Academic literature on the topic 'Internet i undervisningen'

Elever i norske videregående skoler har vanligvis tilgang til datamaskiner med internett-tilgang mens undervisningen pågår. Teknologitilgjengeligheten kan ha betydning for læreres mestringsforventninger til faglig undervisning. Det er gunstig at lærere opplever mestring i jobben ettersom mestringsforventninger anses som viktige for profesjonell vekst. Problemstillingen i denne studien er å utforske hvilke belastende faktorer som er relatert til læreres mestringsforventninger til faglig undervisning. I denne studien forenes to teoretiske linser: teori om læreres mestringsforventninger i faglig undervisning, samt teori om læreres orientering til profesjonell læring. Vår teori er at faktorer som læreres persepsjon av tilkortkommenhet, deres orientering til læring, samt opplevd stress og konflikt i forbindelse med høy teknologitilgjengelighet i klasserommet kan forklare deres mestringsforventninger til faglig undervisning i teknologirike læringsomgivelser. Datagrunnlaget er en spørreskjemaundersøkelse blant 156 lærere ved 3 videregående skoler i Norge. Analysen viser at opplevd stress er sterkt negativt relatert til mestringsforventning til undervisning. Persepsjon av tilkortkommenhet er i moderat grad relatert til forventning til undervisningsmestring i teknologirike klasserom. Det er en meget sterk og positiv sammenheng mellom opplevd stress og konflikt. Det er nokså svake sammenhenger mellom opplevelse av tilkortkommenhet og opplevd stress. Disse empiriske sammenhengene viser utfordringer som hittil har vært lite påaktet i forskning om lærere i videregående skole og deres arbeid i teknologirike klasserom. Samtidig viser analysen at læreres vektlegging av kunnskap som de har tilegnet seg gjennom konkrete erfaringer i praksisfeltet, er positivt relatert til opplevd stress og svakt positivt relatert til tilkortkommenhet. I sum viser disse empiriske resultatene at vi trenger mer forskning om belastende faktorer og læreres mestringsforventninger i teknologirike læringsomgivelser.Nøkkelord: lærere, teknologirike klasserom, mestringsforventninger, undervisning, stress, konflikt, tilkortkommenhetTeachers’ instructional self-efficacy in technology-rich learning environmentsAbstractStudents in Norwegian upper secondary school usually have access to computers with internet in the classroom. This access to technology might influence how teachers perceive their instructional self-efficacy. Professional growth is conditioned by teachers’ experience of mastery in their work. The issue in this study is to explore factors that are related to teachers’ instructional self-efficacy. This study combines two theoretical lenses: theory on teachers’ self-efficacy and theory of teachers’ orientation to professional learning. Our theory is that factors such as teachers’ perception of shortcoming, their learning orientation, as well as stress and conflict related to technology access in the classroom can explain their instructional self-efficacy in an ICT-rich learning environment. The purpose of this article is to explore how these factors are associated with teachers’ self-efficacy of instruction in a technology-rich classroom, as well as mutual associations between the factors. The data set comes from a survey of 156 participating teachers from three upper secondary schools in Norway. The analysis shows that stress is strongly and negatively related to instructional self-efficacy. Shortcoming is in a moderate degree associated with instructional self-efficacy. There is a very strong and positive relationship between stress and conflict. There are also weak relations between teachers’ sense of shortcoming and stress. These empirical relations show upper secondary teachers’ challenges in a technology-rich classroom. However, these challenges are not so much focussed on in research. Teachers’ emphasis on knowledge acquired by practical experiences is positively associated with stress and weakly associated with shortcoming. In sum, these empirical results show that more research is needed on factors of shortcoming and teachers’ instructional self-efficacy.Keywords: teachers, technology-rich classrooms, self-efficacy, instruction, stress, conflict, shortcoming

