To see the other types of publications on this topic, follow the link: Interkulturelle Kompetenz.

Dissertations / Theses on the topic 'Interkulturelle Kompetenz'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Interkulturelle Kompetenz.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Arnold, Maik, Katrin Hallmann, Steffen Kersten, Sylvia Koch, Marcel Köhler, and Lars Leidl. "Interkulturelle Kompetenz." Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2013. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-120735.

Full text
Abstract:
Das Working Paper Nr. 2 informiert über die Ergebnisse eines Workshops zum Thema „Interkulturelle Kompetenz“, in dem Vertreter der Technischen Universität Dresden, Fakultät für Erziehungswissenschaften, Institut für Berufspädagogik, Professur für Didaktik des beruflichen Lernens (Dr. Steffen Kersten, Dipl.-Berufspäd. Marcel Köhler, Lars Leidl M.A., M.Sc.) und der Daetz-Stiftung (Katrin Hallmann M.A.) im Auftrag der Staatlichen Studienakademie Breitenbrunn (Dr. Maik Arnold, Sylvia Koch M.A.) eine Arbeitsdefinition und Lernziele für die Zusatzqualifikation diskutiert haben. Das Working Paper ist Bestandteil des Projektes „Zusatzqualifikation zur Förderung der interkulturellen Kompetenz von Studierenden der Berufsakademie Sachsen“, welches aus Mitteln des Europäischen Sozialfonds (ESF) und des Freistaates Sachsen gefördert wird.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Arnold, Maik, Katrin Hallmann, Steffen Kersten, Sylvia Koch, Marcel Köhler, and Lars Leidl. "Interkulturelle Kompetenz." Berufsakademie Sachsen, Staatliche Studienakademie Breitenbrunn, 2012. https://slub.qucosa.de/id/qucosa%3A3516.

Full text
Abstract:
Das Working Paper Nr. 2 informiert über die Ergebnisse eines Workshops zum Thema „Interkulturelle Kompetenz“, in dem Vertreter der Technischen Universität Dresden, Fakultät für Erziehungswissenschaften, Institut für Berufspädagogik, Professur für Didaktik des beruflichen Lernens (Dr. Steffen Kersten, Dipl.-Berufspäd. Marcel Köhler, Lars Leidl M.A., M.Sc.) und der Daetz-Stiftung (Katrin Hallmann M.A.) im Auftrag der Staatlichen Studienakademie Breitenbrunn (Dr. Maik Arnold, Sylvia Koch M.A.) eine Arbeitsdefinition und Lernziele für die Zusatzqualifikation diskutiert haben. Das Working Paper ist Bestandteil des Projektes „Zusatzqualifikation zur Förderung der interkulturellen Kompetenz von Studierenden der Berufsakademie Sachsen“, welches aus Mitteln des Europäischen Sozialfonds (ESF) und des Freistaates Sachsen gefördert wird.:1 Projekthintergrund und Zielstellung 2 Arbeitsdefinition zum Begriff Interkulturelle Kompetenz 2.1 Begriffliche Charakteristika, Prämissen und Problemstellungen 2.2 Ergebnisse der Diskussion einer Arbeitsdefinition interkultureller Kompetenz für die zu konzipierende Zusatzqualifikation 3 Definition von Lernzielen für die Zusatzqualifikation Interkulturelle Kompetenz 3.1 Grobziel: Förderung interkultureller Kompetenz von Studierenden 3.2 Learning Outcomes nach European Qualifications Framework
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Arnold, Maik, Marcel Köhler, and Lars Leidl. "Interkulturelle Kompetenz in der Sächsischen Wirtschaft." Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2013. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-120726.

Full text
Abstract:
Das Working Paper Nr. 1 basiert auf der Studie „Ergebnisse der Situationsanalyse“, welche von der Technischen Universität Dresden, Fakultät für Erziehungswissenschaften, Institut für Berufspädagogik, Professur für Didaktik des beruflichen Lernens (Prof. Dr. paed. habil. Hanno Hortsch, Dipl.-Berufspäd. Marcel Köhler, Lars Leidl M.A., M.Sc.) im Auftrag der Staatlichen Studienakademie Breitenbrunn durchgeführt wurde. Die vollständige Studie, die für den vorliegenden Bericht durch die Herausgeberin gekürzt und redaktionell weiterverarbeitet wurde, wird nicht als eigene Publikation der Öffentlichkeit zugänglich gemacht. Diese Studie und das Working Paper sind Bestandteil des Projektes „Zusatzqualifikation zur Förderung der interkulturellen Kompetenz von Studierenden der Berufsakademie Sachsen“, welches aus Mitteln des Europäischen Sozialfonds (ESF) und des Freistaates Sachsen gefördert wird.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Arnold, Maik, Marcel Köhler, and Lars Leidl. "Interkulturelle Kompetenz in der Sächsischen Wirtschaft." Berufsakademie Sachsen, Staatliche Studienakademie Breitenbrunn, 2012. https://slub.qucosa.de/id/qucosa%3A3515.

Full text
Abstract:
Das Working Paper Nr. 1 basiert auf der Studie „Ergebnisse der Situationsanalyse“, welche von der Technischen Universität Dresden, Fakultät für Erziehungswissenschaften, Institut für Berufspädagogik, Professur für Didaktik des beruflichen Lernens (Prof. Dr. paed. habil. Hanno Hortsch, Dipl.-Berufspäd. Marcel Köhler, Lars Leidl M.A., M.Sc.) im Auftrag der Staatlichen Studienakademie Breitenbrunn durchgeführt wurde. Die vollständige Studie, die für den vorliegenden Bericht durch die Herausgeberin gekürzt und redaktionell weiterverarbeitet wurde, wird nicht als eigene Publikation der Öffentlichkeit zugänglich gemacht. Diese Studie und das Working Paper sind Bestandteil des Projektes „Zusatzqualifikation zur Förderung der interkulturellen Kompetenz von Studierenden der Berufsakademie Sachsen“, welches aus Mitteln des Europäischen Sozialfonds (ESF) und des Freistaates Sachsen gefördert wird.:1 Ziele und Inhalte der „Zusatzqualifikation Interkulturelle Kompetenz“ 2 Gegenstand und Methode der Situationsanalyse 3 Ergebnisse der Situationsanalyse 3.1 Vorhandene Unternehmensstrukturen 3.2 Stellenwert und Bedeutung von interkulturell qualifiziertem Personal 3.3 Anforderungen an interkulturell qualifiziertes akademisches Fachpersonal 3.4 Inhalte der Zusatzqualifikation Interkulturelle Kompetenz 3.5 Zielländer/-kulturen/-regionen in der Konzeption der Zusatzqualifikation 3.6 Didaktisch-methodische Empfehlungen für die Konzeption 3.7 Befragung der Studierenden des Studiengangs Industrie 4 Fazit
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Grimminger, Elke. "Interkulturelle Kompetenz im Schulsport Evaluation eines Fortbildungskonzepts." Baltmannsweiler Schneider-Verl. Hohengehren, 2008. http://d-nb.info/99304722X/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Wang, Yang. "Interkulturelle Kompetenz als Erfolgsfaktor für Management in China /." Hamburg : Kovač, 2008. http://d-nb.info/990231941/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Meyer, Thomas. "Interkulturelle Kooperationskompetenz : eine Fallstudienanalyse interkultureller Interaktionsbeziehungen in internationalen Unternehmenskooperationen /." Frankfurt am Main [u.a.] : Lang, 2004. http://www.gbv.de/dms/zbw/389590509.pdf.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Soffel, Nadine. "Interkulturelle Kompetenz: eine Analyse am Beispiel des deutsch-französischen Managements." Aachen Shaker, 2008. http://d-nb.info/989550281/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Fellmann, Gabriela [Verfasser]. "Schüleraustausch und interkulturelle Kompetenz: Modelle, Prinzipien und Aufgabenformate / Gabriela Fellmann." Frankfurt : Peter Lang GmbH, Internationaler Verlag der Wissenschaften, 2015. http://d-nb.info/1080456678/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Mittenzwei, Marcus [Verfasser]. "Interkulturelle Kompetenz als Beitrag für die professionelle pflegepädagogische Kompetenz : eine empirische Analyse zur pflegepädagogischen Kompetenzforschung. / Marcus Mittenzwei." Hannover : Gottfried Wilhelm Leibniz Universität Hannover, 2020. http://d-nb.info/1224045882/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Bleil, Nadja. "Interkulturelle Kompetenz in der Erwachsenenbildung : ein didaktisches Modell für die Trainingspraxis /." Frankfurt am Main [u.a.] : Lang, 2006. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=014941945&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Gröschke, Daniela. "Interkulturelle Kompetenz in Arbeitssituationen eine handlungstheoretische Analyse individueller und kollektiver Fähigkeiten." München Mering Hampp, 2009. http://d-nb.info/997110449/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Junghanss, Julia Elisabeth [Verfasser]. "Interkulturelle Öffnung und Interkulturelle Kompetenz bei niedergelassenen Psychiater*innen und Hausärzt*innen in Berlin und Dresden / Julia Elisabeth Junghanss." Berlin : Medizinische Fakultät Charité - Universitätsmedizin Berlin, 2021. http://d-nb.info/1241538174/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Wittkop, Thomas. "Interkulturelle Kompetenz deutscher Expatriates in China : qualitative Analyse, Modellentwicklung und praktische Empfehlungen /." Wiesbaden : Dt. Univ.-Verl, 2006. http://www.gbv.de/dms/zbw/505259060.pdf.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Gröschke, Daniela [Verfasser]. "Interkulturelle Kompetenz in Arbeitssituationen : eine handlungstheoretische Analyse individueller und kollektiver Fähigkeiten / Daniela Gröschke." München, 2009. http://d-nb.info/999035533/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Pan, Yaling. "Interkulturelle Kompetenz als Prozess : Modell und Konzept für das Germanistikstudium in China aufgrund einer empirischen Untersuchung /." Sternenfels : Verl. Wissenschaft & Praxis, 2008. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?id=3148310&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Weidemann, Arne. "Die Erforschung und Lehre interkultureller Kommunikation und Kompetenz." Doctoral thesis, Universitätsbibliothek Chemnitz, 2011. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:ch1-qucosa-77481.

Full text
Abstract:
Um interkulturelle Interaktionen verstehen und erklären zu können, bedarf es eines Ansatzes, der offen für die Selbst- und Weltverhältnisse aller beteiligten Interaktanden ist und sich dementsprechend emischer, nicht etischer, Beschreibungen von Handlungen und damit verknüpften Bedeutungszuschreibungen verpflichtet fühlt. Auf Basis (1) eines Kulturbegriffs, der von der Kulturdurchdrungenheit jeglichen Handelns einerseits und der (an individuelles Handeln gebundenen) Handlungsbedingtheit von Kultur andererseits ausgeht, wie dies in der Kulturpsychologie der Fall ist, und (2) qualitativ-sinnverstehender Methodologie und Methoden empirischer Sozialforschung ist dies möglich. Da das Verstehen von (kulturell fremden) Handlungen als Grundlage interkulturell kompetenten Handelns gelten kann, kommt der Lehre hermeneutisch-sinnverstehender Ansätze in der Ausbildung interkultureller Kompetenz somit eine besondere Bedeutung zu. Diesen Zusammenhängen widmet sich die in drei Großkapitel gegliederte – teilkumulative – Dissertation. Im ersten Teil der Arbeit werden die Symbolic Action Theory Ernst E. Boeschs, die handlungstheoretisch und kulturpsychologisch fundierte Relationale Hermeneutik Jürgen Straubs und der Grounded Theory-Ansatzes (Glaser/Strauss) im Hinblick auf ihre Eignung für die Erforschung und Lehre interkultureller Kommunikation und Kompetenz beleuchtet, ihre besondere Nützlichkeit für diesen Kontext begründet und zum Verfahren der ‚pragma-semantischen Analyse’ verdichtet. Im zweiten Teil der Arbeit sind die acht eingereichten Schriften in Originalfassung abgedruckt. Eine Zusammenfassung der zentralen Inhalte und Forschungsergebnisse sowie eine Darstellung der inhaltlichen und entstehungsgeschichtlichen Zusammenhänge der einzelnen Schriften findet sich in Kapitel 1.3. Vor dem Hintergrund des zentralen Themas der Erforschung und Lehre interkultureller Kommunikation rücken in Teil 2 konkrete Handlungsfelder (Tourismus, internationaler Schüleraustausch und Hochschule) in den Blick, die im Rahmen von Forschungs- und Lehrforschungsprojekten untersucht wurden. „Pragma-semantische Analysen zur Erforschung interkultureller Kommunikation“ (2.1) ist eine Studie, die am Beispiel eines reisebiographischen Interviews – in konsequenter Fortsetzung des ersten Teils der Arbeit – die Leistung des komparativen Vorgehens vorführt. Dem Zusammenhang zwischen touristischen Reisen und interkultureller Kommunikation und Kompetenz ist der Handbuchartikel „Tourismus“ (2.2) gewidmet. Die Studie „Touristische Begegnungen aus der Perspektive einer Psychologie interkulturellen Handelns“ (2.3) basiert auf vom Autor erhobenen Beobachtungs- und Gesprächsdaten in Ladakh (im indischen Teil des Himalaya). Die Studie „Experiences and Coping Strategies of Host Families in International Youth Exchange“ (2.4) basiert auf im Rahmen eines Lehrforschungsprojekts erhobenen narrativ-biografischen Interviews und analysiert Erfahrungen und Umgangsstrategien der Gasteltern im Hinblick auf kulturelle Differenz. Mit der programmatischen Betrachtung „Interkulturell ausgerichtete Studiengänge“ (2.5) beginnt der dritte Themenkomplex (Hochschule), der sich der Fruchtbarmachung der in Teil 1 und im Kapitel 2.1. dargestellten Theorien und Methoden für die Lehre im Bereich ‚Interkulturelle Kommunikation’ sowie für die Ausbildung interkultureller Kompetenz widmet. Im Kapitel „Akteure\" (2.6) wird dies mit Bezug u.a. auf die Anforderungen an Studierende, das Lehrpersonal und an die involvierten Institutionen konkretisiert. Der Text „Lehrforschung und Lehrforschungsprojekte“ (2.7) sowie die aus einem Lehrforschungsprojekt entstandene „Bedarfsanalyse“ (2.8) demonstrieren beispielhaft die enge Verzahnung von Forschung und Lehre, Theorie und Praxis und zeigen, wie das in den Kapiteln 2.5 und 2.6 formulierte Programm in der Lehre umgesetzt werden kann. In Teil 3 der Arbeit werden die gewonnenen Erkenntnisse für die Ausbildung im Bereich interkultureller Kommunikation und Kompetenz an der TU Chemnitz fruchtbar gemacht. Insbesondere der ermittelte Bedarf (2.8) an interkulturell ausgerichteten Studienangeboten an der TU Chemnitz sowie die in Kapitel 3.1 vorgenommene vertiefte Analyse der konkreten Standortfaktoren ermöglicht die empirisch und theoretisch fundierte Entwicklung eines detaillierten Konzepts zur Ausbildung Interkultureller Kommunikation und Kompetenz an der TU Chemnitz, das in Kapitel 3.2. dargestellt ist
If one views intercultural competence not as a set of – ultimately parameter-based – skills, but as a result of an understanding of otherness, intercultural competence cannot be taught as such. What can be taught, however, is the way one can make sense of otherness, hermeneutics. Understanding and explaining intercultural interactions requires an approach that is open to the self and world relations of interactants and thus committed to emic, not etic, description of actions and ascription of meaning to actions. This necessitates an understanding of culture that views culture as a result of individual action and all action as steeped in culture. Methodologically, this calls for qualitative interpretive methods. This – partially cumulative – dissertation consists of three parts. The first part discusses in detail two hermeneutic approaches to interculturality: Ernst E. Boesch’s Symbolic Action Theory and Jürgen Straub’s Relational Hermeneutics. Using Grounded Theory (Glaser/Strauss), these two approaches can be turned into a highly useful tool for the investigation of intercultural phenomena: Pragma-Semantic Analysis. The second part contains eight papers and articles. Starting with three papers demonstrating the usefulness of pragma-semantic analysis if applied to authentic ethnographic data, this part also explores interculturality in host families in international youth exchange and the intercultural systematics of tourism. The other four papers address various aspects of teaching the subject of Intercultural Communication at universities – degree structures, teaching/research projects and needs analysis. The recurring theme in these four papers is the necessity of a close interrelation between research and teaching as well as theory and practice. The third part, based on a case study from the second, outlines challenges and opportunities for the development of intercultural study programmes at the University of Chemnitz. The methodology employed here is pertinent to all universities wishing to implement intercultural studies programmes that suit their particular local and institutional requirements
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Spillner, Kirsten. "Interkulturelle Kompetenz in der Literatur der Moderne : die Bedeutung der Wiener Moderne für die Germanistik /." Hamburg : Diplomica Verlag, 2008. http://d-nb.info/989861058/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Spillner, Kirsten. "Interkulturelle Kompetenz in der Literatur der Moderne die Bedeutung der Wiener Moderne für die Germanistik." Hamburg Diplomica-Verl, 2007. http://d-nb.info/989861058/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Tschinkel, Hedwig-Maria. "Interkulturelle Kompetenz bei Kindern mit und ohne Migrationshintergrund in Curricula der frühkindlichen Bildung, Betreuung und Erziehung." Hagen Fernuniversität Hagen, 2010. http://d-nb.info/100049716X/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Usener, Jana [Verfasser], Eva [Akademischer Betreuer] Leitzke-Ungerer, and Christiane [Akademischer Betreuer] Neveling. "Lehrwerke und interkulturelle Kompetenz im Spanischunterricht : Analyse und Perspektiven / Jana Usener ; Eva Leitzke-Ungerer, Christiane Neveling." Halle, 2016. http://d-nb.info/1116950545/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Berner, Katja. "Zur Modellierung der wirtschaftspädagogischen Zielgröße "interkulturelle Kompetenz" unter besonderer Berücksichtigung von Kulturstandards : Darstellung und potenzielle didaktische Konsequenzen /." Taunusstein : Driesen, 2009. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=017184332&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Berner, Katja. "Zur Modellierung der wirtschaftspädagogischen Zielgrösse "interkulturelle Kompetenz" unter besonderer Berücksichtigung von Kulturstandards Darstellung und potenzielle didaktische Konsequenzen." Taunusstein Driesen, 2008. http://d-nb.info/992547873/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Graf, Andrea. "Interkulturelle Kompetenzen im Human Resource Management : empirische Analyse konzeptioneller Grundfragen und der betrieblichen Relevanz /." Wiesbaden : Dt. Univ.-Verl, 2004. http://www.gbv.de/dms/bs/toc/470964073.pdf.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Oppek, Tanja. "Interkulturelle Kompetenz als Chance des Mittelstandes : kleine kulturelle Länderstudien (Deutschland, Spanien, Ungarn, Rumänien) für das Deutsche Dienstleistungszentrum AG /." München [u.a.] : GRIN-Verl, 2004. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=016995931&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Pan, Yaling [Verfasser]. "Interkulturelle Kompetenz als Prozess. : Modell und Konzept für das Germanistikstudium in China aufgrund einer empirischen Untersuchung. / Yaling Pan." Berlin : Duncker & Humblot GmbH, 2020. http://d-nb.info/1238494870/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Köhler, Marcel, and Lars Leidl. "Interkulturell ausgerichtete Studien- und Dienstleistungsangebote." Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2013. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-120746.

Full text
Abstract:
Das Working Paper Nr. 3 ist Ergebnis einer Recherche nach interkulturellen Bildungs-, Studien- und Dienstleistungsangeboten, welche von der Technischen Universität Dresden, Fakultät für Erziehungswissenschaften, Institut für Berufspädagogik, Professur für Didaktik des beruflichen Lernens (Prof. Dr. paed. habil. Hanno Hortsch, Dipl.-Berufspäd. Marcel Köhler, Lars Leidl M.A., M.Sc.) im Auftrag der Staatlichen Studienakademie Breitenbrunn durchgeführt wurde. Das Working Paper ist Bestandteil des Projektes „Zusatzqualifikation zur Förderung der interkulturellen Kompetenz von Studierenden der Berufsakademie Sachsen“, welches aus Mitteln des Europäischen Sozialfonds (ESF) und des Freistaates Sachsen gefördert wird.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Jank, Birgit. "Zur notwendigen Förderung interkultureller Kompetenz an deutschen Hochschulen in den Bereichen der Musik." Universität Potsdam, 2009. http://opus.kobv.de/ubp/volltexte/2009/3218/.

Full text
Abstract:
Inhalt: 1. Öffnung der Hochschulen für einen kulturellen Dialog 2. Förderung einer interkulturellen Kompetenz in allen Bereichen des Studiums 3. Forschung zu interkulturellen Fragestellungen initiieren 4. Sprachfähigkeit fördern
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Tschinkel, Hedwig-Maria [Verfasser]. "Interkulturelle Kompetenz bei Kindern mit und ohne Migrationshintergrund in Curricula der frühkindlichen Bildung, Betreuung und Erziehung / Hedwig-Maria Tschinkel." Hagen : Fernuniversität Hagen, 2010. http://d-nb.info/100049716X/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Hößler, Ulrich. "Interkulturelle Qualifizierung im Rahmen des Hochschulstudiums in Deutschland." Doctoral thesis, Humboldt-Universität zu Berlin, Kultur-, Sozial- und Bildungswissenschaftliche Fakultät, 2017. http://dx.doi.org/10.18452/17721.

Full text
Abstract:
Die vorliegende Arbeit verfolgt das Ziel, ein Modell interkultureller Qualifizierung im Rahmen des Hochschulstudiums in Deutschland zu generieren. Im theoretischen Teil wird der Qualifizie-rungsbegriff in Bezug zum Qualifizierungsziel interkulturelle Kompetenz und zum Anwen-dungskontext Hochschulstudium in Deutschland erörtert sowie das Thema innerhalb der Erzie-hungswissenschaften verortet. Auf die Themen interkulturelle Kompetenz und interkulturelles Lernen wird gesondert eingegangen. Darauf aufbauend werden im empirischen Tiel die zwei durchgeführten Studien beschrieben und abschließend die Ergebnisse interpretiert. Aus einer qualitativ-explorativen Interviewbefragung von 18 ehemaligen Teilnehmenden am Zusatzstudi-um Internationale Handlungskompetenz der Regensburger Hochschulen und einer quantitativ-explanativen Fragebogenstudie mit 129 damals aktuellen Teilnehmenden am Ende des Zusatz-studiums konnten relevante Eingangsbedingungen, Lernprozesse und Wirkungen sowie Kon-trollvariablen interkultureller Qualifizierungsmaßnahmen identifiziert werden. Die identifizierten Variablen werden zu den fünf Nutzungsprofilen interkultureller Qualifizierung 1) Sensibilisie-rung, 2) kognitive Anwendung, 3) Aktivierung, 4) aktionale Anwendung und 5) Potenzierung zusammengefasst. In einem Transfermodell werden die Nutzungsprofile schießlich in Bezug auf Wissenstransfer und Handlungstransfer verortet und in einem Input-Prozess-Output-Modell auf-steigend angeordnet. Das Ergebnis der Arbeit besteht somit in einem theoretisch fundierten und empirisch geprüften lern- und handlungstheoretischen Modell interkultureller Qualifizierung, das exemplarisch Bedingungen, Prozessverläufe und Wirkungen interkultureller Qualifizie-rungsmaßnahmen an deutschen Hochschulen beschreibt und dadurch Anwendungswissen für Konzeption, Implementation und Evaluation weiterer bestehender und geplanter interkultureller Qualifizierungsmaßnahmen bietet.
This study aims at generating an input-process-output model of intercultural qualification in the context of academic education in Germany. The theoretical framework consists of defining in-tercultural qualification and localizing the topic within educational sciences. The topics intercul-tural competence and intercultural learning are discussed separately. There were two empirical studies: 1) 18 former participants of the Extracurricular Study Program for Intercultural Compe-tence at the Regensburg universities have been interviewed about the program’s learning pro-cesses and learning outcomes. Resulting data were analysed using qualitative methods, yielding a set of hypotheses on relations between preconditions, processes and outcomes of intercultural qualification. 2) At the end of the program, 129 participants completed a questionnaire con-structed on the results of the interview study producing quantitative data. Relevant input, pro-cess and output variables could be identified and were integrated into five user profiles: 1) sensi-tisation, 2) cognitive application, 3) activation, 4) behavioral application, and 5) potentialisation. These profiles were finally arranged in relation to knowledge transfer and behavioral transfer, thus yielding a transfer model of intercultural qualification, and were put in ascending order in an input-process-output model. This theoretically founded and empirically tested model de-scribes exemplarily preconditions, learning processes, learning outcomes, and control variables of intercultural qualification in the context of academic education in Germany. It can be used as a theoretical framework for further research or conceptualisation, implementation, and evalua-tion of intercultural qualification programs.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Bauzá, Iraola Amanda Eva [Verfasser], and Markus Klaus [Akademischer Betreuer] Schäffauer. "Interkulturelle Kompetenz als operationalisierbare Verhaltensorientierung für die deutsch-spanische Kommunikation und Zusammenarbeit / Amanda Eva Bauzá Iraola. Betreuer: Markus Klaus Schäffauer." Hamburg : Staats- und Universitätsbibliothek Hamburg, 2016. http://d-nb.info/1097561666/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Bauzá, Iraola Amanda Eva Verfasser], and Markus Klaus [Akademischer Betreuer] [Schäffauer. "Interkulturelle Kompetenz als operationalisierbare Verhaltensorientierung für die deutsch-spanische Kommunikation und Zusammenarbeit / Amanda Eva Bauzá Iraola. Betreuer: Markus Klaus Schäffauer." Hamburg : Staats- und Universitätsbibliothek Hamburg, 2016. http://d-nb.info/1097561666/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Отрощенко, Лариса Степанівна, Лариса Степановна Отрощенко, and Larysa Stepanivna Otroshchenko. "Fremdsprachenkentnisse und Kommunikationsfähigkeiten als Voraussetzungen für ein MBA-Studium in Deutschland." Thesis, Харків, 2008. http://essuir.sumdu.edu.ua/handle/123456789/62167.

Full text
Abstract:
У статті розглядаються комунікативні навички як передумови для вивчення МВА у Німеччині
Im Artikel handelt es sich um Kommunikationsfähigkeiten als Voraussetzungen für ein MBA-Studium in Deutschland
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Köhler, Marcel, and Lars Leidl. "Interkulturell ausgerichtete Studien- und Dienstleistungsangebote." Berufsakademie Sachsen, Staatliche Studienakademie Breitenbrunn, 2012. https://slub.qucosa.de/id/qucosa%3A3517.

Full text
Abstract:
Das Working Paper Nr. 3 ist Ergebnis einer Recherche nach interkulturellen Bildungs-, Studien- und Dienstleistungsangeboten, welche von der Technischen Universität Dresden, Fakultät für Erziehungswissenschaften, Institut für Berufspädagogik, Professur für Didaktik des beruflichen Lernens (Prof. Dr. paed. habil. Hanno Hortsch, Dipl.-Berufspäd. Marcel Köhler, Lars Leidl M.A., M.Sc.) im Auftrag der Staatlichen Studienakademie Breitenbrunn durchgeführt wurde. Das Working Paper ist Bestandteil des Projektes „Zusatzqualifikation zur Förderung der interkulturellen Kompetenz von Studierenden der Berufsakademie Sachsen“, welches aus Mitteln des Europäischen Sozialfonds (ESF) und des Freistaates Sachsen gefördert wird.:1 Projekthintergrund und Zielstellung 2 Interkulturelle Studienangebote: Grundständige und aufbauende Studiengänge im deutschsprachigen Raum 3 Interkulturelle Kompetenz als Zusatzqualifikation: Trainings- und Dienstleistungsangebote 3.1 Interkulturelle Kompetenz als Ausbildungsgegenstand: begriffliche Prämissen 3.2 Ziel der Angebotsanalyse und methodische Vorgehensweise 3.3 Ergebnisse 4 Fazit
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Huson, Nicola. "Deutsch als Fremdsprache und interkulturelle Kompetenz in der Tourismusausbildung (am Beispiel der School of Tourism & Hospitality Management Eastern Mediterranean University, Nord Zypern) /." [S.l. : s.n.], 2002. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?idn=96987328X.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Papiniu, Svetlana [Verfasser], Hiltraud [Akademischer Betreuer] Casper-Hehne, Hiltraud [Gutachter] Casper-Hehne, and Andrea [Gutachter] Bogner. "Interkulturelle Kompetenz als integrierter Bestandteil der germanistischen Ausbildung in Moldau : Eine empirische Analyse von Einflussfaktoren / Svetlana Papiniu ; Gutachter: Hiltraud, Casper-Hehne; Andrea, Bogner ; Betreuer: Hiltraud, Casper-Hehne." Göttingen : Niedersächsische Staats- und Universitätsbibliothek Göttingen, 2018. http://d-nb.info/1152437631/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Segerberg-Odent, Kari. "Interkulturellt ledarskap - en studie av interkulturell kompetens hos lärare och ledare i företag." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30046.

Full text
Abstract:
Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka den litteratur som finns inom det företagsekonomiska och organisationsteoretiska området inom managementlitteraturen med avseende på interkulturell kompetens i ledarskapet och tillsammans med motsvarande pedagogiska litteratur från skolvärlden göra en jämförelse dem emellan av vad som avses med interkulturell kompetens och hur denna behandlas i respektive litteratur. Litteraturstudiens resultat pekar på tydliga skillnader, där managementlitteraturen lägger vikten vid kunskap som förutsättning för interkulturell kompetens medan den pedagogiska litteraturen ser attityder som den interkulturella kompetensens viktigaste förutsättning. Resultatet visar även på en komplementaritet mellan dessa båda angripssätt, som skulle kunna utnyttjas i större utsträckning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Edelmann, Doris. "Pädagogische Professionalität im transnationalen sozialen Raum : eine qualitative Untersuchung über den Umgang von Lehrpersonen mit der migrationsbedingten Heterogenität ihrer Klassen /." Münster [u.a.] : LIT, 2008. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?id=2933049&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Schumacher, Anna [Verfasser]. "Les compétences interculturelles dans les coopérations universitaires franco-allemandes. Une étude empirique sur le déroulement exemplaire de projets bilatéraux : Interkulturelle Kompetenz in den deutsch-französischen Hochschulbeziehungen. Eine empirische Studie / Anna Schumacher." Aachen : Shaker, 2015. http://d-nb.info/1067734651/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Stahlberg, Nadine [Verfasser]. "Rekonstruktionen interkultureller Kompetenz / Nadine Stahlberg." Frankfurt : Peter Lang GmbH, Internationaler Verlag der Wissenschaften, 2016. http://d-nb.info/1105292495/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Johansson, Maria. "Historieundervisning och interkulturell kompetens." Licentiate thesis, Karlstads universitet, Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-11932.

Full text
Abstract:
Abstract Title: History teaching and intercultural competence This study takes as its starting point the relationship between the multicultural and globalised society and history as a school subject, and explores it theoretically as well as empirically.  Intercultural historical competence, which is the main theoretical and analytical concept of the study, is developed from theories of narrative competence and theories of intercultural competence, and is positioned in the intersection between the two. Narrative competence describes historical consciousness as being characterised by three distinct sub-competencies, the competence of experience, the competence of interpretation and the competence of orientation. Historical learning is seen as the qualification of these competencies to be able to tell meaningful stories about our lives.  The empirical case study explores how intercultural historical competence as a learning objective is interpreted and enacted in one history classroom. The enacted object of learning is regarded as a co-construction between the teacher, the pupils and historical narratives. This study explores how experiences and interpretations of the past are made and used in the work in the classroom. The question of what constitutes each narrative sub-competence is addressed and discussed in three empirical chapters respectively. The source material mainly consists of observations from a sequel of 25 history lessons in an upper secondary school The empirical results show how different dimensions of each sub-competence contribute to what is possible to learn in relation to intercultural historical competence. One important dimension of the competence of experience is the employment of strategies of pluralism, deconstruction and counter-narratives to open up closed narratives. The competence of interpretation is strengthened by the use of second-order concepts as tools to qualify historical thinking. Furthermore, it is demonstrated how it is possible to practise the competence of orientation by giving pupils the opportunity to use historical narratives and historical tools to make sense of the present and to think about the future. One additional conclusion is that the planning process, when the learning objective is interpreted and framed into lessons and exercises, is decisive for what is possible for pupils to learn. Finally, it is stated that history as a school subject has the capacity to develop knowledge, skills and attitudes that are relevant in a multicultural and globalised society. Key words: history teaching, historical learning, history education, intercultural competence, intercultural education, historical consciousness, upper secondary school, class room study, object of learning, learning objective, historical narrative.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Qira, Gentiana, and Marwa Shaba. "Interkulturell kompetens i historieundervisning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40171.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Persson, William, and Philip Dersén. "Historieundervisning utifrån interkulturell kompetens." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39596.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Attar, Daniel. "Interkulturell kompetens i socialt arbete : svenska socialarbetares uppfattningar av interkulturell kompetens och utmaningar." Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-827.

Full text
Abstract:

Denna uppsats syftar till att ur svenska socialarbetares perspektiv beskriva och förstå begreppet ”interkulturell kompetens” i socialt arbete. För att uppfylla syftet har två frågeställningar besvarats, nämligen; Hur beskrivs och uppfattas interkulturell kompetens i det sociala arbetet av etnisk svenska socialarbetare? Vilka utmaningar medför den kulturella mångfald som finns bland klienter för den svenske socialarbetaren? Metodansatsen är kvalitativ. Intervjuer med sex svenska socialarbetare verksamma vid två invandrartäta stadsdelar i Stockholm utgör det huvudsakliga empiriska materialet.

Socialarbetarnas uppfattningar av interkulturell kompetens skilde sig åt och i analysen framträdde fyra olika meningskategorier;

1) Interkulturell kompetens byggs på kunskap om andra kulturer.

2) Interkulturell kompetens skapas i mötet mellan den svenske socialarbetaren och invandrarklienten.

3) Interkulturell kompetens nås med både kunskap om och mötet med invandrarklienter.

4) Interkulturell kompetens är förmåga att interagera med invandrarklienter.

En tydlig uppfattning som socialarbetarna gav uttryck för var, att både kunskap om andra kulturer, insikt i den egna etniska tillhörighetens normer och värderingar och förståelse för hur den egna etniska tillhörigheten kan påverka det professionella arbetet är centrala förutsättningar för interkulturell kompetens i socialt arbete. En helhetsförståelse av temat förutsätter att "invandrarklienters perspektiv” undersöks vidare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Rex, Adrian, and Adrian Olsson. "Historielärares undervisningspraktik för interkulturell kompetens." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28158.

Full text
Abstract:
Syftet med vår kunskapsöversikt är att ta fram ett forskningsunderlag för hur vi somframtida historielärare kan arbeta i vår undervisning för att utveckla elevers interkulturellakompetens. Frågeställningen till vår kunskapsöversikt är vad tidigare forskning säger omhistorielärares metodiska arbete för att utveckla elevers interkulturella kompetens.Vårt resultat har visat att arbetet med interkulturell kompetens är nära kopplat tillhistorielärares arbete med att utveckla elever historiemedvetande. Genom attoperationalisera ett historiemedvetande med de narrativa komponenterna att erfara, tolka ochorientera och ställa dem i relation till den interkulturella kompetensens tre dimensionerkunskaper, färdigheter och attityder, kan lärare utveckla ett metodiskt ramverk för att tydliggöraen interkulturell kompetensutveckling i sin undervisning. Vårt resultat har också visat atthistorielärare kan arbeta normkritiskt med skolans centrala innehåll och läroböckershistoriska innehåll och på så sätt synliggöra etnocentriska tendenser i historiska narrativ.Forskning har även visat att ett systematiskt arbete med att öppna upp historiska berättelseroch låta elever tolka dem genom olika kulturella perspektiv kan bidra till en interkulturellkompetensutveckling.I vår slutsats konstaterar vi att det finns ett flertal metodiska förhållningssätt somhistorielärare kan använda sig av för att bidra till elevers interkulturella kompetens genomhistorieundervisningen. I diskussionen reflekterar vi över de svårigheter och utmaningarsom finns med interkulturell historieundervisning, där vi bland annat belyser en brist påforskning där interkulturell kompetensutveckling har undersökts i klassrumsmiljöer. Viavslutar detta arbete med att presentera ett framtida examensarbete där vi avser att göraempiriska fältstudier för att ta reda på hur historielärare arbetar för att främja eleversinterkulturella kompetensutveckling i sin undervisning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Neises, Nicole. "Relevanz interkultureller Kompetenz im Rahmen von Internationalisierungsstrategien /." Duisburg : Univ. Duisburg-Essen, 2005. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=013342271&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Persson, Lucas, and Erik Samuelsson. "Interkulturell kompetens och undervisning i historieämnet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39800.

Full text
Abstract:
I en globaliserad och mångkulturell värld ser vi ett behov av att undersöka hur interkulturell kompetens kan utvecklas genom historieämnet. Det interkulturella uppdraget ses som nödvändigt för att människor interagerar i en mångkulturell miljö. Vi har i detta arbete undersökt om och hur lärare uppfattar interkulturalitet i förhållande till historieämnet. Arbetet kretsar i stora drag kring tre frågeställningar som berör lärarnas uppfattningar om interkulturell kompetens, ifall styrdokumenten fungerar som stöd eller begränsning för uppdraget, samt hur en konkret undervisning kan se ut enligt lärarna.  Syftet med arbetet är att få en insikt i lärares uppfattningar om interkulturell kompetensutveckling genom historieämnet. Vi har genom arbetets gång utgått ifrån teori som innefattar narrativ kompetens, historiemedvetande och interkulturell historisk kompetens. Utifrån teori och tidigare forskning har vi format intervjufrågor där ambitionen har varit att ta reda på lärarnas uppfattningar om ämnet. Studiens metod har utgått ifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I resultatdelen redovisar vi lärarnas uppfattningar och sammanlänkar dessa med resultat från teori och tidigare forskning. Lärarna är samstämmiga om hur undervisningen kan se ut för att främja interkulturell kompetens genom historieämnet. Lärarna anser det interkulturella uppdraget vara svårt och är oeniga om hur styrdokumenten fungerar som stöd eller begränsning för främjandet av interkulturell kompetens i historieämnet. Avslutningsvis diskuteras vårt resultat och förslag ges på hur framtida forskning kan ta avstamp i vårt arbete för att nå slutsatser som är mer fördjupade och generaliserbara.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Habram, Linda, and Hanna Jensen. "Interkulturalitet i historieläroböcker: Innehåll och undervisningsmöjligheter utifrån industrialisering." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30552.

Full text
Abstract:
Detta examensarbete har syftet att ta reda på hur väl man kan utgå från läroböcker i historia för gymnasiet och 7–9 med målet att ha en interkulturell undervisning om industrialisering. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för vår undersökning är Maria Johanssons teori om interkulturalitet och dess samverkan med historiemedvetande. Utifrån denna teori har vi utvecklat en egen analysmodell för att ta reda på om texterna om industrialisering i läroböckerna har de komponenter som behövs för en interkulturell text och för att se hur de kan användas i interkulturell undervisning. Vår metod består av två olika analysmodeller där den ena har fungerat som ett verktyg för att identifiera komponenter för interkulturalitet i innehållet och den andra för att undersöka möjligheterna att använda läroböcker i en interkulturell undervisning. Därefter har resultatet i analysmodellen infogats i ett resultatdiagram för att ge en enkel översikt av resultatet. De flesta läroböcker framställer industrialisering utifrån ett europeiskt perspektiv och hade varierande möjligheter till interkulturell undervisning. En av läroböckerna hade ett interkulturellt innehåll och goda möjligheter till interkulturell undervisning. En annan av läroböckerna var direkt oanvändbar ur ett interkulturalitetsperspektiv. Sammantaget visar resultatet att läroböckerna inte har alla komponenter för en interkulturell text och de saknar ofta framställningar utifrån ett utomeuropeiskt narrativ. Däremot finns det strategier som till exempel att lägga till fler perspektiv till materialet och problematisera urvalet som gör att man ändå kan utgå från läroböckerna för att bedriva interkulturell undervisning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Ottosson, Josefine, and Olesia Lomovskaja. "Tillvaratagande av elevers kulturella bakgrund genom interkulturell pedagogik." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33485.

Full text
Abstract:
Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur lärare i f-3 utövar interkulturell pedagogik, vad de har för föreställningar kring bejakandet av kulturellt mångfald samt hur de ser på kulturell bakgrund hos eleverna som en berikande faktor i tematisk SOundervisning. De teorier som agerar analysverktyg i studien utgörs av John Deweys progressiva pedagogik och Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Dessa två är användbara i analysen då de båda styrker det kommunikativa, aktiva och sociala i lärande och utveckling. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer, närmre har intervjuerna en semistrukturerad karaktär. Fyra yrkesaktiva lärare på en mångkulturell grundskola i Malmö har intervjuats kring ämnet studien rör. Resultatet av studien tyder på att lärare, till viss del, brister i sin interkulturella pedagogik. Det är flera komponenter i det analyserade materialet som tyder på detta. Övergripande verkar lärarna ha reflekterat över sin egna kulturella bakgrund men inte problematiserat hur den påverkar deras interkulturella pedagogik. Vidare har lärarna även skilda uppfattningar om vad kulturell bakgrund innebär hos en individ. Det i sin tur påverkar även deras syn på inkludering av elevernas kulturella bakgrund i undervisningen. Slutligen tyder studiens resultat på att lärarna på en mångkulturell skola värderar svensk kultur högt samt ser religion som den största kulturella faktorn vilket också sätter prägel på deras interkulturella pedagogiska verksamhet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Nilsson, Emma, and Pernilla Backman. "Förhållningssätt till mångkulturalitet : Vad ett mångkulturellt förhållningssätt går ut på det vet jag ärligt talat inte." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19912.

Full text
Abstract:
BAKGRUND:Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle vilket även avspeglar sig i skolan. För verksamma pedagoger innebär detta att ta tillvara på den kulturella mångfalden samt att anpassa verksamheten utifrån elevernas olika behov och förutsättningar. Vi redogör i vår litteraturbakgrund för aktuell forskning och litteratur som berör vårt valdaundersökningsområde. Vi har också valt ur mål ur styrdokument samt kursplaner som vi anser är relevanta för vårt syfte.SYFTE:Vårt syfte är att ta reda på pedagogers förhållningssätt till mångkulturalitet och hur ett sådant förhållningssätt tillämpas i skolan. Studiens syfte är inte att få en generell uppfattning utan vi har valt att intervjua fem pedagoger som vi tror har kunskaper inom området.METOD:Studien bygger på osystematiska observationer samt delvis strukturerade intervjuer med fem pedagoger verksamma i år 1-9.RESULTAT:Samtliga pedagoger har svårigheter med att tolka och förstå vad ett mångkulturelltförhållningssätt innebär. Det flesta av respondenterna har inte reflekterat över sitt eget förhållningssätt till mångkulturalitet eller hur de tillämpar det i praktiken. Under våra intervjuer då respondenterna tvingades reflektera över sitt förhållningssätt samt tillämpningkunde vi dock se att de hade ett förhållningssätt till mångkulturalitet samt att flertalet tillämpade detta.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography