To see the other types of publications on this topic, follow the link: Internetbanker.
Dissertations / Theses on the topic 'Internetbanker'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 27 dissertations / theses for your research on the topic 'Internetbanker.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Andersson, Kerstin, and Jimmy Delwér. "Internetbankers användbarhet : en kvalitativ användaranalys av Föreningssparbankens och Skandiabankens Internetbanker." Thesis, University West, Department of Economics and Informatics, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-513.
Full text
2
Banffy, Frida, and Hanna Wirén. "Litar du på din internetbank? : Effekterna av förtroende för acceptansen av internetbanker." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21717.
Full textAbstract:
Syfte: Syftet med denna studie är att genom en kvantitativ undersökning skapa förståelse för olika dimensioner av förtroende för internetbanker. Detta gör vi genom en replikerande studie av Suh och Han’s undersökning från 2002. Metod: Vår studie är baserad på en kvantitativ forskningsmetod i form av en webbaserad enkätundersökning. Enkäten skickades ut till ungefär 380 personer som gav oss 150 representativa svar tillbaka. Det empiriska materialet analyserades sedan i statistikprogrammet SPSS där det genomfördes tre analyser: korrelationsanalys, faktoranalys och klusteranalys. Resultat & Analys: Resultatet visar att förtroende är den högst aktuella egenskapen för att kunder ska använda internetbank. Modellen TAM visas även vara aktuell, där användarvänligheten och nyttan påverkar attityden betydligt. Förslag till vidare forskning: Studien gör en undersökning där modellen TAM är aktuell med en förlängning vilket är förtroende. Det skulle vara intressant att testa denna modell på en annan marknad och se om verkligen förtroendet är lika aktuellt på en ”icke känslig” marknad. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar med vetskap om att förtroende är en avgörande faktor för acceptansen av internetbanker. Även att hur användaren upplever internetbankens hemsida, huruvida de kan göra det som de vill på den aktuella sidan. Nyckelord: Kundförtroende, internetbanker, TAM.
3
Huang, Emil, and Stephanie Montgomery. "Svenska renodlade Internetbanker i det finansiella systemet." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-27805.
Full textAbstract:
Syfte: Att undersöka svenska renodlade Internetbanker - “PPI-banker”, och utefter deras strategi studera deras lönsamhet samt om de utgör risker för den finansiella stabiliteten. Teori: Tidigare forskning kring PPI-banker har påvisat varierande resultat och fokus har skiftat från PPI-bankernas prestation till deras påverkan på den finansiella stabiliteten. Det teoretiska perspektivet vidgas med traditionella teorier kring bankers strategier och risker. Riskerna som behandlas är främst likviditetsrisk samt risker för stabiliteten i det finansiella systemet. Metod: Studien har genom blandad strategi, med kvantitativ metod för datainsamling och en kvalitativ analys studerat svenska PPI-banker. PPI-bankerna har jämförts mellan varandra men även som grupp mot de fyra svenska storbankerna för att studera strategi och prestation på marknaden. Med hjälp av teori gällande strategier, traditionell bankteori och tidigare forskning inom PPI-banker har en jämförande studie med en tvärsnittsdesign genomförts. Empiri: Resultatet visade att de svenska PPI-bankerna var lönsammare än de svenska storbankerna mellan år 2007 och 2014 men att PPI-bankerna uppvisade stora skillnader sinsemellan sett till deras strategier. Slutsats: PPI-bankerna tar kapital från storbankerna, men det beror inte på att de erbjuder en mer förmånlig ränta än storbankerna. De investerar inte i riskfyllda investeringar då vissa av PPI-bankerna i stället bedriver företagsfinansiering genom bland annat leasing och factoring. Det konstaterades även att PPI-strategin inte ansågs lämplig för de svenska Internetbankerna.<br>In recent years Pure Play Internet-banking as a strategy has become increasingly competitive towards traditional benchmark banks. At the same time a Swedish bank released a report where they were concerned about the traditional benchmark banks in Sweden losing capital on the deposits market. The problem is that PPI-banks with their strategy - lower costs and favorable interest rates - can grow rapidly on the deposits market. This results in liquidity surpluses which have to be invested to cover the increased capital cost from increased deposits. At first, this essay aims to study if PPI-strategy leads to better performance than traditional banks with physical branches, seen to ROE and ROA. This essay will also study if the Pure Play Internet-banks (PPI-banks) in Sweden are increasing their market shares on the deposits market and if their favorable interest rates are the cause. At last, this essay will discuss what risks the PPI-banks can pose to the Sweden’s financial stability. The results shows that PPI-banks in Sweden did increase their market shares on the deposit market between 2007 and 2013, but it was not because of their favorable interest rates as proposed by researchers within the field (DeYoung 2005; Arnold & Van Ewijk 2011). Further they performed better than benchmark banks, seen to ROE and ROA, but there were some differences in the strategies between the banks. This study concludes that PPI-banks in Sweden did not perform better because of the PPI-strategy but because of their different strategies and investing activities.
4
Karlsson, Patrik, and Jonas Mårtensson. "Internetbankanvändares kunskap och vanor : användarnas inverkan på den egna datorns säkerhet." Thesis, University West, Department of Economics and Informatics, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-515.
Full text
5
Mansouri, Zia. "Governing innovation : internet and renewal in Swedish banks /." Göteborg : School of Business, Economics and Law, Göteborg University, 2008. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=016398666&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.
Full text
6
Sandberg, David, and Robin Lagerström. "Internetbank - risker och möjligheter." Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-728.
Full textAbstract:
<p>Fler och fler människor får tillgång till Internet och antalet Internetbanksanvändare ökar ständigt. Internet möjliggör en ny miljö för bankärenden som kan utnyttjas för att utveckla nya erbjudanden. När bankkunderna börjar utföra sina bankärenden via Internetbanken förändras bankernas sätt att kommunicera med kunden. Om tekniken används på rätt sätt förbättras företagets möjlighet att behålla kunder. Det finns dock en osäkerhet hos vissa kunder att använda Internetbanken och högre krav ställs på kunden att kunna utnyttja den nya tekniken.</p><p>Idag finns banker som erbjuder sina tjänster via både bankkontor och Internetbank, men även banker som enbart driver sin verksamhet genom Internetbank. I denna uppsats undersöks banker som har såväl bankkontor som tjänster genom Internetbank. Vi har valt att undersöka kundrelationen ur ett bankperspektiv för att beskriva hur banken har agerat efter införande av Internetbank. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur Internetbanken har bidragit till att utveckla bankers erbjudande och analysera hur kundrelationerna har påverkats. Uppsatsen har genomförts genom att utföra kvalitativa intervjuer med bankpersonal som har erfarenhet och kunskap om kundrelationer och Internetbanken. Intervjuer har även gjorts på de olika bankernas kundtjänst för få en bättre uppfattning om hur kundtjänst och kassa har påverkats. Vi har valt att undersöka Nordea, SEB och Västmanlands Provinsbank. Samtliga banker är belägna i Västerås.</p><p>Resultatet av uppsatsen är att kommunikationen mellan kunden och banken har påverkats genom införandet av Internetbanken. Tidigare var mötet mellan kund och bankpersonal vanligare. Nu satsar bankerna på kundrådgivningsmöten där de har för avsikt att bygga upp ett förtroende för kunden genom god service. Internetbanken har även medfört att kunderna till stor del kan uträtta många bankärenden själva, vilket gör att kunderna mer sällan behöver besöka sitt lokala kontor.</p>
7
Hermann, Emma, and Josefin Englund. "Kundens relation till internetbanken – en förtroendefråga? : - En kvantitativ studie av faktorer som påverkar förtroendet för internetbanken utifrån kundens perspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-32341.
Full textAbstract:
SAMMANFATTNING – ”Kundernas relation med internetbanken - en förtroendefråga?” DATUM: 5 juli, 2016 NIVÅ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS INSTITUTION: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola FÖRFATTARE: Josefin Englund Emma Hermann TITEL: Kundernas relation med internetbanken - en förtroendefråga? HANDLEDARE: Cecilia Lindh NYCKELORD: Enkät, förtroende, internetbanken, kompetens, rykte, säkerhet, tillfredsställelse FRÅGESTÄLLNING: Hur påverkar begreppen säkerhet, tillfredsställelse, kompetens och rykte kundernas förtroende för internetbanken? SYFTE: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida säkerhet, tillfredsställelse, kompetens och rykte har ett samband med förtroende för internetbanken, sett från kundernas perspektiv. Detta för att därefter studera i vilken ordningsföljd begreppen i samband med kundernas förtroende för internetbanken hamnar. METOD: Studien utgår från en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. En enkätundersökning har utförts där 1265 svar samlats in. Resultatet av den insamlade empirin testas med hjälp av ett statistiskt test för att se vilka samband begreppen säkerhet, tillfredsställelse, kompetens och rykte har till förtroende för internetbanken. RESULTAT Resultatet av studien visar att begreppen säkerhet, tillfredsställelse, OCH SLUTSATS: kompetens och rykte alla har statistiska samband med kundernas förtroende för internetbanken. Det begrepp som har störst påverkan på kundernas förtroende för internetbanken är säkerhet. Näst störst påverkan har begreppet tillfredsställelse och därefter kommer bankens rykte. Det begrepp som har minst påverkan är kompetens.
8
Nguyen, Ho Jimmy. "Tjänsten Internetbank på svenska marknaden." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-20818.
Full textAbstract:
Sammanfattning Titel: Tjänsten Internetbank på svenska marknaden Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Jimmy Nguyen Ho Handledare: Jens Eklinder Frick och Jonas Molin Datum: oktober 2015. Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra till ökad förståelse för hur svenska banker kan förbättra kundtillfredsställelsen med tjänsten Internetbank genom användbarhet, användarvänlighet och förtroende. Min uppsats är uppbyggd på en deduktiv ansats. Det vill säga att jag började med att få fram en teori genom vetenskapliga källor för att vidare jämföra den med empirin som samlades in genom intervjuer. Genom att jämföra teorin och empirin med varandra kunde jag skapa en analys där jag bland annat diskutera om både likheter och skillnader. Problemet som svenska banker måste lösa är att det fortfarande finns bankkunder som inte använder sig av Internetbank. Detta problem är stort och måste lösas eftersom det leder till att bankerna har svårt att få tillbaka pengar som har investerats. Anledningen till att bankerna möter detta problem är för att bankkunderna inte känner sig tillfredsställda med Internetbanken. För att kunna lösa problemet, att övertala bankkunderna att använda Internetbanken, så måste bankerna förbättra kundernas tillfredsställelse med Internetbank så att deras kunder blir Internetbankanvändare. Det jag har kommit fram till är att bankerna, med hjälp av användbarhet, kan förbättra kundernas tillfredsställelse med Internetbanken genom att erbjuda tjänster som förbättrar snabbhet, bekvämlighet, engagemang och upplevelse. Bankerna utgår från användarvänlighet för att skapa en enkel och lättbegriplig design på Internetbanken. Med hjälp av bra kundförtroende kan bankerna förbättra kundernas tillfredsställelse med Internetbanken genom att reducera säkerhetsrisken, visa integritet och välvilja.
9
Rosenberg, William, and Daniel Engh. "Inloggning på internetbank, för synskadade." Thesis, Uppsala universitet, Informationssystem, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-276331.
Full text
10
Bengtsson, Frida, Josefin Bylander, and Dzejna Seta. "Brister i användbarheten på en Internetbank." Thesis, Halmstad University, School of Information Science, Computer and Electrical Engineering (IDE), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-880.
Full textAbstract:
<p>Inom bankbranschen har IT blivit ett betydelsefullt verktyg för att uppnå en ökad kvalitet på service och tjänster. För att företag ska kunna skapa en konkurrensfördel gentemot andra företag inom samma bransch, krävs det en förståelse för vilka problem som finns idag och som leder till försämrad användbarhet. Syftet med denna studie är att identifiera de brister som är väsentliga ur ett användbarhetsperspektiv för en Internetbank, samt identifiera enskilda funktioner som fungerar sämre ur en användbarhetssynpunkt. Med hjälp av teoretiska ramar har vi genomfört en kvantitativ enkätundersökning på Swedbanks Telefon- och Internetbank. Resultaten av denna enkätundersökning har pekat på de brister som användarna upplever på Internetbanken. Dessa brister är bland annat relaterade till gränssnittet, brist på god dialog, svårigheter med att lära in och memorera funktioner, brist på tydlig feedback till användarna, samt navigeringen. Vidare identifierade vi med hjälp av respondenterna enskilda funktioner som upplevs som problematiska i vissa avseenden. Det handlar bland annat om funktioner som att köpa, sälja och byta fonder, kapitalförsäkringar, överföringar/betalningar, stående överföringar, pensions¬sparande samt historik.</p><p>Vår slutsats är Swedbank har de resurser som krävs för att utveckla en väl fungerande Internetbank. Vi anser att företaget lyckats skapa en Internetbank med generellt sett hög användbarhet. Därmed är de brister som vi identifierat inte alltför kritiska, men dock förekommande. Vi tycker dock inte att småfel bör ignoreras, utan ansvariga bör vidta åtgärder för att kontinuerligt förbättra Internetbanken och dess befintliga funktioner.</p>
11
Alex, Johan. "Business Navigator : Användarcentrerad utveckling av framtidens internetbank." Thesis, Uppsala University, Division of Human-Computer Interaction, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-120203.
Full textAbstract:
<p>This thesis deals with an iterative user-centered IT-development project in a bank setting. The aim is to present a solution for deployment of future Internet banking for small businesses. The project features a design of IT-related concepts and ideas with a strong emphasis on scenario-based design and the usage of patterns as a documentation tool.</p><p>The project plan featured an iterative framework and was carried out by a group of designers in collaboration with a reference group representing the future users of the system. This group consisted of company managers and bank employees, all from the small town of Åtvidaberg in Sweden.</p><p>The method used in the development process was Scrum. A total of three sprints were completed with user meetings at the end of every sprint. In these meetings, focus groups were utilized to obtain information from the users. Throughout the process patterns were used to document important concepts and ideas as well as to create project outlines. In meetings with the reference group there was extensive usage of scenario based design.</p><p>The outcome of the project was a prototype demonstrating some of the desired functions in the future software as well as a large pattern map showing the entire project as a whole with all the concepts and ideas that were discovered during the process.</p><p>Patterns were successfully used for documentation as well as development and helped to enhance the communication within the group of designers. Also, scenario based design worked well in the context to bridge the gap between developers and users throughout the project.</p>
12
Nilsson, Daniel. "Transactions in cyberspace : the continued use of Internet banking /." Stockholm : Economic Research Institute, Stockholm School of Economics (EFI), 2007. http://www2.hhs.se/efi/summary/739.htm.
Full text
13
Gripple, Johan, and Anders Ohlsson. "Retorik och semiotik i reklam : En jämförelse mellan tidningsannonser och internetbanners." Thesis, University West, Division of Media Production, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1592.
Full textAbstract:
<p>Advertising is something that we get in touch with on a daily basis and more or less everywhere. Advertising is used in different mediums, such as magazines, television, radio, internet, cellphones et.c. The aim of the present study is to find out if there are any recurrent dissimilarities how advertising is constructed among the mediums regarding rhetorical and semiotical theories. Two different mediums have been chosen for a comparison, printed advertisments versus internetbanners. The study has been based on a total of ten qualitative image analyses. To get a spread among the input material regarding the adverts, five different types of businesses have been chosen from a set of criteria that has been decided for this specific study. From every type of business, one advertisment from magazines or newspapers and one type of internetbanner have been chosen and have resulted in a total of five pair of matches which has been analyzed with an image analysis model. The result of this study clearly showed that there are recurrent dissimilarities among the two analyzed mediums. Adverts in magazines or newspapers contained generally more text than the internetbanners did, the adverts in papers also used more arguments than the internetbanners. The result also showed that the adverts in the papers contained more rhetorical figures than the internetbanners did. One potential reason why there were less text in the internet banners may be due to the phenomena called Banner blindness and the differences of the mediums.</p><br><p>Reklam är något vi kommer i kontakt med dagligen mer eller mindre överallt. Den återfinns i olika medier, såsom tidningar, TV, radio, internet, mobiltelefoner etc. Målet med denna undersökning är ett ta reda på om det finns några återkommande skillnader i hur reklam utformas i olika medier, utifrån retoriska och semiotiska teorier. Två skilda medier har valts ut för en jämförelse, tidningsannonser och internetbanners. Undersökningen har baserats på totalt tio kvalitativa bildanalyser. För att få en spridning på analysmaterialet har fem olika branscher valts ut efter uppsatta urvalskriterier. Från varje bransch har en utvald annons från tidningar respektive internet bildat fem parmatchningar som har analyserats med hjälp av en bildanalysmodell. Resultatet av undersökningen visade konkret att det finns återkommande skillnader eftersom tidningsannonserna innehåller mer text och fler argument än internetbanners. Vidare finns det också en skillnad mellan medierna då tidningsannonser har en tendens till att innehålla fler retoriska figurer än vad internetbanners gör. En möjlig anledning till att det var mindre text i internetbanners skulle kunna härledas till fenomenet Banner blindness likaså skillnaderna som finns mellan medierna.</p>
14
Maliqi, Agon, and Henric Persson. "Vilka aspekter påverkar nöjdhet hos internetbanksanvändare?" Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9886.
Full text
15
Josefsson, Erik, Malin Hagelberg, and Lukas Älverdal. "Hur varumärkeslojaliteten påverkas av att konsumenten får utföra självservice : En kvantitativ studie applicerad på användandet av internetbank." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för marknadsföring (MF), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35444.
Full textAbstract:
Syfte: Syftet är att förklara hur tillfredställelse, förtroende och engagemang inverkar på varumärkeslojalitet i en kontext av självservice. Hypoteser: Följande hypoteser är uppsatta av författarna: H1: Tillfredställelse har en inverkan på konsumentens varumärkeslojalitet i en självservicekontext. H2: Förtroende har en inverkan på konsumentens varumärkeslojalitet i en självservicekontext. H3: Engagemang har en inverkan på konsumentens varumärkeslojalitet i en självservicekontext. Teori: Varumärkeslojalitet; tillfredställelse, förtroende och engagemang. Metod: Enkätundersökning Slutsats: Hypotes1 kan utifrån den här studien accepteras. Hypotes 2 kan utifrån den här studien accepteras. Hypotes 3 kan utifrån den här studien accepteras.<br>Purpose: The purpse is to explain how satisfaction, commitment and engagement affect on brand loyalty in a self-service context. Hypothesis: The following hypthesis are set up by the authors: H1: Satisfaction have an affect on the consumers brand loyalty in a self-service context. H2: Commitment have an affect on the consumers brand loyalty in a self-service context. H3: Engagement have an affect on the consumers brand loyalty in a self-service context. Theory: Brand loyalty; satisfaction, commitment and engagement. Methodology: Survey study Conclusion: Hypothes 1 may from this study be accepted. Hypothesis 2 may from this study be accepted. Hypothesis 3 may from this study be accepted.
16
Andersson, Amanda, Maria Brambeck, and Emelie Edberg. "Commitment Issues : En kvantitativ studie om commitment i relationen mellan kund och bank." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-33042.
Full textAbstract:
Commitment Issues? – En kvantitativ studie om commitment i relationen mellan kund och bank Frågeställning Hur upplever kunden commitment i relationen till banken och Internetbanken? Hur kan banken agera för att påverka kundens commitment? Syfte Studien syftar till att undersöka commitment i relationen mellan kund och bank för att dra slutsatser kring vikten av kundens commitment. Vidare är syftet att undersöka påverkansfaktorerna förtroende och misstro samt bankens och Internetbankens påverkan på commitment. Metod För att undersöka kundernas upplevda commitment genomfördes en kvantitativ studie med hjälp av en Internetbaserad enkät som besvarades av 1 265 svensktalande respondenter. Slutsats Kundens commitment är influerat av relationen till banken och hur bankens commitment upplevs. Banken har således möjlighet att stärka kundens commitment genom att visa engagemang och kommunicera på ett personligt sätt, för att tydliggöra att kundens behov och intresse är främsta prioritet. Förtroende är en viktig grundsten i relationen mellan bank och kund, vilket ligger till grund för commitment. Om en kund däremot känner misstro för banken är benägenheten att byta bank större. Commitment till Internetbanken är nära kopplat till kundens commitment till banken. Stärkt commitment till banken stärker commitment till Internetbanken och vice versa.<br>Commitment Issues? – A quantitative study about commitment in the relationship between the customer and the bank Research questions What is the customer perception of commitment in the relationship with the bank and online bank? How should the bank act to influence customer commitment? Purpose The study aims to explore the concept of commitment in the relationship between the customer and the bank. The paper also examines the influence of trust, distrust and online banking on customer commitment and gives direction for how Swedish banks should conduct their business in order to build commitment. Method In order to explore customers perceived commitment, a quantitative study was carried out using an online survey which was conducted by 1 265 Swedish speaking respondents. Conclusion The perceived commitment is influenced by the relationship with the bank. It is influenced by the manner of communication, personalization has proven effective to show customers that their needs and interests are prioritized. Customers generally have a higher level of commitment when they feel valued by the bank. Trust is the main pillar in the relationship between the bank and the customer, which is the foundation of commitment. Distrust on the other hand increases the likelihood that the customer will switch to an other bank branch. The commitment to financial services online is closely related to the commitment to the bank branch. A strong commitment to the bank creates a strong commitment to the online bank, and vice versa.
17
Green, Rebecka, and Cecilia Johansson. "Bankkontorens existens : en studie om online-bankings påverkan på fysiska bankkontor." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-14448.
Full textAbstract:
Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera hur framfarten av online-banking påverkar de fysiska kontoren. Metod: Vår studie har genomförts med en kvalitativ metod och en abduktiv ansats. Valet av datainsamlingsmetod resulterade i semistrukturerade intervjuer. Urvalet för respondenterna har varit litet med bara 9 respondenter. Respondenterna valdes strategiskt och utefter vad som fanns att tillhandahålla. Vi använder både personal på bankkontor och bankkunder. Teoretiskt referensram: Utgångspunkten för vår studie är tidigare genomförd forskning på relaterade ämne. Även beslutsteorier och forskning om hur individer reagerar på förändring har legat till grund för vår studie. Dessutom använder vi oss av teorin diffusion of an innovation. Slutsats: Resultatet av denna studie blev att vi identifierade ett cirkulärt händelseförlopp när det gäller förhållandet mellan online-banking och bankkontor. Utefter analyser av de semistrukturerade intervjuerna kom vi även fram till att de fysiska bankkontoren fortfarande behövs både ur kunders och bankers perspektiv.<br>Purpose: The purpose with this study is to identify how the online-banking services has a impact on the physical branch offices. Methodology: The research strategy for our study has been of a qualitative nature and with a abductive approach. We have been using semi-structured interviews to collect our empirics. Our selection of respondents is fairly small with only 9 respondents. There has been an strategic selection of respondents. We are using both staff at branch office and banking customers. Theoretical Approach: The base for our study is earlier research on similar subjects. We have also been using decision making theories and proven research about how individuals react on changes. Furthermore, we are using the diffusion of innovation theory. Conclusions: The result of our study is that we identified a circular course of event that describe the relationship between online-banking services and bank offices. The analysis that was made on the semi-structured interviews shows that the branch offices still is desirable both from customers and from banks.
18
Gustafsson, Fredrik. "Ett besök på det lokala Internetbankkontoret : En studie om decentralisering av Handelsbankens webbtjänst." Thesis, Linköping University, Department of Computer and Information Science, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-15953.
Full textAbstract:
<p>"Handelsbanken är en av nordens största banker med ett gott rykte och nöjda kunder, vilket studien även visat. Bankens märkesvärde grundar sig på en decentraliserad organisation, där varje kontor ansvarar för kunderna i sitt eget närområde och arbetar aktivt för att ha så nöjda kunder som möjligt. Eftersom varje kund tillhör ett visst kontor skapas ofta en relation till personalen på det kontoret och en känsla av tillhörighet uppnås. Många kunder upplever mindre och mindre av denna relation efter att många bankärenden utförs på internet. Kunder som använder internettjänsten för sina ärenden får fördelen med större kontroll och frihet över sin ekonomi, men för Handelsbankens del innebär det att de förlorar relationen med sina kunder. Istället för att med god service och professionell personal fånga kundens lojalitet till banken, upplever kunderna samma grad av service på internettjänsten som på vilken webbsida som helst. Handelsbankens märkesvärde som den trevliga och serviceinriktade banken håller på att gå förlorat. För att lösa detta problem måste Handelsbanken förmedla samma känsla av service och kundcentrering på webben som de idag enbart förmedlar på kontoren. Det är dags för Handelsbanken att nå ut till sina internetkunder och erbjuda det decentraliserade internetbankkontoret. En bra internettjänst är enligt studien en banks viktigaste konkurrensmedel. Samtidigt uppfattar bankkunderna just Handelsbankens internettjänst som sämst av samtliga studerade banker. Det är hög tid för Handelsbanken att förnya sig och med hjälp av teorier om servicescape, cyberscape, e-service och branding, visar denna uppsats ett sätt för Handelsbanken att framhäva sina främsta styrkor och erbjuda en internettjänst som lever upp till internetkundernas krav och behov."</p>
19
Cicek, Mehmet, and Georgios Tsilfidis. "Ett steg framåt eller ett steg bakåt? : En studie om hur konsumenter prioriterar säkerhet och enkelhet vid val av moderna eller traditionella betalningsmedel." Thesis, Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan, ELNU, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-22088.
Full textAbstract:
Syfte: Identifiera de olika betalningsmedlen för att finna samband mellan upplevelserna av deras säkerhet, enkelhet och hur dessa aspekter påverkar valet av betalningsmedel. Metod: Kvantitativ metod Teori: Litteratur, vetenskapliga artiklar och empiriska rapporter Empiri: En enkätundersökning gjordes för datainsamling Slutsats: Undersökningen bekräftar att både upplevelsen av säkerhet och enkelhet påverkar konsumenterna i valet av betalningsmedel. Vår undersökning visar att enkelhet ör den vanli-gaste och viktigaste orsaken för en konsument i valet av betalningsmedel. Undersökningen visar även att i olika ålderskategorier skiljer sig användandet av de olika betalningsmedlen åt och den visar även på olika värderingsgrunder vad gäller säkerhet och enkelhet mellan ålders-kategorierna för valet av betalningsmedel.<br>Purpose: Identify the different payment methods to find a connection between the perceived safety, the ease of use and how those aspects affects the choice of pay method in a buying process. Method: Quantitative method Theory: Literature, scientific articles and empirical reports Empirical foundation: A survey was made to collect data Conclusion: The research confirms that both safety and ease of use affects consumers in the choice of pay method. Our research shows that the ease of use is the most common and im-portant reason for a consumer when choosing a pay method. The survey also shows that in different age categories the use of the various means of payment is different and also shows a difference in the valuation of qualities as safety and ease of use between age categories for the choice of payment.
20
Bergling, Oscar, and Hampus Lundin. "Är storbankernas dominans förbi? : Digitaliseringens hot mot storbankerna." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-177806.
Full textAbstract:
Bakgrund: Digitaliseringen har transformerat bankmarknaden. Denna förändring har öppnat upp möjligheter för nya aktörer att konkurrera på marknaden. Detta har även lett till att fler kunder väljer att genomföra bankbyten eller komplettera med ytterligare bank/banker. Sparande har även ökat markant bland Sveriges privatpersoner de senaste 20 åren, vilket gör att det är en stor och viktig marknad för bankerna att fokusera på. Storbankerna har däremot förlorat marknadsandelar inom sparande till fördel för internetbankerna. Utvecklingen av bankmarknaden kan därför innebära att storbankernas dominans kan vara förbi. Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka hur storbanker kan bli mer konkurrenskraftiga inom placeringar gentemot internetbanker. Detta då digitaliseringen har förändrat sparmarknaden syftar uppsatsen även till att se hur privatpersoners sparbeteende har förändrats. Metod: För studien har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer samt dokumentstudie. Studien har utgått ifrån en deduktiv ansats, då intervjuerna har analyserat utifrån teorierna i referensramen. Detta för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Slutsats: Storbanker kan bli mer konkurrenskraftiga genom att förbättra sina digitala lösningar, arbeta mer proaktivt samt applicera mer agila affärssystem. Studiens resultat visar även på att digitaliseringen har haft en stor inverkan på privatpersoners sätt att placera. Fler personer har genom digitaliseringen fått möjlighet till att kunna investera och intresset har vuxit markant. Fler personer idag är även mer riskbenägna än tidigare på grund av den goda börsutvecklingen de senaste 10 åren. Nyckelord: Digitalisering, Storbank, Internetbank, Konkurrenskraft, Kundnöjdhet, Placering<br>Title: Is the time of the major banks over? - The threat of digitalization for the major banks. Background: Digitization has transformed the banking market. This change has created opportunities for new players to compete in the market. This has also led to more customers choosing to carry out bank changes or supplement with additional bank / banks. Savings have also increased significantly among private individuals in Sweden over the past 20 years, which means that it is a large and important market for banks to focus on. The major banks, on the other hand, have lost market shares in savings in favor of the internet banks. The development of the banking market may therefore mean that the dominance of the major banks may be over. Purpose: The thesis aims to investigate how large banks can become more competitive in investments against internet banks. As digitalization has changed the savings market, the thesis also aims to see how private individuals' savings behavior has changed. Method: For the study, a qualitative method has been used in the form of semi- structured interviews and document study. The study has been based on a deductive approach, as the interviews have been analyzed based on the theories in the frame of reference. This is to answer the study's purpose and questions. Conclusion: Major banks can become more competitive by improving their digital solutions, working more proactively and applying more agile business systems. The results of the study also show that digitalization has had a major impact on the way individuals invest. Through digitalization, more people have got the opportunity to invest and the interest in investments has grown significantly. More people today are also more risk-averse than before due to the good stock market development over the past 10 years. Keywords: Digitization, Major Banks, Internet Banking, Competitiveness, Customer Satisfaction, Investment
21
Faltin, Viktor, and Erdyni Garmaev. "Digitaliseringen av svensk bankverksamhet : Om prisets påverkan av kundernas val." Thesis, Högskolan i Gävle, Företagsekonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-23421.
Full textAbstract:
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om faktorn pris påverkar konsumenter vid användning av bankens digitala tjänster. Metod: Vår studie är baserad på en kvantitativ forskningsmetod, som genomfördes medwebbaserade enkäter. Av de 164 påbörjade enkäterna, fick vi ut 162 representativa svar.Av insamlad empirisk data gjorde vi sedan en korrelationsanalys med hjälp avprogrammet SPSS. Analys: Studien visar att variabeln pris har en påverkan på kunder i valet av att användabankernas digitala tjänster. Pris tenderar att bli mindre framträdande då kunden uppleverett högt PU (upplevd användbarhet) eller PEOU (upplevd användarvänlighet). Förslag på vidare forskning: En replikation av denna studie hade varit intressant att semed ett annat urval. Vid genomförandet av denna studie har vi använt oss av ettbekvämlighetsurval, där större delen av respondenterna haft tidigare erfarenhet avinternetbanken. Teoretiskt och Praktiskt bidrag: Studien tydliggör att priset har en betydelse föracceptansen av ny teknologi, i detta fall internetbanken. Prisets betydelse är större hosde respondenter som inte tidigare haft någon erfarenhet av teknologin. Nyckelord: Internetbank, Technology acceptance model, TAM, Pris, Icke-monetärakostnader
22
Asphede, Gabriella, and Amanda Persson. "Digitalakundrelationer : Enfallstudieinomdensvenskabanksektorn." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-941.
Full textAbstract:
Bakgrund: Digitalisering är ett aktuellt ämne som ofta uppmärksammas i svensk media. Medfokus på digital utveckling har bankers kundrelationer skiftat från fysiska möten till att i dagbli mer av en digital relation.Syfte: Studien har som syfte att fördjupa diskussionen kring digitala kundrelationer inom densvenska banksektorn.Design/metod: I studien har en abduktiv ansats använts för att kunna anpassa teori efterempiri och vice versa. En kvalitativ metod har använts och empiri har samlats in genom semistruktureradeintervjuer. Till följd av syftet att fördjupa förståelsen för hur bankerskundrelationer förändrats genom digital utveckling, utformades en fallstudie. Tio intervjuergenomfördes, där samtliga respondenter är anställda hos en av Sveriges storbanker.Resultat: Resultatet av studien påvisar att kundrelationer har förändrats mycket under en korttidsperiod. Framförallt tenderar kunder idag att allt oftare interagera i digitala kanaler än attfysiskt besöka ett bankkontor. Implementering av digitala tjänster har skapat flertaletutmaningar för bankerna, främst gällande säkerhet, tillgänglighet, användarvänlighet ochpersoner i digitalt utanförskap. Dock kan banken genom de digitala kanalerna interagera medkunder på en mer daglig basis, vilket enligt banken själva definierar en starkare och stabilarerelation. Dock infann sig meningsskiljaktigheter mellan studiens strateger ochkontorsanställda, då de möter olika kunder i sitt vardagliga arbete.Originalitet/ Värde: Det finns få studier som behandlar ämnet digitalisering inom den svenskabanksektorn. Uppsatsen bidrar därav med kunskap inom ämnet, vilket kan användas i vidareforskning.<br>Background: Digitalization is a current topic that is often observed in Swedish media.Through a focus on digital development, banks' customer relations nowadays have shiftedfrom physical interactions to be more of a digital relationship.Purpose: The study aims to deepen the discussion on digital customer relationships within theSwedish banking sector.Design/methodology/approach: The study has used an abductive approach to be able tocustomize theory after empiricism and vice versa. Using a qualitative method, empiricism wasgathered through semi-structured interviews. As a result of the purpose, a case study weredesigned. The intention was to deepen the understanding as to how the banks' customerrelationships have changed through the digital development. Ten interviews were carried out,in which all respondents were employees of one of Sweden's major banks.Findings: The study indicates that customer relationships have changed a lot during a shortperiod of time. Customers tend to more often interact in digital channels than visiting aphysical bank branch. Implementation of digital services has created several challenges forthe banks, mainly regarding security, availability, ease of use, and people in digital exclusion.However, digital channels have enabled the Bank to meet customers on a more regular basis,which according to the Bank itself creates a stronger and more stable relationship. However,turned up differeces between the study strategists and office workers, as they encounterdifferent types of customers in their everyday work.Originality/value: There is a lack of Swedish studies that discuss the topic of digitalizationwithin the Swedish banking sector. The essay therefore presents knowledge within thesubject, which can be used in further research.
23
Kieninger, Ellinore, and Ambjörn Martinsson. "Kundförtroende : Digitaliseringen av banktjänsters påverkan på kundförtroendet." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17574.
Full textAbstract:
Bankbranschen befinner sig i en ständig förändring, där traditionella bankkontor avvecklas och de digitala banktjänsterna tillkommer. Detta har skapat en ny sorts relation mellan bankernas kunder och banken, där den fysiska relationen har minskat och den digitala relationen har ökat. Således var det relevant att studera hur kundernas förtroende för banken har påverkats när bankerna digitaliserar sina tjänster. Syftet med studien är att undersöka digitaliseringen av banktjänsters påverkan på kundernas förtroende för banken. Studien utgår från en kvantitativ metod. Den kvantitativa metoden baseras på en positivistisk och deduktiv ansats som utgår från teorier och testar studiens tre hypoteser. Studiens empiriska data samlades in i form av en Internetenkät. Internetenkäten besvarades av 182 respondenter. I den teoretiska referensramen presenteras teorier som har för avsikt att klargöra studiens bakgrund. Digitalisering, osäkerhet och risk är de teorier som utgör studiens påverkande faktorer mot kundförtroendet för banken. Resultatet visar att digitalisering av banktjänster, upplevd osäkerhet i användningen av digitala banktjänster och upplevd risk i användningen av digitala banktjänster har ett negativt samband med kundernas förtroende för banken.<br>The banking industry is constantly changing. Where traditional banking offices are discontinued and the digital banking services are added. This has created a new kind of relationship between the bank’s customers and the bank, where the physical relationship has decreased and the digital relationship has increased. It then became relevant to study how the bank’s customers has been affected when banks digitize their services. The purpose of this study is to explore the digitization of banking services impact on customer’s trust to the bank. The study is based on a quantitative method. The quantitative method is based on a positivistic and deductive approach which is based on theories and tests the three hypotheses of the study. The empirical data was collected by an Internet survey. The Internet survey was answered by 182 respondents. The theoretical frame of reference presents theories that intend to clarify the background of the study. Digitization, uncertainty and risk are the theories that make up the study’s influencing factors towards customer trust in the bank. The result shows that digitization of banking services, the perceived uncertainty in the digitization of banking services and the perceived risk in the digitization of banking services has a negative correlation with customer trust in the bank.
24
Häggström, Mattias, and Malin Jansson. "Förändringsarbetet i banker : en kvalitativ studie om teknologisk utveckling och utsikt mot ett kontantlöst samhälle." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-13188.
Full textAbstract:
Den teknologiska utvecklingen har under de senaste decennierna fått en allt större betydelse i samhället. Som en naturlig följd av detta har bankernas verksamhet förändrats, bland annat genom ökat utbud av tekniska tjänster och produkter. Tidigare studier påvisar att människans beteende har förändrats i takt med samhällets utveckling och måste idag vänja sig vid att allt mer kommer att hanteras via de teknologiska distributionskanalerna. Dessutom menar forskare på att banker inte kan stanna upp med sitt förändringsarbete idag utan bör ständigt analysera hur den teknologiska utvecklingen kan tillfredsställa dess organisation samt kunder. Det vi har undersökt i denna C-uppsats är hur bankernas förändringsarbete ser ut med tanke på den teknologiska utvecklingen. Banker har tidigare inte varit snabba med att genomföra förändringar utan de har snarare varit trögrörliga. Därmed uppkom intresset att studera hur banker agerar vid den teknologiska utvecklingen. Vilka förändringar som bankerna genomför, vilka tjänster och produkter som lanseras samt vilka tjänster och produkter som tas bort. Det som är intressant är hur förändringsarbetet ser ut och om det finns skillnader och likheter mellan de olika bankerna. Syftet med vår studie är att belysa hur den teknologiska utvecklingen påverkar förändringsarbetet i olika banker och vilka skillnader och likheter som finns. Vi har använt oss av en hermeneutisk forskningsfilosofi och en kvalitativ metod. Detta valdes eftersom vi ville få en djup förståelse för hur förändringsarbetet ser ut i dagens samhälle. Beslut om förändring tas av personer som innehar en högt uppsatt position inom banker. Men för att skapa en djup förståelse för deras förändringsarbete har vi intervjuat personer som sitter med i ledningen och medarbetare.<br>Technological development has in recent decades become increasingly important in the community. As a natural consequence, banks' activities changed, partly through increased range of technical services and products. Previous studies indicate that human behaviour has changed as society and must now get used to more and more will be managed via the technological distribution channels. In addition, scientists believe that the banks can’t stay up with the change management today but should constantly analyse how technological developments can satisfy its organization and customers. There we have investigated in this thesis is how the banks change looks like, given the technological developments. Banks have previously not been quick to implement changes but have been rather sluggish. Thus arose the interest in studying how banks operate at the technological development. What changes that banks perform, the services and products being launched and what services and products are removed. What is interesting is how the change process looks like, and if there are differences and similarities between the different banks. The purpose of our study is to illustrate how technological developments affect the change process in different banks and what differences and similarities there are. We have used a hermeneutic research philosophy and a qualitative method. This was chosen because we wanted to get a deep understanding of how the change process looks like in today's society. The study has been limited to three banks in Southern Sweden, since a larger study would not have been possible in this short time. Decision to change taken by persons who hold a senior position within the banks. But to create a deep understanding of their changes, we have interviewed people who sit in the management and employees.
25
Matsdotter, Freja, and Lellah Johanna Turesson. "Typographical trust issues : The impact of font types on trust in the context of online banking websites." Thesis, Högskolan Dalarna, Informatik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30580.
Full textAbstract:
The purpose of this study was to examine if font choices affect how text and sender are perceived in the context of online banking websites. Large amounts of money are invested to produce effective design units; therefore, graphic designers need to be aware of how their font choices impact the readers’ perception of text. This study aimed to raise awareness around the impact of fonts and to create a helpful report that can guide designers in their font choices. Previous research on the subject argues that typography is a critical tool in visual communication, and that selecting an appropriate typeface is very important. Studies have shown how readers are aware of the difference in appropriateness between different font and text matches. Shaikh, Chaparro and Fox (2006) found serif and sans serif fonts to be the most appropriate in most situations while scripts were appropriate only for scrapbooking and e-greetings and modern display fonts were perceived as rude or coarse. The methods used in the present study were a Literature Study, two Focus Groups, a Quantitative Web Survey and two Visual Content Analyses. The results show that font choices do affect perception of the sender in this context. The most appropriate fonts were strict and structured, but not boring, non-decorative and had a medium x-height in relation to cap height.<br>Syftet med denna studie var att undersöka om val av teckensnitt påverkar hur text och avsändare uppfattas i samband med internetbankers webbplatser. Stora summor investeras för att producera effektiva designenheter; därför behöver grafiska designers vara medvetna om hur deras val av teckensnitt påverkar läsarens uppfattning av text. Målet med denna studie var att öka medvetenheten kring påverkan av teckensnitt och att skapa en användbar rapport som kan guida designers i deras val av teckensnitt. Tidigare studier inom ämnet argumenterar för hur typografi är ett avgörande verktyg inom visuell kommunikation och hur valet av ett passande teckensnitt är av mycket stor vikt. Undersökningar har visat på att läsare är medvetna om skillnaden i hur väl olika kombinationer teckensnitt och text fungerar. I en studie av Shaikh, Chaparro och Fox (2006) lyfts seriff och sanseriff som de mest passande i flest situationer medan skripter enbart passade bra för scrapbooking och e-hälsningar och moderna ”modern display”- teckensnitt uppfattades som oförskämda eller grova. I föreliggande studie användes en litteraturstudie, två fokusgrupper, en kvantitativ webbenkät och två visuella innehållsanalyser. Resultaten visar på att valet av teckensnitt påverkar hur mottagaren uppfattar sändaren i denna kontext. De teckensnitt som ansågs mest passande var strikta och strukturerade men inte tråkiga, utan dekorativa element och med en medelhög x-höjd i förhållande till versalhöjd.
26
Lindgren, Marielle, and Marie Roos. "”Hänger ni med?” – En experimentell studie om hur äldre digital immigrants hanterar digitaliseringen inom banksektorn och inlärningen av digitaliserade banktjänster." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20792.
Full textAbstract:
Digitaliseringen av offentliga tjänster såsom banktjänster har under det senaste decenniet ökat signifikant. Denna ökning har bidragit till såväl fördelar som nackdelar då det har skapat en omfattande tillgänglighet av tjänster för majoriteten av befolkningen men begränsningar för de individer som inte har tillräcklig kompetens gällande ny teknik. Denna studie undersöker hur den äldre skaran av digital immigrants, den generation som föddes före digitaliseringen, upplever och hanterar digitaliseringen inom banksektorn. Vidare undersöker den vilka metoder som kan underlätta inlärningen för betalning av räkningar och fakturor via internetbank. Syftet är att öka medvetenheten kring äldres attityder och behov samt att främja inlärningen av digitaliserade banktjänster. Studien utgår ifrån ett deduktivt angreppssätt då teori initialt har samlats in för att genomföra de kvantitativa och kvalitativa metoderna som har legat till grund för studiens empiriska material. En kvantitativ enkätundersökning har genomförts för att samla in information om digital immigrants attityder och hantering av digitaliserade banktjänster. Genom ett kvalitativt experiment med observationer har två olika typer av inlärningsmetoder i form av pappersinstruktioner och videoinstruktioner behandlats. Resultatet uppvisar svårigheter vid användandet och inlärning av ny teknik hos äldre på grund av fysiska och kognitiva nedsättningar som i sin tur påverkar intresset och motivationen att lära sig det. Ytterligare visar resultatet att användandet av instruktionsguider främjar inlärningen av digitaliserade banktjänster och ökar användarupplevelsen. Slutsatsen är att pappersinstruktioner är anpassade utefter den äldre generationens behov gällande fysiska och kognitiva nedsättningar. Dessa typer av instruktioner skapar förståelse för inlärning av ny teknik som att utföra bankärenden på internet. Anpassning utefter de äldres behov och efterfrågad motivation för att de ska lära sig ny teknik är emellertid något som bankerna bör ha i beaktande, vilket innebär att ansvaret vilar hos dem.<br>The digitalisation of public services such as banking services has increased significantly over the past decade. This increase has contributed to both advantages and disadvantages, as it has created comprehensive accessibility of services for the majority of the population but limitations for those individuals who do not have sufficient competence regarding new technology. This essay examines how digital immigrants, the generation born before digitalisation, experience and manage digitalisation in the banking sector. Furthermore, it examines which methods can facilitate learning for the payment of bills and invoices via online banking. The purpose of the study is to raise awareness of the elderlys' attitudes and needs as well as to support the learning system of digitised banking services. The study is based on a deductive approach since the theory has initially been collected to carry out the quantitative and qualitative methods, which have been the basis of the study's empirical material. A quantitative survey has been conducted to gather information on digital immigrants' attitudes and management of digitised banking services. Through a qualitative experiment with observations, two different types of learning methods in the form of paper instructions and video instructions have been examined. The result shows difficulties in the use and learning of new technology by the elderly due to physical and cognitive impairments, which in turn affect the interest and motivation to learn it. Moreover, the result shows that the use of instructional guides supports the learning system of digitised banking services and increases the user experience. The conclusion is that paper instructions are adapted to the needs of the older generation regarding physical and cognitive impairments. Additionally, these types of instructions create an understanding of the learning of new technologies such as conducting banking online. Adaptation according to the needs of the elderly and the motivation required for them to learn new technology is something that the banks should take into consideration, which means that responsibility rests with them.
27
Holm, Anders, and Kullström Christoffer Sundberg. "User Responsive User Experience Design: Building a Conceptual Framework." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-1036.
Full textAbstract:
To a large extent, business-customer interactions are acted out on digital meeting places. When the possibilities for businesses to engage in face-to-face interactions decrease, relationship building and customer service becomes more of a challenge. Digital services are easily duplicated by competitors and with standardization of interfaces and products, customers tend to switch more frequently between providers. One area where the creation and maintenance of loyal customers appears to be highly relevant is the domain of e-banking. Studies have shown that by personalizing the experience for the user, customer loyalty can be enhanced. Existing methods of interface adaptation shifts the responsibility for the resulting user experience design from the designer to either the user or the system. However, research shows that handing over responsibility for the design to the user can damage the user experience. Furthermore, we argue that as long as computers cannot translate the meaning of what a human communicates, and understand the motivation that lies behind her actions, human designers and researchers need to own the responsibility for designing user experiences. Responsive web design differ from the concept of user responsiveness in the way that it is not truly responsive to the user but to the technical device that is used. Following a design science research methodology, this paper presents the development of a conceptual framework for user responsive user experience design (URUXD) that aims to strengthen the bond between user and provider by enabling a more relevant and personalized user experience. The conceptual framework introduces a way to design user responsive information systems that could be useful in domains where the user audience is large and diverse, as in the case of e-banking. A personalized user experience is enabled by transcending the current use of personas as design tools to also involve them in categorizing real-time users through the use of personas as mapping tools. Multiple persona sets are incorporated in the framework which gives the user experience designer the possibility of designing a holistic user experience for each persona set. The framework thus enables the incorporation of multiple GUI designs in an information system that is user responsive, without the risk of violating usability principles.<br>Interaktionen mellan företag och kund sker nuförtiden oftast på digitala mötesplatser. När möjligheten för företag att träffa kunden öga mot öga minskar blir det en utmaning att skapa nära affärsrelationer och förmedla bra kundservice. Med konkurrenter som enkelt kopierar digitala tjänster och med en standardisering av gränssnitt och tjänster tenderar kunder att oftare byta leverantör. Inom e-banking framstår därför skapande och upprätthållande av lojala kunder som högst relevant. Genom att personifiera användarupplevelsen kan kundlojaliteten förbättras. Befintliga metoder för gränssnittsadaption lämnar över ansvaret för den resulterande designen från designern till antingen användaren eller systemet. Men, om ansvaret för designen tilldelas användaren kan resultatet bli i en skadad användarupplevelse. Så länge datorer inte kan översätta meningen bakom vad en människa kommunicerar eller skapa en förståelse för en användares bakomliggande motivation till varför hen utför handlingar, måste mänskliga designers inneha ansvaret för designen av användarupplevelsen. Vidare skiljer sig responsiv webbdesign från konceptet användarresponsivitet i meningen att responsiv webbdesign inte är direkt responsiv mot användaren utan snarare mot den tekniska apparat som används. Genom att följa en design science forskningsmetodik utvecklades ett konceptuellt ramverk för design av användarresponsiva användarupplevelser (user responsive user experience design (URUXD)). Målet var att stärka bandet mellan användare och leverantör genom att möjliggöra en mer relevant och personifierad användarupplevelse. Det konceptuella ramverket introducerar ett sätt att designa användarresponsiva informationssystem vilket kan vara användbart i domäner där användargruppen är stor och heterogen, vilket är fallet för e-banking. En personifierad användarupplevelse möjliggörs genom att utöka det befintliga användningsområdet för designverktyget personas till att även inkludera dem som mappningssverktyg för att kategorisera användare i realtid. Multipla persona sets införlivas i ramverket vilket skapar möjlighet för designern att skapa en holistisk användarupplevelse för varje enskilt persona set. Det konceptuella ramverket möjliggör därigenom för multipla gränssnittdesigns för ett informationssystem som därmed blir användarresponsivt, utan att underminera principer för användbarhet.