Academic literature on the topic 'Interkulturell kommunikation'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Interkulturell kommunikation.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Interkulturell kommunikation"

1

Heusinger, Siegfried. "Kulturelle Aspekte von Textsorten." Linguistica 38, no. 1 (December 1, 1998): 7–13. http://dx.doi.org/10.4312/linguistica.38.1.7-13.

Full text
Abstract:
Ich fasse meine Überlegungen zu kulturellen Aspekten von Textsorten zusammen: 1. Mit unseren Kulturverständnis ist die terminologisierte Wortgruppe "interkulturelle Kommunikation" nicht zu begreifen als Kommunikation zwischen Menschen verschiedener kultureller Bindungen, sondern sie ist nicht zu begreifen als Kommunikation zwischen Menschen verschiedener kultureller Bindungen, sondern sie ist ethnisch wie auch ethisch angepasstes sprachlichkommunikatives Verhalten an kulturelle Traditionen der jeweils für den Kommunkations- akt vereinbarten Sprache. 2. Das Adjektiv "interkulturell" referiert auf idiomatisierte Wendungen im zwischenmenschlichen Kontakt wie auch auf kulturell gebundene Unterschiede in der Benennungsmotivation (z.B. anloben/österr./, vereidigen /dt./) 3. Das Adjektiv "interkulturell" ist ebenfalls zu beziehen auf den Austausch von Erfahrungen und Ideen, auf den Dialog von Kulturen. 4. Textsorten existieren in ihrer kulturellen in ihrer kulturellen Tradition, wobei das Kulturspezifische vornehmlich in traditionellen (aber entwicklungsoffenen) Formulierungs- und Gestaltungsmustern zu suchen iost. Andere Textsortencharakteristika wie die situative Einbettung, die kommunikative Zwecksetzung, die thematische Bindung und die Komposition haben offenbar kaum eine kulturspezifische Prägung. 5. Im Trend zur Internationalisierung der Textsorten erweisen sich die kulturell geprägten Textmustervor allem zwischen angrenzenden Nationen häufig als affin.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Dejica-Carțiș, Anca. "Interkulturelle Kommunikation im DaF-Unterricht." Scientific Bulletin of the Politehnica University of Timişoara Transactions on Modern Languages 21 (April 27, 2023): 166–72. http://dx.doi.org/10.59168/dosy2695.

Full text
Abstract:
Die interkulturelle Kommunikation ist eine Form der Kommunikation. Interkulturelle Kommunikation findet dann statt, wenn Menschen aus unterschiedlichen Kulturen miteinander kommunizieren. Verschiedene Bildungseinrichtungen führen die interkulturelle Kommunikation im DaF-Unterricht ein, mit dem Ziel kommunikative Beispiele in verschiedenen Bereichen zu begegnen und kommunikative Situationen kennenzulernen. Die interkulturelle Kommunikation ist im privaten und im geschäftlichen Bereich aktiv und aktuell. Im Empfang kommen verschiedene Kommunikationsformen. Für verschiedene Kommunikationsformen sind das Wissen, die Erfahrung und die Anpassung wichtig. Vorliegender Artikel bewertet einige wesentliche Aspekte der interkulturellen Kommunikation, die auch im Rahmen der Seminare für DaF-Unterricht eingeführt wurden, um verbale und non-verbale Besonderheiten in verschiedenen kommunikativen Situationen reibungslos zu begegnen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Behilil, Abdelkader. "Literaturunterricht als Basiswissen für interkulturelle Kommunikation." Traduction et Langues 7, no. 1 (December 31, 2008): 55–60. http://dx.doi.org/10.52919/translang.v7i1.402.

Full text
Abstract:
Das interkulturelle Lernen ist zu einem aktuellen Thema und zu einem "Modeworte" geworden; daher sind auch Kommunikation, Beziehungen und zwar Erziehung und Bildung interkulturell gefärbt.Davon ausgehend ergibt sich die Notwendigkeit, über Lern- und Lehrmethoden nachzudenken, damit man an erster Stelle sich mit dem anderen verständigt oder wenigstens ihn zu verstehen versucht, denn hier ist eben auf das Ziel des Fremdsprachenunterrichts angespielt; mit anderen Worten: es ist die "Weckung von Verständnis für das fremde Land" gezielt; dabei wird also der Lerner sowohl Sprach- als auch Kulturbarrieren überwinden.Der Fremdsprachenunterricht Deutsch muss aus Gründen der sogenannten Internationalisierung florieren und nicht zurückgehen, und diese Form der Kommunikation mag –meines Erachtens- effizienter für die Ausbildung unserer Studenten, "die sich für eine entsprechende Lehrtätigkeit interessieren", wirken.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Kessler, Benedikt, and Almut Küppers. "A Shared Mission." Scenario: A Journal of Performative Teaching, Learning, Research II, no. 2 (July 1, 2008): 3–24. http://dx.doi.org/10.33178/scenario.2.2.2.

Full text
Abstract:
Seit über zwanzig Jahren wird dem interkulturellen Lernen von Seiten der Pädagogik, der Fremdsprachendidaktik und vieler anderer Disziplinen große Aufmerksamkeit gewidmet. Die Theoriebildung ist weit ausdifferenziert; gleichzeitig ist zu konstatieren, dass manches Modell zur Implementierung der interkulturellen kommunikativen Kompetenzen (IKK) weit hinter seinen umfassenden theoretischen Ansprüchen zurückbleibt. Das Konzept der Interkulturellen Dramapädagogik stellt eine innovative methodische Antwort auf die Diskrepanz zwischen Anspruch und Wirklichkeit des interkulturellen Fremdsprachenunterrichts dar, indem es das Potenzial der Dramapädagogik für das interkulturelle Lernen und die Entwicklung der interkulturellen Handlungskompentenzen systematisch nutzt. Im folgenden Beitrag wird nach einer kurzen pädagogischen Standortbestimmung zunächst die Schnittstelle zwischen Dramapädagogik und interkultureller kommunikativer Kompetenz dargestellt. Es werden Zielsetzungen miteinander verglichen und Gemeinsamkeiten vorgestellt. In ihrer holistischen Ausrichtung weisen IKK und Dramapädagogik große Schnittmengen auf, die es für einen interkulturell ausgerichteten Fremdsprachenunterricht im Sinne einer Identitätsentwicklung zum intercultural speaker nutzbar zu machen gilt. Seit über zwanzig Jahren wird dem interkulturellen Lernen von Seiten der Pädagogik, der Fremdsprachendidaktik und vieler anderer Disziplinen große Aufmerksamkeit gewidmet. Die Theoriebildung ist weit ausdifferenziert; gleichzeitig ist zu konstatieren, dass manches Modell zur Implementierung der interkulturellen kommunikativen Kompetenzen (IKK) weit hinter seinen umfassenden theoretischen Ansprüchen zurückbleibt. Das Konzept der Interkulturellen Dramapädagogik stellt eine innovative methodische Antwort auf die Diskrepanz zwischen Anspruch und Wirklichkeit des interkulturellen Fremdsprachenunterrichts dar, indem es das Potenzial der Dramapädagogik für das interkulturelle Lernen und die Entwicklung der interkulturellen Handlungskompentenzen systematisch nutzt. Im folgenden Beitrag wird nach einer kurzen pädagogischen Standortbestimmung zunächst die Schnittstelle zwischen Dramapädagogik und interkultureller kommunikativer Kompetenz dargestellt. Es werden Zielsetzungen miteinander verglichen und Gemeinsamkeiten vorgestellt. In ihrer holistischen Ausrichtung weisen IKK und Dramapädagogik große Schnittmengen auf, die es für einen interkulturell ausgerichteten Fremdsprachenunterricht im Sinne einer Identitätsentwicklung zum intercultural speaker nutzbar zu machen gilt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Putzier, Agnieszka. "Interkulturell war gestern. Zur Vermittlung transkultureller und interprofessioneller Kompetenz in medizinischen Sprachkursen." Informationen Deutsch als Fremdsprache 48, no. 1 (February 3, 2021): 65–85. http://dx.doi.org/10.1515/infodaf-2021-0004.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung Ziel des Beitrags ist es, auf für den Kontext Deutsch als Fremdsprache (DaF) und Deutsch als Zweitsprache (DaZ) relevante Aspekte der medizinischen Kommunikation von Ärztinnen und Ärzten hinzuweisen, die einerseits durch die Neuentwicklung von Versorgungsstrukturen (z. B. Palliativversorgung) und andererseits durch die Reformbemühungen um den Stellenwert der klinischen Kommunikationsausbildung (z. B. „Masterplan Medizinstudium 2020“) bedingt sind. Dazu werden Überlegungen zu einer Neuzuschneidung, Erweiterung und Ausdifferenzierung der kommunikativen Kompetenz im Kontext von medizinischer Aus- und Weiterbildung angestellt. Abschließend werden die sich hieraus ergebenden Implikationen für die Vermittlung von DaF und DaZ für Ärztinnen und Ärzte dargestellt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

AYNE KARACABEY, Seval. "Online-Gespräche von Deutschlehramtsstudierenden mit einem Kulturschaffenden in Deutschland als Element einer sprachlichen und interkulturellen Ausbildung." Diyalog Interkulturelle Zeitschrift Für Germanistik 11, no. 1 (June 15, 2023): 69–95. http://dx.doi.org/10.37583/diyalog.1312768.

Full text
Abstract:
Die Entwicklung sprachlich-kommunikativer Kompetenz sowie der Aufbau von interkultureller Kompetenz sind sowohl im lokalen als auch internationalen Umfeld von groβer Bedeutung. Musik ist ein kulturelles, universelles Thema, das in einem interkulturellen Kontext bei Deutschlehramtsstudierenden gemeinsame Interessen wecken kann und gleichzeitig auch eine Grundlage für interkulturelle Vergleiche darstellt. Um die Effektivität von Onlinelehre im Kontext der Sprach- und Kultursensibilisierung von Deutschlehramtsstudierenden in Zeiten von Covid-19 zu erhöhen, wurde mit einer Gruppe von türkischen Deutschlehramtsstudierenden ein Live-Online-Interview mit einem Musiker (23 Jahre alt) aus Deutschland durchgeführt. Das Ziel des Online-Interviewprojekts war es, den Aufbau von (inter-) kultureller Bildung durch authentische Kommunikation zu unterstützen, wobei das Weltwissen und die Neugier der Lernenden produktiv genutzt werden. In diesem Beitrag soll erkundet werden, inwieweit durch Live-Online-Interviews (reale Gesprӓche) die sprachlich-kommunikativen Kompetenzen sowie die interkulturellen Kompetenzen in anregender, aber auch anspruchsvoller Art und Weise gefördert werden können. Zu diesem ‘Experiment’ wurden Deutschlehramtsstudierenden befragt, die sich an dem Live-Online-Gesprӓch aktiv beteiligt hatten. In dieser Arbeit werden Einblicke in die Daten des Begegnungsprojekts gegeben. Die Befunde der qualitativen Analyse bestätigen, dass durch das Live-Online-Interviewprojekt sowohl die sprachlich-kommunikative als auch die interkulturelle Kompetenz gefördert werden. Das Gespräch mit dem Musiker erweckte Neugier und eröffnete neue Perspektiven und Kenntnisse in Bezug auf die Musiklandschaft in Deutschland und der Türkei. Es zeigte sich auch, dass Sprechhemmungen abgebaut werden, wenn die Kommunikation in einer Gruppe stattfindet, die nicht konkurriert, sondern kooperiert. Nach Meinung der befragten Deutschlehramtsstudierenden sollten solche kulturellen Aktivitäten mit deutschen Kulturschaffenden häufiger durchgeführt werden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Grzeszczakowska-Pawlikowska, Beata. "Störungsfaktoren im Bereich der universitären Wissensvermittlung in gesprochener Sprache." Germanica Wratislaviensia 142 (January 11, 2018): 195–211. http://dx.doi.org/10.19195/0435-5865.142.13.

Full text
Abstract:
Hochschu­len. Dies trifft u.a. für die universitäre Wissensvermittlung zu. Auf Grund der steigenden Studie­renden-Mobilität bilden die interkulturell bunt gemischten Seminare einen festen Bestandteil der universitären Lehre. Der interkulturelle insgesamt durchaus positiv zu wertende Austausch unter Stu­dierenden bedeutet allerdings nicht in allen Fällen eine reibungslose Kommunikation. In der kom­munikativen Wirklichkeit ist auch potenziell mit gewissen Störungen zu rechnen. Das Erfassen von Ursachen für diese Störungen stellt einen ersten Schritt für die Optimierung der jeweiligen Kommunikationsabläufe dar. Dieser Problematik widmet sich der vorliegende Beitrag am Beispiel einer interkulturell geprägten Redesituation, in der akademisch gesichertes Wissen vermittelt wird.Disruptions to the communication of academic knowledge through spoken language Intercultural communication has, for some time now, been a feature of everyday life in higher edu­cation institutions. This applies also to the communication of academic knowledge acquired by students during their university studies. Increasing student mobility means that interculturally di­verse seminars are now a central feature of university teaching and learning but, although the ex­change between students certainly ought to be viewed positively, it does not always lead to smooth communication. In real-life communication there may be potential disruptions. Understanding what causes such disruptions constitutes the first step towards optimizing oral interactions. This paper will explore this issue, using the example of a spoken interaction in which academic knowledge is communicated.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Schewe, Manfred. "Interkulturelle Dramapädagogik von Benedikt Kessler." Scenario: A Journal of Performative Teaching, Learning, Research III, no. 1 (January 1, 2009): 84–87. http://dx.doi.org/10.33178/scenario.3.1.8.

Full text
Abstract:
In der fremdsprachendidaktischen Fachdiskussion wird die Dramapädagogik zunehmend häufiger zum Bezugspunkt. Inzwischen ist ihr enormes Potenzial für die Sprach-, Literatur- und Kulturvermittlung in Forschungsarbeiten und Praxisberichten vielfach beleuchtet worden (vgl. dazu die umfangreiche Bibliographie auf der SCENARIO-Homepage). Inwiefern durch die Nutzung des Potenzials der Dramapädagogik speziell das interkulturelle Lernen effektiv gefördert werden kann, wurde bereits öfter thematisiert (vgl. z.B. den Sammelband von Byram/Fleming (1998)). Allerdings liegt nunmehr mit Benedikt Kesslers in drei Teile gegliederter, knapp 150seitiger Veröffentlichung ein erster Systematisierungsversuch vor. Im Sinne des Buchtitels ist er mit dem Anspruch verbunden, das Feld einer „Interkulturellen Dramapädagogik“ zu markieren. Im ersten Teil thematisiert Kessler, Lehrer in den Fächern Englisch und Politik/Wirtschaft für das Lehramt an Gymnasien, wie im Laufe der letzten zwanzig Jahre der Aspekt des interkulturellen Lernens in der Fremdsprachendidaktik immer mehr an Bedeutung gewonnen hat und der kommunikative Fremdsprachenunterricht um die Dimension der Interkulturellen Kommunikativen Kompetenz (IKK) erweitert wurde. Er reibt sich dabei allerdings an der Tatsache, dass die damit einhergehenden theoretischen Ansprüche bisher nicht in eine überzeugende Unterrichtspraxis umgesetzt wurden. Seine Bestandsaufnahme mündet in die Feststellung, dass die Verwirklichung interkultureller Kompetenzen im Allgemeinen und die Realisierung des umfassenden Ansatzes der IKK im Besonderen in weiter Ferne zu sein ...
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Σοφός, Αλιβίζος. "Διαπολιτισμική στοχοθεσία σε διαδικασία μετάβασης. Η σημασία των Νέων Τεχνολογιών για τη Διαπολιτισμική Διδακτική." Παιδαγωγικά ρεύματα στο Αιγαίο 1, no. 1 (July 28, 2022): 7–18. http://dx.doi.org/10.12681/revmata.30918.

Full text
Abstract:
In dem vorliegenden Beitrag wird der Begriff Erziehungsziel im Rahmen der interkulturellen Diskussion erörtert. Das erkenntnisleitende Interesse konzentriert sich dabei auf den Übergang von interkulturellen Zielen zu authentischen interkulturellen handlungsleitenden Normen. Dabei spielen neue Technologien eine wichtige Rolle für das veränderte Verständnis. Gezeigt werden soll hier, dass veränderte gesellschaftspolitische Bedingungen etablierte Denkweisen aufheben bzw. modifizieren können. Die Darstellungen werden in 3 Schritten vorgenommen. Im ersten Teil wird gezeigt, dass gesellschaftspolitische Phänomene und technologische Entwicklungen die gegenstandstheoretischen Ansätze und die daraus formulierten interkulturellen Ziele bedingen. Weiterhin wird auf die Problematik der Umsetzung vorformulierter Erziehungsziele, vor allem solcher, die gesellschaftliche Veränderungen markieren, eingegangen. Hier folgt der Vorschlag, interkulturelle Erziehungsziele als handlungsleitende Normen aufzufassen und die neuen Technologien in das Bildungswesen zu integrieren. Im zweiten Schritt wird die Rolle der neuen Medien als Chance herausgestellt, interkulturelle Handlungsnormen durch authentisches medienbasiertes Handeln erlebbar zu machen. Dies wird am Beispiel von sechs medienbedingten Phänomenen skizziert: 1. die Internationalisierung der Kommunikation, 2. die Erlebnis- und Handlungsorientierung der Interaktionen, 3. die Unbefangenheit der Kommunikation, 4. die Übernahme virtueller Identitäten, 5. die Bildung virtueller Beziehungen, 6. die Entinstitutionalisierung des Wissens. Im Ausblick werden schließlich mediendidaktische Überlegungen hinsichtlich der veränderten Funktionen von Medien in der Schule formuliert.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Thiem, Annegret. "Interkulturelle Kompetenz als Herausforderung für das Lehramtsstudium." Scenario: A Journal of Performative Teaching, Learning, Research VIII, no. 2 (July 1, 2014): 44–61. http://dx.doi.org/10.33178/scenario.8.2.4.

Full text
Abstract:
Die Vorgaben der Fremdsprachenlehrpläne NRW stellen neben der funktionalen kommunikativen Kompetenz vor allem die interkulturelle Kompetenz in den Fokus der Unterrichtsziele, welche als Studieninhalt vorausgesetzt wird. Der Artikel geht der Frage nach, was genau interkulturelle Kompetenz von Studierenden erfordert und inwieweit diejenigen, die Lehramt Spanisch studieren, überhaupt auf diese Herausforderungen vorbereitet werden bzw. welche Möglichkeiten im Rahmen des Studiums gegeben sind, um Studierende zu bewusst „interkulturell Handelnden“ auszubilden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Interkulturell kommunikation"

1

Andelius, Cecilia, and Guillermo Munoz. "Interkulturell kommunikation. : En studie av kommunikationen mellan svenskar och forna jugoslaver." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1662.

Full text
Abstract:

Bakgrund: För att svenska företag ska kunna ta del av de synergieffekter det innebär att ha människor anställda som härstammar ur olika kulturer krävs en medvetenhet om olikheterna. Genom medvetenhet om, samt kunskap och färdigheter i den andre kommunikationspartnerns kultur kan vi skaffa oss en intellektuell kommunikationsförmåga för att först lösa de enklaste och sedan en del av de mer komplicerade problemen. Ju mer kunskap om våra olikheter vi införskaffar oss, desto lättare är det att förutse dessa problem och därmed ha en möjlighet att undvika dem.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa en ökad förståelse för den problematik som kan påverka kommunikationen mellan personer med olika kulturell bakgrund. Detta i samband med kommunikation som sker i en yrkesmässig kontext.

Genomförande: Studien genomfördes i intervjuformmed hjälp av fyra personer på dataföretaget UCS AB.

Resultat: De kulturella faktorer som påverkar kommunikationen är uppdelningen av arbete och privatliv, användandet av Ni-formen, tvetydigheter, skämt och kroppsspråket. De fördelar som kan identifieras när personer med olika kulturell bakgrund kommunicerar är att kommunikationen blir livligare, möjligheten att få uppleva hur andra kulturer lever i sin vardag samt de synergieffekter som uppstår då var och en ser saker och ting på olika sätt. De nackdelar som kan identifieras är att interkulturell kommunikation kräver mer tid.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Evelina, Olsson, and Karlsson Emma. "Den interkulturella tamburen : En studie om fyra förskollärares uppfattningar om interkulturell kommunikation i förskolans tambur." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49521.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om interkulturell kommunikation på förskolan. Specifikt fokus riktas mot förskollärares kommunikation i förskolans tambur med vårdnadshavare som har bristfälliga kunskaper i svenska språket. Fyra förskollärare på två olika förskolor i södra delen av Sverige har medverkat i studien. I tamburen förekommer de spontana och informella samtalen som skapas av både vårdnadshavare och förskollärare. Resultatet visar att förskollärare anser att kommunikationen mellan hem och förskola har stor betydelse för barnets vistelse på förskolan. Bland annat ansågs kommunikationen ge möjlighet för vårdnadshavarna att påverka förskolans verksamhet. På samma sätt ansågs en utebliven kommunikation ge inga, eller få, möjligheter till att göra sin röst hörd. Den kommunikation som finns mellan förskollärare och vårdnadshavare är ofta kort med fokus på barnets omsorg istället för förskolans pedagogiska uppdrag. Studien visar att utebliven kommunikation upplevs påverka relationen mellan förskolläraren och vårdnadshavaren negativt då framförallt nödvändig information om barnet missas. Studien visar också vilka olika förutsättningar förskolan har  att kommunicera med hemmet. Förskollärarna i studien tar gärna hjälp av någon annan person, som exempelvis en släkting, tolk eller personal med goda språkkunskaper i kommunikationen med vårdnadshavare med bristfälliga kunskaper i svenska språket. Möjligheten att kunna kommunicera med vårdnadshavaren är en kostnadsfråga och därför en lösning som inte används fullt ut på förskolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Matijevic, Blazenka. "Interkulturell kommunikation : Barns sätt att kommunicera på förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-58998.

Full text
Abstract:
Studien förklarar hur kommunikation mellan barn som har olika språk och kulturell bakgrund sker på en förskola. Syfte var att observera barns interkulturella kommunikation och om kulturell bakgrund påverkar barnens sätt att kommunicera med varandra på förskolan. Studien utgår från följande frågor: Hur gör sig barn förstådda när de inte har det talade språket som sitt första språk, alltså barn med kulturell bakgrund? Hur väcker barnen varandras uppmärksamhet när de leker? Studerande barn har olika kulturella bakgrund. Vissa barn har svenska som sitt första språk andra har svenska som sitt andra språk. Mitt resultat visar att barn använder både tal och kroppsspråk för att göra sig förstådda. När barnen inte kan ordet eller inte kan benämna ordet använder barnen föremål för att göra sig förstådda. Resultaten visar även att barnen söker gemenskap och kommunicerar med det gemensamma språket. Jag har använt interkulturell teori i min studie som förklarar kommunikation mellan människor med kulturell bakgrund. I min studie förklarar jag tidigare forskning om hur barn lär svenska språket i flerspråkig miljö.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Lundgren, Ulla. "Interkulturell förståelse i engelskundervisning : en möjlighet /." Malmö : Forskarutbildningen i pedagogik, Lärarutbildningen, Högsk, 2002. http://www.lub.lu.se/luft/diss/soc_400/soc_400_transit.html.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

schröder, hanna, and caroline åkesson. "Nationella kulturens påverkan på kommunikationen : En studie om interkulturell kommunikation på ett multinationellt företag." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-31294.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Norström, Livia. "Användbarhet hos processinriktade kommunikationsmodeller vid interkulturell kommunikation : en litteraturstudie." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-382.

Full text
Abstract:

Syftet med studien är att utreda sambandet mellan kultur, kognitiva självscheman och kommunikativt beteende samt att undersöka hur befintliga processinriktade kommunikationsmodeller hanterar kommunikation mellan individer från olika kulturer. Den kulturella variation som studeras är individualism-kollektivism och studien avser kommunikation mellan två individer där den ena kommunikationsparten kommer från en individualistisk kultur och den andra från en kollektivistisk kultur.

Studien visar att kultur och självscheman ömsesidigt påverkar varandra och att såväl den kulturella bakgrunden som självschemana påverkar det kommunikativa beteendet. Två kulturspecifika kommunikationsstilar, högkontextkommunikation och lågkontextkommunikation, definieras. De båda kommunikationsstilarna används sedan som underlag i analysen av Shannon och Weavers, Schramms och Newcombs kommunikationsmodeller. Shannon och Weavers modell och Schramms första modell visar sig vara alltför linjära, utan utrymme för feedback medan Schramms tredje modell illustrerar kommunikationen som en loop av delad information. Shannon och Weavers modell är också alltför tekniskt inriktad, medan Newcombs modell beskriver kommunikationen som en social företeelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Eriksson, Lisa. "Kulturkrockare eller Kommunikationskompetent? : En kvalitativ intervjustudie om interkulturell kommunikation." Thesis, Linnaeus University, School of Social Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-8390.

Full text
Abstract:

The purpose of this thesis was to investigate the implications and challenges of intercultural communication. An in-depth study was performed of the perspectives from people who work within an international organization. How they experience cultural differences and how they handle them, in particular when it comes to communication. Also, their perceptions of communicative competence were explored. The study was carried out at Svalorna India Bangladesh, at the Swedish office in Lund. Svalorna’s staff was interviewed on their experiences of intercultural communication. Both employees at the Swedish office and employees on location in India and Bangladesh were interviewed. The method used in the study was qualitative interviews where the interviewees could expand their answers fully as the interview developed. The main theory used was Geert Hofstede’s cultural dimensions, presented in the thesis and considered in the study. It was concluded that being aware of cultural differences and having knowledge of other cultures but also your own is important for understanding the so-called non-verbal communication in an intercultural situation. There are also differences in to what extent a certain culture uses non-verbal communication. Both India and Bangladesh, according to the interviewees, are high context cultures whereas Sweden has a low context culture. All the interviewees had similar experiences when it comes to intercultural communication. A cultural difference in the perception of time is an example of when verbal communication can be inadequate, if one is not aware of cultural differences. Both India and Bangladesh use polychronic time whereas in Sweden monochromic time is used. This is indeed confirmed by all interviewees. Many of Hofstede’s cultural dimension theories are found to be coherent with the results of this study, for example the Individualism.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Ek, Sandra, and Josef Rönnholm. "Interkulturell kommunikation : En kvalitativ studie på biltestverksamheten i norr." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-161253.

Full text
Abstract:
Årligen återkommer internationella aktörer med stora namn inom fordonsbranschen till norra Sveriges inland för att testa sina produkter på snö och is. Vintertid är Arjeplogs kommun ett ledande center för fordons- och komponenttester. Biltestningen i Lapplands landskap är en verksamhet som ur forksningssynpunkt är relativt outforskad. Tidigare studier på detta kluster är främst riktad mot den tillväxten det ger kommunen och de lokala företagarna. Med denna studie är syftet att bygga vidare på forskningsområdet internationell affärsverksamhet med inriktning mot den interkulturella kommunikationen. Dels med anledning av att det finns ett forskningsgap, dels av eget intresse för ämnet. Hur hanterar de lokala entreprenörerna kontakten med sina kunder och finns det kulturella skillnader som påverkar? Hur ser organisationsstrukturerna ut och finns det skillnader som påverkar kommunikationsprocessen? Utifrån dessa frågeställningar har följande problemformulering skapats: “Hur påverkar skillnader i kultur och organisationsstruktur mellan Entreprenörerna och deras kunder den interkulturella kommunikationsprocessen?” Huvudsyftet med denna studie är därmed att utifrån entreprenörernas perspektiv undersöka hur kommunikationsprocessen ser ut idag mellan de lokala biltestföretagen i Arjeplog och deras kunder samt analysera och beskriva deras skillnader i kultur och organisationsstruktur. Vidare så vill vi analysera och beskriva hur dessa kulturella och strukturella skillnader påverkar den interkulturella kommunikationen. Denna studie har ett konstruktivistiskt synsätt och ett interpretativistiskt tillvägagångssätt. Vidare har studien en deduktiv forskningsansats då studiens empiri kommer att analyseras mot befintliga teorier om bland annat kultur, organisationsstruktur och kommunikation. Dessa teorier presenteras i studiens teoretiska referensram. Både studiens intervjufrågor och intervjuguide baseras på de ämnen som behandlas i den teoretiska referensramen. Detta för att kunna jämföra insamlad data med vald teori i linje med studiens deduktiva forskningsansats. För att svara på studiens problemformulering och uppfylla studiens syfte har vi genomfört en kvalitativ datainsamling i form av semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer har genomförts på plats hos respondenterna i Arjeplog. Respondenterna i studien som valts ut genom ett målstyrt urval. Utifrån empirin kunde det i analysen konstateras att kundernas organisationsstruktur har förändrats med tiden från en decentraliserad struktur där mandat att ta beslut för kundens representativa på plats har begränsats och centraliserats till en inköpsavdelning. Vidare visar resultatet på att kulturella skillnader i kultur påverkar hur Entreprenören kommunicerar med kunden, både i valet av kommunikationsform och formulering. Slutligen har studien bidragit till att påvisa att entreprenörer i huvudsak lär sig att kommunicera med kunder från annan kultur genom interaktioner och erfarenheter. Detta visar i sin tur på en avsaknad av interkulturella utbildningar för företagare med en internationell verksamhet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Nilsson, Emma, and Pernilla Backman. "Förhållningssätt till mångkulturalitet : Vad ett mångkulturellt förhållningssätt går ut på det vet jag ärligt talat inte." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19912.

Full text
Abstract:
BAKGRUND:Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle vilket även avspeglar sig i skolan. För verksamma pedagoger innebär detta att ta tillvara på den kulturella mångfalden samt att anpassa verksamheten utifrån elevernas olika behov och förutsättningar. Vi redogör i vår litteraturbakgrund för aktuell forskning och litteratur som berör vårt valdaundersökningsområde. Vi har också valt ur mål ur styrdokument samt kursplaner som vi anser är relevanta för vårt syfte.SYFTE:Vårt syfte är att ta reda på pedagogers förhållningssätt till mångkulturalitet och hur ett sådant förhållningssätt tillämpas i skolan. Studiens syfte är inte att få en generell uppfattning utan vi har valt att intervjua fem pedagoger som vi tror har kunskaper inom området.METOD:Studien bygger på osystematiska observationer samt delvis strukturerade intervjuer med fem pedagoger verksamma i år 1-9.RESULTAT:Samtliga pedagoger har svårigheter med att tolka och förstå vad ett mångkulturelltförhållningssätt innebär. Det flesta av respondenterna har inte reflekterat över sitt eget förhållningssätt till mångkulturalitet eller hur de tillämpar det i praktiken. Under våra intervjuer då respondenterna tvingades reflektera över sitt förhållningssätt samt tillämpningkunde vi dock se att de hade ett förhållningssätt till mångkulturalitet samt att flertalet tillämpade detta.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Larshans, Sofie. "Don't be blinded by the words : En uppsats om att kommunicera med hjälp av fotografier." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-28729.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Interkulturell kommunikation"

1

Slembek, Edith. Mündliche Kommunikation--interkulturell. St. Ingbert: Röhrig, 1997.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Andersson, Helena. Interkulturell kommunikation på ett svenskt sjukhus: Fallstudier av andraspråkstalare i arbetslivet. Uppsala: Department of Scandinavian Languages, Uppsala University, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Nynäs, Peter. Bakom Guds rygg: En hermeneutisk ansats till interkulturell kommunikation och förståelse i industriella projekt. Åbo: Åbo akademis förlag, 2001.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hofbauer, Helmut. Interkulturelle Kommunikation--philosophisch betrachtet: Eine (Her-)Ausführung aus der interkulturellen Kommunikation. Dresden: Neisse Verlag, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Ternès, Anabel, and Ian Towers, eds. Interkulturelle Kommunikation. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-10237-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Lüsebrink, Hans-Jürgen. Interkulturelle Kommunikation. Stuttgart: J.B. Metzler, 2005. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-00046-0.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Maletzke, Gerhard. Interkulturelle Kommunikation. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1996. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-80350-4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Lüsebrink, Hans-Jürgen. Interkulturelle Kommunikation. Stuttgart: J.B. Metzler, 2012. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-00795-7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Lüsebrink, Hans-Jürgen. Interkulturelle Kommunikation. Stuttgart: J.B. Metzler, 2008. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05214-8.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Broszinsky-Schwabe, Edith. Interkulturelle Kommunikation. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2011. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-92764-0.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Interkulturell kommunikation"

1

Lehner-Telič, Emanuel. "Interkulturelle Kommunikation." In Systemische Führung von interkulturell-virtuellen Teams, 105–67. München: Haufe, 2023. http://dx.doi.org/10.34157/978-3-648-17447-0_4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Zuo, Can, Zhaoying Xu, and Simin Li. "Eine Studie zur Interaktion zwischen deutschen Internet-Berühmtheiten und jungen Chinesen auf Bilibili." In Im Spannungsverhältnis zwischen Selbst- und Fremdverstehen, 367–88. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2023. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-40031-6_18.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungDie vorliegende Studie befasst sich mit ausgewählten deutschen Vloggern auf der chinesischen Video-Plattform Bilibili sowie ihren Interaktionen mit jungen chinesischen Nutzern. Es wird festgestellt, dass in der Interaktion Wert auf gegenseitigen Respekt, interkulturelle Identitätsbildung und das Aufbrechen von Stereotypen gelegt wird. Politischen oder ideologischen Unterschieden wird hingegen keine große Aufmerksamkeit geschenkt. Derartige Interaktionen, die sich durch Merkmale einer flachen Struktur und dezentraler Inhalte auszeichnen, unterstreichen den zeitgenössischen Trend zur „Medialisierung“ in der interkulturellen Kommunikation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Papageorgiou, Panagiotis. "Kommunikation." In Interkulturelle Wirtschaftskommunikation, 59–101. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2014. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-08417-2_4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Schrimpf, Ulrike, and Markus Bahnemann. "Interkulturelle Kommunikation." In Deutsch für Ärztinnen und Ärzte, 113–28. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2010. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-01334-8_10.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Hierdeis, Helmwart. "Interkulturelle Kommunikation." In Kommunikationsmanagement, 13–34. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2003. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-87350-7_1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Schrimpf, Ulrike, and Markus Bahnemann. "Interkulturelle Kommunikation." In Deutsch für Ärztinnen und Ärzte, 171–81. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-53607-0_11.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Papageorgiou, Panagiotis. "Interkulturelle Kommunikation." In Interkulturelle Wirtschaftskommunikation, 34–37. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2014. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-08417-2_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Werner, Heinz. "Interkulturelle Kommunikation." In Basiswissen Außenhandel, 29–32. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-08715-9_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Werner, Heinz. "Interkulturelle Kommunikation." In Basiswissen Außenhandel, 25–27. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2014. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-05949-1_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Schrimpf, Ulrike, and Markus Bahnemann. "Interkulturelle Kommunikation." In Deutsch für Ärztinnen und Ärzte, 147–60. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2014. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-44101-5_11.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Interkulturell kommunikation"

1

Getta, Jelizaveta. "Dolmetschen in Namibia während der deutschen Kolonialzeit." In La Traducción y sus meandros: diversas aproximaciones en el par de lenguas alemán-español. Ediciones Universidad de Salamanca, 2022. http://dx.doi.org/10.14201/0aq0320409423.

Full text
Abstract:
Das heutige Namibia befand sich zwischen den Jahren 1884 und 1915 unter deutscher Herrschaft. Mit der Gründung der Kolonie entstand u. a. der Bedarf an effizienter Kommunikationsvermittlung zwischen den Deutschen und der Lokalbevölkerung. Die ersten Bestrebungen der Kolonialverwaltung, den Deutschen sowie den Einheimischen entsprechende Sprachkenntnisse beizubringen oder eine Lingua franca einzuführen, scheiterten aus kulturellen, finanziellen sowie zeitlichen Gründen. In vielen Fällen musste die Kommunikation deswegen indirekt verlaufen, und zwar mithilfe eines Dolmetschers, dessen Einsatz sich vor allem in den Bereichen Justiz, Religion sowie Di-plomatie als unvermeidlich erwies. Der Artikel beschäftigt sich mit dem Ablauf der interkulturellen Kommunikation zwischen den Deutschen und der Lokalbevölkerung in der ehemaligen Kolonie Deutsch-Südwestafrika, wobei in Hinblick auf den Forschungsgegenstand vor allem die Frage nach der Rolle der damaligen Dolmetscher, ihren Arbeitsbedingungen sowie ihrem Sozialstatus gestellt wird.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Interkulturell kommunikation"

1

Fendt, Matthias, Simon W. Kolbe, and Janusz Surzykiewicz. Beraterische Unterstützung junger Geflüchteter auf ihrer Suche nach Orientierung in neuen Lebens- und Arbeitswelten. Forschungsbericht zu einer empirischen Bedarfserhebung bei relevanten Berufsgruppen. Socialnet GmbH, 2024. http://dx.doi.org/10.60049/eb6qjn3d.

Full text
Abstract:
Im vorliegenden Forschungsbericht zur Untersuchung von Unterstützungsbedarfen junger Geflüchteter in Bayern werden Optimierungsmöglichkeiten in der Beratung aufgezeigt. Die Ergebnisse zeigen einen dringenden Bedarf an Deutschkenntnissen, besseren Verständnis für das Bildungssystem und Beratungsangebote bei den Geflüchteten sowie an Fähigkeiten der interkulturellen Kommunikation bei den Beratenden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography