Relevant bibliographies by topics / Internationell privaträtt / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Internationell privaträtt.

Dissertations / Theses on the topic 'Internationell privaträtt'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 13 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 30 dissertations / theses for your research on the topic 'Internationell privaträtt.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Seiving, Anna. "Joint Ventures och Internationell Privaträtt." Thesis, Linköping University, Department of Management and Engineering, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-11061.

Full text
Abstract:

Ett joint venture är ett avtal om samverkan mellan två eller flera parter och kan förekomma i tre olika former, nämligen contractual joint venture, partnership joint venture samt corporate joint venture. Gemensamt för de tre formerna av joint ventures är att de alla bygger på ett joint venture-avtal, i vilket samarbetets ramar och regler utformas. Ett contractual joint venture är ett rent avtalsbaserat samarbete (grundat på ett joint venture-avtal), medan de andra två formerna utöver joint venture-avtalet även bildar en form av bolag. I samtliga rättsordningar som studerats inom ramen för denna uppsats, konstituerar ett contractual joint venture, joint venture-avtalet, någon form av bolag. Av detta följer att ett corporate joint venture i samtliga rättsordningar bildar ett bolag med dubbel bolagsstruktur.

Har ett samarbete i form av ett joint venture ingåtts över landsgränser och en tvist uppstår, gäller det att veta vilket lands lag som skall tillämpas på tvisten. För att kunna bestämma vilket lands lag som är tillämplig måste det först avgöras vilken domstol som är behörig att avgöra tvisten. Vilken domstol som är behörig regleras olika beroende på om tvisten är av associationsrättslig eller kontraktsrättslig karaktär. Själva joint venture-bolaget regleras enligt associationsrättsliga regler, medan joint venture-avtalet kan komma att regleras av kontraktsrättsliga regler. Dock konstituerar joint venture-avtalet i alla de undersökta länderna en form av bolag och bör därmed regleras enligt associationsrättsliga regler. Enligt studier skall alla sorters bolag omfattas av reglerna om exklusiv behörighet, oavsett rättskapacitet.

När frågan om behörig domstol har utretts, kan fråga om tillämplig lag behandlas. Även här är det av betydelse att veta om tvisten rör associationsrättsliga eller kontraktsrättsliga frågor. Enligt vissa skall ett joint venture-avtal, trots att det konstituerar ett bolag, regleras enligt kontraktsrättsliga regler, och således falla under Romkonventionens tillämpningsområde. Andra anser dock att undantaget i Romkonventionen angående associationsrättsliga spörsmål skall tolkas strikt, vilket får till följd att alla bolag oavsett struktur faller utanför Romkonventionens tillämpningsområde. Enligt min mening bör det enkla bolaget tolkas på samma sätt vad gäller domsrätt respektive lagval, eftersom reglerna om lagval togs fram som ett komplement till domsrättsreglerna. Vidare bör det vara upp till den nationella rättsordningen att utreda huruvida fråga är om ett bolag eller inte. Undantaget i Romkonventionen uttryckligen gjorts flexibelt av den anledning att olika rättsordningar har olika tolkningar av vad som konstituerar ett bolag. Detta får inom svensk rätt till följd att det enkla bolaget skall omfattas av associationsrättsliga regler och således inte av Romkonventionen.

Vad gäller de schweiziska IP-reglerna i förhållande till de svenska reglerna skiljer sig dessa till viss del åt. Beträffande de associationsrättsliga reglerna tillämpas i båda länderna inkorporationsprincipen och regleringen är således densamma. När det gäller fråga om tillämplig lag för joint venture-avtal skiljer sig regleringen däremot åt. Inom svensk rätt konstituerar ett joint venture-avtal ett enkelt bolag och omfattas således av associationsrättsliga IP-regler. Även inom schweizisk rätt konstituerar ett joint venture-avtal en form av bolag. Här bestäms dock förhållandet mellan associationsrättsliga och kontraktsrättsliga regler av det konstituerade bolagets inre struktur. Finns en inre struktur, omfattas bolaget av de associationsrättsliga reglerna. Saknas en sådan inre struktur, tillämpas istället de kontraktsrättsliga principerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Ashori-Mehrandjani, Cecilia. "Behandlingen av mahr i svensk internationell privaträtt." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-133295.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Sadyhova, Simuzar. "Nätkränkt : balans av skydd." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-124476.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Jacobsson, Elin. "Tillämplig lag på internationella arv : en jämförelse mellan de svenska autonoma lagvalsreglerna och EU:s Arvsförordning samt en undersökning av Arvsförordningens effekter i svensk rätt." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-105642.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Sabadija, Lucia. "Giltighet och erkännande av utländska äktenskap i Sverige : en internationellt privat- och processrättslig studie gällande äktenskap och särskilt barnäktenskap." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-109594.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Magnusson, Lucas. "Processuell ordre public : i ljuset av EU-rätten och art. 6 Europakonventionen." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-100540.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Sinander, Erik. "Internationell kollektivavtalsreglering : En studie i internationell privaträtt av den svenska modellen för reglering av anställningsvillkor." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-144949.

Full text
Abstract:
This doctoral thesis examines the influence of private international law on the Swedish model for collective self-regulation of employment conditions. The Swedish model is characterized by the crucial importance of private collective agreements. In the thesis, the Swedish model is structured as a three step procedure following the creation and implementation of employment conditions. In the first step employment conditions are negotiated under a mutual threat of industrial action. Employment conditions are then, in the second step, settled in collective agreements. In the third step, employment conditions are carried out in individual employment contracts. Swedish substantive labour law serves as an infrastructure for this collective self-regulation. Hence, in Sweden the right to strike is utmost extensive during the period of bargaining, but ceases once a collective agreement is in place. Additionally, collective agreements have several other legal effects, and individual employment contracts are interpreted as a part of the system. The research analyses how the private international law issues of jurisdiction, choice of law, application of substantive law in international relations and treatment of foreign judgments affect the Swedish model. The general conclusion in the dissertation is that EU private international law is based on individualism while the Swedish model is based on collectivism. This conflict of basic ideas creates several legal problems which are addressed in the thesis.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Jansson, Niklas. "Bryssel Ia-förordningens undantag för skiljeförfarande : en analys av dess tolkning, tillämpning och tillkortakommanden." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-140666.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Vikström, Elin. "En studie av nordisk arvsrätt : Rådande rättslikhet, problematik vid rörlighet mellan de nordiska länderna och harmoniseringsmöjligheter." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-254254.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Häggblom, Annie. "2019 års Haagkonvention om erkännande och verkställighet av utländska domar på privaträttens område : Ett framgångsrikt internationellt instrument på den internationella privaträttens område?" Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-435690.

Full text
Abstract:
Uppsatsen behandlar 2019 års Haagkonvention om erkännande och verkställighet av utländska domar på privaträttens område och tar upp under vilka förutsättningar en dom kan erkännas och verkställas enligt konventionen. Konventionen träder i kraft den 1 april 2021 mellan Uruguay och Ukraina. Med ett antal undantag tillämpas konventionen för att erkänna och verkställa utländska domar på privaträttens område.Konventionen innehåller en uttömmande lista över indirekta domsrättsgrunder som behandlas i uppsatsen. En konventionskonform tolkning av konventionen ska göras av konventionsstaterna och uppsatsen visar att konventionen har potentialen att bli ett framgångsrikt instrument mot bakgrund av att den fyller ut tidigare luckor i regleringen på den internationella privaträttens område.Vilka stater som kommer att tillträda konventionen är för tidigt för att säga. Huruvida EU tillträder konventionen kan dock förväntas påverka ytterligare staters val att ansluta sig till 2019 års Haagkonvention.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Yusufzai, Emma. "Erkännande av barnäktenskap i Sverige : En studie mot bakgrund av svensk internationell privaträtt, Europakonventionen och EU-rätten." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-433446.

Full text
Abstract:
This thesis aims to examine the Swedish regulation regarding recognition of child marriages concluded abroad, and its coherence with the European Convention on Human Rights and the EU.  Since an amendment to the Swedish law, which became effective on January 1st 2019, marriages concluded abroad by people, who at the time of their marriage were below the age of 18, will not be recognised in Sweden unless there are exceptional circumstances. If the person is still under the age of 18 when the question of recognition arises there are no exceptions to the non-recognition.  This can be seen as a continuation of a development restricting the rules of recognition of child marriages that has been shaping the legislation for the last 20 years. According to the legislative history, the new amendment to the law aims to protect the child from marriage, treat all children equally, independent of their origin, as well as make Sweden a role model in the international community regarding child marriages. These objectives can all be questioned. The two first-mentioned objectives will most likely not be fulfilled by this legislation.  The European Convention on Human Rights protects, among other rights, the right to marry, the right to not be discriminated against and the right to family life. The Swedish law leaves small room for exceptions. This makes it questionable whether Swedish regulation fulfils the demands of the proportionality principle, which is a fundamental principle of the European Convention of Human Rights.  In the EU, the rules of marriageable age differ between different countries. Most countries allow people below the age of 18 to get married with the consent of either the authorities or their parents. In the Swedish regulation there are no exceptions for EU citizens. This means that the Swedish regulation might be in conflict with the rules on free movement as well as the principle of mutual recognition.   The conclusions drawn are that on the basis of the purpose of the law as well as its coherence with Sweden’s international commitments the law regarding recognition of child marriages is questionable.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Azrak, Jane. "Arvsrätt : En analys av hemvistprincipen i EU:s arvsförordning och effekten av dess tillämpande i svensk rätt." Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Juridik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-29250.

Full text
Abstract:
In order to harmonize the international private law and simplify situations of cross-border inheritance, EU has imposed a new inheritance regulation, Regulation (EU) No 650/2012 on jurisdiction, applicable law, recognition and enforcement of decisions and acceptance and enforcement of authentic instruments in matters of succession and on the creation of a European Certificate of Succession. This regulation governs, among other things, jurisdiction and applicable law in situations of inheritance. The important connecting factor in determining jurisdiction and applicable law is habitual residence. That is why it is important to determine where the deceased person has their habitual residence since the member states’ national regulations look different and thereby have different definitions and interpretations of the term habitual residence. The clarification of the term in the inheritance regulation is therefore important. The question is how the term should be interpreted and which criteria are necessary to acquire habitual residence. The habitual residence term is interpreted as autonomous in the inheritance regulation. This means that the term is interpreted uniformly within all EU member states regardless of the states’ national interpretation of the term. Many circumstances should be taken into consideration when making a determination of habitual residence, such as regularity and duration of the deceased’s presence in the state concerned, the conditions and reasons for that presence, family relationships and social life. These circumstances show where the deceased has their centre of interests and, consequently, also their habitual residence. Furthermore, an analysis is made of which effects the application of the domicile principle will have, instead of the principle of nationality regarding jurisdiction and applicable law, in the Swedish law system. Since the Swedish courts already apply Swedish international private law where the domicile term is used as well as EU-regulations where the domicile principle is applied, it can be assumed that the courts in Sweden will not face particular difficulties in applying the residence principle.
För att harmonisera den internationella privaträtten och förenkla situationer gällande gränsöverskridande arvsrättsliga frågor har EU infört en ny arvsförordning, Förordning (EU) nr 650/2012 av den 4 juli 2012 ”om behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt godkännande och verkställighet av officiella handlingar i samband med arv och om inrättandet av ett europeiskt arvsintyg”. Denna förordning reglerar bland annat behörig domstol och tillämplig lag vid arvsrättsliga situationer. För att kunna avgöra vilken domstol som är behörig samt vilken lag som kan bli tillämplig är anknytningskriteriet ”hemvist” avgörande enligt arvsförordningen. Därför är det viktigt att kunna fastställa var den avlidne personen har sin hemvist då medlemstaternas nationella regleringar ser olika ut och därmed har olika definitioner och tolkningar av hemvistbegreppet. Att begreppet förtydligas och klargörs i arvsförordningen är därför viktigt. Frågan är hur begreppet ska tolkas och vilka kriterier som krävs för att förvärva hemvist. Hemvistbegreppet tolkas som autonomt i arvsförordningen. Detta innebär att begreppet tolkas enhetligt inom alla EU:s medlemsstater oberoende av hur staternas nationella tolkning av begreppet lyder. För att kunna göra en hemvistbedömning ska flera omständigheter beaktas såsom regelbundenhet och varaktighet vid vistelsen, vistelsens situation och syfte samt familjeförhållanden och sociala relationer. Dessa faktorer visar var den avlidne har sitt intressecentrum och således även sin hemvist. Vidare utreds vilka effekter hemvistprincipens tillämpande, istället för nationalitetsprincipen vid behörig domstol och lagval, får i svensk rätt. Eftersom svenska domstolar redan tillämpar svensk internationell privaträtt där hemvistbegreppet används samt EU-förordningar där hemvistprincipen tillämpas, kan det antas att domstolarna i Sverige inte kommer möta särskilda svårigheter vid hemvistprincipens tillämpande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Möller, Elinor. "Tillämplig lag för arv och testamente." Thesis, Jönköping University, JIBS, Commercial Law, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-12212.

Full text
Abstract:

Abstract

Sweden applies two different private international statutes to establish which country´s domestic law that is applicable in a certain situation regarding succession and will with connection to two or more states. The first private international law is the one used in relations between Sweden and the other Nordic states. The other private international law is the one used between Sweden and all other states than the Nordic ones. A proposal for a Regulation that regulate jurisdiction, applicable law, recognition and enforcement of decisions and authentic instruments in matters of succession and the creation of a European Certificate of Succession has been prepared by the Commission and was published in October 2009. This regulation will, if it enters into force, modify the situation in Sweden for applicable law on a situation regarding succession and will. A comparison between Swedish private international law regarding applicable law and the rules regarding applicable law according to the Regulation is performed in this thesis.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Abdi, Tara Mahsa. "Behandling av företagsandelar vid bodelning i anledning av äktenskapsskillnad : Särskilt om lagvalsfrågan." Thesis, Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-25376.

Full text
Abstract:
Familjejurister ställs idag ofta inför komplicerade fall som leder till än mer komplicerade bedömningar när det gäller äktenskapsmål av internationell karaktär. Globaliseringen tar för var dag mer fart och många väljer att flytta över nationsgränserna där det händer att relationer och äktenskap ingås. Förekomsten av dubbelt medborgarskap blir även vanligare. För att kunna behärska internationella familjefrågor måste kunskap om svensk och utländsk internationell privat- och processrätt finnas. Det är sällan säkert vilket lands lag som är bäst och som går att åberopa. Beroende på vilket lands lag som tillämpas innebär det i vissa fall stora skillnader på resultat, bland annat i fall där företagsandelar finns inblandade. Förbises eventuella konsekvenser som de olika lagarna kan medföra leder det till svårigheter i fråga om gränsöverskridande äktenskap inte minst när det finns tillgångar av betydande värde, exv. företagsandelar. Området som reglerar juridiska frågor av internationell karaktär är den internationella privat- och processrätten. Den ger oss bland annat kunskap om jurisdiktion och lagval, dvs. huruvida domsrätt föreligger samt vilket lands lag som ska tillämpas av domstolar. Varje nation har sina egna internationella privaträttsliga regler varav många länders lagar inom området har ursprung i internationella konventioner eller EU-förordningar. Det internationella samarbetet är i vissa fall begränsat till regioner, exv. inomnordiska förhållanden eller länder inom EU. Olika länders lagar ser olika ut vad gäller äktenskapsförord samt bodelning, även inom EU är det stora skillnader. När en av två makar, som ingått äktenskap i Sverige men som senare tagit hemvist i England, sedan tröttnar på det nya hemvist landet och flyttar tillbaka till Sverige blir det överraskande att den ena parten kan hävda att annan lag än svensk lag ska tillämpas vid en bodelning. Viktigt att veta är att resultatet av en bodelning får olika effekter beroende på vilket lands lag det är som tillämpas på förmögenhetsförhållandet. I fall där företagsandelar finns inblandade uppstår känsliga konflikter som inte bara påverkar individen själv utan ibland även företaget och övriga aktieägare. Konsekvenserna av att inte vara juridiskt förberedd genom äktenskapsförord eller bolagsordning med aktieägaravtal kan innebära ekonomiskt bakslag för aktieägaren eller företaget.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Gyllefjord, Emelie. "Jurisdiktion vid internationella dataskyddsöverträdelser : Förhållandet mellan GDPR och Bryssel Ia-förordningen." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-165944.

Full text
Abstract:
With a rapid technology development it becomes easier for individuals to share their personal data. However, this also increases the processing of personal data and the risks of infringements of data protection. With an increasing globalisation the infringements of data protection frequently takes on cross border dimensions making it harder to determine where actions can be brought to enforce the data subject’s data protection rights. This thesis examines the possible ways of interpreting the rule of jurisdiction found in the General Data Protection Regulation (GDPR). Furthermore this thesis investigates the relationship between the GDPR and the Brussels Recast Regulation regarding international jurisdiction over infringements of data protection. After analysing judgements of the court of justice of the European Union and the scope and aims of the Regulations, the general conclusion in the thesis is that both the GDPR and the Brussels Recast Regulation can be applicable on infringements of data protection, provided that the data subject always has the opportunity to bring an action according to the jurisdictional rule of the GDPR. However, there are a lot of uncertainties that demand for an answer. These uncertainties for instance includes the question if, and in that case how, jurisdictional agreements for data privacy is allowed.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Isaksson, Fanny. "Bytet av hemvist vid arvsförordningens tillämpning : Särskilt om svenska medborgare som flyttar till Portugal." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-317347.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Eriksson, Martin. "Tillämplig lag för internationella aktieägaravtal." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-389549.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Olsson, Sofia. "Erkännande av samkönade parbildningar när fri rörlighet står mot nationell identitet : Särlösningarna för samkönade par i EU-förordningarna om makars och partners förmögenhetsförhållanden." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-377650.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Dacker, Mattias. "Dispaschören i Europas farvatten : Om domstols behörighet enligt Bryssel I bis-förordningen." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-42146.

Full text
Abstract:
Utredning och avgörande genom partikulärdispasch är en sjörättslig konfliktlösningsmetod vid tvister om sjöförsäkringar. Dispaschören har att som första instans befatta sig med tvisten, och grundar sin behörighet på en tvingande forumregel i 17:9 sjölagen. I den här uppsatsen undersöks om förfarandet även måste iakttas vid tillämpningen av Bryssel I bis-förordningen. I NJA 2000 s. 3, ansågs försäkringstagarens rätt enligt art. 11.b Bryssel I bis-förordningen att väcka talan vid sitt hemvistforum, gå före det obligatoriska dispaschförfarandet. Detta eftersom det inte är möjligt att i en dispaschprocess utverka en exekutionstitel. HD:s avgörande har ifrågasatts. Anledning därtill är att Bryssel I bis-förordningen bygger på ”domstols” behörighet, vilket är ett begrepp som enligt vedertagen uppfattning ska tolkas autonomt, och som på goda grunder kan anses omfatta dispaschören. Förordningen reglerar vidare den internationella och, i viss mån, lokala behörigheten, medan möjligheten att fördela mål på olika domstolar allt efter deras sakliga kompetens, ankommer på medlemsstaterna. Art. 11 jämte art. 39 Bryssel I bis-förordningen sätter dock upp hinder mot det obligatoriska dispaschförfarandet. En tolkning av art. 11 Bryssel I bis-förordningen tar sin utgångspunkt i bestämmelsens syfte, det vill säga att bereda försäkringstagaren ett starkare skydd. Jämte en systematisk tolkning, där särskilt art. 39 Bryssel I bis-förordningen måste beaktas, kan den slutsatsen dras, att art. 11 förutsätter en möjlighet att inleda ett rättegångsförfarande för utverkande av en verkställbar dom. Både en försäkringstagare och en försäkringsgivare måste därför kunna väcka talan vid allmän domstol. Samtidigt bör försäkringstagaren ha kvar möjligheten att väcka talan mot försäkringsgivaren hos dispaschören, vilket däremot inte torde vara möjligt för försäkringsgivaren, när den senare väcker talan med stöd av art. 14.1 Bryssel I bis-förordningen. Den ovanstående slutsatsen får även verkningar på möjligheterna till prorogation. Prorogation till dispaschören bör tillåtas, med det föreligger hinder mot att, i enlighet med behörighetsfördelningen, hänskjuta en tvist till dispaschören på grund av bristande saklig behörighet, vid fall av prorogation till allmän underrätt. Det måste således vara möjligt att inleda ett rättegångsförfarande vid allmän underrätt genom prorogation, i mål enligt 17:9 sjölagen. Vidare bör det vara möjligt att inleda ett rättegångsförfarande hos dispaschören genom tyst prorogation. Det torde dock åligga dispaschören att informera försäkringsgivaren om de risker ur verkställighetssynpunkt som är förenade med ett sådant samtycke.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Kärnfalk, Linn. "Möjlighet till flyttning av juridiska personers säte inom EU : Finns det behov av ytterligare harmonisering?" Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Rättsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-15084.

Full text
Abstract:
The freedom of establishment is a fundamental right on the internal market which enables companies to take up and pursue activity in other member states, “host states”, in a non discriminatory way. In situations where a company wishes to use the right to establish in a host state, complications will be discovered since the member states are applying different principles for deciding the nationality of a company. Since the Treaty of the Function of the European Union recognize both principles, and both of the legal areas company law and European international private law lack harmonization regarding companies wishing to perform such a transaction, the situation today brings the possibility that such a company could be covered by the legal system of several member states, or maybe no legal system at all. The Court of Justice of the European Union has through case law contributed to make the scope of the freedom of establishment a little bit clearer but there are still difficulties regarding situations when a company wishes to transfer its seat to another member state with a change of nationality. Today’s measures, for example the SE-company, is not enough to satisfy the companies wishing to transfer their seat to another member state. According to the writer, the Cartesio judgment brought an even greater need for a 14th Company Law Directive. The proposal for a 14th Company Law Directive enables companies to cease to be a company according to the legislation in the home state and then become a company according to the legislation in the host state without ever losing its legal personality. The conclusion is therefore that such a directive is crucial in order to make it possible for companies to fully enjoy and exploit the internal market.
Etableringsrätten är en grundläggande frihet på den inre marknaden vilken gör det möjligt för bolag att starta och driva verksamhet i andra medlemsstater utan att för den sakens skull riskera att utsättas för diskriminering. Då dessa bolag önskar utnyttja den fördragsstadgade etableringsfriheten genom att flytta sitt säte till en annan medlemsstat kommer svårigheter att uppstå då medlemsstaterna inom unionen många gånger använder olika anknytningsfaktorer för att bestämma bolags nationalitet. Då fördraget om Europeiska unionens funktionssätt godkänner båda lagvalsprinciperna samt det faktum att bolagsrättens och den europeiska internationella privaträttens område saknar tillfredställande harmonisering, kan situationen idag innebära att de bolag som önskar att vidta en sådan transaktion omfattas av fler än en medlemsstats rättsordning, eller i vissa fall ingen rättsordning alls. EU-domstolen har genom praxis bidragit till att i viss mån klargöra rättsläget på etableringsrättens område men oklarheter kvarstår för de situationer där bolag önskar att flytta sätet till en annan medlemsstat med åtföljande byte av nationalitet. Dagens gemenskapsrättsliga åtgärder, exempelvis SE-bolaget, är inte tillräckliga för att tillfredställa de bolag som önskar att genomföra en sådan transaktion. Enligt författaren har också den förhållandevis nya Cartesio-domen bidragit till ett ökat behov av ett 14:e bolagsdirektiv vilket möjliggör för bolag att flytta sätet till en annan medlemsstat. Processen skulle enligt detta direktiv innebära att bolaget skulle upphöra i ursprungsstaten samtidigt som det skulle bli en juridisk person i den nya medlemsstaten utan att under processen förlora sin status som rättssubjekt. Slutsatsen blir således att det är avgörande att åtgärder på EU-rättslig nivå vidtas, exempelvis genom det 14:e bolagsdirektivet, för att bolag till fullo ska kunna utnyttja den inre marknaden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Delis, Andreas. "Konfliktlösning inom elektronisk handel ur ett konsumentperspektiv." Thesis, Linköping University, Department of Management and Engineering, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-16175.

Full text
Abstract:

Ny teknik ger konsumenter nya förutsättningar att handla på nätet, så kallad e-handel. Genom e-handel ges konsumenter större valmöjligheter och företag utsätts även för större krav att konkurrera med varandra, eftersom konsumenten har större tillgång till information för att fatta beslut kring köp av olika produkter. E-handeln har ökat i omfattning under de senaste åren, där det varje dag blir fler konsumenter som använder Internet för att handla olika produkter och tjänster. Genom att omfattningen av e-handeln ökar och tekniken utvecklas, blir även kraven på att konsumenterna skyddas mot oseriösa aktörer större. För att följa med i denna nya utveckling måste det finnas möjligheter för en konsument att lösa en eventuell konflikt med en näringsidkare. Frågan som uppkommer är hur konsumentskyddet inom EU kan utvecklas för att gynna relationerna mellan konsumenter och företag samt att främja och utveckla den gränsöverskridande handeln på den inre marknaden.

