor i undervisningen behöver det finnas tid för vidareutbildning av den pedagogiska personalen. Utbildningen bör påbörjas gemensamt men anpassas sedan utefter de olika förkunskaper och behov som lärare har. För att introduktionen ska bli lyckad behöver den vara långsiktig och ge möjlighet för lärare att utveckla den egna färdigheten i användningen av interaktiva skrivtavlor. Den interaktiva skrivtavlan kan under rätt förutsättningar vara en hjälp i att främja en mer interaktiv undervisning där elevers lärande hamnar i centrum och läraren intar rollen som handledare, coach eller samtalsledare.
15
Fridén, Emma, and Thomas Fridén. "Men smartboard har vi råd med : En undersökning kring pedagogers syn på smartboards möjllighet som bidrag för lärande i skolan." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16325.
Full textAbstract:
BakgrundStorbritannien var ett av de första länderna i världen som började använda smartboards (interaktiva skrivtavlor) i större skala. År 2003 gjorde staten i Storbritannien en stor satsning att köpa in interaktiva skrivtavlor till alla klassrum från förskoleklass till årskurs fem. Sverige har inte kommit långt när det gäller att få in interaktiva skrivtavlor i klassrummen. Det har gjorts få undersökningar i Sverige eftersom det fortfarande är så nytt.SyfteSyftet är att undersöka pedagogers syn på smartboards möjlighet som bidrag för lärande i skolan.MetodI vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod. Undersökningen bygger på nio intervjuade pedagoger från förskoleklass till årskurs sex. Data samlades in via intervjuer. Vi analyserade insamlat datamaterial som bidrog till följande resultat som presenteras här.ResultatInnehåller: Smartboarden som lärarstöd, elevstöd, lustfyllt lärande, delaktighet/interaktion och pedagogiska hinder. Pedagogerna anser att smartborden ofta är ett lärarstöd och elevstöd. Det är en stor variation angående tidsaspekten (tid till förberedelse) men respondenterna vill ha det som ett visningsinstrument. Artefakten ökar motivationen hos elever och det kan bli ett lustfyllt lärande om pedagoger använder det på ett rätt sätt. Interaktionen mellan elev, lärare och smartboard kan vara gynnsamt om det används för sitt interaktiva ändamål. Pedagogiska hinder finns och ett är kunskapströskeln att pedagoger inte kan tillräckligt om interaktiva whiteboards som framgår relativt tydligt i denna undersökning. Pedagoger bör ha en öppen inställning till ny teknik och nya pedagogiska sätt att lära ut.<br>Program: Lärarutbildningen
16
Arwidsson, Anna-Karin. "Digital kompetens, från osäkerhet till förtrogenhet: En studie av lärares kunskaper och svårigheter i arbetet med interaktiva skrivtavlor i grundskolans senare år." Thesis, Linköpings universitet, Tema vatten i natur och samhälle, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-104236.
Full textAbstract:
Att integrera IKT-verktyg i skolans verksamhet, och då specifikt interaktiva skrivtavlor, har blivit en allt vanligare företeelse för att främja elevers digitala kompetens. En kommun som har gjort en storskalig satsning på att integrera dessa interaktiva skrivtavlor är Linköpings och i dagsläget är varje klassrum i samtliga av deras grundskolor utrustade med en. Denna studie syftar till att ge en inblick i hur den satsningen har påverkat undervisningen ur ett lärarperspektiv, och då specifikt lärare i de naturvetenskapligt orienterande ämnena. Genom semistrukturerade intervjuer ämnar studien att sammanställa de förhållningssätt och erfarenheter lärare ger uttryck för gentemot de interaktiva skrivtavlorna. Studien avser att ge en uppfattning om vad lärare anser som betydelsefulla faktorer då en skola genomgår en satsning på interaktiva skrivtavlor i utbildningssyfte. Fokus ligger på begreppen möjligheter, svårigheter samt kunskaper och andra faktorer. Resultaten av denna studie visar att lärarna upplever de interaktiva skrivtavlorna som ett verktyg med potential till att ge positiva effekter i undervisningen, och på flera sätt också har det. Att de interaktiva skrivtavlorna möjliggör projektorfunktion och internetuppkoppling på ett snabbt och smidigt sätt är en av de största fördelarna som lärarna i denna studie ger uttryck för. Däremot framkommer även svårigheter med verktyget, och flera av dem är sådana hinder att användningen på ett eller annat sätt begränsas. De hinder som tydligast framträder är tekniska svårigheter, både vad gäller support, mjuk- och hårdvara, fortbildning samt tid. Att lärarna i studien önskar stöttning i sitt arbete med att bekanta sig med verktyget och involvera det i undervisningen är tydligt. Utifrån lärarnas berättelser föreslår studien att ge ökade möjligheter till tid och fortbildning, utveckla den tekniska supporten och öka lärarnas möjligheter till kollegiala samtal för att minska dessa svårigheter och den känsla av oro som de skapar för att utöka användningen och verktygets effekter. Lokala strategier, och deras förankring i verksamheten, har också visats ha en mycket betydande roll i detta, då de kan verka stöttande och styrande i och med ett uttalat syfte, mål och tillvägagångssätt. Att skolornas användning av IKT-verktyg behöver stöttas har även påpekats utifrån av bland annat Skolverket, och det senaste förslaget är att Sverige utarbetar en nationell IT-strategi. Studiens resultat visar på att detta förslag har potential att ge goda effekter på undervisningen.
17
Brännborn, Cecilia, and Linda Dahlgren. "En förändrad praktik? : om digitalaverktyg i läs- och skrivundervisningen i skolans tidiga år." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-15300.
Full textAbstract:
Skolans digitalisering är en effekt av teknikens framgång i samhället. Det finns numera utskrivet i läroplanen att skolan ska bidra till att eleverna ges möjlighet att utveckla de färdigheter som krävs för att kunna använda sig av tidsenliga verktyg och därmed öka sin digitala kompetens. Syftet med det här arbetet är att belysa användningen av digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen i skolans tidiga år. Två klassrum har observerats under tre tillfällen vardera och intervjuer med två pedagoger har utförts. Dessa klassrum och pedagoger har valts ut strategiskt. Undersökningen resulterade i att digitala verktyg främst används i svenskundervisningen för att skriva, men även för att komplettera den övriga undervisningen. Genom att arbeta med digitala verktyg i undervisningen upplever lärarna att det är lättare att individualisera och för att eleverna ska få känna känslan av att lyckas.
18
Sundström, Selina. "Lärande med Teknik : Användning (och Icke-användning) av IT i Skolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-48276.
Full textAbstract:
For a long period of time there have been discussions about the need to modernize, to keep up with the changes in our society. The schools as a result have to keep up and adapt in order for the education to be up-to-date. This includes the technological developments. Many steps have been taken and mighty sums have been invested in order to keep up the pace – but are there any consequences from these kinds of investments? In this report I’m going to take a closer look on a recent addition to this phenomenon that were installed by means of a top-down approach and study the teachers and how they have adapted and view the change in their environment – namely the newly installed interactive writing-boards. The questions I will study include how the teachers express their view about the installation of the interactive writing-boards. If there are different kinds, groups, of opinions and if so, what causes such differences? My objective is to exemplify through an empirical study how teachers relate to the technology. This includes the pros and cons of the technology’s presence in the classroom. Through my results I have been able to conclude that there are indeed different categories of users. I have identified the User, the Positive None-user and the Critic. The main difference that separates the User from the None-user is the level of education in regards of handling the mechanical boards. The main benefit of the board is the variation it gives the lessons and the higher degree of material that can be shared to the class. The down-side, according to my results – other than the risk for technical problems that by many is seen as to add an element of insecurity to the planed lessons – is the severe lack of education the teachers have been given on the area.
19
Eriksson, Matilda. "NO-undervisning med interaktiv skrivtavla som hjälpmedel : En studie om möjligheten med individanpassning med den interaktiva skrivtavlan i årskurserna 1–3." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-23453.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamma lärare i årskurserna 1–3 beskriver arbetet med den interaktiva skrivtavlan i NO-undervisningen och hur de resonerar om möjligheter att anpassa undervisningen till varje elev. Utifrån studiens syfte ställdes följande frågeställningar: Vad anser lärarna om användningen med den interaktiva skrivtavlan i NOundervisningen? På vilket sätt beskriver lärarna att de arbetar med den interaktiva skrivtavlan i NO-undervisningen? Hur beskriver lärarna användningen av den interaktiva skrivtavlan för att anpassa NO-undervisningen efter varje elevs förutsättningar och behov? För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar har intervjuer gjorts med sex verksamma lärare. Resultatet av intervjuerna visar att lärarna ser många fördelar med att använda den interaktiva skrivtavlan, några fördelar som lärarna beskriver är lättillgängligheten av konkret material och att det underlättar planeringen/genomförandet av NO-undervisningen. Åsikterna om individanpassning i NO med den interaktiva skrivtavlan är delad, dels beskriver lärarna att behovet inte är lika stort i NO som i till exempel matematik och svenska. Lärarna beskriver också att de inte hinner anpassa undervisningen i NO. Samtidigt som lärarna upplever att den underlättar individanpassningen genom att det är enklare att använda många olika uttryckssätt. En slutsats är att det finns möjlighet att använda den interaktiva skrivtavlan för att anpassa NO-undervisningen.<br><p>NO</p>
20
Thernström, Pontus. "Hur den interaktiva skrivtavlan används av gymnasielärare." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-19956.
Full text
21
Östergren, Göransson Louise. "Interaktiv skrivtavla i undervisning : En multimodal fallstudie av en lärares användning av interaktiv skrivtavla i läs- och skrivundervisning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-44121.
Full textAbstract:
The aim of the study is to investigate how a teacher uses multimodal resources with an interactive whiteboard while teaching reading and writing. The aim is also to investigate what view the teacher has on using an interactive whiteboard while teaching reading and writing. Video-recorded observations and audio-recorded interviews are the methods used to collect data. The analysis was performed from a multimodal perspective and is also inspired by interaction analysis. The result of the analysis showed that the teacher uses several multimodal sign systems in combination with those found on the interactive whiteboard. Another finding is that the attitude of the principal and the school to interactive whiteboards is not always crucial for the extent to which the whiteboard is used. It is instead the time available and the teacher’s attitude to using the interactive whiteboard that enables its use.
22
Lennström, Lina, and Ahlbeck Jessica Liljedahl. "Den interaktiva skrivtavlan på förskolan - ur ett specialpedagogiskt perspektiv Pedagogers tankar kring den interaktiva tavlan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35356.
Full textAbstract:
Sammanfattning/AbstractLina Lennström och Jessica Liljedahl AhlbeckDen interaktiva tavlan på förskolan -ur ett specialpedagogiskt perspektivPedagogers tankar kring den interaktiva tavlanThe interactive board at the preschool – Special Educational perspectivesPreschool teachers thoughts regarding the interactive whiteboardVår studie syftar till att ta reda hur pedagogers tankar är kring arbetet med den interaktiva tavlan. Frågeställningarna som vi ställer oss rör syftet med att ha en interaktiv tavla redan från förskolan och hur pedagogerna ser på möjligheter och hinder med tavlan och hur pedagogerna ser på tavlans möjligheter att bidra till lustfyllt lärande. Vi har även frågat hur utbildning kring tavlans funktioner påverkar pedagogerna och hur pedagogerna ser på digitala medier i framtiden på förskolan. Den forskningsansats som vi använt i studien är kvalitativ. Till hjälp att samla in vårt empiriska material har vi använt oss av metoderna observation och intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna ser att tavlan kan bidrar till att ge barnen en varierande och överraskande stimulans i lär tillfället på förskolan. Även att pedagogerna efterfrågar utbildning, tid, och reflektion för att lära sig mer om tavlans funktioner. Pedagogerna ser även att tavlan som ett verktyg med många möjligheter, vid temaarbeten då den interaktiva tavlan kan användas för att synliggöra barnens lärtillfälle samt bidra till motoriskstimulans. I vår slutdiskussion diskuterar vi den interaktiva tavlan och digitala medier utifrån ett skolutvecklingsperspektiv i vår roll som förändringsledare i vår specialpedagog roll.
23
Aronzon, Mats. "Synen på användandet av en interaktiv skrivtavla i matematikundervisningen hos en klass i åk 2." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30821.
Full textAbstract:
Syftet med mitt examensarbete är att undersöka de bakomliggande orsakerna, motiven, till varför två lärare i en klass i årskurs två valt att använda sig av en interaktiv skrivtavla i sin matematik-undervisning. Jag undersöker även om eleverna har liknande åsikter som lärarna och vilken typ av interaktivitet som dessa lärare genererar med hjälp av den interaktiva skrivtavlan. En kvalitativ forskningsmetod fungerade bäst för att besvara mina forskningsfrågor. Den socio¬kulturella teorin ligger som grund då bruket av artefakter ses som centralt tillsammans med männi¬skans relationer. De metoder som använts för att besvara mina frågeställningar är observationer av tre olika lektioner som videofilmats, intervjuer av lärarna och en fokusgruppsdiskussion med elever.Resultatet visar att lärarnas motiv är flera och utgår ifrån dels ett lärandeperspektiv där eleverna är i fokus dels ett didaktiskt perspektiv där effektivitet och tidsvinster under lektioner är fokus. Elevernas upplevelser är begränsade till sig själva och sitt lärande. Både lärare och elever är ense om det positiva med användandet av en interaktiv skrivtavla i undervisningen. Undersökningen har också visat att flera typer av interaktivitet äger rum i klassrummet i olika grad. Utifrån detta dras slutsatsen att typen och mängden interaktivitet är beroende av läraren och att den interaktiva skrivtavlan inte kan betraktas som en mirakelmedicin för lärandet trots att både elever och lärare är eniga om dess positiva egenskaper.
24
Lundström, Martina. "Interaktiva tavlor i svenska klassrum : En studie om hur interaktiva tavlor kan leda till höjd undervisningskvalitet." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-77127.
Full textAbstract:
Under de senaste åren har kommuner runtom i Sverige installerat interaktiva tavlor i en mängd klassrum. Under läsåret 2010-2011 blir alla klassrum i Linköpings kommun IT-klassrum med tillgång till en interaktiv tavla. Alla pedagoger berörs av detta och i Lgr11 förutsätts att pedagoger har den kompetens som krävs för att kunna använda digital teknik i undervisningen. Sedan jag såg interaktiva tavlor användas för första gången 2007 har jag varit nyfiken på vad de skulle kunna tillföra i mitt arbete som lärare. Lärarlyftet har gett mig chansen att fördjupa mig inom pedagogik och valet att ta reda på mer om interaktiva tavlor kom därför naturligt. I undersökningen, som bestått av intervjuer med nio pedagoger från förskola till årskurs 6, har jag sökt svar på hur pedagoger som använder den interaktiva tavlan i undersökningen upplever arbetet. Vad anser de om interaktiviteten och på vilka sätt påverkas lärandet? Kan den interaktiva tavlan bidra till att höja kvaliteten på undervisningen? Undersökningens resultat visar att den interaktiva tavlan är ett verktyg som elever och pedagoger uppskattar. Möjligheten att visualisera och att använda film, bild och ljud tillför nya möjligheter i undervisningen. Det är inte särskilt svårt att använda de enklare funktionerna i tavlan men att använda den så att den bidrar till att höja kvaliteten på undervisningen kan ta längre tid. Förutom att pedagogen behöver kunskap om tavlans tekniska funktioner så kan undervisningskvaliteten höjas om IKT-kunskapen är hög och om pedagogen använder sig av tavlan för att öka dialogen i klassrummet.
25
Arques, Joakim. "Den interaktiva skrivtavlans effekt på elevattityder i matematikundervisning : En litteraturstudie om elevers inställning till den interaktiva skrivtavlan." Thesis, Linköpings universitet, Matematik och tillämpad matematik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-152735.
Full textAbstract:
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilken effekt den interaktiva skrivtavlan har på elevattityder. De fyra elevattityderna som identifieras definierades med hjälp av Tapias (1996, 2004) arbete med Attitudes Towards Mathematics Instrument (ATMI), och fokuserar på vad elever tycker och känner om matematik. Litteraturstudien visar att elevernas attityder mot matematiken påverkas av användandet av en interaktiv skrivtavla i matematikundervisningen. Studien visar att två av fyra attityder påverkas positivt av den interaktiva skrivtavlan, en attityd visade otydliga effekter, och en attityd visade på en för liten effekt för att tillåta några slutsatser.
26
Andersson, Andersson, and Elina Svensson. "Vad möjliggör den interaktiva skrivtavlan i undervisningen? : Lärarens förhållande till en artefakts meningserbjudanden." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10160.
Full textAbstract:
Studien behandlar lärares förhållningssätt till den interaktiva skrivtavlan som artefakt i matematikundervisningen. Syftet är att, genom videobservation och intervju med tre lärare, se vilka potentiella nya möjligheter den interaktiva skrivtavlan genererar till och varför lärarna väljer att arbeta med den under matematiklektioner. Vårt fokus ligger på artefaktens relation till lärandet samt tidsaspekten. Materialet bearbetades utifrån ett sociokulturellt perspektiv där fokus låg på lärares och elevers samspel med den interaktiva skrivtavlan som artefakt. Vi har även sett till lärarnas användande i relation till begreppet meningserbjudande, affordance. Resultat visar på att grundutbildning och fortsatt fortbildning är betydande för att kunna använda den interaktiva skrivtavlan på bästa sätt. Den interaktiva skrivtavlan genererar till ökad elevdelaktighet då samtalet kring vad som händer på tavlan står i fokus. Tiden läraren har under en lektion, läggs på elevers lärande och det är en medierande artefakt som oftast fungerar ur ett tekniskt perspektiv, trots att det ibland krånglar.
27
Persson, Maria. "Hur kan den interaktiva skrivtavlan fungera som ett stöd i matematiklärandet i F-3?" Thesis, Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-15221.
Full text
28
Pertunaj, Ulla-Maija. "Den digitala generationens användande av interaktiv skrivtavla på matematiklektioner i grundskolans tidiga år." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12483.
Full textAbstract:
Syftet med detta utvecklingsarbete är att ta reda på hur lärare och elever igrundskolans tidiga år kan arbeta med en interaktiv skrivtavla på matematiklektioner samt hur en lärare kan bygga upp dess innehåll. Tanken har också varit den att bidra med att hjälpa en klass att komma igång att använda den interaktiva skrivtavlan i sin matematikundervisning. Denna studie bygger på en kvalitativ undersökning. Det är ingen generell undersökning utan jag har valt att undersöka två grundskolors erfarenheter. I undersökningen framkommer det bland annat att den interaktiva skrivtavlan i matematikundervisningen främjar mycket lärares och elevernas utvecklings- och undervisningsprocesser. Forskning visar att en interaktiv skrivtavla medger helt andra aktiviteter i klassen än bara sitta och räkna. Elever kan utforska matematik på mer kreativt och spännande sätt.
29
Hansson, Pernilla. "IST (Interaktiv skrivtavla) i matematikundervisningen : En litteraturstudie om hur IST kan integreras i matematikundervisningen." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-24262.
Full textAbstract:
Interaktiva skrivtavlor (IST) finns i många svenska skolor och används som ett lektionsverktyg inom olika ämnen. Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt IST används i matematikundervisningen för elever i F-3, samt vilken klassrumsaktivitet användningssättet leder till. För att besvara studiens frågeställning har en systematisk litteraturstudie genomförts vilket innebär att tidigare relevant forskning har sökts, granskats och analyserats. Resultaten visar att IST ger lärare möjlighet att utveckla sin matematikundervisning och har kapacitet att förstärka elevernas lärande. Dock används den ofta ”för användandets skull” då exempelvis som presentationsverktyg eller för att väcka elevers intresse, trots dess potential till så mycket mer. Resultaten visar även att förutsättningen för att kunna utnyttja IST till sin fulla rätt kräver lärare som har ämneskunskap, pedagogisk kunskap samt teknisk kunskap. Dessa kompetenser, såväl var för sig som i samverkan med varandra, behövs för att lärare ska kunna använda IST i matematikundervisningen på ett sätt som främjar elevernas engagemang och lärande.<br><p>Matematik</p>
30
Fogelberg, Marianne. "Hur interaktioner och relationer påverkas i klassrummet vid användning av den digitala skrivtavlan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23961.
Full textAbstract:
Sedan en lång tid tillbaka har datorn haft en stor och betydande roll i skolans värld och många anser att den är ett bra hjälpmedel att använda sig av i undervisningen. Så därför väljer många skolor numera att koppla ihop datorn med den så kallade digitala skrivtavlan för att på ett nytt sätt komma åt och skapa lärande. Skolan har som uppdrag från olika håll, men framför allt ifrån Lgr 11 att de har i ansvar att lära eleverna att hantera modern teknik. Den digitala skrivtavlan ger stora möjligheter till detta, samt att den bidrar till utveckling och variation i undervisningen. I Sverige finns idag inte många studier kring den digitala skrivtavlan men med det som finns och tillsammans med annan tidigare forskning från andra världsdelar har jag valt att ur ett sociokulturellt samt ett dialogperspektiv titta närmare på de relationer och interaktioner som sker och uppstår vid användandet av den digitala skrivtavlan, samt hur vi skapar och ökar en djupare förståelse vid inlärning med visuell kommunikationsteknik, som den digitala skrivtavlan kan räknas in i. Till detta har jag valt att göra en observation och titta närmare på hur lärare samt elevers relationer och interaktioner i en klass kan se ut och påverkas i användandet av den digitala skrivtavlan. Jag gjorde observationen i en årskurs 2:a under ett flertal lektioner och jag tycktes se att lärarens och elevernas relationssamspel blev starkare. Gällande elevernas interaktion med den digitala skrivtavlan kunde jag se att de var aktiva under alla lektioner, genom att det fick både trycka samt skriva på den digitala skrivtavlan. Men det jag också kom fram till under observationen och tillsammans med tidigare forskning är att det är viktigt att de sker samtal för att lärande ska ske och det kan bara ske om läraren ger de språkliga verktyg som behövs genom att vara förberedd med bra och genomtänka pedagogiska modeller som kan ses och genomföras på den digitala skrivtavlan.
31
Stjernsten, Johanna, and Pontus Thernström. "IKT inom den pedagogiska verksamheten : Ur ett sociokulturellt perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-18097.
Full textAbstract:
Denna litteraturstudie avser att behandla IKT inom den pedagogiska verksamheten. Utgångspunkten är att konkretisera IKTs artefakter, så som datorer och interaktiva skrivtavlor av både lärare och elever. Genom en systematisk litteraturstudie har vi hittat aktuell forskning som problematiserar vårt syfte. Den aktuella forskningen pekar mot att elever övervägande använder datorn till att skriva med i skolan, men även att söka information för att få mer kunskap. Det framkommer även att det är förnuftigt att låta elever använda datorer i tidig ålder för att bli förtrogen med den, då datorn används genom hela skolgången. Även lärarna behöver bli mer förtrogna med datorn för att kunna hjälpa eleverna i den mån som behövs. I studien framkommer det att i undervisningssammanhang använder lärare den interaktiva skrivtavlan, då detta underlättar och skapar bättre stämning i klassrummet. Även många elever ser positivt till den interaktiva skrivtavlan och menar att lektionerna blir lättare att förstå genom bilder och filmer som kan visas genom den.
32
Persson, Maria. "Vilka faktorer påverkar användningen av den interaktiva skrivtavlan i matematikundervisningen enligt lärare? : En intervjustudie med sex lärare i årskurs 1-5." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-17364.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att få ökad kunskap om lärares erfarenheter av och uppfattningar om att använda den interaktiva skrivtavlan i matematikundervisning samt hur den påverkar elevers lärande i matematik. Studien visar att skrivtavlan används huvudsakligen som ett demonstrationsverktyg för läraren vid exempelvis genomgångar och repetition. Den tillhörande dokumentkameran används flitigt. Skrivtavlan används också för att visa film och TV-program och ibland för att söka på internet. Eleverna interagerar med skrivtavlan när de till exempel löser uppgifter i matematik. Detta sker både enskilt och i par. Interaktion mellan elev och skrivtavlan sker även då surfplattor kopplas upp mot skrivtavlan. Det är vanligt att eleverna redovisar arbeten med hjälp av skrivtavlan. De faktorer som skapar möjligheter till användning är skrivtavlans unika egenskaper och ”Det får igång eleverna”. Skrivtavlans unika egenskaper innebär till exempel funktionen som gör det enkelt att spara och plocka fram sparade dokument samt enkelheten i att snabbt byta aktivitet. Citatet ”Det får igång eleverna” avser skrivtavlans påverkan på elevers delaktighet och fokus, faktorer som upplevs öka när skrivtavlan involveras i undervisningen. De faktorer som upplevs som hinder är lärarens kunskap om verktyget och tekniska problem. Tiden är ett hinder för lärarnas egen kunskapsinhämtning men kan också verka som möjlighet då tid kan skapas för enskilda elever när skrivtavlan används i ett stationssystem i undervisningen.
33
Markkanen, Peter. ""Tekniken utan en lärare är ingenting" : En studie om användande av teknik i geometriundervisning." Licentiate thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematikdidaktik (MD), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-37683.
Full textAbstract:
Målet med denna avhandling är att bidra med kunskap om hur digital teknik kan bidra till att utveckla matematikundervisning. I studien riktades intresset mot undervisning i tredimensionell geometri som skedde med stöd av interaktiva skrivtavlor. Syftet varatt studera hur läraren utnyttjar tekniken för att skapa matematiska situationer vilka kan möjliggöra lärande. Studien har en etnografisk inriktning där forskaren under fem veckor följdeen lärares teknikunderstödda undervisning i en klass i årskurs 9. Det empiriska materialet samlades in genom videounderstödd observation, intervju med läraren, fokusgruppsintervjuer med elever samt elevtester. Detta materialanalyserades med fokus på desätt på vilka läraren utnyttjar tekniken för att lyfta fram och arbetamed det matematiska innehållet. Resultatet visar att läraren utnyttjar flertalet strategier som tekniken erbjuder för att representera det matematiska innehållet och med teknikens hjälp växla mellan olika representationsformer, t.ex. genom att bearbeta, flytta och klona geometriska figurer. Läraren är överlag positiv till användande av teknik i matematikundervisningen, och de fördelar med tekniken som hon lyfter fram är att den hjälper och understödjerhenne utifrån de behov som uppstår i undervisningen och ger henne fler verktyg att belysa sådant som en del elever kan ha svårt att få syn på. Resultatet visar även att det fordras mycket arbete av läraren att sätta sig in i teknikens möjligheter och anpassa dessa till den egna undervisningen. Även eleverna är positiva till undervisning som sker med stöd av teknik då de menar att det hjälper dem att skapa sig en förståelse för tredimensionell geometri. Detta stärks av resultaten på det uppföljandetest som genomfördes efter arbetsområdet vilket visar att eleverna på ett påtagligt sätt utvecklat sin förståelse för geometriska begrepp.
34
Virtanen, Linda. "”... eftersom det brukar vara lättare att lyssna på lärare än boken” : Elevers och lärares tankar om den interaktiva skrivtavlan i matematikundervisningen." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-15348.
Full textAbstract:
The purpose of this study was to explore students' and teachers' experiences of the new pedagogical teaching tool, interactive whiteboard, which have gained increased popularity and wide spread usage in the classrooms. An observation during a mathematical lecture was conducted as a pilot study prior to the main research method of phenomenology; based on students’ self-descriptions and interviews with two teachers, this methodological approach was used to investigate the subject matter. The interpretation, comparison and analysis of the results surrounding this new teaching method is explained by two theories, constructivism and socio-cultural perspective. The information shared by the students and teachers have been broken down into four categories: enjoyment & interest, practical, insight and no different. Students felt that enjoying and interesting lectures strengthened their knowledge, a statement also confirmed by the teachers. The data also showed that the interactive whiteboard, highly favored among students, has a positive effect on the learning outcomes, however, it seem to be limited to the pedagogical practices adopted by the teachers.
35
Metzmaa, Marisha, and Therese Lindblom. "IKT i årskurserna 1-3 : Om tillgången, användandet och upplevelsen av IKT i undervisningen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-34685.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka samt redogöra för vilka möjligheter några lärare i årskurserna 1–3 har att bedriva undervisning med informations- och kommunikationsteknik som verktyg, vad användandet av IKT kan tillföra och vilka svårigheter det kan skapa i deras undervisning. Vi har utfört en kvalitativ studie med skriftliga och muntliga intervjuer. Vårt resultat visar att alla lärare har tillgång till digitala verktyg och ser det som ett naturligt arbetssätt, oberoende av vilken utbildning de har inom området. Det finns en stor variation i mängden digitala verktyg som finns tillgång till och hur eleverna får arbeta med dem. Lärarna anser att IKT i undervisningen ger möjlighet för lärarna att bredda utbudet och variera val av arbetssätt, men det är när IKT inte fungerar som svårigheter uppstår.