Academic literature on the topic 'Internprissättning'

Titel: Internprissättning – skattekonsekvenser av internprissättning i multinationella koncerner

Problem: Beskattningsåret 2007 infördes en regel med krav på att företag i intressegemenskap måste dokumentera grunden för sin internprissättning. Organisation for Economic Co-Operation and Develoment har givit ut en samling rekommendationer kring detta. Denna samling behandlar dels förkommande dokumentationskrav men även modeller för hur internprissättning skall upprättas. Ovanstående har utmynnat i följande frågor. Vilka regler och lagar styr över den internationella internprissättningen för bolag i intressegemenskap? Samt hur har Svenska domstolar dömt i fall rörande internprissättning?

Syfte: Syftet med denna uppsats är att ur ett skatteperspektiv med Sverige som utgångspunkt beskriva vilka lagar och regler som styr den gränsöverskridande internprissättningen, samt att analysera huruvida och i var mån svenska domstolar har tillämpat sig av OECDs riktlinjer för internprissättning i sin bedömning.

Metod: En kvalitativ undersökning av litteratur, doktrin samt rättsfall inom intresseområdet

Resultat: Slutsatsen som går att dra av de undersöka rättsfallen är att svenska domstolar har använt sig av OECD:s riktlinjer i sin bedömning.

Title: Transfer pricing, pricing between multinational corporations within an arm lengths distance relationship

Problem: 2007 the Swedish tax agency introduced a new requirement for companies within an arm lengths distance relationship to document their transfer pricing models. Before 2007, the companies within such relationships were only required to show their documentation if the tax agency conducted an audit. When looking at this new rule two questions emerge; Which are the rules and laws that controls the transfer pricing between companies within an arms length relationship? How has the Swedish court system ruled in the cases that concerned this kind of transfer pricing?

Purpose: The aim of the thesis is to investigate, from a taxation perspective, the laws and regulations that control the transfer pricing between multinational corporations in an arms length relationship. The thesis also aims to see if and how the Swedish court system uses the OECD guidelines in their ruling.

Method: The investigation consists of studies of literature, laws and court cases and other related information.

Result: The analysis has shown proof that the Swedish court system uses the OECD transfer pricing guidelines in their judgement.

Bakgrund: Dagens företag präglas i hög utsträckning av ett resultatenhetstänkande. När handel sker mellan dessa enheter uppstår vissa problem med prissättningen för dessa transfereringar. Dessa priser brukar kallas internpriser och har behandlats i litteraturen sedan 1920-talet. Vi har därför funnit detta intressant att se hur internprisproblematiken ser ut i litteraturen jämfört med den verklighet som råder i dag.

Syfte: Att studera internprislitteraturens praktiska tillämpbarhet och på så sätt försöka utveckla och förnya den. Genomförande: För att uppnå vårt syfte har vi med utgångspunkt i litteraturen försökt ta fram ett internpris i ett fallföretag, Gränges, för att se om detta var möjligt så som litteraturen ser ut idag. Uppgiften har krävt dels en litteraturgenomgång och dels en noggrann studie av fallföretaget. Företagsstudien har gjorts dels genom intervjuer med personer i Gränges som arbetar med internprissättningen och dels genom egna efterforskningar i datasystem och bland personal på företaget, Internet och årsredovisningar.

Resultat: Vi har funnit litteraturen mycket användbar under vårt arbete. Dock kan vissa uppdateringar behövas och det gäller att man anpassar och kombinerar olika teorier utefter hur situationen man befinner sig i ser ut. Det är sällan verkligheten överensstämmer till fullo med litteraturens beskrivning av den.

Bakgrund: Internprissättning är ett välkänt verktyg för att värdesätta transaktioner av varor och tjänster inom en organisation. Frekvent förekommande syften med internprissättning är att kunna möjliggöra rättvis resultatbedömning av enheter samt att bidra till kostnadsmedvetenhet hos personal. Många ekonomiska styrverktyg, däribland internprissättning, är från början framtagna för att passa privata organisationer men trots detta har offentlig sektor under de senaste decennierna i allt större utsträckning anammat styrverktygen i hopp om en effektivare verksamhet med högre kvalitet. Trots att internprissättningen är ett populärt styrmedel saknas det empiriska studier kring hur Sveriges kommuner använder och påverkas av den. Syfte: Att kartlägga och beskriva hur Sveriges kommuner utformar och använder internprissättning samt att utveckla en modell för framtagande av målkongruent internprissättning i kommunerna. Metod: Studien har huvudsakligen genomförts med en kvantitativ forskningsansats i form av en enkätstudie. Enkäten skickades ut till Sveriges samtliga 290 kommuner och en svarsfrekvens på 37 procent erhölls. Som komplement till enkätstudien, samt för att få en mer heltäckande bild och djupare förståelse för dess resultat, har även en kvalitativ fallstudie på Norrköpings kommun genomförts. Resultat och slutsatser: Kommunala enheter är ofta tilldelade ett resultatansvar där de tycks ha begränsade möjligheter att påverka intäktssidan. De syften kommunerna har med internprissättning är främst att öka kostnadsmedvetenheten hos personalen och kostnadseffektiviteten i verksamheten, vilka även är de vanligast identifierade effekterna. En klar majoritet av Sveriges kommuner använder självkostnad som metod för internprissättning och internprissättningens utformning sker högt upp i den kommunala hierarkin, vanligtvis på kommunfullmäktige- eller kommunstyrelsenivå. Internpriserna tas mestadels fram via uppgjorda prislistor och därefter sker internavräkning med hjälp av automatkontering. Huvudsakligen förekommer inga bestämda regler eller normer för den interna handeln. Ett flertal kommuner har upplevt att internprissättningen har bidragit till suboptimerande effekter och vi anser att den teoribildning som finns om internprissättning ofta inte är relevant för Sveriges kommuner. Vi har därför utvecklat en modell för framtagande av målkongruent internprissättning i Sveriges kommuner.
Background: Transfer pricing is a well-known and popular tool used to evaluate charges for goods and services traded within an organization. Frequently used motives for transfer pricing are to allow a fair assessment of the performance made by units within an organization as well as contribute to the cost-consciousness among employees. Most of today’s management control systems, such as transfer pricing, were originally designed to fit private organizations. Despite this, the public sector has increasingly adopted the systems in hope of developing more efficient operations with higher quality. Even though transfer pricing is a popular management tool, there is a lack of empirical studies concerning how it is used in Sweden’s municipalities and how they are affected by it. Aim: To identify and describe how Sweden’s municipalities manage and design transfer pricing, as well as to develop a model for goal congruent transfer pricing in the municipalities. Methodology: The study was primarily conducted by a quantitative research approach in which a survey was the basis. The survey was sent out to all of Sweden’s 290 municipalities, to which a response rate of 37 percent was obtained. To supplement the survey, and to get a more comprehensive picture and deeper understanding of its results, a qualitative case study was carried out in the municipality of Norrköping. Key findings and conclusions: Local government units often seem to be assigned the responsibility of a profit center, even though they have limited possibilities to influence revenues. The motives for transfer pricing in Sweden’s municipalities are mainly to increase cost-awareness among staff and cost efficiency in operations, and these are also the most commonly identified effects. A clear majority of Sweden’s municipalities use full cost as transfer pricing method and the compositional transfer price design is generally handled high up in the municipal hierarchy, usually by the municipal council or the municipal executive board. Transfer prices are usually presented in a fixed list containing agreed prices and the transactions are automatically booked. Generally, Sweden’s municipalities have no defined rules or standards for internal trade. A number of Swedish municipalities are experiencing that their transfer pricing system have contributed to sub-optimization. We also find that existing theory on the field is often lacking relevance for Swedish municipalities. Because of this we have developed a model for goal congruent transfer pricing which is adapted for use in Sweden’s municipalities.

Sammanfattning

Titel: Internprissättning inom pappersindustrin – En studie om hur interprissättning tillämpas

i tre företag inom pappersindustrin

Ämne/Kurs: FEKC 10 Kandidatuppsats, 10 poäng

Nyckelord: Internprissättning, kostnadsbaserad prissättning,

internprissättningsproblemet, självkostnadskalkyl

Syfte: Att undersöka tre företag som är jämförbara vad

gäller storlek i produktionskapacitet och antal

anställda. Detta för att se hur företagen värderar

interna prestationer, vilken

internprissättningsmetod de tillämpar samt effekter

av deras val.

Metod: Vi har använt oss av en induktiv ansats och således

tagit utgångspunkt i empirin. Data har samlats in

med kvalitativt metod i form av personliga

intervjuer och frågeformulär. Även metodproblem

behandlas i detta kapitel.

Teori: Internprissättning är ett gammalt fenomen som används för att värdera interna prestationer samt att skapa

incitament till effektivitet. Det finns många olika

metoder för hur prissättningen ska ske men inget

bästa sätt för hur detta ska genomföras finns utan

varje företag måste själva göra en bedömning av

vilken metod som lämpar sig bäst. .

Empiri & Analys: I vår empiri redovisar vi den information vi fått

genom intervjuer. Vi kan se stora likheter mellan

organisationers uppbyggnad och val av

internprissättningsmetod.

Slutdiskussion: Internprissättning används i mindre omfattning i

fallföretagen än vad vi trodde från början.

As the globalization of companies increases day by day, the need for a clear and comprehensible legislation to overcome the problems with transfer pricing transactions increases as well. Incorrect pricing in transfer pricing situations between companies with close economic ties to each other makes countries risk parts of their taxation income.

Swedish legislation uses the internationally accepted arm’s length principle to regulate the transfer pricing transactions. Through the correction rule, the rule is upheld that the pricing between two companies with close economic ties to each other must apply to the same conditions as it would have been if it was between two companies without close economic ties to each other.

To ensure that enough material is provided to base the assumption whether or not the correction rule has been followed or not, Swedish legislation provides a number of paragraphs to regulate the matter. The legislation is spread all over and is hard to interpret. The question rises whether this is against the rule of legal certainty or not.

The taxation authority has provided a proposition on new legislation with tougher documentation requirements where it also wants to give itself part of the power by through directions exactly define what the documentation shall include. Yet again the question is raised whether or not this is against the rule of legal certainty or not.

I takt med att globaliseringen av företag ökar, ökar också behovet av en klar och tydlig lagstiftning för att överkomma problemen med internprissättningstransaktioner. Vid oriktig prissättning vid transaktioner mellan företag i ekonomisk intressegemen-skap riskerar länder att gå miste om delar av sin skattebas.

Svensk lagstiftning använder sig av den internationellt accepterade armlängdsprincipen för att reglera internprissättningstransaktioner. Genom korrigeringsregeln regleras att prissättningen mellan två företag i ekonomisk intressegemenskap måste ske under samma förutsättningar som skulle ha gällt mellan två företag utan ekonomisk intressegemenskap.

För att få underlag till huruvida korrigeringsregeln har följts eller inte finns ett antal lagrum i svensk rätt som reglerar dokumentationskrav. Denna lagstiftning är spridd och anses vara svårtolkad. Frågan uppstår om detta strider mot rättsäkerheten.

Skatteverket har kommit med ett förslag på ny lagstiftning med skärpta dokumentationskrav där man dessutom vill ge sig själv delar av makten att genom föreskrifter exakt bestämma vad dokumentationen skall innehålla. Återigen väcks frågan om det-ta är förenligt med rättssäkerheten.

Begreppet ekonomistyrning innefattar många aktiviteter som i grunden handlar om att uppnå ekonomiska mål. Internprissättning är ett av dessa. När ett företag växer i storlek uppkommer ofta en diskussion om hur organisationen ska decentraliseras och vem som ska fatta beslut. Vanligt idag är att företagen decentraliseras och fler och fler beslut fattas lokalt.

1967 gjordes en enkätundersökning som innefattade totalt 235 svenska företag varav bland annat alla börsnoterade. Man ville undersöka vad man i svenska företag vill åstadkomma med sin internavräkning. Det finns många olika anledningar till varför ett företag använder internprissättning. Vissa menar att internprissättning hjälper ett företag att koordinera de olika enheterna så att de kan jobba effektivare. Andra författare och forskare går ett steg längre och hävdar att internprissättning är en förutsättning för att uppdelningen i självständiga enheter ska fungera.

Vår ambition var att komma fram till hur internprissättningen ser ut i svenska företag idag och att jämföra resultatet med hur det sett ut tidigare. Därför utgick författarna från tidigare forskning; främst Göran Arvidssons publikation från 1972 samt en rapport om internprissättning utgiven av Lantz et al 2002. Även doktorsavhandlingar och uppsatser på kandidat- och magisternivå har använts för att kartlägga tidigare forskning inom ämnet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka av vilken anledning svenska företag använder internprissättning och vilken prissättningsmetod som förekommer mest frekvent samt att se om detta har förändrats över tiden.

För att ge svar på forskningsfrågorna har en enkät skapas för att samla in kvantitativ information. Enkäten skapades genom att använda gratistjänsten MySurvs på Internet där användaren kan göra enkäter och sedan på ett enkelt sätt göra dem tillgängliga för respondenterna.

Vi har besvarat vårt syfte som utvecklades ur problemformuleringen. Vi kan konstatera att vår undersökning går i linje med Arvidssons från 1972, fråntaget syftet skatteskäl. En bidragande orsak till detta är lagen om dokumentationsskyldighet som bör ha haft stor inverkan på vårt resultat. Kostnadsbaserade metoder är fortfarande vanligast när man sätter internpriser.

 

Management accounting includes many activities that basically are about achieving organisational goals. Transfer pricing is one of these. When a company grows in size, it has to decide how to decentralize its organisation and at what level decisions should be made. Over the last decades there has been a trend to decentralize the firms and make more decisions locally.

A survey was conducted in 1967 that included 235 Swedish firms, in order to investigate what Swedish companies wanted to accomplish with its transfer pricing system. There are many reasons why firms use transfer pricing. Some authors and researchers in the subject argue that transfer pricing helps a firm to coordinate its divisions in order to make them work more effective. Other researchers imply that transfer pricing is a requisite when decentralizing the organisation.

Our ambition was to find out how firms use transfer pricing today and to compare that to the 1970’s. We started out by analysing other researchers’ work, of which Arvidsson’s publication from 1972 and a business report by Lantz from 2002 were most significant. Doctoral-, bachelor- and master theses have also been used in order to gain an understanding of the field.

The purpose of this thesis is to investigate why Swedish firms use transfer pricing and which method is most common when setting transfer prices and if this has changed over time.

In order to answer the research questions, a survey was conducted to gather quantitative information. It was created using MySurvs, an internet survey provider, where the user can create surveys and easily send them to respondents.

We have served our purpose which was created from the research questions. Our investigation is similar to what Arvidsson concluded in 1972, except from the purpose “tax reasons”. This can, at least partly, be explained by the implementation of a new law about transfer pricing documentation. Cost based methods are still the most common method when setting transfer prices.

 

 

Sammanfattning

Titel: Internprissättning – en fallstudie på ett telecombolag

 

 

Nyckelord: Internprissättning, internpriser, internprestationer, internprissättningsmodeller, och armlängdsprincipen.

 

Problemdiskussion: I samband med Core Networks internprissättningsmodeller har det uppstått en del problem. Det handlar om problem med valutakursdifferenser, problem med försäljning av dotterbolag samt administrativa problem. Utöver dessa problem ville vi även undersöka huruvida Core Network följer armlängdprincipens krav.

 

Syfte: Syftet med denna undersökning är att granska hur Core Network internprissätter sina tjänster inom koncernen för att kunna diskutera problemen med internprissättningen samt hur koncernen tillämpar armlängdsprincipens krav. 

 

Metod: Vi kommer att besvara uppsatsens problemfrågor genom att intervjua anställda på Network operation som har insyn i internprissättningen.  Svaren kommer sedan att analyseras med stöd av uppsatsens referensram.

Resultat: Vi kom fram till att Core Networks internprissättningsmodeller fungerar bra för avdelningen men för att följa armlängdsprincipens krav bättre skulle de kunna byta modeller. Vid en förändring skulle dock avdelningarnas syfte inte uppfyllas i samma grad.