Relevant bibliographies by topics / Interkulturellt förhållningssätt

Contents

  1. Dissertations / Theses

Academic literature on the topic 'Interkulturellt förhållningssätt'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 6 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Interkulturellt förhållningssätt.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Dissertations / Theses on the topic "Interkulturellt förhållningssätt"

1

Einarsson, Emma, and Frida Ek. "Ett interkulturellt förhållningssätt i förskola." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7698.

Full text
Abstract:

Vårt syfte var att studera begreppet interkulturellt förhållningssätt och undersöka hur det uppfattas av olika aktörer i förskoleverksamheten i den mångkulturella Stockholmsförorten Vantör. Vi har utgått från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, och utifrån detta tittat på fyra olika delar som vi anser vara viktiga för ett interkulturellt förhållningssätt. De fyra vi valt att titta på är, fysisk och psykisk miljö, språk, barns identitet och föräldrar. Vi har även gjort en kvalitativ undersökning, där vi har intervjuat människor med olika roller i förskoleverksamheten i Vantör. Vi ville höra deras tolkning av begreppet interkulturellt förhållningssätt, och vad de ansåg var viktigt för att få detta att fungera. Resultatet visar på att de intervjuade hade en liknande syn på det interkulturella förhållningssättet, men att det finns en del hinder på vägen för att nå målet som måste lösas. Alla visade dock på en vilja att förbättra vissa aspekter för att få arbetet att fungera bättre.

Our purpose is to study the concept of an intercultural approach in a preschool setting, and to investigate how it’s understood by different participants in preschool activity. We have chosen to work with a social constructivism perspective, and on the basis of this we choose four certain parts, that we see as important in an intercultural approach. The four parts we decided to look at further are, mental and physical environment, language, children’s identity and parents. We have also done qualitative interviews with individuals holding different roles in preschool activity in a multicultural area of Stockholm called Vantör. We wanted to hear their point of view about an intercultural approach The results showed us that they had a similarly point of view concerning the intercultural approach, but that there are some problems which needs to be solved. Everybody showed a will to improve certain aspects to make the work run more smoothly.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Lindblad, Magdalena. "Interkulturellt förhållningssätt i förskolan : ambitioner och paradoxer." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-17946.

