To see the other types of publications on this topic, follow the link: Internet i undervisningen.
Dissertations / Theses on the topic 'Internet i undervisningen'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Internet i undervisningen.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Borg, Anders. "Internet i SO-undervisningen." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-509.
Full textAbstract:
<p>Föreliggande undersökning innehåller en intervjustudie med sex lärare som handlar om Internet i SO-undervisningen. De intervjuade lärarna består av två kategorier lärare, dels är det lärare som använder Internet i sin SO-undervisning dels är detlärare som valt att inte använda Internet i sin SO-undervisning. Studien belyser vilka argument som ligger bakom varför eller varför inte lärare väljer att använda Internet i sin undervisning. Den beskriver vilka som är styrkorna respektive svagheterna med att använda Internet i SO-undervisningen. Den belyser även hur lärare använder Internet i SO-undervisningen. Slutligen belyser studien Internets betydelse för internationalisering av undervisningen.</p>
2
Bendroth, Jesper. "Internet i undervisningen - störning eller stöttning?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29467.
Full textAbstract:
The survey focuses on students from the latter years of primary education in Sweden and their thoughts and attitudes towards their use of internet during class. Over 200 students answered an online-survey with 13 questions about how much, for what, if the use in some way affected them negatively and finally in which ways we should work with internet in education. To analyze the results of the survey the essay uses the theoretical views of cognitivism and constructivism as a basis when concluding what the students think about internet in education, and why they think so. The results of this essay conclude that the students do not generally see the unsanctioned use of computers and smart phones as problematic, but if it is a problem it is to be solved by the teachers, in various manners. Prior research, as well as this paper, find that the results of the already low achievingstudents are the most affected in a negative way. This might create an even bigger dividebetween students but could be diminished by teaching both students and teachers the correct way to use technology and the internet in schools.
3
Holmeros, Fredrik. "Internets roll i SO-undervisningen." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-675.
Full textAbstract:
<p>Undersökningen bygger på intervjuer av fem lärare på tre olika skolor om hur de använder Internet i sin SO-undervisning. Studien är gjord i Borås på skolor med varierande grad av tillgång på datorer med uppkoppling. Studien beskriver hur lärare använder Internet och belyser vilka möjligheter och problem det innebär.</p>
4
Dahlström, Täpp Ida. "Så kommer vi alltid in på internet : En intervjustudie av samhällskunskapslärares användande av internet teoretiskt i undervisningen." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-25964.
Full textAbstract:
Internet har i över 20 år påverkat samhällets förutsättningar, så även skolans arbetssätt och undervisningssituation. Förändringarna i samhällssektorn avspeglar sig inte minst i samhällskunskapsämnet både gällande innehåll, administration och kommunikation. Satsningarna på internet som praktiskt redskap har varit stora men information om dess teoretiska aspekter har lyst med sin frånvaro. Därav arbetets relevans där syftet har varit att undersöka på vilket sätt gymnasielärare i samhällskunskap beskriver internets påverkan på samhället och hur de undervisar om detta. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts, vilka samtliga har varit semistrukturerade för att kunna besvara arbetets syfte. Arbetets resultat har varit att det funnits stora privata skillnader i användande hos de intervjuade lärarna. Både sett till utbreddhet och precisitet. Faktorer som inte automatiskt leder till likartat användande och teoretisk inställning i professionen. Arbetet synliggör exempel på att en positiv inställning kan resultera i ett relativit litet teoretiskt användande av internet och att en negativ inställning kan leda till det motsatta. Trots en positiv syn på internet privat uppkommer det i pedagogiska situationer i en negativa framtoning, exempelvis när internet behandlas utifrån skräckexempel. De flesta av respondenterna anser att de integrerar internets teoretiska aspekter genom hela sin undervisning men nämner senare att det framförallt gäller avsnitt om källkritik och massmedia. De stora skillnaderna mellan intervjupersonerna gäller positiv inställning och teoretisk användning.
5
Johansson, Ida, and Lina Wernersson. "”Det är roligt att trycka på knapparna” : Datorn som redskap i undervisningen." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19366.
Full textAbstract:
BAKGRUND:I dagens samhälle krävs det mer eller mindre att alla har datorvana. Oavsett vilket yrke du väljer behöver du kunskapen. Detta ställer krav på oss pedagoger som har ett stort ansvar att förmedla rätt information till eleverna för att hjälpa dem att skapa kunskap för framtiden.SYFTE:Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva hur en grupp elever och pedagoger ser på datorn som redskap i undervisningen.• Hur används datorn som redskap i undervisningen enligt pedagoger respektive elever?• Kan man se skillnader och likheter mellan pedagogers och elevers sätt att tänka kring datorn som redskap?• Vilka faktorer påverkar pedagogernas val av att använda/inte använda datorn som redskap i undervisningen?METOD:Genom intervjuer med 16 elever och tre pedagoger från två skolor fick vi fram ett resultat som visar att elever och pedagoger har till viss del delade åsikter.RESULTAT:Det resultat som framkommit är att eleverna ser datorn främst som en skrivmaskin medan pedagogerna ser steget längre och ser den som ett bra hjälpmedel samt en viktig faktor i undervisningen.
6
Tarzibachi, Mohammed. "IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen : en fallstudie av en gymnasieskola." Thesis, Mälardalen University, Mälardalen University, Department of Public Technology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-215.
Full textAbstract:
<p>Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare upplever IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen.</p><p>Metod: För att svara mot frågeställningarna i denna undersökning har en fallstudie gjorts på Fröberg gymnasiet. Den kvalitativa undersökningen har skett via besöksintervjuer med åtta strategiskt utvalda respondenter.</p><p>Resultat: Enligt respondenterna, i denna undersökning, finns det många fördelar med att använd IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, men då måste det användas på rätt sätt för att vara till nytta i undervisningen. Att arbeta på ett traditionellt sätt har sina fördelar. Därför bör i undervisningen varvas med IT som hjälpmedel och med papper och penna som det är i den traditionella undervisningen. Lärarna ansåg även att IT är bra utifrån demokrati perspektivet.</p><p>Slutsatser: Generellt har lärarna på FG en positiv inställning till IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, i alla fall när det fungerar. Vilket det oftast gör tack vare IT-administratören. Lärarna anser att om IT används på rätt, så kan det vara individanpassad, stimulerande, motiverande, lärorikt, effektivt och en viktig informationskälla, t ex Internet. Det är också ett bra kommunikationsverktyg i skolan och i samhället i övrigt, men dess betydelse ska inte överskattas, eftersom lärarens pedagogiska förmåga och hur den övriga organsiationen ser ut är lika viktigt. Detta om IT ska kunna användas i undervisningen i skolan. Många av respondenterna tycker att IT är bra verktyg, som underlättar arbetet både för lärare och elever, även om det kan vara belastande ibland. I och med de vinster som kan uppnås med IT som pedagogiskt verktyg kan det vara värt att använda IT i undervisningen. Lärarna i undersökningen är noga med att eleverna ska granska källorna kritiskt, speciellt från Internet. Lärarna handleder eleverna att de själva ska lära sig, alltså det metakognitiva. Bland eleverna har killarna större förkunskaper inom IT än tjejerna och ser tekniken i sig och dess funktioner, medan tjejerna är mer interesserade av hur IT ska användas som ett pedagogiskt verktyg. Pojkarna spelar mer datorspel än flickorna och flickorna chattar mer än pojkarna.</p>
7
Berggren, Lars, and Erik Bäckström. "Möjligheter och utmaningar med molntjänster i undervisningen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32087.
Full textAbstract:
Berggren, Lars & Bäckström, Erik (2009). Möjligheter och utmaningar med molntjänster i undervisningen. (Opportunities and challenges of cloud services in education). SÄLIII:4B, Särskild Lärarutbildning för lärare i yrkesämnen på gymnasiet, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Lärare och elever behöver stöd i sin undervisning och sitt lärande i skolan. Hur får man- och kan man få stöd genom olika molntjänster, s.k. webb 2.0, i skolan? Vi vill visa tendenser till en förändrad lärupplevelse hos eleverna efter ett förändringsarbete. Avsikten med förändringen var att ge eleverna stöd med en, som vi upplever det, mer strukturerad, personlig och tillgänglig pedagogik.Denna examensuppsats är en av två uppsatser med samma tema, molntjänster i undervisningen. Själva forskningsarbetet är uppdelat i två grupper med två personer i vardera. I denna uppsats undersöks elev-lärarperspektivet. I den andra uppsatsen undersöks lärarsamarbete.För att hitta tendenser till fördelar och möjligheter, i vårt redan genomförda förändringsarbete med pappersfri undervisning med hjälp av molntjänster, har vi genomfört kvalitativa intervjuer med slumpvis utvalda elever på två orter och sedan analyserat och jämfört resultaten. Analysen av dessa presenteras gemensamt. De tendenser till fördelar och möjligheter till fortsatt förändring vi har hittat genom vår undersökning och den dagliga kontakten med eleverna, har stärkt oss i vår ambition att fortsätta använda molntjänster i vår undervisning. Elevernas attityd mot verktygen är att de uppfattar dem som mer anpassade efter deras vardagsbehov. Den pedagogiska förändringen upplevdes av oss lärare som mindre dramatisk än vi förväntade, vilket har varit positivt.
8
Hadziahmetovic, Edna, and Henisa Ibrocevic. "“Fokus på vem, när och varför” : En studie av hur källkritik på Internet iscensätts i undervisningen." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14316.
Full textAbstract:
Elever blir dagligen matade med information på Internet och det är därför av stor betydelse att kunna avväga källor och ha ett källkritiskt förhållningssätt. Vikten av att behärska digitala verktyg och Internet ställer krav på hur skolan hanterar den tillgängliga informationen som finns på Internet där vem som helst kan sprida den och nå en stor publik. Tidigare forskning pekar på att elevers källkritiska förmågor på Internet brister, att lärare saknar kompetens i källkritik på Internet samt att källkritik på Internet sällan tar plats i undervisningen. Syftet med studien var att belysa hur svensklärare iscensatte styrdokumentens intentioner om att arbeta med källkritik på Internet. Detta med specifikt fokus på vad i undervisningen som främjade respektive begränsade utvecklingen av en bred källkritisk repertoar. Studien utgick från Norlunds (2009) typologi som gjorde det möjligt att upptäcka vilka typer av källkritiska aktiviteter och förmågor som betonades i svenskundervisningen. Metoden i studien som användes var semistrukturerade intervjuer. Urvalet för studien var fyra svensklärare för årskurs 7-9. I samband med de semistrukturerade intervjuerna ombads lärarna ta med sig undervisningsmaterial i källkritik på Internet. Syftet med att samla in och studera undervisningsmaterial efter intervjuerna var för att bättre kunna tolka hur källkritik på Internet kommer till uttryck i undervisningen. Studiens resultat visar att lärares definitioner av källkritik på Internet begränsar elevers möjligheter att bredda och utveckla sina källkritiska repertoarer. Förutom att lärares definitioner begränsar elevers repertoar visar resultatet också att lärares undervisningsuppgifter och didaktiska kunskaper om hur de ska lära ut källkritik på Internet brister. Sammanfattningsvis bör lärarutbildningen rikta mer fokus mot källkritik på Internet som innefattar en betydligt mer vidgad definition. Även verksamma lärare behöver kompetensutveckling inom källkritik på Internet för att elever skall få möjlighet till att bredda sina källkritiska repertoarer.
9
Tuvér, Alexandra, and Elin Blomqvist. ""Man måste gå på magkänsla" : en kvalitativ studie om hur lärare och elever ser på Internet i undervisningen och skolarbetet." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för pedagogik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6168.
Full textAbstract:
<p>Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilken syn lärare och elever har påInternet som arbetsverktyg i undervisningen och skolarbetet. För att ta reda på detta har vigenomfört kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare, varav två arbetar på en kommunalskola och två arbetar på ett friskolegymnasium. Dessutom har vi genomfört kvantitativaenkätundersökningar med 100 gymnasieelever, 50 på vardera skola. Vår undersökning visaratt lärarna och eleverna är positivt inställda till Internet i undervisningen, men den påvisaräven att eleverna, särskilt de på friskolan, har en tendens att se Internet som sin enda källa,vilket är något som bekymrar lärarna. De menar därtill att källkritik är något man som läraremåste gå igenom kontinuerligt för att få eleverna att förstå innebörden av det och hur viktigtdet är. I resultatdelen jämför vi hur de båda skolorna och dess lärare och elever uppfattar attInternet fungerar som arbetsverktyg och informationskälla samt hur lärarna tror att lärandetoch lärarollen kommer att te sig i framtiden. Efter resultatdelen följer en diskussionsdel där vitar upp varför vi tror att lärarna och eleverna på de två skolorna har dessa uppfattningar ochtankar kring Internet som undervisningsmaterial/medel.</p>
10
J, Forssell Johannes, and Oscar Nordander. "IKT : -Sju lärares perspektiv på vilka faktorer som kan påverka valet av att använda IKT i undervisningen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-5605.
Full text
11
Hansson, Lina, and Louise Remlén. "www.patientundervisning.ssk - En litteraturstudie om vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans roll i patientundervisningen och hur Internet kan integreras i undervisningen." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27050.
Full textAbstract:
Dagens patient står idag inför svåra val av behandlingar och vård. Det är därför viktigt att patienten ges möjlighet att hantera det dagliga livets krav och att sjuksköterskan stödjer och stärker patientens kontroll över sjukdom och behandling. Patientundervisning är av central betydelse och bör integreras i den dagliga omvårdnaden av patienten och dennes anhöriga. Föreliggande studie syftar därför till att studera de faktorer som påverkar sjuksköterskans roll i patientundervisningen och hur Internet kan integreras i undervisningen. Teoretisk ram för arbetet är Hildegard Peplaus terapeutiska interpersonella process. För att besvara frågeställningarna har en litteraturstudie genomförts, vilket har medfört en kritisk granskning och sammanvägning av resultat från tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar på att sjuksköterskan inte alltid har den kunskap som behövs för att bedriva bra patientundervisning och att mer utbildning krävs för att kunna genomföra undervisningen på bästa tänkbara sätt. Med dagens tekniska utveckling kan Internet med sin lättillgängliga information fungera som ett ypperligt hjälpmedel vid patientundervisning.<br>Todays patients face difficulties in choosing between methods of treatment and care. Therefore it is very important that nurses give the patient an opportunity to handle their daily life and support them in their choises. Patient education is of central importance and should be integrated in the daily care of patients and their relatives. This literature review aims to investigate the factors that influence the nurse role in patient education and in what way Internet can be used. Peplau’s theory of Interpersonal relations underlie this study. The sudy is based on the results of ten scientific publications. The results indicate that nurses not always have enough knowledge to provide good patient education. More education is needed in the nursing education programme. With todays technical evolution Internet can function as an excellent tool in patient education.
12
Mattheos, Nikos. "Developing a Problem Based Learning model for Internet-based teaching in academic oral health education." Licentiate thesis, Malmö högskola, Odontologiska fakulteten (OD), 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-7752.
Full textAbstract:
Problem Based Learning (PBL) has been fully or partly adopted by several medical and dental schools throughout the world, but only few attempts have been made to adjust this method to Distance Learning (DL) environments. It appears that the interaction demands of PBL could not be easily facilitated by the technologies used for DL in the past. The recent introduction of Virtual Learning Environments or Virtual Classrooms, is suggested by many as the development that could allow Distance Learning to utilise highly structured collaborative learning methods such as PBL. A literature review and two pilot studies were undertaken, in an attempt to investigate the possibility of adjusting an existing in-classroom PBL model to Internet-based environments for distance learning. There is a strong need of a conceptual theoretical framework and research results to support the function and effectiveness of distance learning in health education. Drop-out rates are still high in all kinds of distance education. Accreditation, team-work and personal contact, appear to be factors of importance for increasing motivation and minimising drop-out rates in distance learning. During the pilot studies it was evident that both postgraduate and undergraduate students were very positive towards the PBL method, as they experienced it while working over the network. However, it is very difficult to introduce inexperienced students to PBL through distance. Students? competence with computers seems to be an important factor for the success of a virtual classroom and their computer literacy has to be objectively assessed prior to any course. Significant differences were identified between in-classroom and over the Internet communication. These differences, although measured in the quantity of interaction, appear to influence the quality and depth of discussion as well. Tutor involvement was higher in the Internet discussions than the in-classroom ones. It was concluded that an entirely Internet-based PBL course is possible, if properly organised. However, such a model might constitute a compromise over the quality standards of in-classroom PBL, at least with the currently available Internet technology. A hybrid approach, which will combine personal contact with network-based interaction, might be the safest and most beneficial option right now.
13
Enlund, Josefin, and Lisa Pettersson. "Källkritik i det moderna samhället : En kvalitativ studie om hur verksamma lärare i årskurs 1-3 uppfattar källkritik i SO-undervisningen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44155.
Full textAbstract:
Syftet med den föreliggande studien är att fördjupa kunskapen om hur verksamma lärare i årskurs 1–3 uppfattar källkritik i SO-undervisningen. Denna studie har gjorts utifrån en kvalitativ ansats med utgångspunkt i ett pragmatiskt perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer med nio årskurs 1–3-lärare framkom det hur de upplever att arbetet med källkritik blir en del av SOundervisningen samt vilka möjligheter respektive svårigheter de upplever med arbetet. I resultatet identifierar vi att källkritik berörs dagligen i och utanför undervisningen. Lärare i årskurs 1–3 upplever området som viktigt och att elevernas erfarenheter bör kopplas in i kunskapsinlärningen. Möjligheten med arbetet inom källkritik är att elever erövrar kunskaper inom området för att bli aktiva samhällsmedborgare med en källkritisk förmåga. Den viktigaste svårigheten som upplevs för lärarna är att få alla elever att förstå skillnaden mellan vad som är sant och falskt samt hur källor ska användas i undervisningen.
14
Åberg, Josephine. ""Vi måste hänga med, det här är deras vardag" : En studie om Internets frammarsch, om den digitala generationsklyftan i undervisningen." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3438.
Full textAbstract:
<p>The aim of my study is to look at two specific schools and their work with Internet in the classroom and compare their work to what experts say about how you should educate. The study focuses on how teachers guide the students to be critical to the information they encounter on the internet. What do the experts say? How should the teachers work with Internet in the classroom? What do the teachers say about their work with Internet? What do the teachers say regarding children and the Internet? To answer these questions I have interviewed two teachers from different schools, which had classes with children 6 to 8 years old. The schools are very different from each other concerning investment on Internet devices in the classroom. I have also interviewed two experts on the subject who are working for organisations concerned with children’s use of the Internet.</p><p>I have related my findings to older research, Marc Prensky’s terms Digital Natives and Digital Immigrant are frequently used in the study. I found that the work with and understanding of Internet depended on what generation the teacher belonged to. Older teachers are Digital Immigrants while the younger teachers are Digital Natives who have been brought up with digital media. According to Prensky and other experts it’s important that teachers learn to communicate in the style of their students, and give Internet a place in the classroom. Children are spending much time on the Internet and it’s important, according to the experts, to guide the children and learn them to be critical to the information they come across.</p>
15
Gamaleldin, Selma. "Informationssökning och källkritik på Internet : En studie om lärares uppfattning av innehållet i läroplanen för årskurs 4-6, om informationssökning och källkritik på Internet samt lärares upplevelser av dessa i undervisningen." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-34564.
Full textAbstract:
Inom ämnena svenska och samhällskunskap ska det ske undervisning i informationssökning och källkritik i olika medier i grundskolan. Syftet med denna studie är att bidra med information om hur lärare i årskurs 4-6 uppfattar informationssökning och källkritik i läroplanen samt hur lärare upplever undervisningen i dessa. Enligt den redovisade forskningen i denna studie är källkritik en del av informationssökningen och att lärare anser att elever i årskurs 4-6 inte ska undervisas i informationssökning och källkritik på Internet samt att det finns flera olika sätt för lärare att bedriva sin undervisning. Studien har en kvalitativ fenomenografisk och fenomenologisk forskningsansats. Materialet samlades in genom intervjuer och analyserades genom en kartläggning på likheter och skillnader samt genom att se mönster i lärarnas utsagor. Resultatet visar att lärarna anser att källkritik och informationssökning i undervisningen inte går att särskiljas från varandra, att lärare i årskurs 4-6 bör undervisa elever i informationssökning och källkritik på Internet och att lärare använder sig av diverse olika sätt att bedriva sin undervisning på.<br>Within the subjects of Swedish and Civics there must be teaching in information retrieval and source criticism in various media in primary school. The purpose of this study is to provide information on how teachers in grades 4-6 perceive information retrieval and source criticism in the primary school curriculum and how teachers experience teaching this subject. According to the research reported in this study the source criticism is part of the information retrieval and that teachers believe that students in grades 4-6 should not be taught information retrieval and source criticism on the Internet, and also that there are several different ways for teachers to pursue their teaching. The study has a qualitative phenomenographic and phenomenological approach. The materials were collected through interviews and was analyzed by mapping the similarities and differences and by finding patterns in the teachers´ descriptions. The results show that teachers believe that the criticism of sources and information retrieval in the teaching can not be distinguished from eachother, that the teachers in grades 4-6 should teach students in information retrieval and source criticism on the Internet and that teachers use various ways to conduct their teaching.
16
Englund, Anna. ""Det är inte det jag i första hand tänker på..." : En studie om lärares förhållningssätt till Internet och källkritik av Internetkällor i undervisningen." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-111.
Full textAbstract:
<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare förhåller sig till Internet i undervisningen samt hur de förhåller sig till källkritik i Internetundervisningen. Fyra lärare från två olika skolor, undervisande i årskurserna 5-6, intervjuas i studien. I studien framkommer att en majoritet av lärarna ställer sig positiva till Internet i undervisningen samt att det råder en oklarhet bland lärarna vad källkritik för Internetkällor innebär. Majoriteten av lärarna undervisar dock eleverna i källkritik, men då framför allt källkritik av andra källor än hämtade från Internet. Källkritik av Internetkällor sker när lärarna anser att eleverna kommer i kontakt med information på Internet som inte anses etisk hållbar eller som anses mindre trovärdig. Det framkommer av studien att det råder brist på datorer i skolan vilket försvårar Internetundervisningen, men även undervisning i källkritik av Internetkällor. Lärarna löser bristen på datorer genom att låta eleverna turas om att arbeta med Internet eller arbeta i grupper. En annan lösning som skolan står för är att införa modern IT teknik i skolan. Lärarna i studien kommer inom den närmaste framtiden att genomgå en kompetensutveckling i IT. Lärarna efterfrågar en länksamling som hela tiden hålls fräsch med länkar lämpade för skolarbete.</p>
17
Lundström, Ida. "Undervisning av källkritik på internet : Lärares syn och möjliga påverkansfaktorer." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74767.
Full textAbstract:
Detta examensarbete syftar till att utöka kunskapen om hur svensklärare i årskurs 4–6 ser på begreppet källkritik när det kommer till information på internet, samt hur de väljer att gestalta källkritiken didaktiskt. Detta i hopp om att finna möjliga förklaringar till varför det förekommer brister i undervisningen av källkritik. För att kunna ge svar på detta gjordes valet att intervjua sex verksamma svensklärare i mellanstadiet. Intervjuerna ställdes senare i jämförelse med varandra och ur den data som samlades in utkristalliserade sig vissa teman som blev utgångspunkt för studiens analys, diskussion och slutsatser. Som teoretiska ramverk har den sociokulturella teorin på lärande, didaktisk teori och ramfaktorteorin använts. I studien framkom att lärarna har en bred syn på vad som ska behandlas inom undervisningen av källkritik, dock hämmas deras arbete av en rad faktorer, så som materiella brister och låga kunskaper inom ämnet. Det framgick på så sätt tydligt att lärarna inte har de förutsättningar som krävs för att kunna ge eleverna den utbildning som utvecklar en källkritisk förmåga inom ramen för information på internet.
18
Wiederholm, Tomas. "En fenomenografisk studie om hur gymnasielärare i historia uppfattar internets påverkan på undervisningen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39236.
Full textAbstract:
I föreliggande studie undersöks hur en grupp gymnasielärare i historia uppfattar att internet har påverkat deras undervisning. Skolans digitalisering och tillgången till internet som ett ständigt närvarande medium är något som accelererat och på olika sätt kommit att påverka skolan och lärares yrkesutövning. Studien är gjort med en metodologisk utgångspunkt i fenomenografin, där syftet är att åskådliggöra hur lärare själva uppfattar att internet påverkar viktiga delar inom historieundervisningen. Historiedidaktiskt har lärares uppfattningar om historieundervisning tidigare undersökts, men historielärares uppfattningar om digitalisering och internets påverkan på historieundervisningen är däremot inget som tidigare beforskats i någon större omfattning. Därför kan den här studien betraktas som något av en pilotstudie på området. Tidigare forskning kring IKT och digitalisering av skolan har bland annat studerat implementering av En-till-en system och IKT, samt visat på ett gap mellan politiker och beslutsfattares intentioner med digitalisering och IKT implementering och lärares upplevelser av förändringarna. I syfte att belysa en grupp historielärares uppfattningar och fånga de variationer som framträder inom dessa, med utgångspunkt i fenomenografin har samtalsintervjuer använts för datainsamling. Frågorna har varit utformade från en semistrukturerad modell och databearbetningen har gjorts genom en ordagrann transkribering av intervjumaterialet. Studien visar att internet är ett fenomen som alla de intervjuade lärarna upplever sig berörda av på olika sätt i historieundervisningen, ett fenomen de har att förhålla sig till. Variationer i uppfattningar framträder, där för- och nackdelar uppfattas på olika sätt och där lärarna har skiftande uppfattningar beträffande huruvida elevers historieuppfattningar påverkas av internet. En majoritet av de intervjuade lärarna upplever också att deras användning av internet ökat markant över tid. Slutsatser som kan dras är att det finns en ambivalens i uppfattningarna av internets påverkan på historieundervisningen, vilket också är något som får visst stöd i tidigare forskning. I ett längre tidsperspektiv får digitalisering och internet som medium ännu sägas vara ett förhållandevis nytt fenomen, därför kan detta mycket väl påverka lärarnas uppfattningar kring detta. Jag anser därför att det finns ett intresse för forskningen att fortsätta att studera hur digitalisering och internet uppfattas i skolan och hur dessa fenomen påverkar skolan och skolans verksamhet, inte minst historieundervisningen.
19
Eliasson, Hans. "Yrkesutbildning i digitala kläder : En studie av yrkeslärarens uppdatering av undervisning via internet." Thesis, Växjö University, School of Technology and Design, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-6347.
Full textAbstract:
<p>Denna uppsats handlar om Internets påverkan på hantverksutbildningarna, dvs. hur studieplaneringen och undervisningen kan anpassas mot den mängd information som förekommer på Internet. Jag har undersökt hur yrkeslärarrollen inom en rad yrkesförberedande program har förändrats med Internet genom att intervjua yrkeslärare om deras Internetanvändning. Utifrån resultatet av undersökningen kan konstateras att det är hög tid att anpassa yrkesutbildningarna till det digitala informationsflöde som finns på Internet. Ex olika företags you tube sidor.</p>
20
Jönsson, Elin. "Lära.online : en teoretisk och praktisk undersökning om interaktiva läromedel på Internet." Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-68.
Full textAbstract:
En bok, en film, ett bibliotek, ett museum eller Internet innehåller ingen kunskap i sig. De är på olika sätt och i olika grad möjligheter till att producera kunskap för den person som har den kompetens som krävs för att tillgodogöra sig den. Mitt intresseområde i detta magisterarbete är hur Internet som plats kan användas i ett pedagogiskt syfte och frågeställningen lyder: Hur kan Internet som plats och Internets visuella möjligheter användas, för att utveckla ett interaktivt läromedel? Hur kan detta interaktiva läromedel utformas så att bilden blir huvudsaklig informationskälla? Mot bakgrund av frågeställningen ovan består en del av magisterarbetet av att förarbeta, planera, strukturera och skissa fram en webbsida som jag kallar Animationshuset. På denna sida ska användarna kunna lära sig enkel animation. Målgruppen är 12-16 år. Arbetets teoretiska diskussion och analysdelen berör framför allt frågor om kunskapsproduktion i olika kontexter och medier och har legat till grund för sidan. Min avsikt har varit att låta magisterarbetets respektive delar ge näring och nya erfarenheter åt varandra. Intentionerna med Animationshuset är att utnyttja det digitala mediets och platsen Internets möjligheter för att användarna ska skapa nya lärdomar. Mötet mellan den praktisk pedagogiska och den tekniska kontexten är den stora utmaningen, det pedagogiska måste samverka med den digitala tekniken. En av Internets främsta egenskaper är att alla, oavsett tid och rum, kan vara med och producera information. Därför ska sidans användare kunna dela med sig av de erfarenheter och kunskaper de gör i sina egna animeringar. Animationshuset kommer att ha ett grundskelett och en grundstruktur, därefter ska användarna bygga vidare huset med sina erfarenheter och kunskaper. Kombinationen av att vara en styrande åskådare till visuell information (genom interaktivitet), utföra det praktiska arbetet (själva animerandet) samt att vara medskapare till Animationshuset (pedagogens roll), resulterar i ett performativt lärande där kunskapens relationella natur synliggörs. Arbetets resultat presenterades på Konstfacks vårutställning 2009. Utställningens besökare kunde där prova en liten del av Animationshuset på en interaktiv Activeboard.
21
Eriksson, Jenny. "Källkritik, internet och undervisningq : Lärares uppfattningar av att lära elever källkritik av internetkällor inom samhällskunskapsämnet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-150091.
Full textAbstract:
I 2017 års revidering av läroplanen (Lgr 11) vässades skrivningarna runt källkritik i relation till digitaliseringen i skolan och i samhället i stort. Syftet med denna studie är att förstå hur samhällskunskapslärare ser på att lära elever källkritik av internetkällor i samhällskunskapsämnet. I detta syfte har de motiv, utmaningar och den praktik lärarna identifierar gällande att lära elever att vara källkritiska på internet undersökts. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med 7 lärare på 3 skolor. Studien har en fenomenografisk metodansats och tar avstamp i fenomenografin och variationsteorin. Studien har identifierat lärarnas uppfattningar om nytta och utmaningar med undervisning av källkritik på internet. Vidare visas på lärarnas uppfattningar av källkritikens kunskaps- och lärandemål, liksom hur de jobbar med variation i undervisningen genom progressionsmodeller.
22
Gamaleldin, Selma. "Att söka kunskaper på Internet ur ett sociokulturellt och källkritiskt perspektiv." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Medie-, litteratur- och språkdidaktik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-24188.
Full textAbstract:
Syftet med denna undersökning är att hjälpa lärare undervisa sina elever så att de når förmågan att ”söka information från olika källor och värdera dessa” (Skolverket, 2011, s. 223). För att uppfylla syftet har jag valt att arbeta utifrån följande frågeställningar: - Vilka fördelar finns det med informationssökning på Internet utifrån det sociokulturella perspektivet? - Vad bör lärare tänka på när de undervisar i informationssökning på Internet? - Hur kan lärare undervisa i källkritik på Internet? Den metod jag använt är att göra en litteraturstudie i det aktuella ämnesområdet för att söka svar på mina frågeställningar. Jag har använt mig av söktjänsten PRIMO, Skolverkets databas och kedjesökning. Materialet består av åtta forskningsrapporter och en doktorsavhandling. Fördelarna med informationssökning på Internet utifrån det sociokulturella perspektivet är att det utgår från elevens intresse, lärstil och förkunskaper. Lärare bör veta att det tar tid för eleven att lära sig informationssökning på internet, att de bör vara aktiva handledare samt att de bör ta reda på var eleven befinner sig kunskapsmässigt. För att utveckla det källkritiska tänkandet hos eleven ska eleven ha ett intresse/ en inre motivation men också att undervisningen bland annat ska bestå av diskussion, individuella samtal och handledning.
23
Nilsson, Linda. "Elevers användning av datorn och Internet i skolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-25208.
Full textAbstract:
Syftet med arbetet var att undersöka hur och till vad eleverna egentligen använder datorn i skolan. Eftersom jag inte alltid tyckte att deras arbete var effektivt och att de var dåliga på att söka fakta och information på Internet ville jag undersöka hur det förhöll sig lite närmare. För att få svar på mina frågor har jag gjort en enkätundersökning som dels är kvalitativ, men den är också kvantitativ eftersom en del frågor handlar om mängden tid, antal dagar etc. som eleverna spenderar vid datorn. Enkätundersökningen gjordes på två olika skolor, en med högre datortäthet och en med lägre för att utforska om det fanns någon skillnad mellan skolor med olika förutsättningar. Litteraturen som jag har använt mig av och kopplat till arbetet ger en tillbakablick över användning av datorer och IT i skolan och berör tidigare forskning kring ämnet. Resultatet visar att datorer och Internet används flitigt i skolan men har inte tagit över andra läromedelsformer. Det visar också att elever inte är effektiva när de söker information på Internet och att det finns en osäkerhet om hur man egentligen går till väga. Detta beror delvis på uppgifterna som tilldelas. Det kan också konstateras att eleverna inte är effektiva vid datorn i det avseende att de flesta vid varje tillfälle vid datorn använder Internet för privat bruk. Ungefär hälften trodde dessutom att de skulle bli effektivare i sitt skolarbete om Internet låstes för privat surfande.
24
Nordling, Susanna, and Hanna Sersam. "Gymnasielärares uppfattningar om internet i klassrummet i ett digitalt mediesamhälle." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30028.
Full textAbstract:
Nordling, S. & Sersam, H. (2012). Gymnasielärares uppfattningar om internet i klassrummet i ett digitalt mediesamhälle (Views on Internet in the Classroom by Secondary School Teachers in a Digital Media Society). Lärarutbildning 90 hp, distans, Malmö högskola.Syftet med följande arbete är att få en bild av hur lärare idag kan uppfatta och resonera kring den allt mer påtagliga närvaron av internet i klassrummen. Syftet är också att undersöka i vilken utsträckning dessa lärare har anpassat sin undervisning till att tillgängligheten av information och sättet att kommunicera har ändrats genom tillgången till internet. Arbetet ger också en översikt av forskning på området internetanvändande i samhället och skolan.Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att:Lärare ser internettillgången från skolan som begränsad och att eleverna har ständig tillgång via sina privata smartphones. Närvaron av internet kan uppfattas som en tillgång för undervisning och skolarbete och/eller som ett störningsmoment. Lärarna i undersökningen uppfattar ungdomars internetanvändande som i första hand underhållning som inte är skolrelaterad. När det handlar om skolarbete, ser flera lärare att eleverna inte har tillräcklig kompetens för att kunna söka rätt och vara källkritiska på internet. Att undervisningen har påverkats av internet är tydligt men på vilket sätt varierar från att uppfatta det som ett revolutionerande inslag som förändrar lärarrollen till att se det som ett hot mot fokus och ordning. I den nya lärarroll som behöver utvecklas uppfattar lärarna att det behövs nya tekniska kunskaper liksom nya sätt att lära sig hantera navigering på internet. De lärare som har en uppmuntrande skolledning och nya iPads ter sig mer positiva till att vilja utveckla sin undervisning med internet.
25
Olander, Cia, and Sanna Alvén. "Skolan utmanas av ungas datakunskap - The school is challenged of young computer knowledge." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33656.
Full textAbstract:
Dagens unga är skapare av en kommunikationskultur som präglar hela deras sätt att leva och lära, en ny kultur där Internet spelar en central roll växer fram. Detta nät tillhandahåller oss med fakta, information, diskussion, virtuella världar och communities. Arbetet belyser de förmågor ungdomar utvecklar genom sitt Internetanvändande, kompetenser de tycker sig utveckla genom att vistas på nätet och hur det genom Internet går att skapa nya lärandeformer där eleverna möts på ett område som intresserar dem. Arbetet visar också exempel på hur det går att använda sig av Internet i undervisningen och vilken inställning lärare i vår undersökning har till detta. Frågeställningarna vi arbetat med är: Vilka kompetenser skaffar sig unga genom sitt Internetanvändande? Hur används datorer och Internet i undervisningen? Hur ser lärare på Internet i undervisningen? Vilka användningsområden finns det för Internet i undervisningen? För att få svar på dessa frågor har vi bland annat gått ut med enkätundersökningar till elever och lärare i olika högstadieskolor vilka vi sedan kompletterat med en lärarintervju. För att se samband med tidigare forskning och olika teoretiska lärande perspektiv har arbetet lutats mot Vygotskij, Freinet och forskningsrapporter från bland annat KK-stiftelsen och Medierådet. Resultatet visar att unga utvecklar kompetenser inom en rad olika områden såsom teknik, texthantering, språk och sociala färdigheter. Med lärarnas pedagogiska kunskaper kan Internet vara ett redskap med stora möjligheter för lärande.
26
Tran, Lien, and Niklas Gustafsson. "En studie kring hur dator/Internet används som verktyg i gymnasieskolans yrkesutbildning." Thesis, University of Kalmar, Department of Technology, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-8648.
Full textAbstract:
<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur dator/Internet enligt fyra lärare kan fungera som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen gällande gymnasieskolans yrkesämnen.</p><p>Tidigare forskning visar att datoranvändning fyller en viktig funktion i kunskap och lärande och att dator/Internet som verktyg i undervisning är ett sätt att förbereda elever inför deras framtida yrke.</p><p>Dator/Internet ersätter inte den traditionella hantverksundervisningen med att praktiskt överföra handlaget. Däremot kan dator/Internet vara nödvändigt i vissa moment i undervisning för att uppnå den moderna tidens krav.</p><p>Nyckelord: Data/Internet, IKT, IKT som verktyg i undervisning, IKT utveckling, datakunskap</p><br><p>The purpose with this thesis is to explore how computor / internet, according to four teachers, can function as an educational tool in the teaching at Upper Secondary Vocational Training. Earlier research has shown that the use of computor fills an important function in aquiring knowledge and learning and that computor / internet as a tool in teaching is a way to prepare the students for their future vocation. Computor / internet does not substitute the traditional teaching of the handicrafts and the practical transmition of the skill. However, the computor / internet can be necessary at certain stages in the teaching in order to reach the contemporary demands. </p>
27
Afandi, Misa Abdallah. "Pupils' interest in Science." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32467.
Full textAbstract:
Abstrakt Syftet med detta arbete är att undersöka vad lärare kan göra för att motivera eleverna till NO- lektionen. Undersökningen syftar till att se om det finns skillnader mellan pojkars och flickors intresse för naturvetenskap. Detta examensarbete bygger på en intervjuundersökning som genomfördes i sjundeklass med åtta elever, fyra pojkar och fyra flickor. Undersökningen visade att läraren har stor betydelse för att väcka intresse hos eleverna. Detta sker genom att variera undervisningen efter elevernas behov. Undervisningen visade också att intresset för naturvetenskap skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. Pojkarna är mest motiverade till kemiområdet, medan flickorna är mest motiverade till biologiområdet. Dessutom är flickorna mer intresserade av att välja NO-linje i gymnasiet.
28
Axelsson, Heidi, and Anita Korhonen. "Vilar ögonen på skärmen? : En studie om skärmar i skolmiljö för elever med autismspektrumtillstånd och/eller ADHD." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-157995.
Full textAbstract:
Vår egen erfarenhet av skärmar som hjälpmedel i skolan under lektionstid är positiv. När vi upptäckte att andra lärare, som undervisar elever med autismspektrumtillstånd och/eller ADHD, använder skärmarna i andra syften under den sammanhållna skoldagen, som på raster och fritids, väcktes vår nyfikenhet på skärmanvändning. Eftersom merparten av all forskning om skärmar är positiv (Player-Koro 2012), valde vi att granska skärmanvändning för att se hur konsekvenserna av detta kan se ut i skolan. I denna litteraturstudie som föregås av intervjuer undersöks skärmars användning för elever inom autismspektrumtillstånd och/eller ADHD. Vi problematiserar hur digitaliseringen påverkar lärare och skolsituationen för dessa elever och hur detta kan kopplas till inkludering. Det har gjorts tre kvalitativa intervjuer samt en litteraturstudie. Samtliga lärare arbetar med elever inom autismspektrum med eller utan ADHD, antingen integrerat i klass eller i ett mindre sammanhang. Syftet var att undersöka hur digitaliseringen påverkar lärare och skolsituationen för dessa elever och hur detta kan kopplas till inkludering? I studien problematiseras lärares föreställningar om skärmen som vila, belöning och motivation, samt som ett dilemma att förhålla sig till i lärmiljön. Att skärmar skulle stå för vila och vara gynnsamma som belöning för att få eleverna att utföra skolarbete finner vi inte forskning som stödjer; den här typen av användning av skärmar kan istället ses som beteendemodifierande och vi finner indikationer på att risker finns för att det inte främjar kunskapsinhämtning. Resultaten i studien indikerar även att icke-kunskapsrelaterad skärmanvändning kan vara kontraproduktiv och riskerar att missgynna inkludering av dessa elever.
29
Jonsson, Christina Ulrika. "Ungdomars informationssökning på Internet : Vad ungdomar tycker om sina egna kompetenser och erfarenheter." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3155.
Full textAbstract:
<p>The study aims to investigate student’s attitudes and experiences of information retrieval on the Internet, as tools for learning. I have been interested of their own views about their own knowledge and experience in the subject, information seeking on the Internet. The focus is on what they perceive as problematic, what skills they consider they have and what needs they have in terms of teaching. Data were collected via questionnaires. About 200 students at the second year in high school have been asked about the problems and difficulties they have within seeking on the Internet. The study is especially framed within a sociocultural perspective of learning. The study aims to answer following questions:</p><p>Do the students think that they, in a concentrated way, can orient themselves and seek information on the Internet? Do the students think that they had received education in information seeking on the Internet? Do the students think that they need more skills in information seeking on the Internet?</p><p>The result shows that this millennial generation see themselves as competent users of the Internet, the World Wide Web (www). Young people are attracted by working with the computer as tool for learning, while teachers may feel that the boundary between school and leisure time is small. The students have a sense of success in every moment of internet seeking. Pupils and teachers have different skills on the Internet. This applies to teachers gain knowledge of it and how to teach the skills students need. Since the computer is a common tool in our workplaces in the community, is it important for the school to prepare the students for the future. It is important for all educators in the school, individually and jointly to reflect on the information that will contribute to the student's own knowledge creation and in what way.</p><p> </p>
30
Johansson, Karin. "Brassundervisning på internet : En kvalitativ studie om innehållet i instruktionsvideor på YouTube." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-54924.
Full textAbstract:
Syftet med föreliggande studie är att från ett designteoretiskt och multimodalt perspektiv undersöka hur instruktionsvideor i brassinstrumentspel på YouTube designas. Fem videor valdes ut, transkriberades och analyserades. Analysen visade att samtliga videor hade ett liknande innehåll med fokus på bland annat buzzing och tonbildning. Ämnesinnehållet i videorna stämde ganska väl överens med litteratur på området. Framförallt användes talet som resurs för att kommunicera innehållet. Kroppen och instrumentet användes i mindre utsträckning och framförallt tillsammans med talet. De tekniska resurserna i form av exempelvis digitala bilder och text användes i mycket liten omfattning. I diskussionen framkommer olika möjligheter för vad kombinationen av resurser innebär för kommunikationen av innehållet. I videorna förklarades musikaliska och instrumenttekniska begrepp i olika stor utsträckning vilket ställer större eller mindre krav på den som vill använda sig av videon att ha egna kunskaper på området för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Den som vill använda sig av instruktionsvideor på YouTube bör ha ett visst mått av källkritik samt förmågan att kunna jobba självständigt mot ett mål.<br>The purpose of this study is to from a design theory and multimodal perspective study how instructional videos for brass instrument playing on YouTube are designed. Five videos were selected and transcribed and analyzed. The analysis showed that all videos had a similar content focusing on buzzing and tone production. The content of the videos was quite well matched with literature on the subject. The speech was used as the main resource for communication of the content. The body and instrument were used to a lesser extent, and mostly together with the speech. The technical resources in the form of, for example, digital images and text were used to a very small extent. The discussion reveals different possibilities for what the combination of resources means for the communication of the content. In the videos, musical and instrument-technical concepts were explained to different extent, which places greater or lesser demands on those who want to use the video to have their own knowledge in the field in order to gain from the teaching. Those who want to use YouTube video tutorials should be source-critical and have the ability to work independently towards a goal.
31
Nilsson, Melina. "Digitala undervisningsverktyg i fritidshemmet : Trots knappa resurser." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76631.
Full textAbstract:
Målet med utvecklingsarbetet var att skapa nya, och påvisa om redan existerande, möjligheter till att arbeta med digitala verktyg i en fritidshemsmiljö även när fritidsavdelningen inte anser att de har de resurser som krävs. Arbetet genomfördes genom fems stycken aktiviteter som var kopplade till läroplansmålen och som krävde ett minimum av digitala verktyg att genomföra. Ett minimum av digitala verktyg innebär att det endast krävts en dator, en projektor samt en Ipad för att genomföra de aktiviteter som planerats till arbetet. Arbetet genomfördes med hjälp av Rönnermans modell för aktionsforskning och arbetet har resulterat i ett instruktionshäfte med de fem aktiviteter som genomförts under aktionen. Med hjälp av intervjuer och informella samtal har resultatet av arbetet lett till en ökad kunskap bland den ordinarie personalen för att använda digitala verktyg trots knappa resurser i fritidshemmet.
32
Eriksson, Kristian, and Peter Gunnarsson. "Utveckla grundskolans NO-undervisning : Ett skol- och projektledarperspektiv i en inledande fas." Thesis, Linköping University, The Tema Institute, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-17376.
Full textAbstract:
<p>År 2008 gav myndigheten för skolutveckling regionförbundet Östsam i uppdrag att formulera, utforma och planera ett projekt som ska pågå i flera år med syftet att öka elevers intresse för naturvetenskap och teknik. Detta arbete uppmärksammar ett antal ansvarigas uppfattningar om vad som är relevanta delar i ett sådant projekt. Dessa uppfattningar jämförs med vad aktuell forskning visar. Resultaten pekar på att uppfattningarna hos ansvariga i projektet till stor del är i linje med aktuell vetenskaplig forskning. Detta har vi valt att kalla för en träffbild, som exempelvis innefattar elevers ålder, lärares uppfattningar och ämneskunskaper, ”STS”, ”NOS” och ”Out of School” som viktiga aspekter att ta hänsyn till för att öka elever intresse. Resultaten visar också att det kan finnas behov av att belysa vissa aspekter tydligare. En sådan aspekt är kön/genus. En annan är föräldrar och kamraters påverkan. Resultaten diskuteras utifrån vetenskapliga sammanhang som handlar om elevers intressen för naturvetenskap och teknik.</p>
33
Modin, Ida, and Linnéa Östemar. "Elevers intresse som grund : En kvalitativ studie i årskurs sex om vad elever finner intressant inom den naturorienterande undervisningen." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-2837.
Full textAbstract:
<p>Syftet med denna studie var att undersöka vad i de naturorienterande ämnena som intresserar elever och varför. Syftet var även att undersöka vad elever finner intressant inom andra skolämnen och om detta kan användas i undervisningen i de naturorienterande ämnena, samt utifrån elevernas intresse få fram undervisningsinnehåll inom de naturorienterande ämnena. För att besvara dessa frågor användes en kvalitativ metod baserad på intervjuer. Studien utgick ifrån ett elevperspektiv där ambitionen var att elevernas egna åsikter skulle komma fram. Nio parintervjuer genomfördes med elever i årskurs sex i en och samma klass på en mellanstor skola i Västsverige. Resultatet av studien delades upp i tre olika dimensioner utifrån det som framkom angående elevernas intressen inom de naturorienterande ämnena och andra skolämnen som kan relateras till dem. Den första dimensionen var intresse för att deras prestationer resulterar i ett färdigt resultat, där den färdiga produkten var grunden för intresset. Den andra dimensionen var arbetssättets och arbetsformens påverkan för intresset där laborativt arbete, praktiskt arbete och grupparbete togs upp. Om dessa arbetssätt och arbetsformer användes menade eleverna att arbetspasset blev roligare och mer lustfyllt. Den sista dimensionen var elevernas intresse för omvärlden, både med koppling till de naturorienterande ämnena och andra skolämnen som kan kopplas till undervisningen i dessa. I diskussionen berörs bland annat att det finns risker då inte arbetssättet används för att belysa en teori och även att det verkar som görandet i sig är det intressanta för elever och inte varför ett moment görs.</p><br><p>The aim of this study was to find which areas within the natural science subjects interests students the most and why this is the case. The aim was also to investigate if an interest in another subject can be used when teaching the natural science subjects. To answer these questions, a qualitative method was used where students were interviewed. The study was performed from a student point of view with ambition to obtain their opinions. Nine interviews in pairs were carried out with students in the sixth grade from a single class in a medium sized school in western Sweden. The results were divided into three different aspects with regards to the students' interest in the natural science subjects and other related subjects. The first aspect describes the interest that their achievements results in actual progress, where the finished product was the foundation for the interest. The second aspect was the impact of the ways of working on the interest, where laboratory, practical and group work were covered. When these ways of working were used the students felt that the work was more joyful. The last aspect was the students' interest for the surrounding world, both with regard to the natural science subjects and other subjects connected to the teaching of these. The discussion covers, among other things, the risks when the way of working is not used to illustrate a theory and the fact that the actual performance of a task seems more interesting to the students, than the aim of it.</p>
34
Kax, Anders. "Lärandet av källkritik och att söka på internet. : En studie om hur lärare i samhällskunskap på gymnasiet arbetar med digitalisering i sin undervisning." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43053.
Full textAbstract:
Under de senaste decennierna har digitala verktyg och plattformar utvecklats i en rasande fart och detta påverkar samhället och människan på flera olika plan. Bland annat har det drastiskt förändrat hur vi söker information, inte minst inom skolans värld. Syftet med den här studien var att ta reda på hur lärare i samhällskunskap arbetar med att lära ut källkritik och att söka på internet i sin undervisning på gymnasiet, samt genom Vygotsky´s perspektiv om sociokulturellt lärande tolka och analysera svaren. Den data som samlades in kom genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare som alla arbetar på gymnasiet och undervisar i samhällskunskap, det samlades även in två skriftliga svar. Studien fann att lärarna fokuserar på källkritik i sin undervisning och att stort fokus ligger i diskussioner med eleverna. När det kommer till att lära ut hur man söker på internet kom studien fram till att hälften av lärarna inte lägger någon större vikt i det. Studien visade också på att vissa lärare ger eleverna specifika webbsidor att arbeta från. Fler studier med fler antal deltagare krävs dock för att kunna dra några slutsatser.
35
Hällgren, Camilla. "Researching and developing Swedkid : a Swedish case study at the intersection of the web, racism and education /." Umeå : Institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap, Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-715.
Full text
36
Häggström, Therese. "Konsten att undervisa i förskolan : En vetenskaplig essä om undervisning i förskolans kontext." Thesis, Södertörns högskola, Centrum för praktisk kunskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38754.
Full textAbstract:
This essay is about the teaching of preschool children. Teaching as a term is recently included in the preschool's curriculum and as it is a loaded concept in the preschool world, it affects the practice of preschool teachers. The purpose of this essay is to try to investigate what the concept of teaching means from the perspective of the preschool. My research questions are as follows: * What does teaching in preschool mean? * How is teaching done in practice at preschool? * What is good teaching and how is it created? To get answers to these questions, I have done participatory observations where I observed two experienced preschool teachers in their work with the children. This text is written in the form of an essay which is also seen as a research method. By starting from self-perceived situations that remain and gnaw at me, and reflect on these from different perspectives, I can develop my understanding and my practice when it comes to teaching in preschool. The essay discusses the introduction of the teaching concept into the world of preschool, which is considered problematic since the concept is often linked to the school's practice and to mediation education. Depending on how understanding of teaching as a concept is done, there are perceived differences affecting how the preschool teacher performs his or her teaching. The essay also discusses how different theories on homing processes and children's influence affect the teacher's teaching. It also appears that different teaching environments can be distinguished in preschool´s activities and these are created by the preschool teacher based on different theories of practice. The kind of teaching environment offered to children affects the cognitive content of the activity thus the quality of the teaching. Quality and measurability are also in the essay discussed in the context of preschool. One point of view that is highlighted is that the introduction of the concept of teaching and a more goal-oriented approach has to do with society's need for quality assurance. From a perspective of quality that is instead characterized by the ability to perform a good judgment, a more conscious understanding of teaching in the preschool becomes important. One of the conclusions is thus that the art of teaching in preschool has practical knowledge to do, which requires experience and ability to reflect in a thoughtful manner.
37
Jonsson, Johanna, and Hanna Wallin. "Utomhuspedagogikens roll för intresseskapande undervisning och ökad måluppfyllelse : Lärarperspektiv på utomhuspedagogikens potentialer i grundskolan." Thesis, Karlstads universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84361.
Full textAbstract:
Our purpose has been to explore how teachers' educate to influence their pupils' interests in biology and if outdoor education is considered to be a part of this. Also how this affects the pupils possibilities in achieving the goals in the nature science oriented curriculum. The purpose has been examined through qualitative interviews with teachers' who are teaching in the nature oriented subjects in compulsory school, and applies outdoor pedagogy. With a phenomenographic research approach, we were able to gain a deeper insight into the teacher’s individual perceptions of the phenomenon of outdoor learning versus students' interest in the content of the biology subject. The study shows that teachers' see a great value in taking note of students' experiences and prior knowledge and proceed from them in interest-creating teaching in biology. They use reality-based experiences and authentic learning situations as a way to create interest in the subject content. Outdoor lessons are highlighted by teachers' as a way to do this, where they experience benefits by giving students' the opportunity to experience and explore in a more sensory environment. Outdoor lessons also affect their participation and commitment to teaching. The teachers' believe that the practical elements in an authentic environment have an effect on students' ability to absorb the content and remember it, which in turn gives the student a greater chance of achieving the goals in the curriculum. Based on this, we believe that a recommendation for the application of outdoor lessons should be included in the school's governing document.<br>Vårt huvudsyfte är att bidra till ökad kunskap om utomhuspedagogikens potentiella roll att påverka elevers intresse för biologi och hur utomhuspedagogik kan hjälpa elever mot ökad måluppfyllelse. För att få perspektiv på hur utom-huspedagogik används i förhållande till annan intresseskapande undervisning valde vi också att undersöka hur lärare mer allmänt arbetar för att påverka ele-vernas intresse för biologi. Syftet har undersökts genom kvalitativa intervjuer av lärare i årskurs 1-9 som undervisar i grundskolans naturorienterande ämnen, med betoning på biologi, samt som aktivt tillämpar utomhuspedagogik. Med en fenomenografisk forskningsansats kunde vi få djupare insikt i lärarnas individuella uppfattningar om just fenomenet utomhuspedagogik kontra elevers intresse för innehållet i biologiämnet. Studien visar att lärare ser ett stort värde av att ta fasta på elevernas erfarenheter och förkunskaper och att utgå från dem i intresseskapande undervisning i biologi. De använder sig av verklighetsbaserade erfarenheter och autentiska lärsituationer som ett sätt att skapa intresse för ämnesinnehållet. Utomhuspedagogiken lyfts fram av lärarna som ett sätt att göra detta på, där de upplever fördelar genom att eleverna får möjlighet att uppleva och utforska i en sinnlig miljö. Utomhuspedagogiken påverkar också elevernas deltagande och engagemang för undervisningen. Lärarna menar att de praktiska momenten i en autentisk miljö ger effekt på elevers förmåga att ta till sig innehållet och komma ihåg det, vilket i sin tur ger elever större möjlighet att nå målen i kunskapskraven för biologi. Utifrån detta anser vi att en rekommendation för tillämpande av utomhuspedagogik borde finnas i skolans styrdokument.
38
Sundh, Roger. "Vilken teknikutbildning ska vi prata om, tycker du? : Om tekniklärare på gymnasiet och deras syn på sina kunskaper, undervisningsmetoder och ramfaktorer, avseende undervisning om artificiell intelligens, robotteknik och sakernas internet." Thesis, KTH, Lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-280876.
Full textAbstract:
En gymnasielärare i teknik i den svenska skolan påverkar och påverkas av samhället utanför skolans väggar. Samhällets digitalisering kan påverka tekniklärarens relativt stora möjligheter att välja det tekniska innehållet i kurserna, i olika grad. För att vara konkurrenskraftig i samhället behöver framtida tekniker ha goda kunskaper om de just för stunden aktuella teknikområdena och tidigare studier har visat att skolans resultat i hög grad beror av vilka kunskaper läraren har. I den här studien undersöktes tre tekniklärare på olika gymnasieskolor i Sverige, med avseende på synen på deras kunskaper i att undervisa om artificiell intelligens (AI), sakernas internet (Internet of Things - IoT) och robotteknik. Vidare studerades vilka undervisningsmetoder de avsåg att använda, samt vilka begränsande ramar de kunde se i detta uppdrag. Via enkät och intervjuer samlades data om frågeställningarna in. Rådata transkriberades och analyserades med utgångspunkt i Shulmans teori om Pedagogical Content Knowledge (PCK – ibland kallat ämnesdidaktisk kunskap på svenska) och även med stöd av ramfaktorteori och läroplansteori. Resultatet visar att de deltagande lärarna har behov av kompetenshöjning inom dessa tre teknikområden, samt att valet av undervisningsmetoder är beroende av de ramar som bland annat i form av tid och ekonomi påverkar undervisningen. Resultatet skiljer sig inte från liknande tidigare studier genomförda på lärare i grundskolan.<br>A technology teacher in the Swedish upper secondary school acts and is influenced by society outside the school walls. The digitalisation of society more or less influences how the technology teacher will choose the ways of implementing the curriculum, with respect to the technicalcontent of the courses. To be competitive in society, future technicians must have goodknowledge of the current technical areas, and previous studies have shown that the school's results largely depend on what knowledge the teacher has. In this study, three technology teachers at various upper secondary schools in Sweden were examined, regarding their view of their knowledge in teaching about artificial intelligence (AI), the Internet of Things (IoT) and robotics. The study also investigated their intended teaching methods and the framing factors they perceived when trying to perform this task. Through a survey and interviews, data on the issues were collected. Raw data were transcribed and analysed based on the theory of Pedagogical Content Knowledge (PCK), by Shulman and with the support of frame factor theory and curriculum theory. The results show that the participating teachers need more competence in these three technology areas, and that the choice of teaching methods depends on the resources provided, for instance in the form of time and finances. The results do not differ from similar previous studies conducted on primary school teachers.
39
Selhammar, Axel Gustaf Hadar. "Elevers intresse för Naturvetenskap : En överblick av elevers intresse för de naturvetenskapliga ämnena och intressets implikationer för undervisning." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-143594.
Full textAbstract:
Denna uppsats ämnar undersöka hur elevers intresse för naturvetenskap i skolan förändras under skoltiden. Den utvalda litteraturen omfattar artiklar skrivna i ett flertal länder och beskriver enkäter, intervjuer, två litteraturstudier samt två studier vilka analyserar elevers egna frågor om naturvetenskap insända till ett teveprogram samt en tidning om naturvetenskap för barn och unga. Sammantaget visar studierna att elevers intresse för naturvetenskap minskar under skolåren. Dessutom är nedgången i intresse större för kemi och fysik än för biologi. Elevers attityd gentemot naturvetenskap håller sig visserligen positiv i flera studier även om den minskar. Det visar sig också att elevernas intresse förskjuts, från ett fokus på zoologi och spektakulära naturfenomen mot frågor som rör den egna hälsan, kost och människokroppen. Många elever upplever dessutom naturvetenskapsunderisningen som tråkig och betraktar innehållet som irrelevant. Dessa två åsikter verkar dock vara sammanlänkade och det verkar som om det inte är innehållet självt som är problemet utan hur det framställs i skolan. Författarna i de utvalda studierna betraktar i stort sina resultat som samstämmiga med resultatet av andra studier internationellt och även om deras slutsatser bör tas med en nypa salt i hänsyn till svenska elever så bör lärare i vilket fall inse vikten av vilka effekter traditionella undervisningsmetoder och bristen på engagerande innehåll skulle kunna ha på deras elevers framtida yrkes och ämnesval.<br>This student thesis aims to investigate how students’ interest for science changes during the school years. The selected literature is comprised of articles written in a range of countries describing surveys, interviews, two reviews, as well as two studies who analyse questions sent in by children to a science magazine for kids, and a children’s television programme about science respectively. The studies show that students’ interest in science decreases over time during the school years. The loss of interest though, is greater in chemistry and physics than it is in biology. Students’ attitudes to science manages in some cases to stay positive, even though it steadily declines. There is also an observed shift in interest from zoology and spectacular nature phenomena toward topics involving health, diet and the own body. Many students tend to find most of their science teaching boring, considering large parts of the curriculum seemingly irrelevant. These two are connected however, and it seems that it might not be the content itself that is problematic, but instead the way in which it is presented. The respective authors seem to consider their results consistent with those presented by similar studies internationally and while the results should be taken with a grain of salt in relation to Swedish pupils, teachers should nevertheless be aware of the effects that may be caused by repetitive teaching methods and uninspiring curricula. Especially on the students’ future career and study choices.
40
Forsberg, Åsa. "”Folk tror ju på en om man kan prata” : Deliberativt arrangerad undervisning på gymnasieskolans yrkesprogram." Licentiate thesis, Karlstads universitet, Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-6890.
Full textAbstract:
Young male vocational students are in academia described as being less interested by politics and social issues and having less knowledge regarding democracy than other students. A culture of resistance is the appellation of the specific culture that emphasise the relations between young male vocational students. Deliberately arranged teaching with deliberate qualities has shown a positive impact on students’ learning as well as being a way of working with moral issues in school. The purpose of this study is to make researches into whether deliberately arranged teaching has an impact on the political and social interest amongst young male vocational students. A questionnaire was conducted before and after the Civics A (social studies) course. Individual interviews, where the students’ ways of expressing themselves in regards to politics and social issues were in focus, were carried out. The deliberately arranged teaching was conducted once a week during one academic year. The students were then responsible for the content as well as ensuring that they abided by the set rules for the conversation. Limited alterations regarding the students’ interest for politics and social issues were identified in the questionnaire. However, the interviews revealed that some of the students have changed their way of looking at politics and their interest has increased. The culture of resistance that usually distinguishes the behaviour of vocational students in regards to core subjects was not found as a dominating factor. The students taking part in focus groups expressed a positive response to the deliberately arranged teaching stating it was the part of the course they enjoyed the most. To be able to express their views and listen to others was highly appreciated by the students who described themselves as serious and ambitious during classes. The teachers felt that this teaching style meant that there was a focus on relations and that the didactic question about content in the course were more complicated to execute.
41
Gradin, Andreas. "Flexibelt foto : användningen av läromedel i gymnasieskolans kurser i fotografisk bild." Thesis, Umeå University, Creative Studies (Teacher Education), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1492.
Full textAbstract:
<p>Detta examensarbete är en studie som handlar om läromedel och läromedelsanvändning i undervisningen i gymnasieskolans kurser i Fotografisk bild. Examensarbetet är av alternativ art och innehåller två delar. Dels en skriftlig rapport om användningen av läromedel, och dels ett eget framställt digitalt läromedel avsett för dessa kurser. Syftet med studien var att undersöka huruvida vissa observationer i de praktisk estetiska ämnena stärks; som till exempel att lärare sällan eller aldrig använder läromedel, samt vad detta i så fall kan bero på. Jag ville även utreda vilka attityder elever och lärare hade kring dessa frågor samt hur man ser på datorn som hjälpmedel i undervisningen i Foto. Resultaten från mina intervjuer bekräftade många av de förutfattade meningar jag haft sedan tidigare. De lärare jag haft kontakt med använder i princip inte tryckta läromedel, både av ekonomiska och pedagogiska skäl. De har däremot börjat anamma den digitala tekniken mer och mer, och datorn är idag en naturlig del av undervisningen. Det digitala läromedel som jag utvecklat fick ett gott mottagande av såväl elever som lärare.</p>
42
Christersson, Theres. "Yngre elevers motivation till skolbloggsskrivande." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13341.
Full textAbstract:
Detta examensarbete visar på vilka faktorer somyngre elever finner motiverande när det kommer till att skriva en skolblogg. Undermin senaste verksamhetsförlagda utbildning genomförde jag projektet skolblogg.Alla elever i åk 5 fick starta varsin skolblogg. Under mina fem veckors praktikså observerade jag att eleverna tyckte detta var ett roligt sätt att arbeta på.Jag har intervjuat 12 av eleverna i denna klass för att ta reda påmotivationsfaktorerna till skolbloggsskrivandet. De faktorer som jag kom framtill är: att andra kan läsa, att få göra något nytt och annorlunda, att få mertid med datorn, att få skriva, att kunna läsa klasskompisarnas skolbloggar, attfixa med designen mm. Kunskap om elevers motivation får oss lärare att förståeleverna bättre vilket i sin tur leder till att vi kan anpassa undervisningen.Förhoppningsvis kan detta arbete leda till att lärare kan få en insyn iskolbloggen som undervisningsmöjlighet och bidra till en förståelse för attInternet ger oss den möjligheten.<br>This thesis demonstrates thefactors that young pupils find motivating when it comes to writing a schoolblog. During my last teacherpractice I introduced school blogs to all the students in year 5. The studentsworked with the blogs for five weeks and I observed that the majority of thestudents really enjoyed this teaching method. I haveinterviewed 12 students in the class to find out what the factors of theirmotivation were about working in this way. I found out that the factors thatmotivated the students the most was: the importance of multiple readers, thefact that they got to do something different and exiting, to get more time withthe computer, to write, to read their classmates blogs and to play around withthe design and layout of the blog etc. Thisinformation will help teachers to understand what students find motivating aboutwriting school blogs and also to understand that we have good use of the differentpossibilities that the Internet can offer us in the way of finding new methodsto teach.
43
Zary, Nabil. "Virtual patients for education, assessment and research : a web-based approach /." Stockholm, 2007. http://diss.kib.ki.se/2007/978-91-7357-272-9/.
Full text
44
Ejder, Alina, and Sanna Karlsson. "Högstadieelevers upplevelse av sex- och samlevnadsundervisning : en intervjustudie." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-15439.
Full textAbstract:
En god sex- och samlevnadsundervisning i skolan är central för att ha möjlighet att utveckla en god hälsa, vilken dock enligt tidigare forskning har visats vara av bristande kvalitet. Syftet med studien är att undersöka högstadieelevers upplevelse av sex- och samlevnadsundervisningen på deras skola, med fokus på pedagog ledda lektioner. Studiens metod var en kvalitativ intervjustudie, där sex högstadieelever intervjuades individuellt. Resultatet visade att eleverna upplevde att undervisningens innehåll inte tillgodosåg deras behov fullt ut, då det lades för stort fokus på risker och faktabaserad kunskap. Det som eleverna ville veta mer om var sådant som kunde kopplas till samlevnad samt gjorde eleverna mer delaktiga i undervisningen, vilket de i stort upplevde att de inte var. Eleverna värdesatte undervisning som relaterade till deras vardag och verklighet. Internet framkom vara den främsta informationskällan för att skaffa kunskaper om sex och samlevnad och beskrevs som den källa som i första hand användes. Eleverna menade även att relationer var betydelsefullt i lärande om sex och samlevnad. Studiens slutsatser tryckte på att eleverna ska vara centrerade och i fokus i undervisningen, för att tillgodose deras behov av kunskaper samt delaktighet. Då internet visades vara den främsta kunskapskällan av sex och samlevnad, bör skolan använda sig av elevernas vana av internet i undervisningen. Det finns även anledning för skolan att ha relationer i åtanke, mellan såväl pedagoger och elever som eleverna i klassen.<br>A good sex-education in school is crucial for having the possibility to develop a good health, which though has been shown to be lacking in quality. The aim of the study is to examine high school students’ experiences of sex-education in their school with a focus on teacher led lectures. The study method was a qualitative interview study, where six high school students were interviewed individually. The result showed that the students experienced that the content of the sex-education did not meet their needs to the fullest, because there was too much focus on risks and fact-based knowledge. What the students wanted to know more about was topics related to coexistence and also made them more participant, which in generally they felt like they were not. The students valued education that related to their daily life and reality. Internet showed to be the primary source of information to get knowledge about sex and coexistence and was described as the firstly used source. The students also meant that relations with others was crucial when learning about sex and coexistence. Conclusions of the study pressures the students to be centered and the actual focus of the education, to meet their needs of knowledge and participation. Internet showed to be the primary used source of information of sex and coexistence content the school therefore should make use of it and integrate use of Internet in the education process. There are also reasons for the school to have relations in mind, between educators and students as well as students in classes.
45
Erös, Maria. "Undervisning i naturkunskap, demokratiuppdraget och interkulturell pedagogik : Kan en interkulturell pedagogik öka intresset och motivationen för ämnet naturkunskap bland elever på samhällsprogrammet?" Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-9463.
Full textAbstract:
Since studies points out declining interest in science among students in Swedish schools, I have in this paper chosen to examine how some students at the Social Science Programme are experiencing the lessons in Natural Science and how to make lessons more interesting according to these students. The purpose of this study was to gain a greater understanding of how teachers would develop new perspectives and tools to make lessons in Natural Science more interesting. I also wanted to investigate whether an intercultural perspective could be a possible tool to increase students’ interest and motivation. As a theoretical framework, I have assumed Vygotskij's sociocultural perspective, Habermas's theory of deliberative conversations and an intercultural perspective. Through a qualitative approach, I conducted interviews with students and teachers. The main results showed that students felt that natural Science lessons were too theoretical and undemocratic and that they wanted to have more student interactions, such as discussions and group works. One problem highlighted was the fear of saying the incorrect thing or for the teacher to reveal incompetence. The conclusion is that the students wanted to have more practical aspects of teaching, which can be relatively simple and that an intercultural education would benefit the school's democratic mandate, encourage more students' preferences of learning strategies and enable more students through more secure environment where everyone feels included.
46
Hademalm, Madeleine, and Rebecka Eriksson. "Barns intresse för matematik : En studie i två klasser i årskurs sex." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-7847.
Full textAbstract:
<p>När vi har varit ute i olika skolor har vi sett tydliga spår hos elever att deras intresse för matematik minskar ju högre upp i åldrarna eleverna kommer. Vi har även observerat många olika typer av lärare och undervisningsstilar. Syftet med arbetet är därför att titta närmare på hur intresset ser ut i två klasser i årskurs sex på två olika skolor samt titta på vilka faktorer som påverkar intresset hos eleverna. För att ta reda på detta har vi utfört enkätundersökningar i de olika klasserna. Utifrån svaren från enkäterna valde vi ut fyra elever i varje klass för intervjuer, hälften som enligt enkäterna tyckte om matematikämnet och hälften som inte tyckte om det. Genom den här undersökningen kunde vi se att intresset i de två klasserna ser väldigt olika ut. Orsaken till detta kan vara att i den ena klassen var undervisningen mer varierande och läraren har en utbildning inom matematikämnet.</p><br><p>When we have been out in different schools we have seen traces that the pupils’ interest in mathematics is decreasing when they reach the higher school grades. We have also observed many different kinds of teachers and teaching styles. Our purpose with this study is to look closer into how the interest seems to be in two classes, both in the sixth grade, and determine which factors may be behind the decreasing interest in mathematics among the students. To obtain knowledge about this, we conducted surveys in the classes. Then, we chose four pupils from each class, based upon the result of the survey, two in each class who like mathematics and two in each class who do not. The result of this study shows that interest in mathematics differs in the two classes. Underlying reasons for this might be varying methods in teaching and the teacher’s qualification.</p>
47
Roos, Bertil. "ICT and formative assessment in the learning society." Doctoral thesis, Umeå : Department of Education, Umeå University, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-477.
Full text
48
Fryksenius, Joacim. "Förskollärares ”frirum” i undervisning om naturvetenskap och teknik : En fallstudie av förskolors dokumentationsarbete i jämförelse med centrala styrdokuments krav på dokumentation." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73147.
Full textAbstract:
Based on Berg's (2003) model for document analysis with a supplementary interview of preschool manager, this study examined how far there is an unused space in science and technology at preschools. The study also aims to investigate how documentation work is governed by external and internal borders. The study was conducted at two municipal preschools in central Sweden and was based on the School Act and the preschool's curriculum (Skolverket, 2016) and local documentation in the form of a work plan from both preschools and a common systematic quality report. The documentation was compared to each other and supplemented with an interview to make its external and internal borders visible and examine whether there was an unused space. The result shows that there are many requirements for what the documentation in the preschool should contain and how the documentation work should be carried out. The preschools work with a prioritized development area that can be problematic for the documentation work regarding other goals. The documentation shows a clear structure for how and what should be documented in the operations, both from the requirements of the curricula and the management. In the teaching of science and technology, we can instead find out that there is an unused space based on the documentation, but more research is needed on the subject in order to ensure that this is actually the case.
49
Tammi, Hanna, and Rebecca Kaya. "Är det rimligt? : - En kvalitativ studie om hur källkritik tillämpas i grundskolan F-3." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44262.
Full textAbstract:
Source criticism and information search is a major part of digital competence according to Skolverket (2018). The purpose of this study is to reach a deeper understanding in how education about source criticism and information search look like in grade F-3. By interviewing six teachers (F-3), an increased understanding has been reached about how these teachers treat source criticism and information search in education. This study has been made through a qualitative research method, and through a pragmatic perspective. The study shows that the teachers think that processing knowledge in source criticism and information search is part of daily education, and that these concepts should be highlighted at an early age. The study also shows that neither source criticism nor information search are bound to specific subjects, instead they are occurring in different learning activities. The teachers wish for competence development in source criticism and digital media to promote good teaching.
50
Lindberg, Tobias. "Interaktion i klassrummet." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Avdelningen för för interaktion och systemdesign, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-1383.
Full textAbstract:
I den här rapporten beskrivs hur elever mellan åtta och tolv år upplever användningen av datorn och Internet i skolan. Genom att studera användningen av Internet med hjälp av intervjuer, deltagande observationer och informella samtal har författaren i den här rapporten valt att utifrån elevernas perspektiv beskriva deras situation. Utifrån den etnografiska studie och de konstruktionistiska teorier författaren gjort utnyttjas sedan erfarenheter från utbildningstiden för att försökta skapa ett koncept om hur ett framtida klassrum skulle kunna komma att se ut. Undersökningar har gjorts om hur information, kunskaper och erfarenheter utbyts i klassrummet och vilken betydelse det har för användningen av Internet. Men även hur elevernas själva utvecklas och skapar sig ett kritiskt tänkande och att lära sig sortera, för dem, relevant information. Jag har även studerat hur lärarens roll förändras och hur det påverkar undervisningskulturen. Då eleverna arbetar med uppgifter som de själva skapar sökstrategier för, hittar information till och slutligen gör val som påverkar hur de vill gå vidare med uppgiften. Allt detta sammanfattas sedan i en designvision om hur ett klassrum skulle kunna stödja datoranvändningen och sudda ut gränsen mellan den och den traditionella läromedelsundervisningen.