I artikkelen blir relasjonen mellom læringsressurser og lærerrollen undersøkt. Dataene som analyseres består av intervjuer av lærere og elever i fagene historie og engelsk på ungdomstrinnet og i videregående. Analysene viser sentrale temaer i lærere og elevers erfaringer med læreboka og Internett. Vi bruker kontinuumet fra lukkede til åpne ressurser som et begrepsmessig bakteppe for å speile det empiriske materialet. Ved å bruke lærernes og elevenes egne utsagn har vi i analysene forsøkt å beskrive hva som karakteriserer undervisningspraksiser i dag. Våre analyser viser framveksten av det vi har kalt hybride praksiser. Dette er praksiser hvor læreboka har mistet sin suverene posisjon som eneste kunnskapskilde, noe som impliser at lærere stilles overfor nye krav til både å bistå elevene i å vurdere troverdigheten i de Internettbaserte ressursene, og til å organisere undervisningen i forhold til trusselen fra ikke-faglige aktiviteter. Vi finner at lærerne responderer ulikt på denne utviklingen, men en tendens ser ut til å være at de utvikler og tilpasser oppgaver og aktiviteter for sin elevgruppe – lærere blir da i økende grad også designere av undervisningsopplegg.Nøkkelord: lærer, multiple ressurser, lærebok, InternettAbstractThe article investigates the relationship between learning resources and the teacher’s role. The data analyzed consists of interviews with teachers and students in the school subjects of history and English at the secondary and at the upper secondary level. Our analysis shows the central themes that teachers and students communicated with regard to their experiences with the use of textbooks and the Internet. We use the continuum from closed to open resources as a conceptual backdrop to mirror the empirical material. Through the use of the teachers’ and the students’ statements we describe what characterizes teaching practices today. Our analyses show the emergence of what we have called hybrid practices. These are practices in which the textbook has lost its position as the ultimate source of knowledge. The implication is that teachers are faced with new requirements both to assist students in assessing the credibility of the Internet-based resources, and to organize teaching in relation to the threat posed by activities that involve resources that may not be authoritative. We find that teachers respond differently to this trend, but a tendency seems to be that they develop tasks and activities tailor-made for their students, and increasingly become designers of educational activities.Key words: teacher, multiple resources, textbook, Internet

Med stigende fokus på øget tværfaglighed og digitalisering i undervisningen på Københavns Universitet undersøger vi i denne artikel hvilke betingelser, der skal til, for at tværfaglighed og digitalisering rent faktisk kan omsættes til læringsudbytte? Det gør vi ved at reflektere over hvilke didaktiske komponenter, der har været virksomme i et nyligt afholdt, tværfagligt kursus: KOrtlægning af VIdenskabelige KOntroverser (KOVIKO). Vi identificerer tre vigtige komponenter som afgørende for de opnåede læringsmæssige resultater: Socialisering til et nyt fagligt fællesskab; internettet som omdrejningspunkt og oplæring til tværfaglige læringsindsatser. I konklusionen fremhæver vi det potentiale, som ligger i brug af digitale metoder og platforme som et fagligt integrerende element i "undervisningsbaseret forskning".With an increasing focus on interdisciplinarity and digitalization in teaching at the University of Copenhagen, we use this article to examine some of the conditions under which interdisciplinarity and digitalization can lead to better learning outcomes as well as improved study environments for students. We do this by reflecting on which didactic components were effective in a recently held course on Mapping Scientific Controversies (KOVIKO). We identify three components as particularly important factors behind achieved learning outcomes and improvements in study environment: an active effort to socialize students into a new interdisciplinary community; the internet as the pivotal object of the course; and encouraging interdisciplinary learning. We conclude by highlighting the potential that digital methods, as integrated elements of “teaching-based research”, hold.

Bästa läsare! Välkommen att läsa artiklar i detta nya nummer av Techne Serien, det tredje numret under år 2021. I numret finns sex artiklar vars gemensamma nämnare kan reduceras till ordkonstruktionerna samskapande, meningsskapande och tvärvetenskapande. Den första artikeln Video Data Analysis for Tracing Emotional Aspects of Collaborative Design and Making Processes av Tiina Paavola, Kaiju Kangas, Sirpa Kokko, Sini Riikonen, Varpu Mehto, Kai Hakkarainen och Pirita Seitamaa-Hakkarainen, beskriver införandet av en systematisk analys på tre nivåer för videoanalys, för att spåra emotionella aspekter av en Makercentrerad samarbetsdesign och tillverkningsprocess. För analys av longitudinella samarbetsprocesser utvecklades den visuella analysmetoden Making-Process-Rug, som möjliggör spårning av materialmedierade verbala och förkroppsligade tillverkningsprocesser. Metoden exemplifieras genom en fallstudie där en grupp elever i årskurs 7 använde traditionella och digitala tillverkningstekniker för att uppfinna, designa och tillverka artefakter. Datamaterialet utgörs av 11 timmar videofilm som analyseras på tre nivåer bestående av makro, mellanliggande och mikro nivå. Resultaten visar att metoden för att identifiera känslor från videodata har potential för pedagogisk forskning inom olika områden, men att kulturspecifika uttryck och tolkningar av känslor kräver särskild uppmärksamhet i fortsatt metodutveckling. I den andra artikeln Laddad slöjd – slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande, strävar Marléne Johansson att utifrån slöjdforskning och historiska, sociala och kulturella grunder ge en översiktlig bild och lyfta fram hur slöjd, slöjdkunnande och slöjdföremål kan uppfattas ’laddade’ på olika vis. Artikeln inleds med beskrivningar om olika redskaps och föremåls laddningar. Med hjälp av en sax, en nål och en jeansväska illustreras hur olika varianter av respektive redskap har olika laddningar. En sax är inte bara en sax, den kan t ex vara en fårklippningssax, leksakssax i plast, tillklippningssax, plåtsax, kirurgsax, taggsax, broderisax, knapphålssax eller frisörsax, var och en med sin egen form, sitt eget specifika användningsändamål och laddning. Johansson belyser vidare hur skolslöjd och slöjdkunnande ger och ges laddningar samt för resonemang om slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande i och utanför skolan. Artikeln avslutas med att lyfta fram behovet av en breddad syn på slöjdens kunskapsform, och vad det kan innefatta att arbeta i hela processer utifrån idéer, olika material och redskap till ett fysiskt föremål. Artikeln ”Det blir ofte vanskelig å få til de tverrfaglige greiene” Et lærerperspektiv på tverrfaglighet av Torunn Paulsen Dagsland tar läsaren till tvärvetenskapliga utmaningar och möjligheter som den nya läroplanen för den norska grundutbildningen ger. Artikeln belyser hur den övergripande delen av läroplanen beskriver begreppet tvärvetenskapligt som en pedagogisk princip och hur detta tillåter lärare att konstruera sin egen förståelse för vad ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt är, och hur olika former av tvärvetenskaplig undervisning kan formas. Undersökningen bygger på dokumentanalys och intervjuer med tolv lärare i gymnasiet som undervisar i naturfag och i kunst og håndverk. Den teoretiska ramen för studien utgörs av Goodlads läroplansteori. Artikeln beskriver vad lärarna placerar i begreppet tvärvetenskapligt och hur de operationaliserar detta i sin undervisning. Studien visar att majoriteten av lärarna hävdar att tvärvetenskap innebär undervisning där ämnen integreras och glider in i varandra. Undersökningen visar dock att när lärarna ser på sin egen operationaliserade undervisning, märker de att de förstår och tillämpar den tvärvetenskapliga metoden på olika sätt. Den fjärde artikeln utgörs av Reasons for knitting blogging and its importance for crafting av Katja Vilhunen, Sinikka Pöllänen and Harri Pitkäniemi. I artikeln beskrivs en studie om orsaker till varför många som håller på med stickning, också väljer att blogga om sin verksamhet och hur bloggandet i sin tur stödjer hantverket. Studien genomfördes som en mixed-methods studie där det empiriska materialet insamlades genom två online enkäter under två olika år i samma grupp av finska bloggare, samt genom essäer skriva efter de senare enkäterna. Studiens kvantitativa data fokuserade på tidsrelaterade förändringar i bloggningen, medan det kvalitativa datat användes som klargörande beskrivningar. Resultaten visar att det fanns flera orsaker till bloggning om stickande. Orsakerna bestod av inspiration och materialisering, känsla av samhörighet och gemenskapsstöd, samt uppmuntran, reflektion och minnen. Studien antyder att stickning och bloggning kompletterade varandra, och att bloggningen stödde utvecklingen av bloggarnas stickning till en seriös fritidsaktivitet bestående av meningsfulla långsiktiga aktiviteter och tydliga mål. Den femte artikeln i numret är skriven av Stina Westerlund och Marcus Samuelsson. Artikeln Lära sig att stå ut – ett bidrag till diskussionen om varför vi har slöjd i skolan fokuserar på den stundvis högljutt ställda frågan som svenska slöjdlärare får bemöta om slöjdens varande som läroämne. Forskarna förankrar diskussionen i teorier om motstånd och ledarskap. Datamaterialet i studien utgörs av tidigare insamlade videoobservationer som tar fasta på hur tre lärare förhåller sig till elever som möter externt eller internt motstånd under slöjdprocesser. Studien visar att lärarnas olika sätt att förhålla sig till, arbeta med och språkliggöra motståndet som eleverna upplever, gör att elevernas erfarenheter av motstånd i skolslöjden blir olika. Artikeln lyfter även fram diskursen om slöjd som ett roligt ämne och vad detta medför för både lärare och elever i stunder av motstånd. Avslutningsvis konstateras att lärares arbete att ge olika typer av stöd utifrån situation och individ är både komplext och utmanande. Enligt forskarna kvarstår det ett behov av att studera balansen mellan olika typer av stöd i slöjdundervisning samt vidareutveckla begrepp som fördjupat ringar in olika kvaliteter i hur lärare i slöjd leder undervisningen. Numrets sista artikel, Utbytesstuderandes erfarenheter av slöjd på universitetsnivå, är skriven av Pia Brännkärr. I artikeln diskuteras universitetens internationalisering från ett mottagarperspektiv. Forskningsfrågan för studien lyder: Vilka erfarenheter synliggör utbytesstuderande från slöjdkursen de deltagit i? Det empiriska materialet består av 13 utbytesstuderandes skriftliga kursuppgifter från en slöjdkurs hösten 2018 vid Åbo Akademi. Genom tematisk analys och med hjälp av programmet Nvivo har studerandes texter analyserats och fem teman har skapats. Resultaten visar att utbytesstuderandes erfarenheter handlar om känslor och personlig utveckling, reflektioner gällande ämnesteknologi, den kommande lärarprofessionen, kontakten till och interaktionen med medstuderande och lärare, samt kopplingar och reflektioner till det omgivande samhället och hemlandet. Studien ger ett internationellt perspektiv på slöjdupplevelser, samt kunskap som hjälper mottagande universitet och lärare att i framtiden anpassa verksamheten så att studerande får bästa möjliga utbyte och erfarenhet. Med dessa artiklar önskar jag er givande och tankeväckande lässtunder, och uppmanar er att aktivt använda Techne Seriens artiklar i utbildning och forskning. Tillsammans bidrar vi till att slöjdforskningen stärks och sprids! En vacker sommardag i Vasa 2021, Mia Porko-Hudd Huvudredaktör

Denna artikels tänkbara svar på frågan varför vi har slöjd i den svenska grundskolan är förankrat i teorier om motstånd (Senneth, 2008) och teorier om kommunikation och ledarskap (Hamre m.fl., 2013). Svaret pekar på en potential knuten till att lärare i slöjd medvetet leder elever till motstånd i slöjdundervisningen och stannar hos dem under motstånd genom att erbjuda både krav och stöd. Utifrån en re-analys av tidigare insamlade videoobservationer beskrivs tre lärare, i olika slöjdgrupper, som förhåller sig på skilda sätt till en av sina elever som möter externt eller skapar internt motstånd i pågående slöjdarbete. Analysen syftar till fördjupad förståelse av hur elevers möte med motstånd uppstår och hur detta kan relateras till lärares förhållningssätt. De tre lärarna har delvis olika sätt att leda undervisning och att erbjuda sina elever mer eller mindre emotionellt stöd, organisatoriskt stöd och stöd för lärandet. Genom sina olika sätt att förhålla sig till, arbeta med och språkliggöra motståndet gör deras elever olika erfarenheter av möten med motstånd i skolslöjd. Keywords: Motstånd, Emotionellt stöd, Lärande stöd, Organisatoriskt stöd, Didaktiskt ledarskap, Re-analys

Denne artikkelen undersøker hvordan kunnskapsområder samvirker i lektorstu-denters undervisningspraksis og refleksjon over praksis. Hensikten med studien har vært å få en nyansert forståelse av hvordan kunnskapsintegrasjon framtrer i noen studenters praksisutøvelse og praksisrefleksjon. Artikkelen bygger på intervjuer med lektorstudenter og deres veiledere og observasjon av lektor-studenters undervisning og tilhørende før- og etterveiledning. Studien viser hvordan studenter utøver kunnskapsintegrasjon i interaksjon med elever og veiledere og hvordan de søker forankring for kunnskapsintegrasjon i pedagogiske perspektiver eller håndverkstradisjon.Nøkkelord: lærerutdanning, kunnskapsintegrasjon, koherens, praksiskunnskap, fagkunnskap, profesjonskunnskapKnowledge intergration in internship.Interaction between knowledge domains in student teachers’ teaching and reflectionAbstractThis study investigates how knowledge domains interact in student teachers’ teaching and reflection during internship. The aim of the study has been to provide a nuanced understanding of how knowledge integration emerges in some students’ teaching performance and reflection on their own teaching practice. Drawing on observations of classroom teaching and supervision as well as interviews with student teachers and their supervisors, the study demonstrates how knowledge integration takes place through interaction with pupils and supervisors, and how student teachers anchor their knowledge integration in pedagogical perspectives or in an understanding of teaching as craftsmanship.Keywords: teacher education, knowledge integration, coherence, practical knowledge, content knowledge, professional knowledge

<p>Første gang publiceret i UNEV nr. 4: Undervisere og e-læring - problemer og perspektiver, september - december 2004, red. Poul Gøtke og Annette Lorentsen. ISSN 1603-5518.</p><p>På baggrund af to spørgeskemaundersøgelser og egne observationer ved undervisningen på det medicinske studium, Københavns Universitet beskrives det, at ikke alle studerende tager imod tilbud om at anvende internet i forbindelse med undervisningen. Dette hænger sammen med flere faktorer – de studerendes IKT kompetence, internet adgang fra hjemmet, motivation fra underviserne, overskuelighed i det udbudte undervisningsmateriale. Det anbefales, at man ved tilrettelæggelsen af internetbaseret støtte af undervisningen tager udgangspunkt i de studerendes forudsætninger og motivation, og at når man tilrettelægger et læringsmiljø gør det enkelt og lettilgængeligt både af hensyn til de studerende og underviserne.</p>

<p>Første gang publiceret i UNEV nr. 3: Internet Video: Teknik og pædagogik mødes på nettet, april - juni 2004, red. Jens Dørup. ISSN 1603-5518.</p><p>Med udgangspunkt i et tilbageblik til Thomas Edisons opfindelse af filmfremviseren diskuteres i artiklen videomediets potentialer, specielt i forhold til undervisningen i brugen af komplekse instrumenter ved Danmarks Tekniske Universitet.</p>

Denne artikel præsenterer og diskuterer et m-læringsdidaktisk scenarie til fremmedsprogsundervisning på videregående uddannelser. Scenariet er et bud på, hvordan mobilen og web 2.0 kan inddrages i undervisningen. Scenariet kaldes for Mobil city- og sprogguides og er en kombination af mobilt internet, GPS, Google Maps og geotagging. Fokus er på, hvordan mobilen og nettet med deres nye udviklinger kan anvendes til at skabe forbindelser mellem det formelle undervisningsrum og de uformelle læringssituationer uden for rummet. Disse mobile og internetbaserede forbindelser er med til at "guide" den studerende ind i fremmedsproget og de kontekster, det skabes i. Artiklen præsenterer et eksempel på, hvordan Mobile city- og sprogguides kan anvendes på en studietur til et af fremmedsprogenes storbyer.

Arne Krokans Smart læring er en kortfattet, informativ og nyttig bok som slår et slag for hvorfor og hvordan vi kan og bør få mer bruk av IKT og digitale medier i skolen. Etter å ha gitt en generell oversikt over ulike læringsteorier og hvilke paradigmer undervisningen har støttet seg til i de siste tiårene (referert til som industrisamfunnet), diskuterer han hvordan lærings­potensialet i internett og sosiale medier ikke utnyttes fullt ut i skolen i dag. Krokan er opptatt av at IKT skal fungere på egne premisser, i stedet for å etterligne og erstatte operasjoner som har blitt foretatt analogt tidligere. En PC er mer enn en digital skrivemaskin, og dette er et poeng som brukes i diskusjonen om hvor fruktbart det kan være å legge mer til rette for at internett og sosiale medier kan og bør bli mer brukt i undervisning.

<p>Föreliggande undersökning innehåller en intervjustudie med sex lärare som handlar om Internet i SO-undervisningen. De intervjuade lärarna består av två kategorier lärare, dels är det lärare som använder Internet i sin SO-undervisning dels är detlärare som valt att inte använda Internet i sin SO-undervisning. Studien belyser vilka argument som ligger bakom varför eller varför inte lärare väljer att använda Internet i sin undervisning. Den beskriver vilka som är styrkorna respektive svagheterna med att använda Internet i SO-undervisningen. Den belyser även hur lärare använder Internet i SO-undervisningen. Slutligen belyser studien Internets betydelse för internationalisering av undervisningen.</p>

The survey focuses on students from the latter years of primary education in Sweden and their thoughts and attitudes towards their use of internet during class. Over 200 students answered an online-survey with 13 questions about how much, for what, if the use in some way affected them negatively and finally in which ways we should work with internet in education. To analyze the results of the survey the essay uses the theoretical views of cognitivism and constructivism as a basis when concluding what the students think about internet in education, and why they think so. The results of this essay conclude that the students do not generally see the unsanctioned use of computers and smart phones as problematic, but if it is a problem it is to be solved by the teachers, in various manners. Prior research, as well as this paper, find that the results of the already low achievingstudents are the most affected in a negative way. This might create an even bigger dividebetween students but could be diminished by teaching both students and teachers the correct way to use technology and the internet in schools.

<p>Undersökningen bygger på intervjuer av fem lärare på tre olika skolor om hur de använder Internet i sin SO-undervisning. Studien är gjord i Borås på skolor med varierande grad av tillgång på datorer med uppkoppling. Studien beskriver hur lärare använder Internet och belyser vilka möjligheter och problem det innebär.</p>

Internet har i över 20 år påverkat samhällets förutsättningar, så även skolans arbetssätt och undervisningssituation. Förändringarna i samhällssektorn avspeglar sig inte minst i samhällskunskapsämnet både gällande innehåll, administration och kommunikation. Satsningarna på internet som praktiskt redskap har varit stora men information om dess teoretiska aspekter har lyst med sin frånvaro. Därav arbetets relevans där syftet har varit att undersöka på vilket sätt gymnasielärare i samhällskunskap beskriver internets påverkan på samhället och hur de undervisar om detta. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts, vilka samtliga har varit semistrukturerade för att kunna besvara arbetets syfte. Arbetets resultat har varit att det funnits stora privata skillnader i användande hos de intervjuade lärarna. Både sett till utbreddhet och precisitet. Faktorer som inte automatiskt leder till likartat användande och teoretisk inställning i professionen. Arbetet synliggör exempel på att en positiv inställning kan resultera i ett relativit litet teoretiskt användande av internet och att en negativ inställning kan leda till det motsatta. Trots en positiv syn på internet privat uppkommer det i pedagogiska situationer i en negativa framtoning, exempelvis när internet behandlas utifrån skräckexempel. De flesta av respondenterna anser att de integrerar internets teoretiska aspekter genom hela sin undervisning men nämner senare att det framförallt gäller avsnitt om källkritik och massmedia. De stora skillnaderna mellan intervjupersonerna gäller positiv inställning och teoretisk användning.

BAKGRUND:I dagens samhälle krävs det mer eller mindre att alla har datorvana. Oavsett vilket yrke du väljer behöver du kunskapen. Detta ställer krav på oss pedagoger som har ett stort ansvar att förmedla rätt information till eleverna för att hjälpa dem att skapa kunskap för framtiden.SYFTE:Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva hur en grupp elever och pedagoger ser på datorn som redskap i undervisningen.• Hur används datorn som redskap i undervisningen enligt pedagoger respektive elever?• Kan man se skillnader och likheter mellan pedagogers och elevers sätt att tänka kring datorn som redskap?• Vilka faktorer påverkar pedagogernas val av att använda/inte använda datorn som redskap i undervisningen?METOD:Genom intervjuer med 16 elever och tre pedagoger från två skolor fick vi fram ett resultat som visar att elever och pedagoger har till viss del delade åsikter.RESULTAT:Det resultat som framkommit är att eleverna ser datorn främst som en skrivmaskin medan pedagogerna ser steget längre och ser den som ett bra hjälpmedel samt en viktig faktor i undervisningen.

<p>Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare upplever IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen.</p><p>Metod: För att svara mot frågeställningarna i denna undersökning har en fallstudie gjorts på Fröberg gymnasiet. Den kvalitativa undersökningen har skett via besöksintervjuer med åtta strategiskt utvalda respondenter.</p><p>Resultat: Enligt respondenterna, i denna undersökning, finns det många fördelar med att använd IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, men då måste det användas på rätt sätt för att vara till nytta i undervisningen. Att arbeta på ett traditionellt sätt har sina fördelar. Därför bör i undervisningen varvas med IT som hjälpmedel och med papper och penna som det är i den traditionella undervisningen. Lärarna ansåg även att IT är bra utifrån demokrati perspektivet.</p><p>Slutsatser: Generellt har lärarna på FG en positiv inställning till IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, i alla fall när det fungerar. Vilket det oftast gör tack vare IT-administratören. Lärarna anser att om IT används på rätt, så kan det vara individanpassad, stimulerande, motiverande, lärorikt, effektivt och en viktig informationskälla, t ex Internet. Det är också ett bra kommunikationsverktyg i skolan och i samhället i övrigt, men dess betydelse ska inte överskattas, eftersom lärarens pedagogiska förmåga och hur den övriga organsiationen ser ut är lika viktigt. Detta om IT ska kunna användas i undervisningen i skolan. Många av respondenterna tycker att IT är bra verktyg, som underlättar arbetet både för lärare och elever, även om det kan vara belastande ibland. I och med de vinster som kan uppnås med IT som pedagogiskt verktyg kan det vara värt att använda IT i undervisningen. Lärarna i undersökningen är noga med att eleverna ska granska källorna kritiskt, speciellt från Internet. Lärarna handleder eleverna att de själva ska lära sig, alltså det metakognitiva. Bland eleverna har killarna större förkunskaper inom IT än tjejerna och ser tekniken i sig och dess funktioner, medan tjejerna är mer interesserade av hur IT ska användas som ett pedagogiskt verktyg. Pojkarna spelar mer datorspel än flickorna och flickorna chattar mer än pojkarna.</p>

Berggren, Lars & Bäckström, Erik (2009). Möjligheter och utmaningar med molntjänster i undervisningen. (Opportunities and challenges of cloud services in education). SÄLIII:4B, Särskild Lärarutbildning för lärare i yrkesämnen på gymnasiet, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Lärare och elever behöver stöd i sin undervisning och sitt lärande i skolan. Hur får man- och kan man få stöd genom olika molntjänster, s.k. webb 2.0, i skolan? Vi vill visa tendenser till en förändrad lärupplevelse hos eleverna efter ett förändringsarbete. Avsikten med förändringen var att ge eleverna stöd med en, som vi upplever det, mer strukturerad, personlig och tillgänglig pedagogik.Denna examensuppsats är en av två uppsatser med samma tema, molntjänster i undervisningen. Själva forskningsarbetet är uppdelat i två grupper med två personer i vardera. I denna uppsats undersöks elev-lärarperspektivet. I den andra uppsatsen undersöks lärarsamarbete.För att hitta tendenser till fördelar och möjligheter, i vårt redan genomförda förändringsarbete med pappersfri undervisning med hjälp av molntjänster, har vi genomfört kvalitativa intervjuer med slumpvis utvalda elever på två orter och sedan analyserat och jämfört resultaten. Analysen av dessa presenteras gemensamt. De tendenser till fördelar och möjligheter till fortsatt förändring vi har hittat genom vår undersökning och den dagliga kontakten med eleverna, har stärkt oss i vår ambition att fortsätta använda molntjänster i vår undervisning. Elevernas attityd mot verktygen är att de uppfattar dem som mer anpassade efter deras vardagsbehov. Den pedagogiska förändringen upplevdes av oss lärare som mindre dramatisk än vi förväntade, vilket har varit positivt.

Elever blir dagligen matade med information på Internet och det är därför av stor betydelse att kunna avväga källor och ha ett källkritiskt förhållningssätt. Vikten av att behärska digitala verktyg och Internet ställer krav på hur skolan hanterar den tillgängliga informationen som finns på Internet där vem som helst kan sprida den och nå en stor publik. Tidigare forskning pekar på att elevers källkritiska förmågor på Internet brister, att lärare saknar kompetens i källkritik på Internet samt att källkritik på Internet sällan tar plats i undervisningen. Syftet med studien var att belysa hur svensklärare iscensatte styrdokumentens intentioner om att arbeta med källkritik på Internet. Detta med specifikt fokus på vad i undervisningen som främjade respektive begränsade utvecklingen av en bred källkritisk repertoar. Studien utgick från Norlunds (2009) typologi som gjorde det möjligt att upptäcka vilka typer av källkritiska aktiviteter och förmågor som betonades i svenskundervisningen. Metoden i studien som användes var semistrukturerade intervjuer. Urvalet för studien var fyra svensklärare för årskurs 7-9. I samband med de semistrukturerade intervjuerna ombads lärarna ta med sig undervisningsmaterial i källkritik på Internet. Syftet med att samla in och studera undervisningsmaterial efter intervjuerna var för att bättre kunna tolka hur källkritik på Internet kommer till uttryck i undervisningen. Studiens resultat visar att lärares definitioner av källkritik på Internet begränsar elevers möjligheter att bredda och utveckla sina källkritiska repertoarer. Förutom att lärares definitioner begränsar elevers repertoar visar resultatet också att lärares undervisningsuppgifter och didaktiska kunskaper om hur de ska lära ut källkritik på Internet brister. Sammanfattningsvis bör lärarutbildningen rikta mer fokus mot källkritik på Internet som innefattar en betydligt mer vidgad definition. Även verksamma lärare behöver kompetensutveckling inom källkritik på Internet för att elever skall få möjlighet till att bredda sina källkritiska repertoarer.

<p>Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilken syn lärare och elever har påInternet som arbetsverktyg i undervisningen och skolarbetet. För att ta reda på detta har vigenomfört kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare, varav två arbetar på en kommunalskola och två arbetar på ett friskolegymnasium. Dessutom har vi genomfört kvantitativaenkätundersökningar med 100 gymnasieelever, 50 på vardera skola. Vår undersökning visaratt lärarna och eleverna är positivt inställda till Internet i undervisningen, men den påvisaräven att eleverna, särskilt de på friskolan, har en tendens att se Internet som sin enda källa,vilket är något som bekymrar lärarna. De menar därtill att källkritik är något man som läraremåste gå igenom kontinuerligt för att få eleverna att förstå innebörden av det och hur viktigtdet är. I resultatdelen jämför vi hur de båda skolorna och dess lärare och elever uppfattar attInternet fungerar som arbetsverktyg och informationskälla samt hur lärarna tror att lärandetoch lärarollen kommer att te sig i framtiden. Efter resultatdelen följer en diskussionsdel där vitar upp varför vi tror att lärarna och eleverna på de två skolorna har dessa uppfattningar ochtankar kring Internet som undervisningsmaterial/medel.</p>