Full text
Abstract:
Background: Sweden has become a society with a multicultural population. Many children start preschools with different backgrounds and experiences. Teachers today face the task of meet those children in the best way. Södertörn University has a special profile on their teacher education, the intercultural profile. Aims: My report focuses on teachers who have been working in preschools for about one to two years after graduating from the intercultural education at Södertörn University. The report aims at finding out more about their experiences and thoughts about the intercultural approach after having worked in the Swedish preschool with a special focus on the intersectional perspective on cultural phenomena class, gender and ethnicity. Another focus is the self critical attitude that has been taught. Another aim was to study if they had been able to use this intercultural perspective in the work with children. Method: I have preformed interviews with four teachers following an interview guide. The data have been analyzed with a qualitative method. The preschool teachers are chosen for working in preschool and have an exam less than two years ago. Results: The teachers were positive to the intercultural profile and had found it useful in their work and also in the task of applying the curriculum. The teachers wanted to work from a norm critical perspective with focus on gender. They also wanted to challenge the children’s image of family constellations by presenting different alternatives. The teachers were positive to meet the children by their ethnical background but chose girls and boys in the same way. One of the teachers chose another way by trying to treat all children alike. Conclusion: The teachers was positive to the intercultural profile and had applied it their daily work. Differences concerning ethical background and similarities concerning gender were emphasized in the interaction with the children which is a paradox that may be complicated if the cultural background influences gender expectations. By working with respect and from a non ethnocentric intercultural way it is hard to also challenge the children’s conceptions.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Jahrl, Joel, and Peder J. Klementsson. "Interkulturellt förhållningssätt - i en mång kulturell skola." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28501.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie har varit att synliggöra pedagogers tankar och erfarenheter ur ett interkulturellt perspektiv. Vi har sökt svar på två frågeställningar. Vilken uppfattning har pedagogerna om sitt arbete i en mångkulturell miljö? Vilka erfarenheter av och tankar om ett interkulturellt förhållningssätt kan vi synliggöra hos pedagogerna genom kvalitativa intervjuer? Analysen gjordes med hjälp av litteratur som behandlar ett interkulturellt förhållningssätt. Studien bygger på kvalitativ forskning och analys av skriftliga källor.I studien diskuteras kulturbegreppet utifrån ett antropologiskt perspektiv. Studien betonar olika aspekter angående kommunikationen, likheter och olikheter, identitet, möten, föräldrakontakt och värdegrund ur ett interkulturellt perspektiv. Detta är något som respondenterna menar är viktiga delar i det interkulturella arbetet.Att kommunikationen och språket har stor betydelse för en interkulturell lärandemiljö, och skapande av goda interkulturella relationer, tas upp av samtliga respondenter som en viktig del i det interkulturella arbetet. De flesta respondenterna menade att de bland annat haft stor nytta av att lära sig lite av barnens hemspråk för att bygga upp kontakten med barnen och deras föräldrar. I ett interkulturellt perspektiv lyfter man fram olikheter och likheter på ett positivt sätt. Respondenterna tyckte att det är viktigt att lyfta både likheter och skillnader i deras pedagogiska arbete.Föräldrakontakten är en stor del i ett interkulturellt perspektiv. Föräldrarnas ekonomiska och kulturella status påverkar, tillsammans med språkliga skillnader, vilket utrymme föräldrar har för att framföra sina åsikter. Alla som arbetar inom skolan behöver se sig själva som myndighetsutövare. För att lyckas få syn på sin egen etnocentrism och sina egna förutfattade meningar behöver man reflektera över hur man bemöter barnen. Med utgångspunkt i vår studie och det faktum att Sverige är ett mångkulturellt samhälle, förespråkar vi ett interkulturellt förhållningssätt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Nilsson, Emma, and Pernilla Backman. "Förhållningssätt till mångkulturalitet : Vad ett mångkulturellt förhållningssätt går ut på det vet jag ärligt talat inte." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19912.

Full text
Abstract:
BAKGRUND:Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle vilket även avspeglar sig i skolan. För verksamma pedagoger innebär detta att ta tillvara på den kulturella mångfalden samt att anpassa verksamheten utifrån elevernas olika behov och förutsättningar. Vi redogör i vår litteraturbakgrund för aktuell forskning och litteratur som berör vårt valdaundersökningsområde. Vi har också valt ur mål ur styrdokument samt kursplaner som vi anser är relevanta för vårt syfte.SYFTE:Vårt syfte är att ta reda på pedagogers förhållningssätt till mångkulturalitet och hur ett sådant förhållningssätt tillämpas i skolan. Studiens syfte är inte att få en generell uppfattning utan vi har valt att intervjua fem pedagoger som vi tror har kunskaper inom området.METOD:Studien bygger på osystematiska observationer samt delvis strukturerade intervjuer med fem pedagoger verksamma i år 1-9.RESULTAT:Samtliga pedagoger har svårigheter med att tolka och förstå vad ett mångkulturelltförhållningssätt innebär. Det flesta av respondenterna har inte reflekterat över sitt eget förhållningssätt till mångkulturalitet eller hur de tillämpar det i praktiken. Under våra intervjuer då respondenterna tvingades reflektera över sitt förhållningssätt samt tillämpningkunde vi dock se att de hade ett förhållningssätt till mångkulturalitet samt att flertalet tillämpade detta.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Lundaby, Veronica. "Interkulturalitet – en ambition eller verklighet? : En kvalitativ studie om historielärares förutsättningar och förhållningssätt till en globaliserad värld." Thesis, Högskolan Dalarna, Historia, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35068.