I uppsatsen kommer läsaren få en inblick i den problematik en konsument ställs inför, när denne hamnar i en konflikt med en näringsidkare angående en produkt eller tjänst som inhandlats via Internet, antingen här i Sverige eller utomlands. Alternativa tvistlösningsmekanismer kommer att undersökas samt i vilken utsträckning lagstiftningen inom konsumentskyddsområdet ger tillräckligt skydd för konsumenter vid e-handel. Tänkt målgrupp för uppsatsen är dels företag som erbjuder e-handel till sina kunder inom segmentet konsumentprodukter, dels jurister eller juridikstuderande som är intresserade av att få en inblick i EU:s konsumentskyddsregler samt hur alternativa tvistlösningssystem kan användas för att lösa denna typ av konflikter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Lindell, Adam. "Medlingsöverenskommelse som grund för res judicata : Singaporekonventionens inverkan på hanterandet av invändningar om ingångna medlingsöverenskommelser inom ramen för ett dispositivt tvistemål." Thesis, Linköpings universitet, Affärsrätt, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-165363.

Full text
Abstract:
Inom ramen för Förenta nationernas internationella handelsorgan United Nations Commission on International Trade Law (UNCITRAL) har en konvention om internationella medlingsförfaranden (Singaporekonventionen) antagits. Denna syftar till att harmonisera den internationella handelsrätten, särskilt avseende alternativa tvistelösningsmetoder. I Sverige finns sedan 2011 lagen om medling i vissa privaträttsliga tvister, som reglerar hela medlingsprocessen, från hur förfarandet ska gå tillväga till hur en eventuell överenskommelse kan erhålla status som en exekutionstitel. Denna status nås, enligt svensk rätt, genom att en domstol meddelar en verkställbarhetsförklaring. Vid en prövning av en ansökan om verkställbarhetsförklaring från parterna, ska en domstol meddela förklaringen om innehållet i avtalet är sådant att det kan verkställas i Sverige. Avseende dessa så kallade vägransgrunder, går Singaporekonventionen längre och tillåter att en domstol vägrar att förklara en överenskommelse verkställbar om avtalet på något sätt är ogiltigt. Följaktligen medför Singaporekonventionen en mer omfattande prövning för domstolen, i och med att fler faktorer behöver beaktas innan en verkställbarhetsförklaring meddelas. En annan konsekvens är å andra sidan att risken för materiellt oriktiga verkställbarhetsförklaringar undviks i högre utsträckning.   Konventionen aktualiserar dessutom andra frågeställningar, nämligen hur en domstol ska hantera en invändning om att en medlingsöverenskommelse redan har avgjort saken som är föremål för talan i ett ordinärt, dispositivt, tvistemål. Överenskommelsen kan inte i sig utgöra en grund för att rättegångshinder föreligger, i och med att bestämmelsen om res judicata tar sikte på situationer där saken har varit föremål för en materiell prövning, vilket en ansökan om verkställbarhetsförklaring inte kan anses ha varit. Däremot medför en medlingsöverenskommelse en bevisverkan, i form av att parterna har avsagt sig att åberopa de eventuellt tillämpliga materiella bestämmelserna till förmån för det avtal som medlingsöverenskommelsen är ett uttryck för.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Moghrabi, Said. "Avskaffande av exekvaturförfarandet : En studie av kommissionens förslag till en reviderad Bryssel I-förordning." Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Rättsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-15207.

Full text
Abstract:
In order for a judgement to be enforceable in another Member State, there is a certain requirement for an "intermediate” court procedure, a so-called exequatur procedure. An exequatur procedure is both expensive and time-consuming. The average cost of the procedure within the EU is 2 200 euro in a case without particular difficulties. In more complex cases, the cost of the procedure can be validated up to 12 700 euro. It can take only a few days but also several months before the exequatur is completed, if one party appeals the process can last to three years. The exequatur is considered to be expensive and time-consuming in relation to the EU free movement of judgments. It can discourage companies and individuals from doing business across the EU borders. Therefore, the Commission presented a proposal for a revised Brussels I Regulation. The proposal means that the exequatur for the recognition and enforcement of judgments is to be abolished, except for judgments in cases of vilification or, indemnity regarding several defendants. The exequatur procedure is replaced with a standard form issued by the original court. These forms are supposed to act as an enforcement order to be submitted to the executive authority of the State. The abolition of the exequatur results in a procedural safeguard that makes it possible for the defendant, in certain exceptional circumstances, to prevent a Court from recognizing or enforcing a judgment in another Member State. The author does not consider these safeguards to be sufficient in order to achieve legal protection for the defendant. The Commission should evaluate the effect of the regulations where the exequatur already has been abolished before removing it from the Brussels I Regulation.
För att en dom ska kunna verkställas i en annan medlemsstat krävs i dagsläget ett särskilt ”mellanliggande” domstolsförfarande, ett s.k. exekvaturförfarande. Exkevaturförfarandet är både dyrt och tidskrävande. Den genomsnittliga kostnaden för förfarandet inom EU är 2 200 euro i ett mål utan särskilda svårigheter. I mer komplicerade mål kan kostnaden för förfarandet uppgå till omkring 12 700 euro. Det tar mellan ett par dagar till flera månader innan ett exekvaturförfarande är avgjort och om den ena parten överklagar beslutet kan processen ta upp till tre år. Exekvaturförfarandet anses p.g.a. kostnaderna det medför och tiden för själva processen vara ett hinder för den fria rörligheten av domar. Det kan avskräcka företag och privatpersoner att göra affärer över gränserna inom EU. Därför har kommissionen lagt fram ett förslag till en reviderad Bryssel I-förordning. Förslaget innebär att exekvaturförfarandet för erkännande och verkställighet av domar avskaffas, med undantag för domar i förtalsmål och skadeståndsmål med kollektiv prövning. Exekvaturförfarandet ersätts med standardformulär som utfärdas av ursprungsdomstolen. Dessa formulär är tänkta att fungera som en exekutionstitel som ges in till den verkställande myndigheten i verkställighetsstaten. Avskaffandet av exekvaturförfarandet åtföljs av rättssäkerhetsgarantier som gör det möjligt för svaranden att under vissa exceptionella situationer undvika att en dom erkänns eller verkställs i en annan medlemsstat. Författaren anser inte att dessa garantier är tillräckliga för att trygga svarandens rättskydd. Kommissionen bör utvärdera hur de förordningar där exekvaturförfarandet redan avskaffats fungerar i praktiken innan förfarandet avskaffas i Bryssel I-förordningen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Norén, Ulrika. "Svensk behörighet vid omedelbara omhändertaganden enligt LVU i gränsöverskridande situationer inom EU." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-156958.

Full text
Abstract:
According to article 8 in the Brussels II regulation a Member State has jurisdiction in matters of parental responsibility over a child who is habitually resident in that State at the time the court is seised. This includes compulsory care of children by the State. Furthermore, article 20 in the Brussels II regulation states that the regulation should not prevent the courts in Member States to make provisional measures in urgent cases in respect of persons or assets in that State, even if a court in another Member State has jurisdiction as to the substance of the matter. This thesis examines the jurisdiction of the Swedish social services and courts in cases regarding compulsory care of foreign children in Sweden. An immediate taking into care under the Care of Young Persons Act constitutes a provisional measure under article 20 in the Brussels II regulation. The provision does not require that the child is habitually resident in the Member State that is taking the measures. Some Swedish courts have despite this concluded that the child must be habitually resident in Sweden for social services and courts to have jurisdiction when it comes to immediate taking into care. This is due to a problematic wording in the provision. Sweden has extensive responsibilities for children according to both the UN Convention on the Rights of the Child and the Charter of Fundamental Rights of the European Union. The purpose of this thesis is to examine if the Swedish social services and courts, in making decisions of immediate taking into care of foreign children in Sweden, are meeting those obligations. The methods used in the thesis are the legal dogmatic method, the empirical method and the European legal method. The findings in this thesis demonstrate that it is possible to interpret the provision regarding the immediate taking into care of children in two different ways. In as far as the Swedish social services and the courts make the most favourable interpretation for the child Sweden meets its obligations under the convention and the charter. However, compulsory care is a huge interference in a child’s life and it is of great importance that legislation of that kind charter the power of the authorities in a clear and unambiguous way. This is particularly important in cases regarding compulsory care due to the risk of what a negative decision could mean for a child’s health and safety. Therefore, the conclusion of this thesis is that it is necessary and urgent that the problem is addressed at a legislative level both from a children’s safety perspective and a legal security perspective.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Khajehdehi, Armin. "Skadestånd i gränsöverskridande brottmål : Internationellt privat- och processrättsliga frågor om domsrätt och lagval." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-407738.

Full text
Abstract:
Skadestånd i gränsöverskridande brottmål är ett ämne som berör frågor om såväl domstols internationella behörighet som frågor om lagval. I uppsatsen har särskilt frågor om behörighet och lagval diskuterats för det fall det enskilda anspråket avskiljs från brottmålet. Är det självklart att svensk lag ska tillämpas på hela brottmålsprocessen eller ska det vara annorlunda vid handläggningen av det enskilda anspråket? Frågan om domstols internationella behörighet uppmärksammas sällan i domstol, medan bestämmelserna i 2 kap. BrB gör det. När domstolen konstaterat att den är behörig enligt BrB har svensk lag, som regel, tillämpats på hela processen. Det är något som ifrågasätts i uppsatsen. Uppsatsen har också tagit ställning till frågan om vem som ansvarar för att utländsk rätt ska uppmärksammas. Vidare har uppsatsen belyst problemet att tillämpningen av skadeståndsrättsliga principer varierar beroende på vilken myndighet som handlägger frågan. Sammanfattningsvis är det min uppfattning att lagvalsfrågor inte hanteras enligt gällande rätt. Ett annat problem som uppmärksammas är att EU:s Bryssel I a-förordning och Rom II-förordning får något av en fakultativ ställning i svensk rätt i så kallade blandade mål – det vill säga när domstolen handlägger brottmålet och tvistemålet gemensamt i en och samma rättegång. Uppsatsen illustrerar att svensk nationell lagstiftning i fråga om behörighet och lagval behöver ses över för att bättre samspela med unionsrättsliga bestämmelser i skadeståndsfrågor i gränsöverskridande brottmål. En av slutsatserna i uppsatsen är att de oklarheter som föreligger i dessa avseenden leder till rättsosäkerhet.
This master thesis illustrates and analyzes the various problems which might occur when dealing with questions of damages in cross-border criminal cases. In the Nordic legal systems the tradition is to join the private claim with the criminal case and handle them together in the criminal trial procedure. In Sweden the criminal case is decided under the Swedish Criminal Code (brottsbalken, SFS 1962:700) while the question of indemnity liability is decided under the Tort Liability Act (skadeståndslagen, SFS 1972:207) which is a part of the civil procedural law. In modern days Internet is often used as an aid to commit crimes. The Internet-related crimes have increased during the past decades. The perpetrator in one country can, by using Internet, commit crimes towards victims in other countries. Accordingly, I have analyzed the following questions: How should the courts’ international jurisdiction be decided when dealing with a private claim in a criminal case? Furthermore, which law is applicable when deciding the private claim? Other issues concern under what circumstances a court can separate the private claim from the criminal case. My analysis may shed some light on the needs of updating national regulations in these questions. Some of the issues this master thesis focuses on are that the Brussels Ibis Regulation and Rome II Regulation is treated as optional law instead of non-optional law. These instruments are to have priority as they originate in EU law. This master thesis shows that these issues must be dealt with in order to have confidence in the legal system and also to defend the rule of law such as legal security and foreseeability.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Karlsson, Josefine. "EU:s behörighetsregler utvidgas? : En studie av kommissionens förslag till en reviderad Bryssel I-förordning." Thesis, Högskolan i Jönköping, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-15327.

Full text
Abstract:
The Brussels I-Regulation, often referred to as the Jurisdiction Regulation, is said to be the matrix of the European judicial cooperation system within the area of international private law. The Regulation states how jurisdiction is to be determined in an international dispute. The aim of the Regulation is to ensure that parties in a dispute within the EU have access to justice.The Regulation is considered to be working well in general, and have been since it came in-to force in 2007. Although it is held to be well functioning it does not exclude that some improvements might be needed. The commission ordered a review of the Regulation and the result was that some deficiencies were identified. Some of the deficiencies that were found were concerned with the relation to defendants from third countries. It was held that the regulation was unsatisfactory in this aspect. These deficiencies resulted in the working group presenting a proposal of a review of the regulation.The aim of this thesis is to investigate some of the consequences that might come with the proposed solutions. The investigation is limited to only discussing some sections of the Regulation. The parts that will be discussed are the ones that are concerned with the rela-tion to defendants from third countries. The investigation shows that although the propos-al means positive developments within the area it is far from clear and precise. The result of these unclear rules might be that they are hard to interpret and apply.The author comes to the conclusion that although the proposal means positive and sought after development within the area of private international law it needs to be reworked due to the ambiguities with the proposed solutions. If the proposal is not reworked the EUD will probably have to interpret the meaning of the proposed rules which might lead to a time consuming and costly process.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

KARLSSON, JOSEFINE. "Erkännande och verkställighet av utländska domar : Kommer det komma en tid för full implementering av principen om ömsesidigt förtroende?" Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Rättsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-21421.

Full text
Abstract:
The economical and judicial cooperation that EU constitutes results in that there is an increasing amount of international disputes arising. These international disputes in turn result in questions concerning private international law. The principle of mutual trust is not only an important principle in the entire judicial cooperation but especially important in the area of private international law. The principle means that the member states have to trust each other and the different legal systems. The aim of the principle is to ensure a well functioning internal market that is permeated by free circulation and freedom of establishment. In order to achieve a well functioning internal market it is necessary that the member states trust each other. The development during the last years have resulted in that the recognition and enforcement have been and will be improved as well as simplified in the entire area of private international law. The question the author has in mind is if there will be a time when the EU and its member states are ready for full implementation of the principle of mutual trust. Such implementation would mean that the member states have to trust each other and the different legal systems completely and be willing to let go of the possibility to refuse to recognise and enforce judgments issued in other member states. The discussion in the paper leads to the conclusion that the author finds it unlikely that there will be such a time. This conclusion is based on the discussion of the development and the reasons behind it and also the situation of the EU today. The economical crisis within the union is also in an aspect likely to have an effect on whether or not member states are willing to trust each other’s legal systems. The result of this situation and the previous development in the area leads the author to the conclusion that it will probably be necessary to maintain some sort of safeguards in the future also, either by grounds for refusal or minimum standards.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Holmberg, Ylva. "Att erkänna, eller inte erkänna? : En argumentationsanalys utifrån Kantiansk etik, om erkännande av utomlands ingångna barnäktenskap." Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-363382.

Full text
Abstract:
Genom denna studie undersöker jag argumentationen som ligger till grund för den svenska lagstiftningen om barnäktenskap, med fokus på erkännande av utländska barnäktenskap. Jag beskriver argumenten för att generellt sätt motverka barnäktenskap. Därefter utvärderar jag argumentationen för att erkänna vissa utomlands ingångna barnäktenskap. Metoden för studien är argumentationsanalys och den teoretiska utgångspunkten är Kantiansk etik, som jag tillämpar på barn. Den svenska lagstiftningen om erkännande av utomlands ingångna barnäktenskap regleras i Lagen (1904: 26 s.1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmyndarskap (IÄL). Jag undersöker argumentationen som ligger till grund för 1 kap. 8§a, som förbjuder utländska barnäktenskap, där det funnits anknytning. Samtidigt underkänns tvångsäktenskap, oavsett anknytning, utifrån samma paragraf. Det tycks motsägelsefullt att barnäktenskap kan erkännas inom svensk internationell privaträtt, då barnäktenskap förbjuds enligt 2 kap. 1§ Äktenskapsbalken (ÄktB). Syftet med studien är därför att undersöka om argumentationen bakom paragrafen, är hållbar. Studien visar att flera argument inte är hållbara, främst eftersom de inte är rimliga enligt Kantiansk etik, tillämpad på barn. Det går därför att ifrågasätta den sammantagna hållbarheten i argumentationen för erkännandet av utomlands ingångna barnäktenskap, ur ett Kantianskt perspektiv.
Through this thesis I examine the argumentation founding the Swedish legislation regarding child marriages, with a focus on the recognition of foreign child marriages. I describe the arguments for a general prohibition upon child marriages. Thereafter I identify the arguments regarding recognition of foreign child marriages. I use the method of argumentation analysis and the underlying theory is Kantian ethics, applied on children. The Swedish legislation for recognition of child marriages is regulated within Lagen (1904:26 s.1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmyndarskap (IÄL). I examine the argumentation underlying the 1st chapter 8§a, which prohibits foreign child marriages, with a connection to Sweden. In the same time, forced marriages are prohibited in any case, through the same paragraph. It seems contradictory that some child marriages are recognized within the Swedish private international law, when child marriages are generally prohibited through the 2nd chapter 1§ of Äktenskapsbalken (ÄktB). Thus, the purpose of the study is to find out if the argumentation, on which the law is based on, is sustainable. The study shows that many of the arguments are not sustainable, mainly since they are not reasonable according to Kantian ethics, applied on children. Therefore it is possible to question the sustainability of the overall argumentation for the possibility of recognizing foreign child marriages, from a Kantian point of view.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Winckler, Margarete Oumie. "Mahr i svensk rätt : En undersökning om möjligheterna till att kvalificera eller erkänna främmande rätt i svensk internationell privaträtt." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-395977.

Full text
Abstract:
The purpose of this paper was to investigate to what extent qualification or recognition of mahr can be done under the Swedish legal order, due to the new enacted EU Matrimonial Act. It has been found that mahr cannot be qualified in Swedish law because it does not mimic any branch of acceptable asset types in The Swedish Marriage Code. Thus, NJA 2017 s. 168 is still applicable regarding the qualification of mahr regardless of the new EU Matrimonial Act. The possibility for mahr to be qualified under Swedish law could only be made according to the reasoning the court pointed out, namely, if it can be ascertained that the purpose of the mahr was that it would serve as a one-time maintenance, provided such need exists. Another purpose with this paper, was to investigate whether the EU Matrimonial Act could enable recognition of mahr on any another ground, that is, when the foreign law was designated as the applicable law. Although the applicable law is now to be assessed according to the principle of invariability, in the absence of a law choice agreement, recognition of mahr has nevertheless proved to be impossible since Sweden in its supplementary rules, to the EU Matrimonial Act, adopted provisions restricting the applicability of foreign law in situations it would deviate from Swedish law. Even ordre public, especially negative ordre public, limits the possibility of recognition of mahr in Sweden. Thus, the conclusion is that mahr cannot be qualified under any branch of the Swedish family law system and it is also difficult to admit it on any other ground. The effect is that the gift-taking spouse risks losing a large part of his or her wealth that could have been effectual in his or her home country.
Syftet med denna framställning var att utreda i vilken utsträckning kvalifikation eller erkännande av mahr kan ske i den svenska rättsordningen, med anledning av den nyligen antagna förordningen som rör makars förmögenhetsförhållanden. Det har visat sig att mahr inte kan kvalificeras i svensk rätt eftersom det inte efterliknar någon förmögenhetsgren i äktenskapsbalken. Således är NJA 2017 s. 168 fortfarande relevant avseende kvalifikation av mahr oberoende av den nya makarförordningen. Möjligheten att kvalificera mahr under svensk rätt skulle enbart kunna ske i enlighet med det resonemang som domstolen lyfter fram, nämligen, om det kan utrönas att syftet var att det skulle fungera som ett engångsunderhåll till den gåvotagande makan, förutsatt att ett sådant behov föreligger. Ytterligare ett syfte med denna framställningen var att undersöka huruvida makarförordningen skulle kunna möjliggöra erkännande av mahr på annan grund – det vill säga när den utländska rätten pekats ut som tillämplig lag. Trots att tillämplig lag nu ska bedömas enligt oföränderlighetsprincipen, vilket innebär att makarnas förmögenheter vid avsaknad av lagvalsavtal, ska bedömas enligt det lands lag där makarna senast haft hemvist under längre tid, så har erkännande av mahr ändå visat sig vara ogörligt. Detta eftersom Sverige i sina kompletterande regler till förordningen antagit bestämmelser som begränsar tillämpandet av utländsk rätt i det avseendet det skulle avvika från svenska rättsregler. Även ordre public, särskilt negativ ordre public begränsar möjligheten att erkänna mahr i Sverige. Slutsatsen är således att mahr inte kan kvalificeras under någon förmögenhetsgren i den svenska familjerättsliga rättsordningen och det är också svårt att erkänna det på annan grund. Effekten är att den gåvotagande maken eller makan riskerar att förlora en stor del av sin förmögenhet som i hemlandet hade kunnat realiserats.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Mattsson, Fredrik. "EU:s förordning om makars förmögenhetsförhållanden : Problematik och lösningar." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-272541.

Full text
Abstract:
EU:s institutioner bereder för närvarande en förordning innehållandes internationellt privat- och processrättsliga regler i mål om makars förmögenhetsförhållanden. Det senast presenterade textförslaget (kompromissförslaget) lades fram av Italien den 10 november 2014.   Uppsatsen har två syften. För det första syftar den till att synliggöra vissa av de gränsdragnings- och tillämpningsproblem som skulle uppstå om kompromissförslaget skulle antas i dess nuvarande utformning. För det andra syftar uppsatsen till att erbjuda lösningar på de problem som identifieras. Uppsatsens fokus ligger på följande aspekter av förslaget:   Materiellt tillämpningsområde. Domsrättsreglering i mål med anledning av en makes död. Lagvalsreglering. Förbehållen för internationellt tvingande regler och ordre public.   För det första kan förordningens gränsdragning gentemot inomstatliga tvister och underhålls-frågor vålla problem. För att minska dessa problem bör det i en artikel anges att förordningen endast är tillämplig på tvister som har internationell anknytning och att en tillräcklig internationell anknytning föreligger om en av makarna innehar tillgångar som är belägna utomlands. För att avgränsa förordningens tillämpningsområde gentemot underhållsfrågor bör nationella domstolar följa den metod som anvisades i van den Boogard. Denna metod är bland annat adekvat för att kvalificera avtal mahr (islamisk brudpenning). Det är däremot inte möjligt att använda metoden för att kvalificera en dom i vilken 12 kap. 1 § äktenskapsbalken (skevdelningsregeln) har tillämpats. Enligt min mening bör i så fall den nationella domstolen göra en helhetsbedömning utifrån svaren på följande frågeställningar:   Vilket är originaldomens huvudsakliga syfte? I vilken utsträckning beaktas makarnas behov och förmåga i originaldomen?   För det andra är domsrättsreglering av mål med anledning av makes död problematiska. Art. 3 i kompromissförslaget hänvisar nämligen till arvsförordningen, vilket i praktiken kan leda till att den avlidnes barn gynnas på bekostnad av den efterlevande maken. Enligt min mening bör denna problematik minskas genom att den efterlevande maken ges en exklusiv rätt att avgöra om lagvalsreglerna i arvsförordningen eller i art. 5 kompromissförslaget ska tillämpas i ett mål om makarnas förmögenhetsförhållanden.   För det tredje kan kompromissförslagets lagvalsregler leda till problematik. Eftersom deras utformning skiljer från lagvalsreglerna i arvsförordningen och 2007 års Haagprotokoll finns det en risk att en make över- eller underkompenseras ekonomiskt. Risken kan minskas genom att makarna ingår ett lagvalsavtal eller genom att en domare tillämpar en nationell jämkningsregel eller en EU-rättslig flyktklausul (t.ex. art. 5 i 2007 års Haagprotokoll). För att ytterligare minska risken för att över- och underkompensation bör en flyktklausul införas i förslaget till förordning om makars förmögenhetsförhållanden.    En viss lagvalsregel är särskilt problematisk, nämligen art. 20a.3 i kompromissförslaget (hemvistbytesregeln). Artikeln har en bristande flexibilitet och bör därför förändras på följande vis:   Rekvisitet ”undantagsvis” bör avlägsnas. Istället bör den i punkt 2 föreslagna tidsgränsen spegla den restriktivitet som önskas. Istället för att lagen i makarnas nya hemvistland ska bli tillämplig efter en ”avsevärt mycket längre tid” bör en fast tidsgräns införas. Det bör förtydligas vad som avses med kravet på att makarna ska ha åberopat lagen i den andra staten för att ordna eller planera sina förmögenhetsförhållanden.   Enligt min mening är det lämpligt att hämta vägledning till hur tidsgränsen (se punkt 2) bör utformas i 4 § andra stycket lagen (1990:272) om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden.   För det fjärde finns problematik med anknytning till kompromissförslagets förbehåll för internationellt tvingande regler och ordre public. Av resonemanget framgår att lagstiftaren måste föra ett detaljerat resonemang (a detailed assessment) för att 7 kap. 4–9 §§, 11 kap. 8 § och 12 kap. 1–3 §§ äktenskapsbalken (1987:230) ska kunna betecknas som internationellt tvingande även efter att förordningen har trätt i kraft. Slutligen dras slutsatsen att det är önskvärt att ramarna är snäva när det gäller en nationell domstols möjligheter att underlåta att tillämpa utländsk rätt som ger rättskraft åt avtal om mahr.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography