Academic literature on the topic 'Interkulturell undervisning'

Abstract:Denne artikel beskriver indhold og resultater af et længerevarende og obligatorisk kompetenceudviklingsprojekt for undervisere på et universitetsinstituts engelsksprogede uddannelser og diskuterer kort de resultater der blev opnået. Projektet blev gennemført i 2014-2015 med i alt tre hold undervisere. For hvert hold omfattede programmet i det første semester en individuel supervision med formativ feedback (supermentoring), et todages seminar og udarbejdelsen af en individuel handlingsplan for udvikling af de enkelte underviseres undervisning. I det andet semester blev dette fulgt op af endnu en individuel supermentoring samt en afsluttende workshop. Anden runde supermentoring, deltagerevalueringer og en afsluttende spørgeskemaundersøgelse viser samstemmende at de deltagende undervisere udviklede deres engelsksprogede undervisning i forløbet, en del af dem endda markant. I modsætning til hvad mange studieansvarlige og undervisere synes at mene, er de problemer der måtte opstå på engelsksprogede programmer ikke nødvendigvis af sproglig karakter, men omfatter i mindst lige så høj grad almene pædagogisk-didaktiske forhold samt interkulturelle kompetencer og kommunikation. Abstract:This article describes the content and results of a year-long and mandatory professional development project for lecturers in English Medium Instruction programmes at a Danish university department and briefly discusses the results obtained in the course of the project. It took place in 2014-2015 with altogether three cohorts of lecturers. For every cohort, in the first semester, the programme comprised an individual supervision session with formative feedback (supermentoring), a two-day seminar and the development of an action plan for the development of the individual lecturers’ teaching. In the second semester this was continued with a second supermentoring session and a final workshop. The second supermentoring sessions, the participant evaluations and a final survey unanimously indicate that the participating lecturers developed their EMI teaching in the course of the project, some of them significantly so. Contrary to what many course responsibles and lecturers seem to think, the problems that might be found in the teaching of EMI programmes are not necessarily of a linguistic nature, but might as well be of a general pedagogic or didactic nature, or be related to intercultural competences and communication.

Skolan är idag en social och mångkulturell mötesplats där både vuxna och elever dagligen interagerar. För att kunna bedriva en verksamhet där alla känner sig välkomna och av betydelse krävs ett aktivt arbete för att detta ska kunna uppnås. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare talar om interkulturell undervisning i skolan, bland elever med olika kulturella bakgrunder och livsåskådningar, i både klassrummet och skolmiljön. Utifrån syftet har följande frågeställningar tagits fram: Hur talar lärare kring den interkulturella undervisningen i ett interkulturellt/mångkulturellt klassrum? Vad talar lärare om som kontroversiella frågor? Vilka arbetssätt talar lärare om? Vilka svårigheter talar lärare om? Hur kan den interkulturella undervisningen hjälpa eleverna i framtiden? Dessa frågeställningar besvaras genom kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i dagens skola. Studiens resultat visar att lärarnas arbete med den interkulturella undervisningen i skolan är utmanande, utvecklande och ibland problematiskt, då kulturkrockar kan uppstå vilket kan leda till konflikter mellan eleverna. Lärarna beskriver också samtalet i helklass som det främsta verktyget för att bedriva denna verksamhet. Trots dessa svårigheter med interkulturell undervisning är lärarna i studien positiva till hur eleverna i framtiden kan gynnas av detta arbete i skolan. Dels för att bli förberedda inför en framtida mångkulturell arbetsplats och mångkulturellt samhälle samt förståelsen för att elevernas kulturella bakgrund inte är ett hinder för deras framtida val gällande studier och yrken.

Sverige är ett mångkulturellt samhälle där en blandning av olika kulturer integreras. Detta mångkulturella samhälle avspeglar sig inomskolväsendet. Syftet med denna studie är att belysa hur någralärare arbetar i mångkulturella klasser med elever med olika kulturella bakgrunder. Denna studie bygger på en intervjuundersökning med sju undervisande lärare i två olika skolor. Resultatet på denna studie visar sig att lärarna tycker om att undervisa på en mångkulturell skola, där lärarna som vi intervjuat tycker att det är intressant då kommunikation mellan människor med olika bakgrund uppstår på ett effektivt sätt.

I en globaliserad och mångkulturell värld ser vi ett behov av att undersöka hur interkulturell kompetens kan utvecklas genom historieämnet. Det interkulturella uppdraget ses som nödvändigt för att människor interagerar i en mångkulturell miljö. Vi har i detta arbete undersökt om och hur lärare uppfattar interkulturalitet i förhållande till historieämnet. Arbetet kretsar i stora drag kring tre frågeställningar som berör lärarnas uppfattningar om interkulturell kompetens, ifall styrdokumenten fungerar som stöd eller begränsning för uppdraget, samt hur en konkret undervisning kan se ut enligt lärarna.  Syftet med arbetet är att få en insikt i lärares uppfattningar om interkulturell kompetensutveckling genom historieämnet. Vi har genom arbetets gång utgått ifrån teori som innefattar narrativ kompetens, historiemedvetande och interkulturell historisk kompetens. Utifrån teori och tidigare forskning har vi format intervjufrågor där ambitionen har varit att ta reda på lärarnas uppfattningar om ämnet. Studiens metod har utgått ifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I resultatdelen redovisar vi lärarnas uppfattningar och sammanlänkar dessa med resultat från teori och tidigare forskning. Lärarna är samstämmiga om hur undervisningen kan se ut för att främja interkulturell kompetens genom historieämnet. Lärarna anser det interkulturella uppdraget vara svårt och är oeniga om hur styrdokumenten fungerar som stöd eller begränsning för främjandet av interkulturell kompetens i historieämnet. Avslutningsvis diskuteras vårt resultat och förslag ges på hur framtida forskning kan ta avstamp i vårt arbete för att nå slutsatser som är mer fördjupade och generaliserbara.

I den svenska skolans värdegrund nämns kulturell mångfald som något som skolorna bör eftersträva. Teorier om hur man skapar en skola där det finns mer kulturell mångfald har format det som kallas interkulturell/mångkulturell undervisning. Denna uppsats undersöker hur interkulturell undervisning genomförs i ett av Malmös utbildningsområden, där en hög andel av eleverna har mångkulturell bakgrund. Uppsatsen undersöker också om denna interkulturella undervisning är baserad på vetenskaplig grund. Enligt skollagen måste all undervisning i skolan vara baserad på vetenskaplig grund. Nio av 57 förstelärare i utbildningsområdet blev intervjuade. De förstelärare som blev intervjuade arbetar i fyra av utbildningsområdets tretton skolor.I utbildningsområdet finns en variation i hur man genomför interkulturell undervisning. Det finns också förstelärare som menar att interkulturell undervisning inte är relevant i deras undervisning. Det finns variationer i synen om det svenska språket borde ha hegemoni i skolan eller om andra språk också borde betraktas som skolspråk. På samma gång finns dessa variationer i samma skola och ibland hos samma lärare.Att variationerna är så stora kan bero på att i ingen av skolorna var interkulturell undervisning en del av skolans utvecklingsarbete. Samtidigt fanns det ingen fortbildning om interkulturell undervisning. Det var upp till den enskilde läraren att bestämma hur interkulturell undervisning skulle implementeras i klassrummet eller om det ens skulle finnas i klassrummet. Medan det fanns en medvetenhet om det interkulturella bland alla förstelärare som intervjuades så hade vissa förstelärare svårt att knyta sina praktiska och personliga reflektioner om interkulturell undervisning till de vetenskapliga teorier som finns om interkulturell undervisning.
In the Swedish curriculum's core values cultural diversity is mentioned several times, as something that schools should pursue. Theories about how to create a school where there is more cultural diversity has shaped intercultural / multicultural education. This paper examines how intercultural education in one of the educational districts in the Swedish city of Malmö, where a large percentage of the students have a multicultural background, is carried out, and if it is based on scientific grounds. According to the Swedish School Act, all education in schools should be based on scientific grounds. Nine of the 57 first teachers in the educational district were interviewed. The first teachers that were interviewed work in four of the thirteen schools in the educational district.In the educational district there is a variation in how intercultural education is carried out. There are also first teachers who consider that intercultural education is not relevant in their teaching. There are also variations in the view if the Swedish language should have hegemony in schools or other languages should be used as school languages. At the same time, these variations are in the same schools, and sometimes in one and the same teacher.That the variations are so great may be because in none of the schools intercultural education was part of the school's development process. Moreover, there were almost no further education on intercultural education. It was up to the individual teachers to decide how intercultural education should be implemented or whether it even would be elements of intercultural education in the classroom. While there was an awareness of the intercultural among all first teachers interviewed, some first teachers found it difficult to connect their practical and personal reflections of intercultural education with scientific theories on intercultural education.

Syftet med studien är att visa hur lärare på en mångkulturell skola ser på interkulturell

undervisning. Vi grundar vår undersökning på fem intervjuer som vi har gjort med lärare på en

mångkulturell skola. De lärare som har ställt upp är verksamma på en högstadieskola i södra

Sverige. Utöver intervjuerna har vi använt oss av litteratur som har varit relevant för

undersökningen. I vårt arbete utgår vi från den hermeneutiska tolkningsmetoden vid analys av

våra intervjuer. Resultatet visar att lärarna är en eniga om språket är en viktig del i

undervisningen på en mångkulturell skola. Dock skiljer sig kunskaperna om innebörden av

begreppet interkulturell undervisning.

I detta examensarbete undersöks hur lärare i samhällskunskap arbetar med interkulturellundervisning i kulturellt homogena respektive heterogena högstadieskolor. Fem lärare pålika många skolor har intervjuats.Intervjuerna visar att samhällskunskapslärare på kulturellt heterogena skolor tenderaratt lägga fokus på att föra diskussioner om normer och värderingar med sina elever. Lärarepå kulturellt homogena skolor tenderar att fokusera på demokratifrågor och allmännasamhällsfrågor. Det är ett litet urval men resultatet pekar på intressanta frågor för fortsattaundersökningar om interkulturell undervisning, dess hur vad och varför.

Förskollärarens inställning och arbetssätt till interkulturell undervisning Sex förskollärares inställning till och arbetssätt med interkulturell undervining.    Preschool teacher's attitude and approach to intercultural education Six preschool teachers' attitudes and approaches to intercultural undervining   Syftet med studien är att visa vilken inställning förskollärare har till  interkulturell undervisning i förskolan och vilka arbetssätt de använder sig av. Vi har gjort en kvalitativ studie där sex förskollärare intervjuades. Det teoretiska ramverket för studien utgår från Banks  fem dimensioner av interkulturell undervisning  Studiens resultat påvisade likheter och skillnader mellan förskollärares inställning till interkulturell undervisning. De likheter som framhävdes var förskollärarnas goda intentioner när det gäller att möta alla barn oberoende av kultur, etnicitet och religion. Förskollärare var positiva och intresserade till den interkulturella undervisningen. Skillnaden var förskollärarnas kunskap kring interkulturell undervisning där förskollärarna som arbetar på homogena förskolor påtalade brist på kunskap och utbildning till interkulturell undervisning. Vidare tydliggörs förskollärarnas arbetssätt med interkulturell undervisning. Resultatet påvisade att förskollärarnas inställning till interkulturell undervisning inte särskiljs av förskollärarens arbetsplats, etniskt homogen förskola eller interkulturell förskola. Data som samlades in och transkriberades visar att förskollärarna anser att interkulturell undervisning i förskolan är viktig för att ämnet ska vidare utvecklas. Vidare talar resultatet om förskollärarens känsla av brist på kunskap om undervisningsområdet och att det saknar riktlinjer och arbetssätt i styrdokumenten som presenterar hur förskolläraren ska agera i sitt uppdrag för att gynna barns integration.   Studien presenterar olika sätt för förskollärare att arbeta med interkulturell undervisning i förskolan.

I den här uppsatsen presenteras hur personliga filmsamtal kan bidra till främjandet av ett etiskt reflekterande förhållningssätt i en interkulturell undervisning. Fyra ungdomar i två mångkulturella gymnasieskolor delar med sig av sina reflektioner över en vald favoritfilm genom individuella samtal. Mina analyser av data jämförs med Axelssons (2008) studie Film och mening varifrån jag också hämtar analysverktygen som delvis ligger till grund även i denna studie. Min studie visar på både likheter och skillnader i respondenternas utsagor kring deras upplevelse av filmens presenterade berättelse och sina egna reflektioner över personliga etiska och moraliska val. Resultatet visar värdet av att följa upp ungdomarnas egna berättelser av upplevd verklighet som ett interkulturellt undervisningsinnehåll. Genom att följa upp med två olika samtalsformer, dialogiska klassrum och deliberativa samtal, borde möjligheten finnas att låta alla elever komma till tals i den mångkulturella gymnasieskolan

Huvudsyftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad forskningen säger om hur historieundervisning kan främja interkulturell kompetens. Vi undersöker också varför in-terkulturell utbildning i historia är eftersträvansvärt. Vi har utfört kunskapsöversikten ge-nom att ta del av andras forskning, sammanställt denna och försökt utröna mönster kring undervisningsstrategier som främjar interkulturell kompetens. Sammanställningen skedde utifrån tre underfrågor; varför lärare bör bedriva interkulturell undervisning; vad undervis-ningen bör innehålla och hur undervisningen kan läggas upp. Det råder stor konsensus kring varför vi bör undervisa interkulturellt. Många forskare anser interkulturell historie-undervisning vara nödvändigt för att skapa demokratiska, aktiva, samhällsmedborgare i skolan. Detta då samtidens samhälle är mångkulturellt och för att kunna agera och hantera detta krävs interkulturell kompetens. Även när det gäller den interkulturella undervisning-ens innehåll ser vi mönster: flera perspektiv bör tas upp, mikro- och makroperspektiv samt inom- och utomeuropeiska perspektiv; historiekanon bör ifrågasättas. Läraren själv måste också ha interkulturell kompetens. Det finns även en del förslag kring hur en ska undervisa interkulturellt även om detta område är mindre utforskat. Bland annat bör undervisningen vara inriktad på att eleverna ska tolka historia och själva resonera över hur historien kan säga något om samtiden.

The purpose of this study is to search for and compare how teachers in a multicultural municipal school and in a multicultural independent school design their teaching to benefit all the students in the classroom, regardless of background. I wanted to get information about how teachers work from an intercultural perspective. To get information I used qualitative methods, which includes interviews and observations. I interviewed four teachers working in a primary school. Two from a independent school and two from a municipal school. The result revealed that both the independent school and municipal school are working from an intercultural perspective where they try to find different methods to reach every student in the class. Their biggest similarity is that the teachers put a lot of effort on language development since the Swedish language is key to the Swedish society. In both schools, the teachers worked with students both individually and in groups, but the difference is that in the independent school the teachers focus more on the individual than they do in the municipal school. This may be due to such factors as the number of students in the class and access to an assistant teacher. The teachers in the independent school gives priority to order and structure in the classroom, compared to the municipal school.