To see the other types of publications on this topic, follow the link: Interim Report on CSR.
Dissertations / Theses on the topic 'Interim Report on CSR'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Interim Report on CSR.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Suchopárová, Petra. "Příprava společnosti T-Mobile pro získání Národní ceny za CSR." Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2008. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-11818.
Full textAbstract:
Thesis is focused on the Corporate Social Responsibility. The main objective of this work is to create an Interim Report on CSR T-Mobile and evaluate it using the method KORP. The theoretical part provides the necessary conceptual apparatus regarding CSR, the National Price for CSR and the principle of the methodology KORP. The practical part describes the brief characteristics of T-Mobile. Contains created Interim Report on CSR with the point evaluation. It also states the strengths and opportunities for the organization of T-Mobile. Conclusion summarizes the importance of CSR and the result of the practical part.
2
Asquith, Nicole. "Understanding the Role of Verbal and Textual Hostility in Hate Crime Regulation: Interim Report." London Metropolitan Police Service, 2009. http://hdl.handle.net/10454/3900.
Full textAbstract:
noVerbal-textual hostility plays a significant role in victims¿ subjective perceptions of hatred and police officers¿ assessment of a hate crime. Yet, to date, the role of hate speech in hate crime has been largely uninterrogated. The aim of this research project is to assess and evaluate the forensic possibilities contained in a closer reading of the words used in hate crimes. Through a critical discourse analysis of incident characteristics and officers¿ narratives of incidents, this report maps out how key hate speech-text indicators may assist to better evaluate the force and effects of hate crimes. It is expected that this type of contextual analysis will lead to the development of more sophisticated risk assessment tools for use in frontline policing, and more targeted service-enhancements for victims of hate crimes.
3
Tong, Mengni, and Toni Moussa. "How logistics firms deal with and report on CSR expectations." Thesis, Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-18371.
Full textAbstract:
The concept of Corporate Social Responsibility (CSR) is not new; however, it hasstarted to gain more attention during the last fifteen years. During this period, logistics activities were structured to maximize profitability of all firms in the supply chain by including only economic costs while disregarding social and environmental costs. Since logistics firms play a vital role in international trade, and since they are one of the main types of firms that are facing pressure from various shareholders to deal with social and environmental issues, it can be concluded that the performance of logistics enterprises under CSR pressure is worth investigating. Literature review has been performed by the authors to discuss previous research on the environmental and social sustainability development, the concept of corporate social responsibility, CSR reporting and different ways of reporting, the geographical differences in Reporting CSR (Asia, Europe, and North America), CSR guidelines, and finally the term of logistics social responsibility. A sample of 50 logistics companies is selected from three regions: Asia, Europe, andNorth America, which is presenting seven different logistics categories. We access toseparate CSR reports ranging from 2009 to 2011 and other disclosures on the firms’websites in order to analyze their CSR reporting status and practices under CSRpressures. Different reporting guidelines (e.g. GRI, GC, ISO 14001) and report types (e.g. Corporate Social Responsibility Report; Sustainability Report) were investigated from the sample according to logistics categories and geography differences. Moreover, the contents included in the separate CSR reports are analyzed from five factors: i)Environment; ii) Society; iii) Shareholders; iv) Employees; v) Suppliers. Furthermore, for CSR practices implemented by other logistics firms which do not prepare CSR reports, four common dimensions are studied in the thesis: Environment, Employees, Consumers and Communities. In the end, suggestions about the way to improve the current practices of corporate social responsibility reporting are provided. The paper also discusses the value of the results both for the business field and the academic field.
4
Sheehan, Jared J. "Risk and CSR Reporting: A Case Study of AEP’s Corporate Accountability Report." Miami University Honors Theses / OhioLINK, 2011. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=muhonors1303341741.
Full text
5
Heed, Emilia, and Hanna Törnbom. "Corporate Social Responsibility : Varför ska banker ta ett ansvar?" Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-19123.
Full textAbstract:
The purpose of this thesis is to gain a deeper understanding about why Swedish banks choose to work and report CSR and also analyze differences and similarities between two banks. Research question: Why do Swedish companies within the financial sector choose to report and work with Corporate Social Responsibility? The major incentives to work and report CSR are because it benefits bank´s businesses, which is driven by stakeholders. Stakeholder pressure is also an important incentive, especially pressure from customers and employees. The incentives that differed between the two banks were morality of the business leader, society and the priority of stakeholders. The incentives that we could not support were guidelines and competitors-
6
Johansson, Malin, and Lorin Ahmed. "H&M:s hållbarhetsredovisning - En innehållsanalys av Vd:ns ord." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10447.
Full textAbstract:
Syftet med rapporten är att få förståelse för hur ett företags legitimitet kan påverkas av en skandal. Rapporten undersöker hur Hennes & Mauritz försöker reparera och upprätthålla sin legitimitet genom deras hållbarhetsredovisning samt Vd:ns ord. I och med att intressenters engagemang för företag har ökat, samt att intressenter har lättare att få information, väljer företag som H&M att kommunicera till allmänheten med hjälp av sina hållbarhetsredovisningar. Det skapas således en insyn i företaget då hållbarhetsredovisningar visar företagets ställning, utveckling och följder av dess verksamhet gällande frågor så som sociala förhållanden, mänskliga rättigheter och miljö. Rapportens fokus ligger på en skandal som uppdagades i media år 2012 gällande låga levnadslöner i Kambodja. Genom en kvalitativ innehållsanalys har H&M:s hållbarhetsredovisningar, med fokus på Vd:ns ord, för åren 2010 till 2014 studeras och analyserats med hjälp av teoretisk referensram och medial uppmärksamhet. Den teoretiska referensramenen består av legitimitetsteorin, CSR och GRI. Efter att kritiskt analysera H&M:s hållbarhetsredovisningar påvisade resultatet att H&M försöker att använda sina rapporter för att återfå och bibehålla sin legitimitet.The report aims to gain understanding of how a company's legitimacy may be affected by a scandal. The report examines how Hennes & Mauritz are trying to repair and maintain their legitimacy through their sustainability report and the CEO's words. As the stakeholders' commitment to the business has grown and that the stakeholders have easier access to information will companies, like H&M, choose to communicate to the public by means of their sustainability reports. There is created a transparency in the company as sustainability reports shows the company's financial position, the development and impact of its activities on issues such as social conditions, human rights and the environment. The report focuses on a scandal that was published in the media in 2012, regarding low living wage in Cambodia. Through a qualitative content analysis, H&M's sustainability reports, focusing on the CEO´s words, for the years 2010 to 2014 are studied. And then analysed by using the theoretical framework and the media attention. The theoretical framework consists of legitimacy theory, CSR and GRI. After a critical analysis of H&M's sustainability reports showed the result that H&M are trying to use their reports to regain and maintain their legitimacy.
7
Robertson, Bradley Neil. "Why is the assurance of social and environmental disclosures stalling within New Zealand." Thesis, University of Canterbury. Accounting & Information Systems, 2012. http://hdl.handle.net/10092/6938.
Full textAbstract:
New Zealand has a low prevalence of both social and environmental reporting, and assurance. However, while the number of reporters in New Zealand has continued to rise, the amount of assured reporters has been declining. This thesis seeks to understand why assurance practice is declining, what the causal factors are, and why New Zealand appears to be incongruent with rising levels of international assurance practice. It also aims to discover what might drive increased assurance adoption within New Zealand in the future.
Through utilising a pilot study of the current trends in New Zealand social and environmental reporting and assurance over a nine year period, the extent of assurance adoption decline is documented. New Zealand's assurance providers, and the country's non-assured, formerly assured, and currently assured organisations are interviewed regarding their position on assurance adoption. Benefits and barriers to assurance, stakeholder use and need for assurance, material differences between New Zealand and international practice, whether assurance is poised to increase in the future, and what will potentially drive assurance in the future are investigated.
This thesis discovers several barriers to assurance adoption including: cost, lack of perceived internal and external value, lack of pressure from stakeholders, difficulties surrounding the assurance engagement, under-developed reporting, and assurance having a diminishing value over time. The benefits identified were not as strong as the barriers in most cases. Internal benefits were generally perceived to be greater than the external benefits, as organisations noted questionable credibility enhancement.
Overall, a lack of drivers for assurance exists. Lack of stakeholder pressure is the key overriding barrier halting assurance adoption. An increase in assurance adoption could eventuate if increased societal awareness and desire for disclosures, pressure from export markets, and a change in presentation and communication of disclosures occurred.
8
Baker, Juhaina, and Therese Kregert. "CSR-kommunikation i praktiken : Skillnaden i rapportering mellan etiskt och oetiskt." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-193988.
Full textAbstract:
Corporate Social Responsibility (CSR), företegets sociala ansvar saknar en universell definition. Det är upp till varje individ och företag att själva välja definition och ansvarsområde. Allt flera företag väljer att kommunicera sitt sociala ansvar genom CSR- rapporter även kallade hållbarhetsrapporter. Det teoretiska ramverket visar att företag som agerar på en oetisk marknad har en tendens att offentliggöra sitt CSR- arbete i högre grad än etiska företag. Syftet med denna studie är observera om det finns en skillnad i kommunikationen av CSR-arbete mellan etiska företag och företag som agerar på en oetisk bransch. Syftet besvaras genom en textanalys som är uppdelat i två delar, en ordsökning och en djupgående analys på utvalda CSR- rapporter. Empiriska resultaten visar att det inte finns en större skillnad mellan etiska företag och företag som agerar på en oetisk marknad kommunikation av CSR eller i vilken omfattning rapportering sker med undantag för tobaksbranschen.
9
Gavlén, Anna, and Lina Pettersson. "Kvinnor i styrelser och deras påverkan på hållbarhetsredovisningen : En kvantitativ studie av 278 bolag noterade på den svenska börsen." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26812.
Full textAbstract:
Syftet är att studera sambandet mellan kvinnor i styrelsen och hållbarhetsredovisningen hos företag börsnoterade i Sverige. Tidigare studier som genomförts i andra länder har visat att det finns ett positivt samband mellan andelen kvinnor i styrelser och ett företags hållbarhetsredovisning. Därför har vi i den här studien valt för att studera om andelen kvinnor i styrelsen kan hjälpa till att förklara mängden hållbarhetsredovisning även i bolag noterade på den svenska börsen, samt om andelen kvinnor kan förklara val av standard för hållbarhetsredovisningen. Studien har utgått från den positivistiska forskningsfilosofin och har en deduktiv ansats. Forskningsstrategin är kvantitativ och inhämtade sekundärdata från databasen Retriever samt årsredovisningar. Populationen i studien består av 318 företag noterade på svenska börsen där det slutliga urvalet blev 278 företag. Data har analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS via en korrelationsanalys och slutligen en multivariat regressionsanalys. Studiens resultat finner inget samband mellan andelen kvinnor och mängd information i hållbarhetsredovisningen. Vi finner inte heller något samband mellan andelen kvinnor och val av ISO eller Global Compact som redovisningsstandard, dock finner vi ett samband med val av GRI som redovisningsstandard. Studien finner inte något enhälligt resultat som visar vilken den kritiska andelen kvinnor i styrelsen är.The aim with the study is to study if there exists a relation between the number of women on board and the sustainability report in companies that´s listed on the Stockholm Stock Exchange. Earlier studies show a positive relation between the number of women on board and the sustainability reports. Therefore have we chosen to study this in companies listed on the Stockholm Stock Exchange. The study is based on positivist research philosophy and uses a deductive approach. We have used a quantitative method and used data from annual reports and Retriever. The population consists of 318, the final sample is 278 companies all listed at the Stockholm Stock Exchange. The data is analysed with the help of SPSS and we have done a correlation analysis and several regression analysis. The study could not find any relation between the number of women on board and the sustainability report. We also could not find any relation between the number of women on board and the choice of ISO or Global Compact. However, we could find a positive relation with GRI. The study could not find a conclusive result to show critical mass.
10
Palmberg, Daniel. "Konstruktionen av CSR : Klädföretags agerande efter institutionella logiker." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10417.
Full textAbstract:
Konceptet Corporate Social Responsibility (CSR) och varför företag väljer att arbeta med det debatteras av många, inom akademin såväl som utanför. Dock finns det en oenighet i vad som inkluderas i ett företags arbete med CSR. Denna studie hävdar att nuvarande teorier som används är oförmögna att förklara den komplexa omgivning som företag verkar inom och därmed inte lyckas ge ett bra svar på denna studies syfte, om hur CSR är konstruerat. Studien nyttjar teorin om institutionell logik som verktyg för att kunna utforska företags arbete med CSR i en komplex omgivning och diskursteori för att åskådliggöra innebörden av CSR och dess konstruktion. Trots mycket forskning inom institutionella logiker, skiljer sig denna studie genom sin användning av CSR-rapporter, insamlade från företag i den uppmärksammade klädbranschen, som källor till data.Studien konstaterar att ett klädföretags arbete med CSR utgår från flera parallella, ofta motstridiga, institutionella logiker som formas genom en komplex omgivnings många olika påtryckningar. Studiens resultat beskriver dessutom ett CSR som inkluderar en moralisk ställning där företagen utför filantropiska handlingar, bortom behovet för deras egen verksamhet. Härigenom illustreras en diskursiv konstruktion av CSR som är lika komplex som den omgivningen där företagen verkar, med flera parallella logiker som influerar. Genom svarandet av syftet, gör studien två bidrag till teorin om institutionell logik. I identifieringen av institutionella logiker blir en helt ny institutionell ordning bekräftad. Slutligen, i användningen av CSR-rapporter för analys, uppvisar studien även hur organisationers egna texter kan användas för att identifiera institutionella logiker.Två implikationer kan göras, där den första rör den makt som företagets olika intressenter har i att influera vad CSR innebär och på så sätt också driva påverkan, som betydande komponenter av en omgivning som företagen visar stor följsamhet till. Den andra implikationen berör nödvändigheten i företags beaktande av en CSR-diskurs som inkluderar en moralisk dimension, med ett åtagande som går bortom intresset för den egna verksamheten.The concept of Corporate Social Responsibility (CSR) and why companies choose to engage in such task is debated by many, both within the academy as well as outside it. There is however a disagreement in what is included in a company’s engagement in CSR activities. This study argues that current theories in use, are unable to explain the complex environment in which companies operate and therefore incapable of providing good answers to this study’s purpose, concerning how CSR is constructed. This study draws on the theory of institutional logics as a tool in exploring a company’s engagement in CSR in a complex environment and discourse theory in visualizing the meaning of CSR as well as its construction. Despite a great amount of research in institutional logics, this study departs from previous research in its exclusive use of CSR-reports, gathered from companies in the remarkable apparel industry, as sources of data.This study concludes that an apparel company´s engagement in CSR activities emanates from several, often contradictive, institutional logics that take form through numerous different pressures in the environment. The result of the study calls for a CSR that includes a moral stance where the companies perform philanthropic deeds, beyond the needs of their own business. Hereby, the study displays a discursive construction of CSR that is equally complex as the environments in which the companies operate, with numerous different yet parallel logics influencing. In answering the purpose, the study makes two contributions to the theory of institutional logics. In identifying the institutional logics, an entirely new institutional order is acknowledged. Lastly, in using CSR-reports in the analysis, this study shows how texts of organisation´s own making can be used in identifying institutional logics.Two implications can be made, the first being the power that different stakeholder of the company has in influencing the meaning of CSR and how they themselves are part of the process. Thus being able to drive change, as important components in an environment to which companies show great compliance. The second implication concerns the necessity in company’s consideration to a discourse of CSR that includes a moral dimension, comprising a commitment that goes beyond a vested interest for the business.
11
Martinsson, Marcus, and Daniel Karlsson. "Hållbarhetsredovisning : Hur kan hållbarhetsredovisningen utvärderas ur ett intressentperspektiv?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-46037.
Full textAbstract:
The purpose of this paper consists of two parts. The first part relates to the development of van der Ploeg and Vanclays tools by creating the questions for their list of questions with the objective to create a model that is useful for stakeholders to assess the quality of sustainability reporting. Second part of the purpose is how the developed model can be used practically and to evaluate sustainability reports from a stakeholder perspective. The model is applied to examine a sample of 31 companies and their sustainability reports. The selection of companies is divided into three different sectors on the Stockholm Stock Exchange: consumer services, raw materials and oil & gas. The research method in this study is based on a quantitative content analysis that aims to make the information in the Sustainability Report comparable and provide an objective and systematic description as the basis for the conclusions that emerged from the study. Conclusions of the study suggest that the model has been improved and that previous problems with the model used for comparisons and structured analysis has been simplified. The developed model has been tested empirically and experiences indicate that the model is working to collect and compile data. The study highlighted, however, difficulties for individual stakeholders to identify issues that are interesting just for them. But in spite of these difficulties is the model useful in full for stakeholders for assessment of sustainability reports.Syftet med uppsatsen består i två delar. Den första delen avser att utveckla van der Ploeg och Vanclays verktyg genom att skapa underfrågor till deras frågeschema. Med målsättningen att skapa en modell som är användbar för intressenter till att utvärdera hållbarhetsredovisningars kvalitet. Andra delen av syftet handlar om hur den utvecklade modellen kan användas praktiskt och utvärdera hållbarhetsredovisningar ur ett intressentperspektiv. Modellen tillämpas för att granska ett urval av 31 företag och dess hållbarhetsredovisningar. Urvalet av företag är uppdelade i tre olika sektorer på Stockholmsbörsen: konsumenttjänster, råvaror samt olja och gas. Forskningsmetoden i studien utgår ifrån en kvantitativ innehållsanalys som syftar till att göra informationen i hållbarhetsredovisningen jämförbar samt ge en objektiv och systematisk beskrivning som ligger till grund för de slutsatser som framkommit i studien. Slutsatser av studien tyder på att modellen har blivit förbättrad och att tidigare problematik med att använda modellen för jämförelser och strukturerade analyser har förenklats. Den utvecklade modellen har sedan testats empiriskt och erfarenheter tyder på att modellen är funktionsduglig för att samla in och sammanställa data. I studien uppmärksammades dock svårigheter för enskilda intressenter att identifiera frågor som är intressanta just för dem. Men trots dessa svårigheter är modellen användbar för att utvärdera hållbarhetsredovisningar i sin helhet ur ett intressentperspektiv.
12
Jakobsson, Sofie, and Ella Werner. "En kartläggning av det föränderliga : CSR-rapportering i årsredovisning från svenska börsnoterade företag." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-45205.
Full textAbstract:
Bakgrund: CSR är ett koncept under ständig förändring med spridda definitioner. Då det är ett frivilligt ansvarstagande skiljer sig rapporteringen åt mellan olika aktörer. Kunskap om rapporten för CSR är bristfällig och behöver fördjupas genom studier av karaktäristika vilka kan påverka graden av rapportering. En uppdaterad jämförelse- och kunskapsbas för företag att utgå från vid CSR-engagemang och upprättandet av rapporter vilket underlättar enhetlig rapportering saknas i dagsläget. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga rapportering av de tre CSR-dimensionerna miljö, ekonomi samt socialt ansvar i årsredovisningar från svenska börsnoterade företag. Vidare är syftet att testa och analysera variablerna nettoomsättning, branschtillhörighet, medelålder, könsfördelning samt ägarstruktur och därigenom förklara deras påverkan på graden av CSR-rapportering. Metod: I studien har författarna tillämpat en kvantitativ ansats med en innehållsanalytisk forskningsmetod. Insamling av data skedde genom granskning av årsredovisningar för 80 bolag noterade på Stockholmsbörsen. Data sammanställdes med hjälp av en framtagen ordlista samt graderingstabell och bearbetades vidare genom hypotestester med statistikprogrammen SPSS samt Stata som analysverktyg. Reslultat: Studien visar på att socialt ansvar är den dimension med högst rapporteringsgrad. Mest fokus av rapporteringen låg på anställda, utveckling samt utsläpp. Studien har vidare påvisat ett säkerställt samband mellan graden av CSR-rapportering och variablerna nettoomsättning, branschtillhörighet, medelålder i styrelse samt ledning och ägarstruktur. För variabeln könsfördelning kunde inte ett statistiskt samband säkerställas.Problem: CSR is a concept under constant change with widespread definitions. As it is an optional responsibility the reporting varies between actors. Knowledge about the report on CSR is deficient and needs deepening through studies of characteristics that can affect the level of reporting. An updated comparison and knowledge base for companies to rely on when working with CSR activities and creating reports that further build uniform reporting is currently missing. Purpose: The purpose of this study is to survey the reporting of the three dimensions of CSR, environment, economic and social, in annual reports of Swedish listed companies. The purpose is further to test and analyse the variables net sales, branch of business, mean age, gender balance and ownership structure to explain their impact on the level of CSR reporting. Method: In this study the authors applied a quantitative method with a content analysis research method. Collection of data was conducted through a review of annual reports for 80 listed companies at the Stockholm Stock Exchange. Data was compiled through a created list of words and a grading table and was further processed with hypothesis tests analysed in the statistic data programs SPSS and Stata. Results: This study shows that the social dimension of CSR has the highest level of reporting. The main focus was on employees, development and emission. The study has proven a statistically assured relation between the level of CSR reporting and net sales, branch of business, mean age of people in leading positions and ownership structure. For the variable gender balance no statistically assured relation could be found.
13
Ytterberg, Cecilia, and Maria Broman. "Hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer : En studie av två svenska statliga företag." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25293.
Full text
14
Holmqvist, Evelina. "Förändringar i tjänsteföretags hållbarhetsredovisning : En longitudinell studie på svenska storbanker." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-346.
Full textAbstract:
I och med att människor i dagens samhälle blivit mer insatta i hållbarhetsfrågor har efterfrågan på hållbara organisationerökat.Detta har medfört att många organisationer valt att frivilligt börja hållbarhetsredovisa för att visa att dem är bra samhällsaktörer och på så sätt uppnå legitimitet. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur legitimitet kan eftersträvas i tjänsteföretags hållbarhetsredovisninggenom att beskrivahur hållbarhetsredovisningutvecklats över tid,samt identifiera bakomliggande orsaksfaktorer för varförrapporteringensförändring och utveckling skettmed tiden.För att besvara studiens syfte har en longitudinell studie på Sveriges fyra storbanker genomförts. Studien genomfördes genom både innehållsanalyser av hållbarhetsredovisningarna från dess att bankerna började hållbarhetsredovisa fram till den senast publicerade, samt genom intervjuer med tre av storbankerna. Utifrån Global Reporting Initiatives (GRI:s)kategorier om samhällsansvar (ekonomisk påverkan, miljöpåverkan och social påverkan) har förändringar i kommunikationen identifierats. Analysen visar att de bakomliggande faktorerna till varför förändring i bankernas hållbarhetsredovisning skett med tiden är på grund av att GRI:s riktlinjer förändrats, aktuella frågor i omvärlden och samhället har förändrats vilket medfört att vissa frågor fått ett större utrymme i bankernas hållbarhetsredovisning. Bankerna anpassar även innehålli hållbarhetsredovisningen efter vad deras intressenterefterfrågar och kraven som dem ställer på bankerna,vilket är i linje med den institutionella teorin.Vidare fångar bankerna även upp vad konkurrenterna redovisar om för att ta reda på vilket sätt som verkarbästatt göra det på. Redovisningen om den sociala påverkan har med tiden fått allt större utrymme i redovisningen, medan redovisningen om bankernas miljöpåverkan haft en nedåtgående trend. Detta har förklarats genom att intressenternas medvetenhet gällande hållbarhetsfrågor ökat och att dem nu efterfrågar mer social information frånorganisationerna än vad dem tidigare har gjort, då efterfrågan på miljöinformation var stor. En banks direkta miljöpåverkan bedöms även vara relativt begränsad givet deras faktiska verksamhet vilket också lett till att redovisningen om miljön minskat.As people in today's society have become more aware of sustainability issues, the demand for sustainable enterprises has increased. This has resulted that many companies have chosen to voluntarily begin to implement the sustainability report to show that they are good actors in society and thereby achieve legitimacy. The purpose of this study is to create an understanding of how legitimacy can be pursued in service companies sustainability report by describing how sustainability reporting has developed over time and to identify the underlying causal factors for why reporting change and development has occurred over time. To address the purpose of the study, a longitudinal study of Sweden's four major banks has been conducted. The study was conducted through both the content analysis of sustainability reports, from when the banks began to sustainability report to the latest published, as well as through interviews with three of the major banks. Based on the Global Reporting Initiative (GRI) categories of corporate social responsibility (financial, environmental and social impacts), changes in the banks communication has been identified. The analysis of the categories shows that the underlying factors why changes in the major banks Sustainability reports has occurred over time is due to the GRI’s guidelines have changed, current issues in the world and society have changed, which meant that certain issues have a larger space in the Sustainability reports. Banks also adapts the content of the sustainability report according to what their stakeholders demand and the requirements they place on the banks, which is consistent with the institutional theory. Further, the major banks also capture what their competitors has reported to find out what seems best. The report on the social impact has over time become more increasingly significant in sustainability accounting, while accounting for banks' environmental impact been on a downward trend. This has been explained by stakeholders' increasingly awareness regarding sustainability issues and that they are now demanding more information about organizations social impacts than they previously did, when the demand for environmental information was great. A bank's direct environmental impact is also expected to be relatively limited given their actual operations, which has also lead to decrease about the reporting of the environmental impacts.
15
Danarp, Martin, and Anas Ramish. "Sustainability reports - Legitimizing negative aspects : A qualitative study on the Swedish steel industry." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-160729.
Full textAbstract:
Problem: Legitimacy is a resource that organizations depend on for their survival. According to legitimacy theory companies need to make sure that they are recognized as operating within the bounds and norms of society and sustainability reports is a way for companies to communicate this. Due to an addition to the Swedish annual accounting law in 2016, large companies are required to produce a sustainability report and to report the consequences that the company operations has on the environment, social conditions, employees, respect for human rights and counteracting corruption. Because companies are required to disclose these negative aspects, they need to do it strategically to not damage their legitimacy. Purpose: The purpose of this study is to understand how Swedish companies in the steel industry legitimize negative aspects of their operations in sustainability reports and to understand if there is a pattern between the type of negative aspect disclosed and the type of legitimation strategy used. Method: To achieve the purpose of our study, a qualitative method has been used. A multiple case-study with a document analysis has been conducted on the sustainability reports of Sandvik, SSAB, Boliden, LKAB and Outokumpu for year 2018. To conduct this study, legitimacy theory and Hahn & Lülfs (2014) legitimation strategies have been essential to fulfill the purpose. Results: Swedish companies in the steel industry use Hahn & Lülfs (2014) legitimation strategies and our new identified legitimation strategy, balancing, to legitimize negative aspects in their sustainability reports. We found four clear patterns between the type of negative aspect reported and the strategy used to legitimize the aspect. Conclusion: Our findings confirm that Hahn & Lülfs (2014) strategies to explain how companies legitimize negative aspects in sustainability reports are also applicable to the Swedish steel industry. The contribution to previous research on this topic is the new additional strategy that is used by the analyzed companies.
16
Otter, Malin, and Adam Samuelsson. "Hållbarhet är målet : Hållbarhetsredovisning inom svensk elithandboll." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-17217.
Full textAbstract:
Nowadays Swedish professional handball clubs carry out extensive sustainability work. In addition to engaging many people through the activities of the associations, they also contribute positively to society through external projects and activities. Despite the work being carried out, the clubs are not that involved in disclosing their work in a sustainability report. Sustainability reporting aims to report the organization's impact on sustainable development and is an expression of social responsibility. The study is based on the legitimacy theory and stakeholder theory's assumptions about expectations and interactions with society. The study is focused on clubs that are active in the top league of Swedish men’s handball, Handbollsligan. The purpose of this study is to understand the reasons why Swedish professional handball clubs do not report sustainability, even though the theories and previous studies point out many benefits to it. The study has been performed in a two steps approach, a document study was performed first and then interviews. The document study of the club’s annual reports has shown a poor disclosure of sustainability information. Subsequently, interviews with representatives of the clubs have been carried out in order to generate an understanding of why the clubs do not report their sustainability work. The study shows that none of the Swedish professional handball clubs have a sustainability report and have a lack of sustainability information in their annual report. The study highlights several reasons why the clubs do not have sustainability reports. It indicates that the clubs instead choose to communicate the sustainability work they perform via social media and through their websites. Other reason is a lack of knowledge of what a sustainability report is and contains, and the deficiency of the resources required for elaborating the report. Further the clubs also experience low expectations and demands from stakeholders regarding sustainability reporting. Norms within the field of activity and the culture within the clubs also form the basis for the lack of sustainability disclosure. The study's contribution is primarily a guidance and an increased understanding for the clubs within Swedish professional handball regarding sustainability reporting.
17
Thyssen, Jacqueline, and Christiane Hinrichs. "Online communication of CSR by Swedish MNEs : A multiple case study." Thesis, Högskolan Väst, Avd för företagsekonomi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-7923.
Full textAbstract:
Most multinational enterprises face difficulties regarding what and how to best communicate activities related to corporate social responsibility. Therefore, this master thesis addresses the online communication of corporate social responsibility by Swedish multinational enterprises. The purpose is to contribute to the understanding of the way Swedish multinational enterprises reveal messages regarding corporate social responsibility to their international stakeholders while communicating with them online via their websites and social media. This research is of qualitative nature and follows a multiple case study design. The six Swedish MNEs the Volvo Group, H&M, Atlas Copco, Securitas AB, Svenska Kullagerfabriken, and Svenska Cellulosa AB are included in the sample. Two methods for data collection are combined: online observation of the communication regarding corporate social responsibility on the corporate websites including sustainability reports or alike and in social media as well as qualitative, semi-structured interviews with the employees in charge of corporate social responsibility. The results indicate that the examined multinational enterprises communicated corporate social responsibility in different ways depending on whether they communicate via their corporate websites, their reports or in social media. This master thesis concludes with practical recommendations for multinational enterprises involved in communication of corporate social responsibility.
18
Clausson, Rasmus, and Linus Sjögren. "Hållbarhetsrapporter och aktievärde : Värderas frivilliga och lagstadgade hållbarhetsrapporter lika?" Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-173419.
Full textAbstract:
En hållbar värld blir mer och mer viktigt för världens befolkning. Det märks inte minst genom ett EU-direktiv från 2014. Direktivet innebär att en del företag i medlemsländerna blir tvingade, genom egna lagar, att upprätta hållbarhetsredovisningar. I Sverige infördes lagen under 2016 och gäller för räkenskapsår som inleds 2017. Frågan som undersöks i denna studie är om det finns någon skillnad mellan frivilliga och lagstadgade hållbarhetsredovisningar gällande aktiepris och finansiella nyckeltal. Studien tar hänsyn till förändringarna i justerat aktiepris (RI), price-to-earnings och price-to-book för att uttala sig om företagen som enbart har lagstadgade hållbarhetsredovisningar påverkas mer eller mindre än företagen som haft hållbarhetsrapporter för samtliga undersökta år. Fokuset ligger i brytpunkten mellan perioden 2015–2016 och 2017–2018 och undersöker om de olika grupperna av företag har en förändring som är signifikant skilt från varandra, vilket skulle innebära att lagstadgade hållbarhetsredovisningar tas emot annorlunda är frivilliga rapporter. Vidare kommer studien också att undersöka huruvida olika företagsfaktorer ökar sannolikheten för en frivillig hållbarhetsrapport. Det finns tidigare studier som undersöker hållbarhetsredovisningars effekter. Bland annat studerade Lo och Sheu (2007) amerikanska bolag om samband fanns mellan hållbart företagande och marknadsvärde. Deras resultat visar att hållbara amerikanska bolag hade en högre värdering än företag som inte var hållbara. Andra forskare som ifrågasätter hållbarhetsredovisningarnas effekter är Lys et al.(2015) som undersökte om det finns någon relation mellan företagens avkastning och dess kostnader för hållbarhetsarbete. Deras slutsats var att de inte kunde avgöra om det fanns ett positivt samband mellan de två. De teoretiska perspektiven som denna studie baseras på är intressentmodellen, principal-agentteorin, signalteorin, disclosure-teorin och effektiva marknadshypotesen. Resultatet visar ingen statistisk signifikans mellan grupperna. Studiens resultat antyder dock att företag med frivilliga hållbarhetsredovisningar har högre förändring i finansiell avkastning än företag med enbart lagstadgade rapporter. Resultatet tyder på att det inte finns någon anledning för företagen att invänta lagkrav och att det inte heller finns möjlighet att generera överavkastning på företag vid införandet av lagkrav på rapporterna. Resultatet visar även att företagsfaktorerna storlek och tillväxt är av betydelse för sannolikheten att företaget upprättat en frivillig hållbarhetsrapport. En viktig aspekt som inte får glömmas är att området fortfarande behöver mer forskning och att denna studie är enbart en del i att förklara effekterna av lagstadgad hållbarhetsredovisning.
19
Eriksson, Per, and Peter Forsberg. "Corporate Social Responsibility och hållbarhetsredovisning i tre svenska företag." Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-6238.
Full textAbstract:
Datum: 2009-06-02
Nivå: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 hp
Författare: Peter Forsberg och Per Eriksson
Handledare: Esbjörn Segelod
Titel: Corporate Social Responsibility och hållbarhetsredovisning i tre svenska företag
Problem: Vilket CSR-arbete har Atlas Copco, Vattenfall och ICA idag och hur redovisas resultatet? Har de skett några förändringar i vad bolagen redovisar idag i sina hållbarhetsredovisningar jämfört med 2005?
Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Atlas Copco, ICA och Vattenfall arbetar med CSR idag och hur deras hållbarhetsredovisningar presenteras 2008 jämfört med 2005.
Metod: För att genomföra undersökningen har vi valt att intervju de tre företagen, granska deras hållbarhetsredovisningar från 2005 respektive 2008 och studerat litteratur.
Resultat: Resultat vi kom fram till är att arbetet är organiserat på olika sätt men gemensamt för bolagen är att många har CSR-frågor som en del i sitt arbete och att det rapporteras in och sammanställas. Alla tre bolagen har förbättrat sin presentation av hållbarhetsredovisningarna, exempelvis har strukturen blivit tydligare i de nyare rapporterna. Jämfört med 2005 har två av tre bolag utökat sin rapportering av prestandaindikatorer trots att dessa totalt har minskat sedan övergången från Guidelines 2002 till nya G3. Två av tre bolag har även fått sina rapporter granskade av revisionsbolag.
Date: 2009-06-02
Level: Master thesis in management accounting, 15 credits
Authors: Peter Forsberg and Per Eriksson
Tutor: Esbjörn Segelod
Title: Corporate Social Responsibility and sustainability report in three Swedish companies
Problem: What are Atlas Copco, Vattenfall and ICA doing in the field of CSR today and how is the result presented? Have there been any changes with regard to what the companies declare today in their sustainability reports compared to 2005?
Purpose: The purpose with this essay is to investigate how Atlas Copco, ICA and Vattenfall works with CSR today and how their sustainability reports are presented 2008 compared to 2005.
Method: To carry out the investigation we have chosen to interview the three companies, review their sustainability reports from 2005 and 2008 and study literature.
Result: The result we have come down to is that the work is organized in different ways in the three companies. Common to the interviewed companies is that many CSR-questions constitute an integral part of their businesses. All three companies have improved their presentation of the sustainability report, for example have the structure of the report improved in later reports. In comparison to 2005 two out of three companies have expanded their report of performance indicators in spite of decreasing numbers of performance indicators since the change from Guidelines 2002 to the new G3. Two out of three companies have also had their reports third party checked by audits.
20
Högfeldt, Laila, and Koinberg Rebecca Hugosson. "Hur Redovisar Dagligvarubranschen Socialt Ansvar?" Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17882.
Full textAbstract:
Företags vilja att hållbarhetsredovisa har ökat markant under 2010-talet. I och med den ökade tillämpningen av hållbarhetsredovisning skapas även behov av ett ramverk. Det ramverk som idag är det mest framträdande inom hållbarhetsredovisning har skapats av organisationen Global Reporting Initiative (GRI). GRIs mål är att frivillig hållbarhetsredovisning ska vara lika tillförlitlig och jämförbar som finansiella rapporter.Hållbarhetsbegreppet kan delas in i tre områden vilka är social, ekonomisk och miljömässig. Resultat från tidigare forskning visar att det råder stora brister inom hållbarhetsredovisning eftersom redovisningen är frivillig och det därmed inte föreligger några lagstadgade krav. Tidigare forskning visar även att socialt ansvar är den del i hållbarhetsredovisningen som är mest bristfällig. Den här studien kommer således att studera Sveriges tre största dagligvaruföretags redovisning av socialt ansvar i jämförelse av år 2008 och år 2013.Studiens syfte är att undersöka hur dagligvaruföretagen redovisar socialt ansvar enligt GRIs riktlinjer samt vilka kvalitetsförändringar som skett i dagligvaruföretagens redovisning av socialt ansvar genom att jämföra år 2008 och år 2013. För att se hur företagen redovisar enligt GRIs riktlinjer studeras dagligvaruföretagens redovisningar utifrån GRIs resultatindikatorer inom socialt ansvar. Vidare studeras dagligvaruföretagens redovisningar från år 2008 och år 2013 för att jämföra redovisningarna och på så vis se vilka kvalitetsförändringar som företagens redovisning visar. Kvalitetsförändringarna studeras utifrån kvalitetsprinciperna neutralitet, precision och jämförbarhet.Studiens resultat visar att dagligvaruföretagen redovisar fler av GRIs indikatorer inom socialt ansvar år 2013 jämfört med år 2008. Trots att fler indikatorer redovisas brister dagligvaruföretagen fortfarande i att redovisa en stor del av indikatorerna. Kvalitetsprinciperna neutralitet, precision och jämförbarhet kan inte anses vara uppfyllda varken år 2008 eller år 2013 trots att redovisning av socialt ansvar för svenska dagligvaruföretag förbättrats i kvalitet mellan åren.Hållbarhetsredovisning av socialt ansvar har förbättrats mellan år 2008 och år 2013 då fler indikatorer redovisas. Dock behöver de studerade företagen fortsätta utveckla redovisningen av socialt ansvar för att mer fullständigt tillämpa GRIs indikatorer. Det är inte endast tillämpningen av indikatorerna som dagligvaruföretagen behöver förbättra inom redovisningen, de behöver även förbättra kvaliteten i redovisningen. Genom att skapa hållbarhetsredovisningar med neutralitet, precision och jämförbarhet kan kvaliteten av rapporterna höjas.Program: Civilekonomprogrammet
21
Márová, Klára. "Analýza aktivit Commerzbank AG v oblasti společenské odpovědnosti a návrhy na zlepšení." Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2009. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-17915.
Full textAbstract:
The thesis deals with Corporate Social Responsibility (CSR). Theoretic part is focused on themes of sustainable development and corporate social responsibility. The focus is concentrated on G3 Standard of Global Reporting Initiative, that is used to make CSR report of Commerzbank AG in practical part. Fundamental part pays attention to chart Commerzbank AGs'activities in corporate social responsibility and improvement proposals.
22
Enström, Frida, and Emma Hermanssson. "Utvärdering av hållbarhetsredovisning : En studie som visar viktiga faktorer vid aktieägarnas utvärdering och jämförelser av hållbarhetsredovisningar." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-14152.
Full textAbstract:
Bakgrund Idag inkluderas arbetet med CSR i företagens verksamheter och de upprättar också hållbarhetsredovisningar vilket är en följd av ökade påtryckningar från samhället och företagets intressenter, däribland aktieägare. Tidigare studier konstaterar att informationen i hållbarhetsredovisningar varierar väldigt mycket vilket försvårar möjligheten att som läsare kunna utvärdera olika hållbarhetsredovisningar och jämföra mellan olika företag. Till exempel måste aktieägarna tolka och värdera CSR-aktiviteterna på rätt sätt för att det ska skapa ett värde för dem. Företagets arbete med CSR kan skapa värde genom att det ökar förtroendet hos intressenterna och vid negativa händelser skyddar det företaget. Syfte Vårt syfte är att bidra med förståelse för hållbarhetsredovisningens användbarhet vid en jämförelse mellan olika företag samt vilken information som är viktig för aktieägare att utvärdera i hållbarhetsredovisningar. Genomförande Vi har genomfört vår studie i linje med den kvalitativa metoden. Vi har samlat in empiri via sex semistrukturerade intervjuer. Analysen av det empiriska resultatet i förhållande till de teorier och de tidigare studierna som presenterats i vår teoretiska referensram har lett till fram till vår slutsats. Resultat Studien visar att transparens, trovärdighet och väsentlighet är viktiga faktorer för aktieägare att utvärdera i hållbarhetsredovisningar. Aktieägare bör dessutom utvärdera risker, samt sannolikheten att dessa kommer inträffa och vad det kommer att få för konsekvenser. Vår studie visar att hållbarhetsredovisningarna är användbara vid en jämförelse mellan olika företag eftersom utvärderingen sker utifrån helhetsperspektiv, vilket gör att aktieägarna kan bortse att hållbarhetsrapporterna redovisar olika slags information.Background Today companies include CSR in their operations and establish sustainability reports which is a consequence of increased pressure from society and company stakeholders, including shareholders. Previous studies find that the information in sustainability reports varies, which complicates the ability of readers to evaluate different sustainability reports and compare it between companies. For example, to receive value from the CSR-activities, shareholders must in a correct way interpret and value the activities. Companies' work with CSR can create value for shareholders by increasing the trust of stakeholders which leads to protection of the company when negative events occur. Purpose Our purpose is to contribute to understanding the use of sustainability reports when comparing between different companies and what information that is important for shareholders to evaluate in sustainability reports. Methods We conducted our study in line with the qualitative method. The empirical data was gathered through six semi-structured interviews. Analyses of the empirical result in relation to theories and previous studies presented in our theoretical framework led to our conclusions. Results This study shows that transparency, credibility and essential are important factors for shareholders to evaluate in sustainability reports. Shareholders should also evaluate risks, as well as the probability that these will occur and what it will have for consequences. Our study shows that sustainability reports are useful when comparing different companies because the evaluation is based on the comprehensive picture, which allows shareholders to ignore the fact that the companies report different types of information.
23
Cesar, Lovisa, Hanna Darius, and Rebecca Fors. "Argumentativ CSR-kommunikation. : En studie om hur svenska modeföretag legitimerar sin outsourcade produktion." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23462.
Full textAbstract:
Modebranschen präglas av ett ständigt sökande efter billigast möjliga arbetskraft. Som en konsekvens väljer företag som opererar inom denna sektor vanligen att outsourca sin produktionsfunktion till en tredje part bortom hemmamarknaden. Ett sådant beslut kan vidare ge upphov till en komplex försörjningskedja. I förlängningen har detta medfört att granskningen från samhällets alla aktörer blivit allt mer omfattande. Detta då missöden och skandaler gällande den outsourcade produktionen uppdagats. Kritik kring bristande kontroll och insyn i leverantörsledet har därför inneburit att företagen funnit sätt att argumentera för sin verksamhet och de sourcing beslut som tagits. Studiens syfte är att synliggöra de argumentationstekniker som används kring rättfärdigandet av en outsourcad produktion. Detta besvarades genom att i en diskursiv analysmetod undersöka och kategorisera svenskamodeföretags språkanvändning samt de argumentativa kategorier som återfanns i deras hållbarhetsredovisningar. Detta gjordes med hjälp av ett ramverk som modifierades och utvecklades under studiens gång. Resultatet visar att samtliga studieobjekt använder sig av argumentationstekniker som vidare kan härledas till analysmodellens olika huvudkategorier. Dessa verkar i legitimerande syfte och gör att företagen framstår som ansvarstagande kring den outsourcade produktionen. Studien bidrar till att ge läsare av företagens hållbarhetsredovisningar möjligheten att ta till sig informationen utifrån ett mer kritiskt förhållningssätt.The fashion industry is characterized by a constant search for the cheapest possible labor. As a consequence, companies operating in this sector usually choose to outsource their production function to a third party outside the home market. Furthermore, such decision can give rise to a complex supply chain. As a result, the scrutiny from all actors in society has become more extensive as mishaps and scandals regarding the outsourced production have been discovered. Criticism about lack of control and transparency in the supply chain has therefore meant that companies have found ways to argue for their operations and the sourcing decisions that have been made. The purpose of the study is to highlight the argumentative techniques used to justify outsourced production. This was answered by investigating and categorizing the use of argumentative categories in Swedish fashion companies sustainability reports. The methodology used was a discourse analysis. The analysis was based on a previously designed framework that was modified during the study. The result shows that all study objects use argumentation techniques that can further be linked to different main categories of the analysis model. These arguments are used in order to legitimize the companies CSR-activities connected to the outsourced production. The study helps to give readers of the companies sustainability reports the opportunity to access the information based on a more critical approach. The thesis is written in Swedish.
24
Eriksson, Amanda, and Joakim Fridman. "Den goda maten : Hur Kommuniceras CSR-arbete till och av lokala franchisetagare? En fallstudie på ICA Gruppen AB." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85344.
Full textAbstract:
CSR har varit ett välbekant ämne sedan 1950-talet och antal franchisesamar- beten i Sverige ökar visar Svenska Franchiseförenings undersökning från 2018. Teorin beskriver även vikten av en tydlig kommunikation och strategi för franchisekoncernens CSR-arbete, trots detta finns det ett gap av studier specifikt inriktade på CSR inom franchising. Därför avser studien att bidra med en fördjupad förståelse för hur CSR-arbete kommuniceras till och av lo- kala franchisetagare. Studien utgick från en induktiv kvalitativ fallstudie på ICA Gruppen där empirisk data insamling skedde via analys av organisat- ionsdokument i form av den centrala hållbarhetsredovisningar från redovis- ningsår 2017 och 2018. Empirisk data insamlades även via semi-strukture- rade intervjuer med två stycken ICA Maxi franchisetagare. Empirisk data i form av den centrala hållbarhetsredovisningen avsågs bidra med förståelse för hur CSR-arbetet kommuniceras till lokala franchisetagare, medan de se- mistrukturerade intervjuerna avsågs bidra med förståelse för hur den lokala franchisetagaren tolkar och implementerar det centralt kommunicerade CSR- arbetet. Studiens slutsats är att franchisegivaren redogör för en global kom- munikationsstrategi gällande CSR-arbetet i hållbarhetsredovisningen, medan franchisetagaren i sin tur utformar sitt CSR-arbete anpassat till de lokala för- utsättningarna och möjligheterna.
25
Olsson, Magnus, and Karl Ambrosiusson. "Hållbarhetsinformation i VD-ordet : En kvantitativ studie av företag på OMX Stockholm LargeCap." Thesis, Högskolan Dalarna, Företagsekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27927.
Full textAbstract:
Titel: Hållbarhetsinformation i VD-ordet- En kvantitativ studie av företag på OMX Stockholm Large CapFörfattare: Magnus Olsson och Karl AmbrosiussonBakgrund: VD-ordet är ett frivilligt avsnitt i årsredovisningen där företagsledningen och den verkställande direktören har möjlighet att uttrycka sig om det gångna året och framtiden. VD-ordet är en av de mest lästa delarna i årsredovisningen. Denna uppsats fokuserar på i vilken utsträckning hållbarhetsinformation framhävs i VD-ordet. Hållbarhetsredovisning är sedan 2016 ett krav för större företag och 2017 års årsredovisningar är de första som måste innehålla en hållbarhetsrapport.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utforska om lagändringen med krav på hållbarhetsrapportering har påverkat i vilken utsträckning hållbarhetsinformation presenteras i VD-ordet. Syftet är vidare att förklara om företagets storlek är en faktor som påverkar mängden hållbarhetsinformation som presenteras i VD-ordet.Metod: Kvantitativ innehållsanalys har tillämpats för att mäta i vilken utsträckning hållbarhetsinformation används i VD-ordet genom att räkna hur ofta begrepp som förknippas med hållbarhet förekommer.Slutsats: Mängden hållbarhetsinformation i VD-ordet har ökat mellan 2016 och 2017, men lagändringen har inte medfört någon extra påverkan. Resultatet visar också att ett företags storlek inte påverkar mängden hållbarhetsinformation i VD-ordet hos de undersökta företagen.Title: Sustainability information in the CEO letter- A quantitative study of companies at OMX Stockholm Large CapAuthors: Magnus Olsson and Karl AmbrosiussonBackground: The CEO letter is a voluntary section in the annual report where the management together with the CEO have the opportunity to express themselves about the past year and future expectations. The CEO letter is one of the most read parts in the annual report. This essay focuses on to what extent the CEO letter presents sustainability information. A Sustainability report has been a requirement for bigger companies since 2016 and the annual reports of 2017 are the first reports that have to contain a sustainability report.Purpose: The purpose of this essay is to find out if the new sustainability reporting requirements has affected the extent of sustainability information presented in the CEO letter. The purpose is further to explain whether the size of the company is a factor that affects the amount of sustainability information presented in the CEO letter.Method: Quantitative content analysis has been applied to measure the extent to which sustainability information is used in the CEO letter. It’s used by counting the frequency of concepts associated with sustainability.Conclusion: The result shows that the amount of sustainability information in the CEO letter has increased between 2016 and 2017, but that the change in the law did not have any additional impact on the amount of sustainability information. The result also shows that size of the companies doesn’t affect the amount of sustainability information in the CEO letter for the investigated companies.
26
Bahram, Diana, and Natalya Serevetnyk. "Hållbarhetsredovisning i svenska statliga och icke-statliga företag." Thesis, Södertörn University College, School of Business Studies, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3212.
Full textAbstract:
This study deals with sustainability reporting in three governmental and three non-governmental Swedish companies in different industries. With increasing demands from the society regarding company’s CSR - Corporate social responsibility, the perspective of accounting gets broader and covers even non-financial information to meet not only the owners’ demands but also others stakeholders' requirements. Sustainability has become an important tool for creating company’s business value and a positive sustainable external image. Different requirements in the field of such accounting for state and non-state enterprises make the phenomenon interesting to study. The purpose of this study was to find out how the sustainability reporting differs between governmental and non-governmental Swedish companies and how it is influenced by the legitimacy and stakeholders’ perspective.
The six companies included in the case study were state-owned SAS, Vattenfall and TeliaSonera and non-governmental Peab, Alfa-Laval and RNB Retail and Brands. To understand the phenomenon and explain the empirical data the using of legitimacy and stakeholder theories were helpful. Furthermore, mandatory and optional regulations in the area were presented, as well as the Global Reporting Initiative (GRI) guidelines, which are becoming more recognized as a standard for sustainability reporting. The Empirical data was taken from interviewing the qualified people from the respective companies, corporate sustainability reports and other sustainability-related information. After the completed research it revealed that sustainability reporting is different depending on the type of company, its business and its stakeholders. The non-mandatory regulation in the area creates flexibility for the company, which gives companies greater capacity and opportunity for self-regulation within the CSR field.
27
Bohatová, Zuzana. "Analýza ekonomických přínosů CSR aktivit ve společnosti Plzeňský Prazdroj, a.s." Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2008. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-5324.
Full textAbstract:
The thesis deals with corporate social responsibility (CSR) of Plzeňský Prazdroj, a.s., where first of all I focused on analysing programme Občanská volba with the help London Benchmarking Group and suggested how to cultivate activities with local community. The first chapter of my diploma thesis describes general data about corporate social responsibility and the history of it. In the second chapter, the practical one, is described corporate social responsibility of Plzeňksý Prazdroj in detail. The following chapter deals with programme Občanská volba. In addition of analysis of economic contributions corporate social responsibility I tried to find out the answer on a question if Plzensky Prazdroj fulfils the CSR conception. This is very important for internal users but also for stakeholders.
28
Truong, Alex, and Walid Dost. "Hållbarhetsredovisning i bankbranschen : En kvalitativ studie över hur banker kommunicerar sitt hållbarhetsarbete." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23464.
Full textAbstract:
Hållbarhetsredovisning är ett instrument som har två grundläggande funktioner: ett instrument för ökad transparens och ett för styrning av hållbarhetsprocesser. Transparensperspektivet innefattar hur företaget genom sin hållbarhetsredovisning kan presentera sitt hållbarhetsarbete så att det blir mer synligt för dess intressenter. Styrningsperspektivet handlar om hur företag kan kontrollera, mäta och målstyra de hållbarhetsfrågor som anses vara viktiga genom hållbarhetsredovisning. I dagsläget är det framförallt större företag som väljer att hållbarhetsredovisa. Forskning visar att företag inom miljökänsliga branscher lägger större vikt vid hållbarhetsredovisning än företag inom mindre miljökänsliga branscher. Under hösten 2016 infördes en lagändring i årsredovisningslagen som innebär att alla stora svenska företag är skyldiga att hållbarhetsredovisa. Eftersom bankerna är en mäktig aktör i kampen för en hållbar utveckling vill vi undersöka hur lagkravet har påverkat bankernas hållbarhetsredovisning och även om bankernas hållbarhetsredovisning håller på att utvecklas till en standard för branschen. Syftet med uppsatsen är att undersöka förekomsten av förändringar i hur företag inom den svenska bankbranschen redovisar sitt hållbarhetsarbete efter införandet av den nya redovisningslagen. Vidare vill vi undersöka förekomsten av likheter mellan bankernas hållbarhetsredovisning och om det går mot en normativ riktning för branschen. Vår studie ska bidra till den befintliga forskningen inom området för hållbarhetsredovisning. För att kunna besvara på vårt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv forskningsansats. Vår forskning utgår från befintliga teorier på området och syftet är att undersöka om vi kan finna bevis för dessa teorier i vår forskning. Vår analys visar att det har skett en tydlig förändring i hur bankerna kommunicerar de olika nyckelorden och den kontext inom vilken orden används. För samtliga banker har det skett en markant ökning av ord kopplat till kontexten ledningsperspektiv och värderingar och principer. Dessutom har andelen ord kopplat till kontexten framtida planer minskat avsevärt. En annan slutsats som vi har kunnat dra är att det nya lagkravet även har bidragit till en ökad jämförbarhet av hållbarhetsredovisningen mellan företag inom samma bransch. Det kan förklaras med att företag inom samma bransch oftast har samma utmaningar, risker och centrala resultatindikatorer.Sustainability reporting is an instrument that has two basic functions: an instrument for increased transparency and one for controlling sustainability processes. The transparency perspective includes how the company can present its sustainability work through its sustainability report so that it becomes more visible to its stakeholders. The governance perspective is about how companies can control, measure and target the sustainability issues that are considered important through sustainability reporting. At present, it is mainly large companies that choose to make sustainability reports. Research shows that companies in environmentally sensitive industries place greater emphasis on sustainability reporting than companies in less environmentally sensitive industries. In autumn 2016, a legislative amendment was introduced in the Annual Accounts Act, which means that all major Swedish companies are obliged to report on sustainability. As the banks are a powerful player in the struggle for sustainable development, we want to investigate how the legal requirement has affected the banks 'sustainability report and even if the banks' sustainability report is developing into a standard for the industry. The purpose of the thesis is to investigate the occurrence of changes in how companies in the Swedish banking industry report their sustainability work after the introduction of the new Accounting law. Furthermore, we want to investigate earlier times of similarities between the banks' sustainability reporting and whether it is moving towards a normative direction for the industry. Our study will help with existing research in the area of sustainability reporting. In order to answer our purpose, we have chosen a qualitative research strategy with a deductive research approach. Our research is based on existing theories in the area and the purpose is to investigate whether we can find evidence for these theories in our research. Analyzes show that there has been a clear change in how the banks communicate the various keywords and the context within it or the words. For all banks, there has been a significant increase in words linked to the context management perspective and values and principles. In addition, the proportion of words linked to the context of future plans has decreased significantly. Another conclusion we have been able to draw is that the new legal requirement also contributes to increase Affordability of the Sustainability Report between companies within the same industry. This can be explained by companies in the same industry often have the same challenges, risks and key performance indicators.
29
Lajmi, Amira. "CSR governance practices : interactions and implications for the firm’s market valuation." Thesis, Le Mans, 2020. http://www.theses.fr/2020LEMA2002.
Full textAbstract:
Cette thèse propose d'examiner l'impact des pratiques de gouvernance RSE sur la valeur de marché de l’entreprise. En particulier, nous analysons le rôle modérateur que joue le comité RSE et l’assurance RSE, en tant que deux mécanismes de gouvernance axés sur le développement durable, dans la relation entre le reporting en matière de responsabilité sociale et la valeur de marché de l’entreprise. En utilisant un échantillon de sociétés françaises appartenant à l'indice SBF 120 sur deux périodes différentes de 2001 à 2011 et de 2007 à 2017, nos résultats montrent que le comité RSE et l’assurance RSE peuvent constituer un outil stratégique de premier plan pour améliorer la capacité de l’entreprise à divulguer davantage de renseignements sur ses obligations en matière de RSE. L’investigation de terrain permet de conclure que le comité RSE et l’assurance RSE puissent se substituer l’un à l’autre. En étudiant leur impact sur la valeur de marché de l’entreprise, les résultats indiquent que l’avantage de disposer d’un comité RSE et/ou d’une assurance RSE ne provient pas de son effet direct sur la valeur de marché telle que mesurée par le Q de Tobin, mais plutôt de son rôle modérateur entre le reporting RSE et la valeur de marché. En effet, l’impact d’un reporting RSE de qualité sur la valeur de marché de l’entreprise est positif lorsque les entreprises optent pour un comité RSE. En revanche, pour les entreprises faisant recours à l’assurance RSE, l’impact d’un reporting RSE de qualité sur la valeur de marché de l’entreprise n’est positif que pour les entreprises exposées à des risques environnementaux élevés, démontrant un besoin sans équivoque de gérer leur image et de gagner en légitimité. Notre recherche est complétée par l’examen du rôle modérateur de la mise en place des services de l’assurance RSE de qualité, dans la relation entre la divulgation d'un rapport de développement durable autonome et la valeur de marché de l'entreprise. Le résultat trouvé renforce la contribution des services d'assurance de qualité à la pertinence des rapports RSE autonomesThis thesis attempts to examine the impact of CSR practices on firm market value. Particularly, we analyze the moderating role of the two sustainability-oriented corporate governance mechanisms, CSR committee and CSR assurance on the relationship between CSR reporting and the firm’s market value. Using a sample of French firms belonging to the SBF 120 index over two different periods from 2001 to 2011 and from 2007 to 2017, our results show that both CSR committee and CSR assurance act as a strategic tool to enhance the company’s ability to disclose more on CSR duties. We also show that the creation of a CSR committee and the demand for CSR assurance may substitute for each other. By studying their impact on firm market value, we conclude that the advantage of having a CSR committee and/or CSR assurance does not stem from their direct effect on market value, but from their moderating role between CSR reporting and firm’s market value. Our results show that while a higher level of CSR reporting is relevant for shareholders when firms have a CSR committee in the board, CSR assurance is specifically relevant only for firms exposed to environmental risks, demonstrating an unequivocal need to enhance the credibility of their CSR reporting. Our research is not limited to evaluating the effects of the presence or absence of external assurance but alos investigates the relationship between the issuance of a standalone CSR report and the firm’s market value, depending on the quality of assurance services. The result highlights the contribution of higher-quality assurance services to the relevance of standalone CSR reports. This thesis covers several disciplines namely accounting, accountability and corporate governance with may be a great interest for regulators, investors, managers and shareholders
30
Nováková, Veronika. "Využití firemní filantropie pro posilování hodnoty značky." Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2014. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-192437.
Full textAbstract:
The theses works with company social responsibility in a banking sector, it's reporting and with a way it influences total brand value. The theoretical part is focused on description of social responsibility and company's philantropy with a emphasis on it's benefits for a company. Special parts are dedicated to possibilities of brand value evaluation and also to a new EU directive on non-profit report. Practical part of the research is focused on Česká spořitelna, her activities in the field and it's management. The author measures an influence of ČS CSR activities on general brand awareness among both groups employees and customers. The author uses explorative probe. The author also offers some recommendations for more effective CSR management and it's use for brand value strengthening based on the results of the research.
31
Pellegrini, Tomaso, Riccardo Pasquale, and D. Cisco. "Investigation on VOC Content from Car Interior Finishing Systems and Its Influence on Leather Performances - 61." Verein für Gerberei-Chemie und -Technik e. V, 2019. https://slub.qucosa.de/id/qucosa%3A34230.
Full textAbstract:
Content:
Car industry is highly demanding for low emission parameters and despite remarkable results have been achieved since the last decade, the requests are day by day more sophisticated. The focus on emission is a severe task and requires the investigation on emissions on full-range and involves the expertise of multi and inter disciplinal competences.
The leather industry is a clear key ring for car interior suppliers and it is also focusing on more sustainable processes and reducing the emission of pollutants to the environment, prompting the commitment of
leather suppliers, tanneries, and chemical auxiliaries producers. From our perspective, in fact, one of the major problems that car interior producers are currently facing is the production of low-emitting leather, which requires special chemical auxiliaries to be achieved.
In this context, our research has focused on the study of VOC volatile substances from car interiors, in particular on finishing systems, aiming at their reduction without losing the original performances of the
finished leather article. Our investigation focused on full grain finished leathers, evaluating the contribution to the VOC emission from crust leather to the finished articles. A preliminary study showed that silicon compounds family brought an important contribution to the emission from a qualitative and quantitative perspective: these substances play a crucial role in terms of the final article performances (such as resistance), and quality. So, our investigation focused on innovative silicon-free auxiliary combination to give low VOC emission contribution from the leather compared with the same performances of the original silicon containing finishing. In order to evaluate the impact of the emissions, a series of analyses of the volatiles were performed: static headspace VDA 277 (and/or PV3341) analysis and active air sampling analysis GS 97014-3 type were performed, indicating that silicon contribution was very high in the emission. In addition, the quality of the leather was also assessed and characterised through standard automotive tests such as stick-slip, abrasion trials with Taber tester and Martindale machine, ball plate method, fogging test; rub fastness provided with Veslic tester (wet, dry, alcohol, gasoline), dry-rubbing trial with Gakushin tester. The set of result showed that standard leather containg silicon compounds on the finishing produced high VOC emission and high performance articles, thus contributing to VOC emission. Conversely, the novel finishing auxiliaries had low VOC emission, no silicons, yet high performance leather and therefore should be chosen from a more environmental point of view.
Take-Away:
Low VOC emission from novel leather finishing albeit high resistance leather.
32
Larsson, Hanna, and Therese Lindlöf. "Global Reporting Initiative : Hur har svenska statliga företag påverkats av regeringens beslut om hållbarhetsredovisning i enighet med GRI?" Thesis, University of Skövde, School of Technology and Society, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-4373.
Full textAbstract:
Fokus på hållbarhet i företag ökat kraftigt på senare år. Ett resultat av denna hållbarhetsutveckling är GRI (Global Reporting Initiative), en organisation som utvecklar ramverk och ger vägledning för innehållet i företagens hållbarhetsredovisningar. Svenska Regeringen på initiativ av Maud Olofsson var först i världen med att kräva att alla svenska statliga företag, från och med räkenskapsåret 2008, ska upprätta en externt granskad hållbarhetsredovisning i enighet med GRI:s riktlinjer G3. Den här studien syftar till att undersöka hur de svenska statliga företagen har påverkats av regeringens nya krav.
Studien innefattar en undersökning av sju statliga företag som idag redovisar hållbarhet i enighet med GRI:s riktlinjer. En kvalitativ fallstudie har använts för undersökningen. Efter intervjuer med företagen kan det fastslås att det nya regeringskravet till viss del är en kostsam process. Det kan även konstateras att redovisning enligt GRI:s riktlinjer medför positiva förändringar i företagens interna processer. Företagen har även blivit mer medvetna om vilken påverkan de har på den hållbara utvecklingen.
Focus on sustainability in companies has increased sharply the last couple of years. A result of this development in sustainability is GRI (Global Reporting Initiative), an organization that develops frames and gives guidance for sustainability reports in the companies. The Swedish government on the initiative of Minister Maud Olofsson was first in the world to demand that all Swedish state-owned companies, from the fiscal year 2008, shall establish an externally audited sustainability reports in agreement with the GRI guidelines G3. This study aims to examine how the Swedish state-owned companies have been affected by the new government requirements.
The study includes an examination of seven state-owned companies, which today reports sustainability in agreement with GRI guidelines. A qualitative case study has been used for the thesis. After interviews with companies it can be stated that the new governmental requirement in some extent is a costly process. It can also be noted that accounting in accordance to GRI guidelines leads to positive changes in the companies internal processes. The companies have also become more aware of the impact they have on sustainable development.
33
Aldin, Sandra, Tove Sjöstedt, and Kristina Johansson. "Hållbarhetsredovisning : – En studie om hur sex klädföretag balanserar positiv och negativ information enligt GRI:s princip balans." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65945.
Full textAbstract:
Kandidatuppsats, Ekonomprogrammet online, 15 hp, 2FE93E, VT 2017 Ekonomihögskolan - Linnéuniversitetet i Växjö Författare: Tove Sjöstedt, Kristina Johansson och Sandra Aldin Handledare: Yuliya Ponomareva Examinator: Pia Nylinder Titel: Hållbarhetsredovisning - En studie om hur sex klädföretag balanserar positiv och negativ information enligt GRI:s princip balans. Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, CSR, GRI, Global Reporting Initiative, Balans, Strategier, Legitimitet. Bakgrund: Hållbarhetsredovisning handlar om redovisning som omfattar miljö, social och ekonomisk påverkan. Klädbranschen är utsatt för mycket press av både media och konsumenter som ställer höga krav när det gäller hållbarhetsfrågor och därför är det viktigt att kommunicera informationen öppet. Som ett stöd för att kunna kommunicera CSR öppet finns det globala ramverket GRI som består av riktlinjer för att få en jämförbar rapportering inom hållbarhetsredovisning. En princip som hör till GRI:s riktlinjer handlar om balans där företag ska redovisa både bra och dåliga resultat. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka innehållet i svenska klädföretags hållbarhetsredovisningar som redovisar enligt GRI:s riktlinjer för att se hur svenska klädföretag redovisar negativ information och förhåller sig till GRI:s princip balans där både positiv och negativ information ska redovisas. Metod: Studien är genomförd i form av en multipel fallstudie. Datainsamlingen består av sekundärdata där sex klädföretags hållbarhetsredovisningar och årsredovisningar har studerats. Slutsats: Studien visar att samtliga klädföretag redovisar både positiv och negativ information i sina rapporter, men det är övervägande positiv information. Det framkom även att klädföretagen använder sig av olika strategier när de presenterar negativ information i sina rapporter vilket gör att informationen ändå kan uppfattas som positiv.Bachelor thesis, 15 hp, 2FE93E, Spring 2017 School of Business and Economics – Linnaeus University in Växjö Authors: Tove Sjöstedt, Kristina Johansson and Sandra Aldin Tutor: Yuliya Ponomareva Examiner: Pia Nylinder Title: Sustainability Report - A study on how six clothing companies balance positive and negative information according to GRI’s principle balance. Keyword: Sustainability Report, CSR, GRI, Global Reporting Initiative, Balance, Strategies, Legitimacy Background: Sustainability Report is about accounting that includes environmental, social and economic impact. The clothing industry is exposed to heavy pressure from both the media and consumers who have high demands on sustainability issues, and it is therefore important to openly communicate the information. As a support to openly communicate the CSR information, the global GRI framework contains guidelines for obtaining comparable reporting in sustainability reporting. A principle that is part of GRI's guidelines is about balance where companies should report both good and bad results. Purpose: The purpose of this study is to investigate the content of Swedish clothing companies' sustainability reports, which report according to GRI's guidelines to see how Swedish clothing companies report negative information and relate to GRI's principle balance in which both positive and negative information should be reported. Method: The study is conducted in the form of a multiple case study. The data collection consists of secondary data where six clothing companies' sustainability reports and annual reports have been examined. Conclusions: The study shows that all clothing companies report both positive and negative information in their reports, but it is predominantly positive information. It also emerged that clothing companies use different strategies when presenting negative information in their reports, which means that the information still can be perceived as positive.
34
Hultén, Manne, and Benedikt Lukas Rommel. ""Goodness is the only investment that never fails" : En studie om hur Volvo Cars kommunicerar CSR på sin webbplats." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-38807.
Full textAbstract:
Idag implementerar allt fler företag CSR-strategier i sina verksamheter. Trots att många konsumenter tycker att det är viktigt att företag engagerar sig i hållbarhetsfrågor är det ändå inte speciellt många som är medvetna om vilka som engagerar sig och hur de engagerar sig. Att kommunicera kring sitt engagemang blir därför en avgörande faktor för organisationer som vill skapa trovärdighet och förstärka sitt varumärke. Tidigare forskning pekar på att det är en svår och komplicerad uppgift att kommunicera kring CSR. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur biltillverkaren Volvo Cars kommunicerar CSR på sin webbplats. Studien undersöker både hur kommunikationen är uppbyggd utifrån textens stil och meddelandets innehåll men också hur frekvent företaget kommunicerar sitt ekonomiska, sociala och miljömässiga engagemang samt hur kommunikationen är inramad mot företagets primära intressentgrupper utifrån de tre motiven från triple bottom line-teorin. Volvo Cars är intressant att undersöka i detta sammanhang eftersom företaget är en del av en bransch som har en stor inverkan på miljön. Dessutom beskriver företaget sig själv som aktiv deltagare i hållbarhetsfrågor. Studien har genomförts genom en tillämpning av två kvalitativa innehållsanalyser och en kvantitativ innehållsanalys. Data har hämtats från Volvo Cars landningssida för hållbarhet och från företagets hållbarhetsrapport från 2015. Materialet har analyserats utifrån triple bottom line-teorin, intressentmodellen och ett konceptuellt ramverk för CSR-kommunikation. Uppsatsens resultat visar att Volvo Cars CSR-kommunikation är relationsbyggande och innehåller ett förhållandevis komplicerat och “tungt” språk. Företaget kommunicerar sitt engagemang kring miljö mest frekvent och kommunikationen är inramad väldigt olika till de respektive intressentgrupperna.Today, more and more companies are implementing CSR-strategies into their businesses. Although many consumers find it important that companies engage in sustainability issues, there are still not that many who are aware of who engages and how they engage. Therefore, it is essential for organizations to communicate about their CSR engagement in order to create credibility and maximize business returns. Previous research show that communicating CSR is a difficult and complicated task. The purpose of this thesis is to create an increased understanding in how the car manufacturer Volvo Cars communicates its CSR commitment on their corporate website. The study examines how the communication is structured based on style and message content, how often Volvo Cars communicate their economic, social and environmental commitments and how the communication is framed to various stakeholder groups based on the three motives from the triple bottom line theory. Volvo Cars is interesting to investigate in this context since the company is part of an industry that has a major impact on the environment. In addition, the company also describes itself as an active participant in sustainability-issues. The study has been conducted by using two qualitative and one quantitative content analysis. The data was collected from Volvo Cars landing page of sustainability and from the company's sustainability report from 2015. The data has been analyzed based on the triple bottom line-theory, the stakeholder model and a conceptual framework for CSR-communication. The findings of this thesis show that Volvo Cars CSR-communication is relationship building and contains a relatively complicated and “heavy” language. The company communicates its commitment about environment most often and the communication is framed very differently to various stakeholder groups.
35
Geiser, Sofia, and Mirja Båtsman. "Quantity over Quality? : A study of a separate sustainability report's effect on financial performance for companies on NASDAQ OMX Stockholm." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-73467.
Full textAbstract:
The corporate scandals in the beginning of the 21st century caused distrust in the market and a pressure for more disclosure to increase transparency. To broaden the traditional reporting, companies started to voluntarily disclose information regarding soft measures like Corporate Social Responsibility (CSR). Due to the fast development and popularity of CSR, more companies started to disclose a separate sustainability report to communicate information about these activities. The aim of the report is to provide stakeholders with accurate and transparent information regarding the companies CSR activities, but also to legitimize the business. The main purpose of this research is to investigate if the quantity of information disclosed in the sustainability report affects the financial performance of companies listed on NASDAQ OMX Stockholm. We also aim to investigate whether the existence of a report affects the financial performance. With companies spending an increasing amount of resources on disclosing voluntary information it is important to extend the research regarding CSR and the benefits to financial performance. This research ontological and epistemological positions are objectivism and positivism with a deductive approach. A quantitative method was used to gather sufficient data from existing databases and reports. For the first research question our population is all companies listed on NASDAQ OMX Stockholm on April 12th 2013, and for the second research question our population is the companies with a separate sustainability report in English from the accounting year of 2011. The financial performance data was gathered from the period 2012-04-01-2013-03.31. To answer our research questions and sub- questions, six hypotheses were formulated based on relevant theories and previous studies. Several multiple linear regression analyses were performed to examine the relationship between the existence of the reports, and the quantity of information in them, to the company’s financial performance. Other regressions were performed to establish if the quantity disclosed was affected by industry classification or market capitalization size. Our results show that the neither the existence of a separate sustainability report nor the quantity of information disclosed in it has an effect on stock return. However, both having a separate sustainability and the quantity of information disclosed have a positive effect on stock volatility. Conclusively, companies do not benefit financially from disclosing their CSR activities through a separate sustainability report.
36
Rinaldo, Domenico. "Analisi testuale dei report sociali di: Facebook, Apple, Google e Amazon. Un approccio basato su Topic Modelling." Bachelor's thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2019. http://amslaurea.unibo.it/18040/.
Full textAbstract:
Tesi sulla responsabilità sociale aziendale, analizzata nella teoria e nel confronto tra le 4 maggiori aziende del web: Facebook, Amazon, Apple e Google. Iniziale analisi del concetto di CSR a partire da documenti da confrontare sulla base delle differenti teorie degli autori. Descrizione della metodologia applicata per lo studio dei report aziendali, in particolare delle tecniche di topic modelling. Presentazione dei topic attraverso tabelle suddivise per azienda e successiva analisi delle loro attività sociali, prendendo spunto anche da fonti terze. Analisi delle singole attività sociali sulla base della loro importanza nell'epoca attuale. Gestione delle differenze emerse e descrizione di tutti i perchè delle scelte aziendali nell'ambito dell'impegno sociale. Descrizione dei risultati finali ottenuti attraverso grafici e tabelle riassuntive di quanto descritto nella tesi.
37
Holinková, Jana. "Analýza přístupu firem ke společenské odpovědnosti v porovnání s požadavky standardu Global Reporting Initiative." Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2008. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-5255.
Full textAbstract:
The thesis deals with analysis of the quality of corporate social responsibility reports sampled from in Czech Republic seated organizations. First chaps concentrate on themes of sustainable development and corporate social responsibility (CSR). The thesis treats of individual instruments in the field of CSR (standards, approaches or codes). The focus is concentrated on G3 Standard of Global Reporting Initiative, which is crucial for the whole analysis. GRI Standard is internationally reputable instrument for CSR reporting. Before the analysis itself the thesis offers short view of researches in the sphere of sustainable development. CSR reporting is still not a common practice among organizations doing business in Czech Republic. There are some exceptions. What is the quality of CSR reports of firms who are in Czech Republic corporate social responsible? Fundamental part of the thesis is concentrated in the analysis of five CSR reports according to the statement of requirements of GRI Standard. From the analysis results some recommendation for firms who want to report abreast of GRI Standard.
38
Lazauskaite, Julija, and Hafsa Elmohtaj. "Påverkar ägandeformen utformningen av hållbarhetsredovisning? : En komparativ studie mellan privat- och statligt ägda företag." Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38366.
Full textAbstract:
Purpose: The purpose of this study is to examine how eight private and state-owned Swedish companies report their CSR-work, to then compare and analyze how the form of ownership can affect the shape of the annual sustainability reports. Method: This study uses a qualitative method based on a deductive research approach. The study implements a comparative research design and applies a text analysis to analyze and identify specific differences among the company’s sustainability reports. Empiricism and Analysis: The empirical part presents a brief description of the selected companies and a description of the identifying themes that are repeated in all of the company’s sustainability reports. Then, a deeper analysis is carried out that combines the study's reference frameworks with help of the study’s analysis model that is based on the selected theories. Conclusions: The conclusion that can be drawn is that the form of ownership is not the deciding factor in the shape of the sustainability reports. What has mainly affected the outcome is the companies branch of industry, which has affected both the reporting of the environmental activities and financial incentives in the form of investment. For the remaining aspects, no specific differences have existed from the ownership perspective. The form of ownership has affected the company’s insight of CSR and sustainability work with influence from the stakeholders. The study's results also show that the government for the state-owned companies was the most important player while customers and suppliers were more central to the privately-owned companies.Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur åtta privat- och statligt ägda svenska företag redovisar för sitt CSR-arbete, jämföra samt analysera hur ägandeformen kan påverka utformningen av hållbarhetsredovisning. Metod: Studien använder sig utav en kvalitativ metod som bygger på en deduktiv forskningsansats. Studien implementerar en komparativ forskningsdesign och tillämpar en textanalys för att analysera och identifiera specifika skillnader bland de olika företagens hållbarhetsredovisningar. Empiri och analys: I den empiriska delen presenteras en kort beskrivning av valda företag samt en redovisning av de återkommande identifierande teman som upprepas i de valda hållbarhetsrapporteringarna. Sedan genomförs en djupare analys som sammanfogar studiens referensramar med hjälp av en analysmodell som utgår från de tillämpande teorierna. Slutsatser: Slutsatsen som kan dras är att ägandeformen inte är den avgörande faktorn i utformningen av hållbarhetsrapporterna. Det som har påverkat utfallet främst är företagens branschtillhörighet som har inverkar både rapportering av de miljömässiga aktiviteterna samt ekonomiska incitament i form av investering. För de resterande aspekterna har inga specifika skillnader funnits utifrån ägarperspektivet. Ägandeformen har påverkat företagens uppfattning av CSR och hållbarhetsarbete med inflytande från intressenterna sida. Studiens resultat visar även att staten för de statligt ägda företagen är mest betydelsefull aktör medan kunder och leverantörer är mer centrala för de privatägda företagen.
39
Lindstrand, Amanda, and Jessica Rydell. "Penningtvätt och anti-korruption: hur hanterar banker kritiserade händelser? : En innehållsanalys av svenska bankers kommunikationshantering vid kritiserade händelser i hållbarhetsrapporter och på sociala medier." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-46055.
Full textAbstract:
Aim - The aim of this study is to examine crisis communication strategies in the banking sector on social media and in sustainability reports, linked to money laundering and anti-corruption to prevent damage at their reputation and legitimacy. Background - The growth of internet and its channels for digital communication has globally become an important tool for companies. Through social media companies can communicate with their stakeholders and produce the image of the company that they prefer to show. Social media has thus become an important platform for companies in crisis communication. In a society where stakeholders are increasingly demanding that companies take their responsibility with regard to economic, environmental and social aspects, CSR has become an area of attention. Similarly, the growth of GRI has now forced companies to report on both positive and negative aspects in their sustainability reports. This means that sustainability reports also are an important source for companies to communicate to their stakeholders. Research problem - How do banks etablated on the Swedish market respond to criticized events and how is it communicated in their sustainability reports and social media? Method - The study primarily uses a quantitative approach as the purpose is to investigate which communication strategies are most common. The study also has qualitative elements through interpretation and analysis of banks' sustainability reports and social media. The data collection consists mainly of secondary data in the form of sustainability reports, social media and scientific articles. Conclusion - The results showed a large variation in the number of used communication strategies. There was one strategy used by all banks in both sustainability reports and on social media and these were corrective actions. The empirical data also showed that strategies for evading of responsibility were common strategies in sustainability reports, while strategies for denial were more common in social media. Furthermore, the study showed that image repair theory and signaling theory could be further developed to cover all essential communication strategies.Syfte - Syftet med denna studie är att undersöka kriskommunikationsstrategier inom banksektorn på sociala medier och i hållbarhetsrapporter, kopplat till penningtvätt och anti-korruption för att förhindra att rykte och legitimitet skadas. Bakgrund - Framväxten av internet och dess kanaler för digital kommunikation har globalt sett blivit ett viktigt verktyg för företag. Via sociala medier kan företag kommunicera med sina intressenter och framställa den bild av företaget som de själva önskar. Sociala medier har således blivit en viktig plattform för företagens kriskommunikation. Då intressenter i allt högre grad efterfrågar att företag ska ta ansvar med avseende på ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter har CSR blivit ett uppmärksammat område. Likaså har framväxten av GRI gjort att företag numera tvingas att rapportera om både positiva och negativa aspekter i sin hållbarhetsrapportering. Det gör att även hållbarhetsrapporter är en viktig källa för företag att kommunicera till sina intressenter. Frågeställning - Hur bemöter banker etablerade på den svenska marknaden kritiserade händelser och hur kommuniceras detta i deras hållbarhetsrapporter respektive sociala medier? Metod - Studien använder primärt en kvantitativ ansats då syftet är att undersöka vilka kommunikationsstrategier som är mest förekommande. Studien har även kvalitativa inslag då tolkning och analys gjorts av bankers digitala kanaler. Datainsamlingen består främst av sekundärdata i form av hållbarhetsrapporter, sociala medier och vetenskapliga artiklar. Slutsats - Studien visade en stor variation i antalet använda kommunikationsstrategier. Korrigerande handlingar var den enda strategi som användes av samtliga banker i både hållbarhetsrapporter och på sociala medier. Empirin visade även att strategier för att undvika ansvar för vanligt förekommande i hållbarhetsrapporterna medan strategier för förnekelse var vanligare i sociala medier. Vidare visade studien att image repair theory och signalteorin skulle kunna utvecklas ytterligare för att täcka alla väsentliga kommunikationsstrategier.
40
Eliasson, Johanna. "The H&M Group: Enabling the Future : An anthropological discourse analysis of The H&M Group Sustainability Report 2016." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-339565.
Full textAbstract:
Initiatives in Corporate Social Responsibility (CSR) are getting more pronounced than we as a society are used to, and spurs confusion over the perceived dichotomy between corporate ethicising and profitability. H&M is a company engaging in these initiatives, and their manifest of CSR will be analysed for discourse content. Themes such as social institutions, contrasted groups, individuality and collectivism and agency emerge within the pages of the H&M group’s sustainability report.
41
Arvidsson, Niclas, and Jonatan Alvarson. "Rapporteringskravets påverkan på hållbarhetsrapporteringen : En jämförelse av innehållet mellan fyra olika branscher." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26529.
Full textAbstract:
Bakgrund och problemdiskussion: Hållbarhet har blivit ett växande samtalsämne och ett ökat tryck på hållbarhet har lett till att ett lagkrav har tillsatts för att företag ska redovisa hållbarhet i årsredovisningen. Bland annat har GRI tagit fram riktlinjer för en tydlig struktur för hållbarhetsredovisningen men problemet är att företaget jobbar med olika intressenter och använder sig av olika indikatorer vid redovisningen vilket i sin tur gör det svårt att jämföra olika hållbarhetsredovisningar med varandra. Syfte och frågeställning: Syftet med denna studie är att undersöka vad svenska börsnoterade företag presenterar i sina hållbarhetsrapporteringar. Vidare är syftet att bidra till en ökad förståelse kring hur olika företags hållbarhetsrapportering skiljer sig åt innehållsmässigt både över tid och mellan branscher. Studiens svarar bland annat på frågeställningen om kring hur innehållet i hållbarhetsrapporterna har förändrats mellan 2015 och 2020. Metod: För att besvara studiens frågeställning genomförs en kvantitativ innehållsanalys på totalt tjugo olika företags hållbarhetsrapporteringar. I studien valdes granskning av börsnoterade företag från fyra olika branscher, totalt fem företag från varje bransch. För innehållsanalysen används ett kodningsschema som skapats utifrån kategorierna ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Kategorierna är tagna från Triple Bottom Line. Analysen genomförs som en kvantitativ analys enligt ordmetoden och observerar samt markerar begrepp och ord som kan kopplas till kategorierna i kodningsschemat. I studien undersöks även ifall det finns någon statistiskt signifikant korrelation mellan antalet sidor som företagen presenterar och antalet observationer som gjorts. Empiri och slutsats: Resultatet från studien tyder på att företagens fokus i redovisningen har skiftat från social hållbarhet 2015 till att den miljömässiga hållbarheten istället är den kategori som presenteras mest frekvent 2020. Innehållsmässigt i företagens redovisning är det i princip samma begrepp som används de båda åren. Det är endast inom den miljömässiga kategorin som nya begrepp eller att vissa miljömässiga delar har blivit ett större avsnitt i företagens rapportering. Från studien är den största skillnaden mellan åren omfattningen av företagens redovisning, antalet observationer och sidor ökade från 2015 till 2020. Korrelationen mellan variablerna visar även statistisk signifikans.Background and problem discussion: Sustainability has become a growing topic of discussion and an increased pressure on sustainability has led to a legal requirement being added for companies to report sustainability in the annual report. Among other things, GRI has developed guidelines for a clear structure for sustainability reporting, but the problem is that the company works with different stakeholders and uses different indicators in the reporting, which in turn makes it difficult to compare different sustainability reports with each other. Purpose and question: The purpose of this study is to investigate what Swedish listed companies present in their sustainability reports. Furthermore, the purpose is to contribute to an increased understanding of how different companies' sustainability reporting differs in content both over time and between industries. The purpose of the study is also to answer the questions about how the content of the sustainability reports has changed between 2015 and 2020. Method: To answer the study's question, we carry out a quantitative content analysis of a total of twenty different companies' sustainability reporting. In the study, we have chosen to examine listed companies from four different industries, a total of five companies from each industry. For the content analysis, we will use a coding scheme that we do ourselves where we start from the categories economically, environmentally, and socially. The categories are taken from the triple bottom line. The analysis is performed as a quantitative analysis according to the word method where we observe and mark concepts and words that we link to the categories in our coding scheme. The study also examines whether there is any statistically significant correlation between the number of pages that companies present and the number of observations made. Empirical data and conclusion: The results from the study indicate that the companies 'focus in the report has shifted from social sustainability in 2015 to that environmental sustainability is instead the category that is presented most times in 2020. In terms of content in the companies' accounts, the two concepts are used in the same way. the years. It is only in the environmental category that we find new concepts or that certain environmental parts have become a larger section in the companies' reporting. From the study, what distinguishes most between the years is the scope of companies' accounts, the number of observations and pages increased remarkably from 2015 to 2020. The correlation between the variables also shows statistical significance.
42
Harrysson, Ebba, and Enesa Husic. "Intressentengagemang i hållbarhetsredovisningar : en studie av fyra företag i den svenska banksektorn." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26032.
Full textAbstract:
I och med det ökade fokuset på hållbarhet ställer intressenterna ökade krav på information. Freemans (1984, s. 25) definition av begreppet intressent ligger till grund för utveckling av tidigare forskning inom ämnet. Begreppet intressent är brett, vilket har lett till att begreppet problematiserats. Majoriteten av företag väljer idag att tillämpa en hållbarhetsredovisning i syfte att visa transparens och bemöta väsentliga intressenters förväntningar. Hållbarhetsredovisning har traditionellt sett varit frivilligt i Sverige och tillämpats genom självreglering. Från och med den 1 juli 2016 är det krav på att de största företagen i Sverige ska hållbarhetsredovisa. Lagkravet grundar sig i att regeringen ansåg att intressenter idag finner hållbarhetsfrågor alltmer aktuella och att investering i företag även grundar sig i detta. Det finns flertalet organisationer som tagit fram principer och riktlinjer för hur hållbarhet ska redovisas. Global Reporing Initiative (GRI) är ett av de större internationella ramverk som kan användas av företag för att upprätta en hållbarhetsredovisning. Syftet med studien är att lyfta fram huruvida de fyra största bankkoncernerna i Sverige väljer att engagera sina intressenter i sina hållbarhetsredovisningar och huruvida engagemanget har förändrats över tid. Studiens resultat ska bidra till ökad kunskap om bankernas sätt att engagera sina intressenter i arbetet med hållbarhetsredovisning. För att kunna besvara syftet och forskningsfrågorna har vi använt oss av en kvalitativ innehållsanalys på respektive banks hållbarhetsredovisningar samt en ordanalys med kvantitativa drag, för samtliga undersökta år. De årtal som behandlas i studien är år 2010, 2012, 2017 och 2020. De valda åren möjliggör en kartläggning av förändringar i bankernas hållbarhetsredovisningar under en längre period. Samtliga analyserade banker upprättar sina hållbarhetsredovisningar i enlighet GRI:s riktlinjer. Studiens resultat gör det möjligt att dra slutsatsen att samtliga banker som studerats har enlikartad syn och kategorisering av sina intressenter. En andra slutsats är att majoriteten avbankerna har valt att identifiera och engagera sina intressenter och deras förväntningar främstgenom väsentlighetsanalyser och intressentdialoger. Detta förklaras och uppges ligga till grundför utformningen av hållbarhetsredovisningen. Den sista slutsatsen är att tre av fyra analyseradebankkoncerner har utökat sitt intressentengagemang över de analyserade åren. Förändringengör sig tydlig genom de antal gånger de mest väsentliga intressentgrupperna förekommer iordanalysen som presenteras i studiens resultat.Due to the increased focus on sustainability, stakeholders place increased demands on information. Freeman's (1984, s. 25) definition of the term stakeholder is the basis for the development of previous research in the subject. The concept of stakeholder is wide, which has led to the concept being problematized. The majority of companies today choose to apply a sustainability report in order to show transparency and meet the expectations of key stakeholders. Sustainability reporting has traditionally been voluntary in Sweden and applied through self-regulation. As of 1 July 2016, the largest companies in Sweden are required to report sustainability. The legal requirement is based on the fact that the government considered that stakeholders today find sustainability issues increasingly relevant and that investment in companies is also based on this. There are several organizations that have developed principles and guidelines for how sustainability should be reported. The Global Reporing Initiative (GRI) is one of the major international frameworks that can be used by companies to prepare a sustainability report. The purpose of this study is to highlight how the four largest banking groups in Sweden choose to engage their stakeholders in their sustainability reports, and how the commitment has changed over time. The results of this study will contribute to increased knowledge of the banks' ways of engaging their stakeholders in the work with sustainability reporting. In order to be able to answer the purpose and research questions, we have used a qualitative content analysis of each bank's sustainability reports and a word analysis with quantitative features, for all surveyed years. The years covered in this study are 2010, 2012, 2017 and 2020. The selected years enable a mapping of changes in the banks' sustainability reports over a longer period. All analyzed banks prepare their sustainability reports in accordance with GRI's guidelines. The results of this study make it possible to conclude that all banks studied have a similar view and categorization of their stakeholders. A second conclusion is that the majority of banks have chosen to identify and engage their stakeholders and their expectations primarily through materiality analyzes and stakeholder dialogues. This is explained and stated to form the basis for the design of the sustainability report. The final conclusion is that three out of four analyzed banking groups have increased their stakeholder involvement over the years analyzed. The change is made clear by the number of times the most significant stakeholder groups appear in the word analysis presented in the study results.This study is written in Swedish.
43
Arakelian, Alisa, and Mattias Malki. "Marknadseffektiviteten på Stockholmsbörsen efter finanskrisen 2008 : En studie om marknadseffektivitet på NasdaqOMX." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18476.
Full textAbstract:
Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur marknadseffektiviteten på Stockholmsbörsen har blivit påverkat av finanskrisen 2008, vilket genomförs genom att undersöka om bolag får avvikande avkastning vid publicering av kvartalsrapporter. Teori: Teorikapitlet utgår från den effektiva marknadshypotesen, där dess tre olika komponenter samt anomalier tas upp. Metod: Undersökningen genomförs med hjälp av en event studie och en hypotesprövning för att kontrollera hur effektiviteten på NasdaqOMX har blivit påverkad av finanskrisen. Undersökningen utgår ifrån en period på tre år, 2009-2011, och omfattar aktierna på index OMXS30. En insamling av kursdata från de 29 bolag som ingick i OMXS30 har skett, med hänsyn till datum för publicering av kvartalsrapporter. Detta ger totalt 261 observationer under dessa tre år. Empiri: Hypotesprövningen tillsammans med övrig empiri har visat att det kan finnas ett samband mellan publicering av kvartalsrapporter och bolagens aktiepris. Dock visar empirin att finanskrisens påverkan på effektiviteten har varit mycket liten. Analys: Analys av empirin tyder på att det finns tydliga tecken på att bolagens aktiepris påverkas vid publicering av kvartalsrapporter. Störst påverkan sker däremot publicering av kvartalsrapport ett och två. Analys av empirin visar även att marknaden har återhämtat sig snabbt efter finanskrisen. Slutsats: Undersökningen visar att det finns tecken på en mellanstark form av effektivitet på NasdaqOMX, även om denna inte är helt hundraprocentig. Dock är det svårt att dra en generell slutsats hur mycket 2008 års finanskris har påverkat denna effektivitet eftersom en finanskris har efterlöst en annan.Purpose: The purpose of this paper is to examine how market efficiency on the Stockholm stock exchange has been affected by the financial crisis of 2008, which is carried out by examining if companies earn abnormal returns when publishing quarterly reports. Theoretical perspectives: The theory chapter is based on the efficient market hypothesis, where its three different components and anomalies are discussed. Methodology: The examination is carried out by an event study and a hypothesis test to control how the efficiency on NasdaqOMX has been affected by the financial crisis. The examination is based on a three year period, 2009-2011, and includes the stocks on the index OMXS30. Stock data has been collected from the 29 companies in the OMXS30, with regard to dates the quarterly reports were published. This gives a total of 261 observations under three years. Empirical outcome: The hypothesis test, together with other empirical results, has shown that there may be a relation between the publishing of quarterly reports and company stock price. However, empirical results show that the financial crisis effect on the market efficiency has been insignificant. Analysis: Analysis of the empirical results show that there are clear signs of change in company stock price when publishing quarterly reports. However, the significant change can be seen during the publishing of quarterly report one and two. Analysis of the empirical results also shows that the market has quickly readjusted after the financial crisis. Conclusion: The study shows that there are signs of semi-strong market efficiency on NasdaqOMX, even if this efficiency is not 100 percent strong. However, it is hard to come to a general conclusion on how much the financial crisis 2008 has affected this efficiency due to the fact that one financial crisis has resolved after another.
44
Åqvist, Christina. "Redovisning av korruptionsrisker i statligt ägda bolag : En analys av EU:s hållbarhetsredovisningsdirektiv mot bakgrund av svenska statligt ägda bolags hållbarhetsredovisningar år 2016." Thesis, Linköpings universitet, Affärsrätt, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-147876.
Full textAbstract:
CSR och hållbart företagande är traditionellt sett flexibelt hållna begrepp som företag uppmuntras att arbeta med på eget initiativ. Med vägledning av internationella standarder uppmuntras företag minimera negativa konsekvenser som deras verksamheter kan generera. Mot bakgrund av ett ökat behov av transparens och enhetlighet mellan företag som är verksamma på EU:s inre marknad har hållbarhetsredovisningsdirektivet antagits. Direktivet, vilket har genomförts i svensk rätt genom införande av bland annat 6 kap 12 § årsredovisningslagen, föreskriver en skyldighet för företag av viss storlek att identifiera väsentliga risker i verksamheten och redovisa dessa i en hållbarhetsredovisning som del av företagets förvaltningsberättelse. Riskidentifieringen ska göras mot bakgrund av vad som är nödvändigt för förståelse av företagets verksamhet, och innefatta risker i affärsförbindelser när det är relevant. En av de aspekterna som företag ska identifiera och redovisa risken för är korruption. Hållbarhetsredovisningskravet gäller från och med redovisningen av verksamhetsåret 2017. Svenska staten är en stor bolagsägare i Sverige och ställer krav på de statligt ägda bolagen att agera föredömligt på området för hållbart företagande, bland annat genom krav på efterlevnad av en framtagen ägarpolicy. Inom ramen för en empirisk studie har 47 statligt ägda bolags hållbarhetsredovisningar för verksamhetsåret 2016 granskats. Syftet var att fastställa hur de statligt ägda bolagen arbetar med identifiering och redovisning av risker för korruption, mot bakgrund av att redovisningskravet hittills inte har varit rättsligt bindande. Mot bakgrund av det varierande resultatet som studien visar kan ifrågasättas om samtliga av de statligt ägda bolagen agerar med en sådan föredömlighet som föreskrivs i ägarpolicyn. Genom en analys av huruvida hållbarhetsredovisningsdirektivet och 6 kap. 12 § årsredovisningslagen kan förhindra den underlåtenhet att redovisa risker för korruption som idag torde vara möjlig, konstateras att direktivet i teorin uppfyller sitt ändamål. Efter att redovisningskravet har börjat gälla kan korruption presumeras utgöra en väsentlig fråga för företag, vilket ställer höga krav för utelämnande av identifiering av korruptionsrisker i redovisningen. Ur praktisk synpunkt kan däremot anföras att direktivets språkliga utformning erbjuder en sådan flexibilitet vad gäller bedömningen av riskernas väsentlighet, att överträdelser av direktivet torde bli svåra att tillskriva företag eller dess företrädare ansvar för. Som slutsats anförs att direktivets föreskrifter borde ha utformats med mindre flexibilitet, i syfte att uppnå den enhetlighet mellan företags redovisningar som eftersträvas.
45
Nordström, Jenny, and Zandra Cederqvist. "Hållbarhetsredovisning : fyra bankers ekonomiska påverkan." Thesis, Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-1465.
Full textAbstract:
Fokus i denna uppsats ligger i att jämföra fyra organisationers hållbarhetsredovisningar och se i vilken utsträckning de uppfyller GRI:s riktlinjer för ekonomisk påverkan. De fyra organisationer som granskas är Sveriges storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Eftersom att de agerar inom den finansiella sektorn har en avgränsning gjorts till det ekonomiska ansvaret eftersom det är det mest relevanta och intressanta att titta närmare på. Problemformuleringen i denna uppsats lyder: På vilket sätt, i sina hållbarhetsredovisningar, tillämpar Sveriges fyra storbanker GRI:s riktlinjer för ekonomisk påverkan? Syftet är att se hur bankerna har presenterat sin ekonomiska påverkan enligt GRI:s riktlinjer och jämföra dessa med varandra. För att få fram information om detta har respektive banks hållbarhetsredovisning för år 2010 granskats och tolkats. Den teoretiska referensramen som uppsatsen har utgått ifrån är CSR , ett begrepp som beskriver de tre ansvarsområdena ekonomi, socialt och miljö. Dessa tre områden är i grunden TBL (tripple bottom line). En stor del av teoridelen består av GRI:s riktlinjer och ramverk som även de bygger på TBL:s tre byggstenar.
46
Phyu, Hla Thel, and ABM Fazle Rahi. "The impact of residual sustainability on stock behaviors– A quantitative study on Swedish listed companies." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-150581.
Full textAbstract:
Nowadays, the value creation and measurement of the economic performances have changed from traditional ways of maximizing shareholder’s wealth to maximizing stakeholder’s wealth. Companies are responsible for creating value not only for their organizationsbut also for the society as a whole because CSR issues attract a global attention and most countries are urging the companies to follow sustainable ways. In Nordic countries, Sweden is well known as a pioneer for sustainability and all the CSR activities aredisclosed in Sustainability or CSR reports. Although there are many researches related to the impacts of sustainability reporting and CSR performance on firm’s growth or financial performance, a research examining the relationship between CSR performance and stock price volatility of the companies cannot be found. Therefore, we aim to investigate the impact of the residual sustainability which is one of the dimensions to measure sustainability, on stock behaviorsand formulated the research question:What is the impact of Residual Sustainability on stock behaviors?The purpose of the thesis is to find out how residual sustainability is allocated in terms of monetary value, and whether this allocation of resources creates value for the shareholders or not. This leads to investigate the stock price volatility against the size of residual sustainability of the companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. In adopting research methodology, we followed functionalist paradigm through the assumptions: regulatory side undersociology, objectivism under ontology, positivism under epistemology, and positivism under axiologybecause we consider that companies are rational entities and aim to provide rational explanation of whether residual sustainability haspossible impacts to stock behaviors or not. We answered the research question by adopting deductive approach. Based on exploratory and explanatory research, we designed archival research method to perform quantitative analysis in a cross-sectional study. We developed our theoretical framework based on Sustainable Enterprise Theory, Legitimacy Theory, Shareholder Theory, Stakeholder Theory and Resource-based view Theory and the analysis was conducted and discussed by relating with those theories. We extracted the data from EikonDataStream for years 2015, 2016 and 2017. We used different statistical methods to test normality of our variables, and run the tests with multilinear regression model to address our research question. The result indicates that there is no statistically significant relationship between residual sustainability and stock behaviorswithin the specific time frame. The possible reason is that the stock price is well adjusted before creating stock volatility because the sustainability in Sweden is likely to be predicted for the future. Secondly, most of the Swedish companies are fully utilized the residual fund for innovation, talent retention, research and development and other purposes and thereby it may create delay adjustment on stock price until value creation for organizationis generated.
47
Tencati, Antonio. "Corporate social responsibility and firm performance : state of the art and perspectives in social, environmental and sustainability performance management." Thesis, De Montfort University, 2015. http://hdl.handle.net/2086/11022.
Full textAbstract:
Over more than forty years many proposals have been drawn up to complement, integrate and overcome the traditional methodologies measuring the financial dimension of corporate performance. In parallel, thousands of companies, and especially the listed ones, have introduced, developed and implemented different practices of non-financial reporting. So, what is the state of the art with regard to the most important initiatives aimed at supporting companies in managing social, environmental and sustainability performance? And, what are the current corporate approaches to sustainability evaluation and reporting? In order to answer the two research questions, the study introduced a collaborative paradigm, based on a relational view of the firm, which recognizes the strategic value of stakeholder relationships. The stakeholder framework (that is, the multiple bottom line approach) is the lens adopted to conduct the study. With regard to the first question, a broad and up-to-date review of the most important standards and tools – aimed at managing, controlling, evaluating, and reporting the social, environmental and sustainability performance of companies – has been carried out. In reference to the second question, a qualitative content analysis, based on an interpretive perspective, of the current corporate practices has been conducted. The investigation mainly explored the social/CSR/sustainability reports of sixteen leading companies from four crucial industries (i.e., four firms per each of the four industries: banks, retailing, telecommunications, and utilities). In comparison with previous contributions in this area, the analysis is characterized by depth (that is, the number of items checked for every company), breadth (i.e., the number of stakeholders and documents/information sources covered), and complexity because of the interpretive nature. What emerged from the overall study is that, because of several and different reasons (essentially, complexity and the still prevailing focus on financial value for management tools; redundancy and incompleteness for corporate reports; and lack of innovation, that is, isomorphism, for both), the prevailing methodologies and the corporate evaluation and reporting activities are unable to fully assess the sustainability, that is, the quality, of the corporate relationships with the stakeholder groups. Therefore, in order to fill the gap new solutions are needed. As an attempt to address this point and reconnect theory and practice, a sustainability evaluation and reporting system, that is, the SERS2 methodology, characterized by an innovative, stakeholder-based scheme of integrated report, has been advanced.
48
Kovalj, Diamel, and Nikki Marjanovic. "Hållbarhetsredovisning inom flygbranschen : En jämförande studie av hållbarhetsredovisning mellan traditionella flygbolag och lågprisflygbolag." Thesis, Högskolan i Halmstad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39782.
Full textAbstract:
Reporting of sustainability has gained an increasing importance over the past years and companies have begun to take greater responsibility for society. One major reason why sustainability has been recognized is because of the increased climate change in the world. The airline industry, which is seen as an important part of today's tourism, have had a major impact on the social, economic and natural surroundings, which is an contributing factor to today's climate change and air pollution. Airlines can be divided into two categories, low-cost airlines and traditional airlines. These two airlines separates each other by their business ideas and strategies, where low-cost airlines target price-sensitive travelers while traditional airlines are known to have a larger price advantage over the low-cost airlines. Different strategies can lead to separation of the sustainability reports, as companies work in different ways, which has consequences for how they report their sustainability. This is a problem as companies take different social responsibilities. The purpose of this study is to describe and analyze how sustainability reporting differs between airlines that use different business strategies, by comparing two low-cost airlines with two traditional airlines. The authors first examined already existing theory that has been collected and compared to the companies' sustainability reports. The conclusions of this study have shown big differences between low-cost airlines and traditional airlines reporting of sustainability. An important reason for this is based on the airlines' strategies, where the low-cost airlines apply a low-cost strategy and try to gain competitive advantages by having the industry's lowest costs, while the traditional airlines have a strategy to make the flight as comfortable as possible for the travelers, where high quality and service is important priorities for creating customer satisfaction. The different strategies between the airlines mean that they prioritize different things, which are reflected in their sustainability reports. All airlines have shown clear initiatives to achieve a more sustainable world, but in this study, the traditional airlines have always done a little extra in all the three perspectives.
49
Benevičiūtė, Irma. "Įmonių socialinės atsakomybės koncepcijos įgyvendinimo Lietuvoje galimybės ir perspektyvos." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2009. http://vddb.library.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2009~D_20090806_134002-30664.
Full textAbstract:
Įmonių socialinei atsakomybei (toliau vadinama ĮSA) tampant vis populiaresne tema verslo pasaulyje magistro baigiamajame darbe yra pristatoma šio verslo modelio koncepcija, apžvelgiama, kaip ji kito nuo XX a. vidurio iki šių dienų. Analizuojamos pagrindinės dimensijos, kuriose įmonės gali būti atsakingos, aptariamas aplinkos spaudimas ir įtaka pasiryžimui diegti atsakingo verslo modelį, pateikiamos pagrindinės įmonių suinteresuotosios grupės. Kaip atsvara išvardytoms naudoms, kurias ĮSA suteikia įmonei, yra pristatomas ir kritiškas požiūris. Praktiniam ĮSA modelio realizavimo pavyzdžiui yra pasirinktas Lietuvos atvejis. Darbe yra analizuojamos organizacijų, kurių veikla susijusi su ĮSA, iniciatyvos, aptariami Lietuvoje atliktų ĮSA vertinimo tyrimų ataskaitų duomenys bei įvertinamos AB Teo LT socialinės veiklos ataskaitos. Apibendrinus ir išskyrus problemas bei galimybes, kurios aktualios Lietuvai, yra pateikiamos rekomendacijos, kaip jas spręsti ir išnaudoti.As Corporate Social Responsibility (CSR) is increasingly becoming a widely discussed topic in business, this postgraduate thesis endeavours to explore the concept of CSR and review its development from the mid-twentieth century until the present day. The paper presents the main dimensions of corporate responsibility, discusses the impact that the environment has on companies’ decisions to implement a socially responsible business model and looks at key corporate stakeholders affected by it. The thesis not only reveals a range of benefits that CSR provides to businesses, but also presents several views that criticise the model. As an example of practical implementation of CSR, the case of Lithuania is presented. The thesis investigates initiatives undertaken by organisations whose operations are associated with CSR, looks at the results of CSR assessment research in Lithuania and assesses social responsibility performance reports of JSC Teo LT. Finally, the thesis identifies problems and opportunities that are relevant to the Lithuanian case and makes recommendations for their solution and utilisation.
50
Thunström, Lisa, and Iuliana Bolos. "Praxis inom hållbarhetsredovisning 2010 : Undersökning av svenska företag noterade på Stockholmsbörsen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12478.
Full textAbstract:
Problem formulation: The awareness and importance of Corporate Social Responsibility (CSR) is growing within both corporations and society at large. The corporate progress in sustainable development can be both profitable and essential for the potential to compete globally. The value of sustainability reporting may differ between industries and companies of different sizes. The demands for sustainability reports are expected to increase. By 2010, no previous survey on sustainability reporting practices had been conducted within Swedish corporations. Purpose: The aim of the current study was to examine sustainability reports within Swedish corporations during 2010 and to compare the findings with preceding surveys to determine differences over time and between corporations. Furthermore, the study seeks to explain the determinants of voluntary sustainability reporting utilising a multi-theoretical framework. Method: This survey includes all 125 Swedish corporations listed at the Stockholm Stock Exchange Large Cap and Mid Cap lists. Data was collected from the corporations annual and sustainability reports. Excel was used to code and analyse the obtained data. Results: The findings demonstrate that sustainability reporting is common practice among Swedish corporations. Taken together, the number of sustainability reports, the development and the presentation format indicates a high sustainability performance in general among the sampled companies. The findings found clear difference between industries and between companies of different sizes. Companies operating in high environmental risk industries as well as larger corporations scored higher on all variables of interest compared to companies operating in low environmental risk industries and smaller sized companies. Factors that have the potential to determine a company´s sustainability development practices were found to be its stakeholders and the type of institution it operates within. Moreover, the demand for legitimacy carries the potential to determine sustainability reporting practices. Companies operating in high environmental risk industries experiences a greater need for legitimacy and large companies has a greater number of stakeholders to consider. The findings indicate that sustainability reporting continues to increase and furthermore that standard practices is becoming increasingly widespread.