Full text
Abstract:
Studien har, utifrån en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer, undersökt historielärares förutsättningar, mål och strategier gällande undervisning anpassat till ett globaliserat samhälle. Undersökningens utgångspunkt tas i de analytiska begreppen interkulturalitet, interkulturell pedagogik och lärande. Studiens material utgörs av sex historielärare och deras utsagor. Resultatet visar att begreppet interkulturalitet är stort och svårdefinierat. Historielärare upplever att lärarutbildningen och läroplaner proklamerar för att en interkulturell undervisning ska erhållas, dock inte hur det ska göras. Digitala läromedel, jämfört med fysiska läroböcker, upplevs mer anpassade till en globaliserad värld och en mångfald av utmaningar framkommer gällande det interkulturella uppdraget.   Slutsatsen är att det saknas en gemensam referensram angående begreppet interkulturalitet. Det går inte att förlita sig på att historielärare överlag är medvetna om ett interkulturellt uppdrag, även om undersökningens historielärare visar sig vara det. Historielärare får varierade förutsättningar för att hantera heterogena klassrumsmiljöer och intervjuerna visar att förutsättningar, vad gäller tillvägagångssätt med en interkulturell undervisning, inte kommer från lärarutbildningen, läroplaner, läroböcker eller den egna skolan. Det är snarare historielärares livserfarenhet och övergripande förståelse av historieämnet som avgör om undervisningen blir interkulturell. Om skolan ska kunna påstås vara likvärdig så bör det svenska utbildningssystemet göra mer för att förbereda blivande lärare till en heterogen lärandemiljö.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Zisko, Ajla, and Pontus Nyhemer. "Interkulturellt förhållningssätt i skolans värld i ämnet svenska." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29595.

Full text
Abstract:
Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur verksamma lärare på språkligt heterogena respektive homogena skolor förhåller sig till interkulturellt arbete och hur de bedriver ett interkulturellt arbete i svenskundervisningen. Undersökningen utgår ifrån två teoretiska perspektiv: sociokulturellt och interkulturellt perspektiv. Båda dessa perspektiv hävdar att lärande sker i sociala och kulturella sammanhang (Säljö, 2014; Lahdenperä, 2004). Metoderna för att undersöka detta har varit kvalitativa: intervjuer och observationer. Totalt har fem lärare intervjuats och observerats på tre olika skolor. Undersökningens resultat visar att samtliga fem lärare ger uttryck för en interkulturell kompetens och den undervisning som bedrivs har interkulturella inslag. Olika aspekter har tagits upp, bland annat syn på flerspråkighet, läromedel, modersmålsanvändning och samverkan mellan lärare, olika skolor och närsamhälle. Det framkommer i resultatet att lärare både på den homogena skolan och de heterogena skolorna har gett uttryck för svårigheten med att arbeta interkulturellt på grund av elevsammansättningen. Att ta tillvara på elevernas olika språkliga bakgrunder ser samtliga lärare som något positivt men det framkommer även att det är svårt att skapa sådana möjligheter i praktiken. Lärarna hävdar att det interkulturella arbetet hade gynnats av ett större samarbete mellan modersmålslärare och ordinarie lärare och i enskilda fall mer utbildning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Lundaby, Veronica. "Interkulturalitet – en ambition eller verklighet? : En kvalitativ studie om historielärares förutsättningar ochförhållningssätt till en globaliserad värld." Thesis, Högskolan Dalarna, Historia, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35096.

Full text
Abstract:
Studien har, utifrån en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer, undersökt historielärares förutsättningar, mål och strategier gällande undervisning anpassat till ett globaliserat samhälle. Undersökningens utgångspunkt tas i de analytiska begreppen interkulturalitet, interkulturell pedagogik och lärande. Studiens material utgörs av sex historielärare och deras utsagor. Resultatet visar att begreppet interkulturalitet är stort och svårdefinierat. Historielärare upplever att lärarutbildningen och läroplaner proklamerar för att en interkulturell undervisning ska erhållas, dock inte hur det ska göras. Digitala läromedel, jämfört med fysiska läroböcker, upplevs mer anpassade till en globaliserad värld och en mångfald av utmaningar framkommer gällande det interkulturella uppdraget.Slutsatsen är att det saknas en gemensam referensram angående begreppet interkulturalitet. Det går inte att förlita sig på att historielärare överlag är medvetna om ett interkulturellt uppdrag, även om undersökningens historielärare visar sig vara det. Historielärare får varierade förutsättningar för att hantera heterogena klassrumsmiljöer och intervjuerna visar att förutsättningar, vad gäller tillvägagångssätt med en interkulturell undervisning, inte kommer från lärarutbildningen, läroplaner, läroböcker eller den egna skolan. Det är snarare historielärares livserfarenhet och övergripande förståelse av historieämnet som avgör om undervisningen blir interkulturell. Om skolan ska kunna påstås vara likvärdig så bör det svenska utbildningssystemet göra mer för att förbereda blivande lärare till en heterogen lärandemiljö.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Rydström, Sarah, and Marina Martinsson. "Mångfalden i förskolan : En kvalitativ studie om interkulturellt förhållningssätt." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-98406.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Olofsson, Sofie. "Mångkulturellt förhållningssätt i förskolan. : Studenters och förskollärares perspektiv på hur interkulturella förhållningssätt kan förstås och praktiseras i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35011.

Full text
Abstract:
Denna kvalitativt jämförande studie är baserad på två strukturerade intervjuer av fokusgrupper, en för förskollärarstudenter och en för yrkesverksamma förskollärare. Syftet med studien är att undersöka samt belysa studenters respektive förskollärares perspektiv på hur man kan arbeta interkulturellt och inkluderande i en mångkulturell förskola. För att göra det används ett sociokulturellt perspektiv och tolkas med hjälp av en analysmatris hur de olika grupperna ger uttryck för kulturförståelse, interaktionssätt samt reflektionsnivå. Utifrån det resultatet urskiljs skillnader och likheter mellan gruppernas olika kulturella förhållningssätt. Resultatet visar betydande skillnader i förhållningssätt samt i hur stor betydelse aktörerna ansåg att deras egna förhållningssätt hade för påverkan på barnens personliga kulturskapande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Karaca, Ebru. "Att inta ett interkulturellt förhållningssätt i undervisningen : En studie av fyra lärares beskrivningar och praktiskt tillämpande av ett interkulturellt arbetssätt i undervisningssituationer." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-31710.

Full text
Abstract:
In this thesis, a study was made of four teachers’ perception and application of an intercultural perspective in their teaching practice. The purpose was to investigate how the teachers describe to use an intercultural approach in teaching situations and how they achieve it in social studies. The study aimed to answer the questions below: - How do the teachers perceive the concepts of multicultural, multicultural education and intercultural approach and what do they assume is the purpose of an intercultural approach? - How do the teachers adapt teaching from an intercultural perspective? * - Which advantages and difficulties/hindrance do the teachers consider occur in the enabling of an intercultural approach? - In which way do the teachers make an intercultural approach possible in their teaching practice in social studies? The methods used to answer these questions where qualitative one-on-one interviews and observations of the teachers during class in social studies. The theories used to analyse the material was based on theories on different intercultural approaches and strategies in teaching and the frame factor theory. As a conclusion, this study finds that the teachers in the study are aware of the possibilities and benefits of an intercultural approach. Furthermore, the results show that the way the intercultural approach is utilized in the teaching practice differs from teacher to teacher and that the teachers focus on similar and different aspect of the intercultural approach. However, this study also shows that they teachers feel various difficulties working with an intercultural approach such as the schools’ resources and teaching in different matters and contexts. Which is consistent with previous research?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Interkulturellt förhållningssätt' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography