Dissertations / Theses on the topic 'Internprissättning'

Titel: Internprissättning – skattekonsekvenser av internprissättning i multinationella koncerner

Problem: Beskattningsåret 2007 infördes en regel med krav på att företag i intressegemenskap måste dokumentera grunden för sin internprissättning. Organisation for Economic Co-Operation and Develoment har givit ut en samling rekommendationer kring detta. Denna samling behandlar dels förkommande dokumentationskrav men även modeller för hur internprissättning skall upprättas. Ovanstående har utmynnat i följande frågor. Vilka regler och lagar styr över den internationella internprissättningen för bolag i intressegemenskap? Samt hur har Svenska domstolar dömt i fall rörande internprissättning?

Syfte: Syftet med denna uppsats är att ur ett skatteperspektiv med Sverige som utgångspunkt beskriva vilka lagar och regler som styr den gränsöverskridande internprissättningen, samt att analysera huruvida och i var mån svenska domstolar har tillämpat sig av OECDs riktlinjer för internprissättning i sin bedömning.

Metod: En kvalitativ undersökning av litteratur, doktrin samt rättsfall inom intresseområdet

Resultat: Slutsatsen som går att dra av de undersöka rättsfallen är att svenska domstolar har använt sig av OECD:s riktlinjer i sin bedömning.

Title: Transfer pricing, pricing between multinational corporations within an arm lengths distance relationship

Problem: 2007 the Swedish tax agency introduced a new requirement for companies within an arm lengths distance relationship to document their transfer pricing models. Before 2007, the companies within such relationships were only required to show their documentation if the tax agency conducted an audit. When looking at this new rule two questions emerge; Which are the rules and laws that controls the transfer pricing between companies within an arms length relationship? How has the Swedish court system ruled in the cases that concerned this kind of transfer pricing?

Purpose: The aim of the thesis is to investigate, from a taxation perspective, the laws and regulations that control the transfer pricing between multinational corporations in an arms length relationship. The thesis also aims to see if and how the Swedish court system uses the OECD guidelines in their ruling.

Method: The investigation consists of studies of literature, laws and court cases and other related information.

Result: The analysis has shown proof that the Swedish court system uses the OECD transfer pricing guidelines in their judgement.

Bakgrund: Dagens företag präglas i hög utsträckning av ett resultatenhetstänkande. När handel sker mellan dessa enheter uppstår vissa problem med prissättningen för dessa transfereringar. Dessa priser brukar kallas internpriser och har behandlats i litteraturen sedan 1920-talet. Vi har därför funnit detta intressant att se hur internprisproblematiken ser ut i litteraturen jämfört med den verklighet som råder i dag.

Syfte: Att studera internprislitteraturens praktiska tillämpbarhet och på så sätt försöka utveckla och förnya den. Genomförande: För att uppnå vårt syfte har vi med utgångspunkt i litteraturen försökt ta fram ett internpris i ett fallföretag, Gränges, för att se om detta var möjligt så som litteraturen ser ut idag. Uppgiften har krävt dels en litteraturgenomgång och dels en noggrann studie av fallföretaget. Företagsstudien har gjorts dels genom intervjuer med personer i Gränges som arbetar med internprissättningen och dels genom egna efterforskningar i datasystem och bland personal på företaget, Internet och årsredovisningar.

Resultat: Vi har funnit litteraturen mycket användbar under vårt arbete. Dock kan vissa uppdateringar behövas och det gäller att man anpassar och kombinerar olika teorier utefter hur situationen man befinner sig i ser ut. Det är sällan verkligheten överensstämmer till fullo med litteraturens beskrivning av den.

Bakgrund: Internprissättning är ett välkänt verktyg för att värdesätta transaktioner av varor och tjänster inom en organisation. Frekvent förekommande syften med internprissättning är att kunna möjliggöra rättvis resultatbedömning av enheter samt att bidra till kostnadsmedvetenhet hos personal. Många ekonomiska styrverktyg, däribland internprissättning, är från början framtagna för att passa privata organisationer men trots detta har offentlig sektor under de senaste decennierna i allt större utsträckning anammat styrverktygen i hopp om en effektivare verksamhet med högre kvalitet. Trots att internprissättningen är ett populärt styrmedel saknas det empiriska studier kring hur Sveriges kommuner använder och påverkas av den. Syfte: Att kartlägga och beskriva hur Sveriges kommuner utformar och använder internprissättning samt att utveckla en modell för framtagande av målkongruent internprissättning i kommunerna. Metod: Studien har huvudsakligen genomförts med en kvantitativ forskningsansats i form av en enkätstudie. Enkäten skickades ut till Sveriges samtliga 290 kommuner och en svarsfrekvens på 37 procent erhölls. Som komplement till enkätstudien, samt för att få en mer heltäckande bild och djupare förståelse för dess resultat, har även en kvalitativ fallstudie på Norrköpings kommun genomförts. Resultat och slutsatser: Kommunala enheter är ofta tilldelade ett resultatansvar där de tycks ha begränsade möjligheter att påverka intäktssidan. De syften kommunerna har med internprissättning är främst att öka kostnadsmedvetenheten hos personalen och kostnadseffektiviteten i verksamheten, vilka även är de vanligast identifierade effekterna. En klar majoritet av Sveriges kommuner använder självkostnad som metod för internprissättning och internprissättningens utformning sker högt upp i den kommunala hierarkin, vanligtvis på kommunfullmäktige- eller kommunstyrelsenivå. Internpriserna tas mestadels fram via uppgjorda prislistor och därefter sker internavräkning med hjälp av automatkontering. Huvudsakligen förekommer inga bestämda regler eller normer för den interna handeln. Ett flertal kommuner har upplevt att internprissättningen har bidragit till suboptimerande effekter och vi anser att den teoribildning som finns om internprissättning ofta inte är relevant för Sveriges kommuner. Vi har därför utvecklat en modell för framtagande av målkongruent internprissättning i Sveriges kommuner.
Background: Transfer pricing is a well-known and popular tool used to evaluate charges for goods and services traded within an organization. Frequently used motives for transfer pricing are to allow a fair assessment of the performance made by units within an organization as well as contribute to the cost-consciousness among employees. Most of today’s management control systems, such as transfer pricing, were originally designed to fit private organizations. Despite this, the public sector has increasingly adopted the systems in hope of developing more efficient operations with higher quality. Even though transfer pricing is a popular management tool, there is a lack of empirical studies concerning how it is used in Sweden’s municipalities and how they are affected by it. Aim: To identify and describe how Sweden’s municipalities manage and design transfer pricing, as well as to develop a model for goal congruent transfer pricing in the municipalities. Methodology: The study was primarily conducted by a quantitative research approach in which a survey was the basis. The survey was sent out to all of Sweden’s 290 municipalities, to which a response rate of 37 percent was obtained. To supplement the survey, and to get a more comprehensive picture and deeper understanding of its results, a qualitative case study was carried out in the municipality of Norrköping. Key findings and conclusions: Local government units often seem to be assigned the responsibility of a profit center, even though they have limited possibilities to influence revenues. The motives for transfer pricing in Sweden’s municipalities are mainly to increase cost-awareness among staff and cost efficiency in operations, and these are also the most commonly identified effects. A clear majority of Sweden’s municipalities use full cost as transfer pricing method and the compositional transfer price design is generally handled high up in the municipal hierarchy, usually by the municipal council or the municipal executive board. Transfer prices are usually presented in a fixed list containing agreed prices and the transactions are automatically booked. Generally, Sweden’s municipalities have no defined rules or standards for internal trade. A number of Swedish municipalities are experiencing that their transfer pricing system have contributed to sub-optimization. We also find that existing theory on the field is often lacking relevance for Swedish municipalities. Because of this we have developed a model for goal congruent transfer pricing which is adapted for use in Sweden’s municipalities.

Sammanfattning

Titel: Internprissättning inom pappersindustrin – En studie om hur interprissättning tillämpas

i tre företag inom pappersindustrin

Ämne/Kurs: FEKC 10 Kandidatuppsats, 10 poäng

Nyckelord: Internprissättning, kostnadsbaserad prissättning,

internprissättningsproblemet, självkostnadskalkyl

Syfte: Att undersöka tre företag som är jämförbara vad

gäller storlek i produktionskapacitet och antal

anställda. Detta för att se hur företagen värderar

interna prestationer, vilken

internprissättningsmetod de tillämpar samt effekter

av deras val.

Metod: Vi har använt oss av en induktiv ansats och således

tagit utgångspunkt i empirin. Data har samlats in

med kvalitativt metod i form av personliga

intervjuer och frågeformulär. Även metodproblem

behandlas i detta kapitel.

Teori: Internprissättning är ett gammalt fenomen som används för att värdera interna prestationer samt att skapa

incitament till effektivitet. Det finns många olika

metoder för hur prissättningen ska ske men inget

bästa sätt för hur detta ska genomföras finns utan

varje företag måste själva göra en bedömning av

vilken metod som lämpar sig bäst. .

Empiri & Analys: I vår empiri redovisar vi den information vi fått

genom intervjuer. Vi kan se stora likheter mellan

organisationers uppbyggnad och val av

internprissättningsmetod.

Slutdiskussion: Internprissättning används i mindre omfattning i

fallföretagen än vad vi trodde från början.

As the globalization of companies increases day by day, the need for a clear and comprehensible legislation to overcome the problems with transfer pricing transactions increases as well. Incorrect pricing in transfer pricing situations between companies with close economic ties to each other makes countries risk parts of their taxation income.

Swedish legislation uses the internationally accepted arm’s length principle to regulate the transfer pricing transactions. Through the correction rule, the rule is upheld that the pricing between two companies with close economic ties to each other must apply to the same conditions as it would have been if it was between two companies without close economic ties to each other.

To ensure that enough material is provided to base the assumption whether or not the correction rule has been followed or not, Swedish legislation provides a number of paragraphs to regulate the matter. The legislation is spread all over and is hard to interpret. The question rises whether this is against the rule of legal certainty or not.

The taxation authority has provided a proposition on new legislation with tougher documentation requirements where it also wants to give itself part of the power by through directions exactly define what the documentation shall include. Yet again the question is raised whether or not this is against the rule of legal certainty or not.

I takt med att globaliseringen av företag ökar, ökar också behovet av en klar och tydlig lagstiftning för att överkomma problemen med internprissättningstransaktioner. Vid oriktig prissättning vid transaktioner mellan företag i ekonomisk intressegemen-skap riskerar länder att gå miste om delar av sin skattebas.

Svensk lagstiftning använder sig av den internationellt accepterade armlängdsprincipen för att reglera internprissättningstransaktioner. Genom korrigeringsregeln regleras att prissättningen mellan två företag i ekonomisk intressegemenskap måste ske under samma förutsättningar som skulle ha gällt mellan två företag utan ekonomisk intressegemenskap.

För att få underlag till huruvida korrigeringsregeln har följts eller inte finns ett antal lagrum i svensk rätt som reglerar dokumentationskrav. Denna lagstiftning är spridd och anses vara svårtolkad. Frågan uppstår om detta strider mot rättsäkerheten.

Skatteverket har kommit med ett förslag på ny lagstiftning med skärpta dokumentationskrav där man dessutom vill ge sig själv delar av makten att genom föreskrifter exakt bestämma vad dokumentationen skall innehålla. Återigen väcks frågan om det-ta är förenligt med rättssäkerheten.

Begreppet ekonomistyrning innefattar många aktiviteter som i grunden handlar om att uppnå ekonomiska mål. Internprissättning är ett av dessa. När ett företag växer i storlek uppkommer ofta en diskussion om hur organisationen ska decentraliseras och vem som ska fatta beslut. Vanligt idag är att företagen decentraliseras och fler och fler beslut fattas lokalt.

1967 gjordes en enkätundersökning som innefattade totalt 235 svenska företag varav bland annat alla börsnoterade. Man ville undersöka vad man i svenska företag vill åstadkomma med sin internavräkning. Det finns många olika anledningar till varför ett företag använder internprissättning. Vissa menar att internprissättning hjälper ett företag att koordinera de olika enheterna så att de kan jobba effektivare. Andra författare och forskare går ett steg längre och hävdar att internprissättning är en förutsättning för att uppdelningen i självständiga enheter ska fungera.

Vår ambition var att komma fram till hur internprissättningen ser ut i svenska företag idag och att jämföra resultatet med hur det sett ut tidigare. Därför utgick författarna från tidigare forskning; främst Göran Arvidssons publikation från 1972 samt en rapport om internprissättning utgiven av Lantz et al 2002. Även doktorsavhandlingar och uppsatser på kandidat- och magisternivå har använts för att kartlägga tidigare forskning inom ämnet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka av vilken anledning svenska företag använder internprissättning och vilken prissättningsmetod som förekommer mest frekvent samt att se om detta har förändrats över tiden.

För att ge svar på forskningsfrågorna har en enkät skapas för att samla in kvantitativ information. Enkäten skapades genom att använda gratistjänsten MySurvs på Internet där användaren kan göra enkäter och sedan på ett enkelt sätt göra dem tillgängliga för respondenterna.

Vi har besvarat vårt syfte som utvecklades ur problemformuleringen. Vi kan konstatera att vår undersökning går i linje med Arvidssons från 1972, fråntaget syftet skatteskäl. En bidragande orsak till detta är lagen om dokumentationsskyldighet som bör ha haft stor inverkan på vårt resultat. Kostnadsbaserade metoder är fortfarande vanligast när man sätter internpriser.

 

Management accounting includes many activities that basically are about achieving organisational goals. Transfer pricing is one of these. When a company grows in size, it has to decide how to decentralize its organisation and at what level decisions should be made. Over the last decades there has been a trend to decentralize the firms and make more decisions locally.

A survey was conducted in 1967 that included 235 Swedish firms, in order to investigate what Swedish companies wanted to accomplish with its transfer pricing system. There are many reasons why firms use transfer pricing. Some authors and researchers in the subject argue that transfer pricing helps a firm to coordinate its divisions in order to make them work more effective. Other researchers imply that transfer pricing is a requisite when decentralizing the organisation.

Our ambition was to find out how firms use transfer pricing today and to compare that to the 1970’s. We started out by analysing other researchers’ work, of which Arvidsson’s publication from 1972 and a business report by Lantz from 2002 were most significant. Doctoral-, bachelor- and master theses have also been used in order to gain an understanding of the field.

The purpose of this thesis is to investigate why Swedish firms use transfer pricing and which method is most common when setting transfer prices and if this has changed over time.

In order to answer the research questions, a survey was conducted to gather quantitative information. It was created using MySurvs, an internet survey provider, where the user can create surveys and easily send them to respondents.

We have served our purpose which was created from the research questions. Our investigation is similar to what Arvidsson concluded in 1972, except from the purpose “tax reasons”. This can, at least partly, be explained by the implementation of a new law about transfer pricing documentation. Cost based methods are still the most common method when setting transfer prices.

 

 

Sammanfattning

Titel: Internprissättning – en fallstudie på ett telecombolag

 

 

Nyckelord: Internprissättning, internpriser, internprestationer, internprissättningsmodeller, och armlängdsprincipen.

 

Problemdiskussion: I samband med Core Networks internprissättningsmodeller har det uppstått en del problem. Det handlar om problem med valutakursdifferenser, problem med försäljning av dotterbolag samt administrativa problem. Utöver dessa problem ville vi även undersöka huruvida Core Network följer armlängdprincipens krav.

 

Syfte: Syftet med denna undersökning är att granska hur Core Network internprissätter sina tjänster inom koncernen för att kunna diskutera problemen med internprissättningen samt hur koncernen tillämpar armlängdsprincipens krav. 

 

Metod: Vi kommer att besvara uppsatsens problemfrågor genom att intervjua anställda på Network operation som har insyn i internprissättningen.  Svaren kommer sedan att analyseras med stöd av uppsatsens referensram.

Resultat: Vi kom fram till att Core Networks internprissättningsmodeller fungerar bra för avdelningen men för att följa armlängdsprincipens krav bättre skulle de kunna byta modeller. Vid en förändring skulle dock avdelningarnas syfte inte uppfyllas i samma grad.

Denna studie presenterar resultaten från en fallstudie som syftade till att beskriva hur en stor, svensk multinationell koncern valt att utforma sitt internprissystem, samt att beskriva orsakerna till dessa val och vilka effekter de har medfört. Vi har valt att främst granska deras internprisförhållande på den svenska marknaden, för att få en bättre och mer detaljerad bild av hur internprissättningen går till.

Uppsatsen är grundad på en kvalitativ metod där vi utgått ifrån en abduktiv ansats. Våra primärdata består av personliga intervjuer. Vi har tolkat det insamlade materialet, det vill säga letat efter orsaker, samt försökt hitta kopplingar till teorin och tidigare studier, alltför att skapa ökad förståelse inom området.

Vi har kommit fram till att koncernen idag använder sig av en marknadsbaserad metod mellan affärsgrupperna samt metoden avräkning till standardkostnad inom affärsgrupperna. Koncernens främsta syfte med internprissättningen är att skapa rättvisa, enkelhet, samt kostnadsmedvetenhet. De viktigaste slutsatserna av studien är:

• Marknadsbaserade internpriser mellan räntabilitetsenheter anses vara populärt inom tillverkande koncerner, för att skapa rättvist pris.

• Det kan vara svårt att hitta ett rättvist marknadspris om det inte finns identiska produkter på marknaden.

• Uppskattade marknadspriser kan tendera att utmynna i interna prisförhandlingar, vilket mer liknar en förhandlingsbaserad metod.

• Decentralisering av ansvar medför risk för suboptimering och bristande kommunikation mellan enheterna.

• Suboptimeringar kan ske eftersom enheterna mer ser till sin egen fördel än till företagets.

• Internprissättning är en riskfaktor för skapandet av konflikter.

• Kostnadsbaserade internpriser är tillämpliga när tillverkande enheter är inblandade.

• Kostnadsbaserade internpriser kan öka kostnadsmedvetenheten.

Internprissättning handlar om de priser som tas ut på varor, tjänster och krediter när de förflyttas runt mellan företag i intressegemenskap. Internprissättning är ett aktuellt ämne i och med att globaliseringen i världen ökar och varor och tjänster förflyttas runt mellanländer på ett helt annat sätt än för några år sedan.

Skatteverket kräver att internprissättningen inom koncerner ska upprättas enligt armlängdsprincipen. Denna princip bygger på att prissättningen sker på ett marknadsmässigt sätt, precis som om företagen skulle befunnit sig på armslängds avstånd ifrån varandra.

Syftet med den här studien är att förstå internprissättningen från ett praktiskt perspektiv och för att göra detta så upprättar vi en dokumentation av ett företags internprissättning, i enlighet med Skatteverkets riktlinjer.

Vår ambition är att vi ska upprätta en korrekt dokumentation som Företaget kan använda sig av och under arbetet öka vår förståelse för ämnet samt väva samman teori och praktik på ett effektivt och resultatgivande sätt. Vi har därför haft tät kontakt med Företaget för att inhämta all information och sätta oss in i organisationens arbetssätt.

Skatteverket tar upp fem olika metoder som kan användas när internpriser ska fastställas enligt armlängdsprincipen, men det är endast en utav dessa vi använder oss av i studien. Vi utgår sedan från denna metod för att visa att Företaget tar ut marknadsmässiga internpriser.

Empirin består av dokumentet i färdigställd form. Resultatet blev en dokumentation som beskriver Företagets verksamhet, de transaktioner som sker mellan Företaget och dess dotterbolag samt hur Företaget använder sig av armlängdsprincipen vid internprissättning.

Under studiens gång har vi insett att det är skillnad på teori och praktik, Skatteverkets riktlinjer för hur dokumentationen ska se ut är väldigt konkreta, men det har ändå varit svårt att applicera en färdig modell på hur verkligheten ser ut i Företaget. Vi tror att den här dokumentationen är ett viktigt verktyg för Skatteverket i sin kontrollprocess, men den är också av stor vikt för företagen eftersom de då tvingas arbeta med och se över sina internpriser. Vilket i sin tur leder till positiva effekter för samhället på längre sikt.

Internprissättning är vanligt inom dagens koncerner och växer mer allt eftersom världshandeln har globaliserats. Användandet av internprissättning för att öka vinsten är en diskussion som tog fart redan på 1950-talet. En diskussion som baserats på att bolag medvetet förbättrar sin skatt genom de olika metoderna som finns. Ett utnyttjande av regleringars brister och otydliga tolkningar. Ämnet är speciellt då det kräver kunskap inom både företagsekonomi och juridik. Att ämnet är brett gör det än mer komplext och en bredare kunskap krävs för att fullt förstå dess problematik.
Transfer pricing is common in today's corporations and grows more as world trade has become globalized. The use of transfer pricing to increase profits is a discussion that took off in the 1950's. A discussion based on the company consciously improve their taxes through the various methods available. A utilization of regulation flaws and unclear interpretations. The topic is unique because it requires expertise in both business administration and law. That the subject is wide makes it even more complex and broader knowledge required to fully understand its problems.

Den ökade globalisering som råder gynnar internationell handel på många plan, vilket även har bidragit till att internprissättning blivit en allt mer central fråga. Däremot ställs det högre krav på att adressera de problem som systemet resulterar i. Detta med hänsyn till att ett internpris är av påverkande karaktär på organisationens resultat på grund av skattemässiga motiv och incitament från ledningen. Även om OECD:s riktlinjer TPG är utformade av det politiskt styrande organet i respektive medlemsland är dessa riktlinjer inte tvingande. Systemet möjliggör subjektivitet i internprissättning. Problematiken belyses i synnerhet när redovisningstraditioner och deras eventuella påverkan på internprissättningen i Sverige och Storbritannien tas i beaktning.Studien har som syfte att genom en komparativ analys undersöka hur Sveriges och Storbritanniens redovisningstraditioner påverkar respektive lands tolkning av TPG. Ländernas skattemyndigheter, Skatteverket och HMRC, har gett ut en handledning respektive en intern manual rörande internprissättning där myndighetens tolkning av TPG framgår.Studien är en innehållsanalys av kvalitativ karaktär och datamaterialet som har använts är textutdrag från myndigheternas handledning och manual samt respektive lands lagstiftning på vissa områden. Studien har som ambition att undersöka fyra områden avseende internprissättning, myndigheternas referering till gällande rätt, armlängdsprincipen, metoder för prissättning och bevisförfarande. Tolkningsmodellen som har använts i studien har utvecklats fram ifrån Johanssons (2010) modell avseende substance over form. Tolkningsmodellen tillsammans med den teoretiska referensramen har fungerat som ett verktyg i analysen kring hur redovisningstraditionerna i respektive land påverkar tolkningen av TPG.Studiens slutsats indikerar att det finns inslag av redovisningstraditionerna i respektive lands tolkning av TPG. Både Storbritannien och Sverige refererar till OECD kontinuerligt men studien har resulterat i vissa skillnader som belyser det faktum att länderna har olika redovisningstraditioner. I Skatteverkets handledning identifierar resultatet vissa inslag av den kontinentala redovisningstradition som Sverige präglas av, det påträffas även inslag av det regelbaserade synsättet samt spår av det rättssystem som karaktäriserar Sverige, code law. Resultatet visar även att Storbritanniens redovisningstraditioner framträder i HMRC:s tolkning av TPG. Det återfinns inslag av den anglosaxiska traditionen, det principbaserade synsättet och även här syns spår av deras rättssystem, common law. Studien bidrar med en ökad förståelse kring hur nationella redovisningstraditioner påverkar tolkningen av internationella riktlinjer. Den bidrar även med en praktisk kunskap för företag, myndigheter och internationella verkställande organ.
Increased globalization stimulates international trade in many ways. It has led to increased importance of transfer pricing. However, there is a need to address several issues that have arisen since a transfer price affects the organization's profit or loss due to tax consequences and incentives from management. Although the guidelines known as TPG are drafted by the governments in members’ states, these guidelines are not mandatory. The system allows for subjectivity in transfer pricing. The problem is can be demonstrated by comparing the accounting traditions and their possible impact on transfer pricing in Sweden and the UK.The purpose of the study is to investigate how Sweden's and Britain's accounting traditions affect the countries' interpretation of the TPG. The tax authorities of these countries, the Swedish Tax Agency and HMRC, have each issued a guide and an internal manual on transfer pricing, which explains the authorities’ interpretation of the TPG. The aim of the study is to make a comparative analysis of these guides and internal manuals to see if and how the countries’ interpretation of the TPG differ due to the countries’ accounting traditions. Further, the study is a content analysis of qualitative nature and the data used has been extracted from the authorities' guide and internal manual, as well as the legislation of each country in certain areas. The aim of the study is to investigate four areas of transfer pricing, the authorities' reference to current law, the arm's length principle, pricing methods and evidence procedures. The research model used in this study has been developed from Johanssons (2010) model regarding substance over form. The resarch model together with the theoretical reference framework have served as a tool in the analysis of how accounting traditions in each country affect the interpretation of TPG.The study’s conclusion indicates that there are elements of accounting traditions in each country’s interpretation of TPG. Both the UK and Sweden refer to the OECD repeatedly but the study has resulted in some differences highlighting the fact that the countries have different accounting traditions. In the Swedish Tax Agency’s guidance, the result identifies certain elements of the continental accounting tradition that Sweden is characterized by, it also finds elements of the rule-based approach as well as traces of the legal system code law that characterizes Sweden. Likewise, the result also shows that Britain's accounting traditions appear in HMRC's interpretation of TPG. There are elements of Anglo-Saxon tradition, the principle-based approach, and also traces of their legal system common law. The study contributes to an increased understanding of how national accounting traditions affect the interpretation of international guidelines. It also provides useful information for companies, authorities and international executive agencies.This paper is hereinafter written in Swedish.

The purpose of the compilation thesis has been to compare the ability to recharacterize cross-border transactions under the OECD Transfer Pricing Guidelines, 2010 version (OECD Guidelines), and OECDs new guidance from the BEPS project 2015 (Final Report) with the possibility to reclassify legal transactions in accordance with Swedish domestic law. The latter is an interpretation of the Swedish Supreme Administrative Court’s (SAC) case law on the taxation of transactions based of their true import. The aim has also been to examine if the possibility to recharacterize cross-border transactions under the OECD Guidelines and Final Report is limited by domestic law, i.e. SAC’s case law or the Correction Rule when the Correction Rule is to be applied. The Correction Rule is the Swedish domestic arm’s length principle rule. A central methodological question is the value of OECD’s guidance as a legal source when the correction rule and tax treaties are to be applied, considering e.g. the principle of legality and the Vienna treaty convention and the fact that Sweden is a dualistic State, meaning that implementation of tax treaties into Swedish law by the Swedish congress is required. The conclusion is that the OECD’s guidance regarding recharacterization goes beyond the possibility provided for under domestic law. The OECD guidance regarding recharacterization adds something new other than what follows from the Correction Rule. To recharacterize transactions in accordance with OECDs non-binding guidelines, i.e. based on economic substance or that the transaction is irrational, goes according to the study beyond the scope of reasonable interpretations of the Correction Rule. This does not mean that transactions cannot be recharacterized under current Swedish law, but it means that the OECD guidance on recharacterization cannot be used. The legal option available to recharacterize transactions when the Correction Rule is tested is the corresponding review of taxation on the basis of transactions true import made under SAC’s case law. The practices and methodical review to be applied is that for Case law when civil law classification has been crucial in taxation and Economic concepts that do not find any determination in legal rules. Tax treaties cannot extend taxation by recharacterization in the situation that this cannot be done under Swedish domestic law or in the situation that there are no clear answers in domestic law. The study also presents comments de lege ferenda regarding the appropriateness of allowing the OECD guidance on recharacterization to form the basis for new legislation in Sweden and the need to review the Correction Rule. It also asks the question if the new guidance is compatible with the arm’s length principle in Article 9 in the OECD Model Convention. Finally, the study also comments the need for OECD to analyze the effects for companies and authorities that transactions, although properly labelled with contract and civil law, they can be recharacterized due to OECDs far reaching new guidance.

Bakgrund och problem: De senaste 20 åren har offentliga organisationer genomgått stora förändringar. Många idéer inom reorganisering av offentliga verksamheter har kritiserats och har varit ett hett debattämne i media. Andra har blivit populära hos de forskare som har tagit fram ideén samt hos aktörer med ett specifikt intresse för offentliga organisationer. Målstyrning fick en kraftfull inverkan vid början av 1990-talet, det var då olika statliga myndigheter som kommuner och landsting började testa nya förändringar i de olika organisationers strukturer och styrmodeller. Några exempel på dessa är beställar-/ utförarmodell, resultatenheter och resultatstyrning. När det gäller privata och offentliga organisationer finns det en hel del olikheter som bidrar till hur man jobbar inom respektive område. Riktlinjer, tillvägagångssätt, mönster och inte minst marknadsmiljö skiljer privata organisationer från de offentliga. Inom den privata sektorn har organisationer större valfrihet när det gäller bestämmandet av priser och organisationsstruktur. Inom den offentliga sektorn sker bestämmandet och beslutsfattandet på en högre hierarkisk nivå. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera aspekter av interprissättning inom offentlig högskolesektor. Metod: I studien används en kvalitativ undersökningsmetod där urgångspunkten är semistrukturerade intervjufrågor. Personliga intervjuer hålls med ekonomichefen samt de olika institutionernas prefekter inom Södertörns Högskola(SH). Resultat och slutsatser: Sveriges Universitet och Högskole Förbund (SUHF) har tagit fram en redovisningsmodell som har implementerats av 40 olika högskolor/universitet i Sverige. Denna modell har även används på SH sedan år 2010. I enlighet med SUHF modell så strävar man efter full kostnadstäckning. Med fullkostnadstäckning avses att man täcker kostnadsbärarens direkta och indirekta kostnader. Till stor del ser man positivt på användandet av internprissättning inom SH då den tycks ge en rättvisande bild, ökad kostnadsmedvetenhet samt underlättar uppföljning av budget och kontroll av intern styrning. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att utföra en större studie av liknande karraktär. Inom offentlig verksamhet till exempel, sjukhus, landsting och kommuner. En bredare empiri skulle bidra till en bättre generalisering mellan slutsater och den teoretiska referensramen.

Detta examensarbete behandlar ämnesområdet internprissättning med hänsyn till strategi, ekonomistyrning och utvärderingsstruktur som påverkande faktorer. Mitt arbete belyser hur ovanstående områden påverkar varandra. Det vill säga hur strategin påverkar ekonomistyrningen som i sin tur påverkar val av utvärdering som i sin tur är av betydelse vad det gäller internprissättningsprincip.

För att utreda vad företag bör beakta vid val av internprissättningsmodell har arbetet baserats på följande problemställning: Hur bör företag styra och utvärdera sina affärsenheter för bästa möjliga internprissättning inom koncernen?

Arbetets syfte är att lyfta fram aspekter gällande företags styrning och utvärdering. För att kunna besvara min frågeställning har en fallstudie genomförts på ett företag som arbetar med internprissättningsproblematiken. Dessutom har en litteraturstudie gjorts gällande vilka internprissättningsmodeller som finns att tillgå.

Jag har kommit fram till att företag kan finna en gemensam modell för internprissättning, om modellen anpassas för respektive affärsenhet med avseende på dess strategier, ekonomiska styrning och utvärderingsstrukturer.

Uppsatsen har som syfte att undersöka gällande rätt för internprissatta royaltybetalningar från fast driftställe till moderbolag. Problemet är att varken korrigeringsregeln eller artiklarna 9 och 12 i modellavtalet är tillämpliga. Hur ser möjligheterna ut i den interna rätt för att förhindra att nämnda transaktion utnyttjas i skatteundandragande syfte? Kan artikel 7 i modellavtalet användas för att förhindra sådant?

Royalty beskattas som regel i inkomstslaget näringsverksamhet på grund av delaktighetstanken. Den innebär att royaltybetalningar räknas som del i fast driftställe beläget i Sverige. Korrigeringsregeln så väl som artikel 9 fastslås som icke tillämpliga på grund av kravet att avtal föreligger mellan parterna. Artikel 12 kan inte heller tillämpas då royaltyer från fasta driftställen hänvisas till artikel 7. Armlängdsprincipen är den röda tråden inom internprissättning och går ut på att alla transaktioner ska bedömas som om de gjorts mellan skilda enheter eller fristående bolag. Alla lagregler i uppsatsen bygger på denna teori.

Artikel 7 i modellavtalet är tillämplig på fasta driftställen och fastslår att inkomster som kan härröras till fasta driftställen ska beskattas i källstaten. I svensk praxis fastslås att korrigeringsregeln ska tillämpas i första hand, men när den möjligheten inte finns är nästa alternativ ofta uttagsbeskattning. Författaren fastslår att felaktigt prissatta royaltybetalningar från fast driftställe till dess moderbolag uppfyller kriterierna för uttagsbeskattning. Diskussionen om nya, alternativa lösningar undersöks där införandet av källskatt respektive slopande av skatten är de ledande åsikterna.

Författaren är av åsikten att uttagsbeskattningen utgör gällande rätt men att en förändring bör ske och medan ett slopande av skatten skulle vara den mest enhetliga lösningen, skulle en källskatt innebära ett bättre skydd mot skatteundandragande.

The purpose of the thesis is to investigate the law in force regarding transfer pricing of royalties from permanent establishments (PE) to a parent company. The problem occurs because neither the rule of adjustment (korrigeringsregeln) nor articles 9 and 12 of the OECD model convention are applicable. What pos-sibilities exists in internal Swedish law to prevent the PE and parent company from using transfer pricing of royalty payments to ease the tax burden? Can article 7 be used in hindering capacity in regards to such a transaction?

Royalties are generally taxed as income of business due to the principle of par-ticipation (delaktighetestanken), which means that the royalty is considered part of a PE situated in Sweden. The rule of adjustment as well as article 9 are ruled not to be applicable due to the lack of a legally binding contract between the parties. Article 12 point 3 directs royalties from PE’s to article 7 and is therefore not applicable in this situation. A basic principle in regards to transfer pricing is the so called arm’s length method and this is highly important in dealings with PE’s or associated companies to make sure that the transactions are han-dled at market price.

The application of article 7 was analyzed with the result that income related to the PE is taxed in the Source state and the Source stated is allowed to adjust the income of the PE if incorrect transfer pricing occurs with the purpose of tax evasion. The Swedish internal tax system has a possibility to extract withdrawal taxes (uttagsbeskattning) in some cases when assets are removed from a company or PE. The conclusion is that these rules apply when incorrectly priced royalties are moved from the PE to the parent company.

Alternatives are examined and the author comes to the conclusion that a source tax on royalties would facilitate the application of tax on royalties as well as prevent tax evasion. However, in light of the circumstances that approximately 90% of royalty payments exiting Sweden are submitted to different kinds of ex-emption to taxation, a complete abolishment of taxation on royalties would not be unreasonable.

För att Skatteverket lättare skall kunna granska att prissättningen vid transaktioner mellan koncernföretag är marknadsmässig har det i Sverige införts en lag om dokumentationsskyldighet.Svenska revisionsbyråer anser att dokumentation av internprissättning inte, ur företags perspektiv, enbart bör ses som en börda. Istället anses att koncernföretag bör se dokumentationsskyldigheten som en möjlighet till fördelar.I vår huvudsakliga problemfrågeställning har vi ställt frågan om dokumentationsskyldigheten medfört fördelar för fyra koncernföretag eller om den enbart är en arbetsbörda? Vidare har vi med avsikt att kunna besvara vår huvudsakliga problemfrågeställning utformat tre delfrågeställningar.Syftet med denna uppsats är beskriva vilka effekter dokumentationsskyldigheten av internprissättning har inneburit för de koncernföretag som undersökts.Vi har valt att avgränsa oss till att studera lagens effekter hos fyra olika koncernföretag. Av företagen ser tre av dem sig som medelstora medan ett ser sig som ett mindre företag. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i vår arbetsprocess och vårt vetenskapliga förhållningssätt har varit hermeneutiskt.Den teoretiska referensramen består främst av redogörelser av begreppet internprissättning, OECD samt Skatteverkets föreskrift (SKVFS 2007:1). Empirin utgörs av information från intervjuer med de koncernföretag som inkluderats. Utifrån en explorativ förstudie, vår teoretiska referensram och empiri har vi gjort en analys. De viktigaste slutsatserna är följande:De undersökta koncernföretagen ser en rad fördelar med dokumentationsskyldigheten. Först och främst innebär arbetet med dokumentationen en kontroll av att armlängdsprincipen följs. Vidare har företagen börjat fokusera mer på sin internprissättning och detta har bland annat lett till att de börjat fundera över om de använda prismetoderna är korrekta.En majoritet av de undersökta koncernföretagen tror att dokumentationen kommer leda till ökad kunskap om riskerna inom koncernen och de anser att dokumentationen kan medföra en optimering av interna immateriella flöden.Inställningen till dokumentationsskyldigheten hos de flesta koncernföretagen har gått från att, i ett tidigt skede, ha varit negativ, till att bli mer positiv. Inställningen påverkas i vissa aspekter av företags storlek och struktur.Gemensamt för koncernföretagen är att de upplever stora delar av lagen som väldigt vag.
Uppsatsnivå: C

Den 1 januari 2007 träder en formell skyldighet för internationella företag ikraft, att skriftligen dokumentera sin prissättning vid gränsöverskridande transaktioner inom en intressegemenskap. Syftet med denna uppsats är att undersöka och redogöra för vilka effekter dessa nya dokumentationsregler kan väntas få för Skatteverket och de internationella företag som omfattas av reglerna. För att erhålla djupare kunskap om vilka effekter dokumentationskravet kommer att medföra valde vi att utföra intervjuer med tre skattekonsulter, en representant från ett företag som berörs, en representant från Skatteverket samt en representant från Finansdepartementet.

I nuläget regleras internprissättningen för internationella företag genom armlängdsprincipen. Företagen är därför redan nu skyldiga att känna till om internprissättningen överensstämmer med denna princip, vilket i praktiken endast kan ske genom att en dokumentation upprättas. Uttryckliga dokumentationskrav medför därför små regelmässiga förändringar.

Ingen lagstadgad skyldighet att upprätta dokumentation finns dock och många svenska företag har därför inte någon dokumentation för närvarande. Slutsatsen är därför att reglerna kommer att medföra flera viktiga effekter. För både Skatteverket och företagen medför dokumentationskraven både positiva och negativa ekonomiska effekter. Därtill förbättras Skatteverkets möjligheter till granskning och bevisning samt Sveriges skatteunderlag ökar något. Företagens möjligheter till laglig skatteplanering ökar samtidigt som möjligheterna till olaglig skatteplanering och riskerna för dubbelbeskattning minskar. Skatteverkets urvals- och granskningsarbete försvåras dock något eftersom uppgiftsskyldighet i självdeklarationen inte införs. Vidare kommer vissa företag att ignorera regleringen då ingen särskild sanktion införs.

Vi har undersökt hur den interna prissättningen av boendeplatser för ungdomar sker på Barn och Familj inom Borås Stad och vilka för- och nackdelar som finns med den. Internprissättning är ett sätt att värdera de prestationer som utförs mellan två enheter inom samma företag. Det har kommit till vår kännedom att Socialnämnden i Borås Stad har haft stora problem med underskott inom divisionen Individ- och Familjeomsorg (IFO), bland annat till följd av olönsamma internleveranser inom Barn och Familj. Vi ansåg att det till följd av detta skulle vara intressant att undersöka internprissättningen. Vårt syfte med uppsatsen är att skapa teoribildning om hur internprissättning tillämpas inom Barn och Familj och att beskriva och analysera de för- och nackdelar som internprissystemet uppvisar.Vi har i vår uppsats använt en kvalitativ metod och valt att utgå ifrån en abduktiv ansats. Våra primärdata består främst av intervjuer utförda på Barn och Familj. Vid intervjuer med människor är det omöjligt att frånkomma en viss grad av subjektivitet i form av olika personliga åsikter, varvid en tolkning krävs. Vi har därför ett hermeneutiskt synsätt i vår uppsats.Vi har kommit fram till att Barn och Familj idag använder sig av en självkostnadsmetod kombinerad med en förhandlingsbaserad metod vid internprissättningen. Vår slutsats är att den så kallade Cost-plusmetoden för internprissättning skulle kunna vara mer lämplig för Barn och Familj att använda, för att skapa mer affärsmässighet och decentralisering. Vi har funnit att internpriserna inte används för att jämföra externa och interna alternativ. Vi har observerat att den tydliga avgränsning mellan ansvarsenheterna som krävs för att internpriser ska vara tillämpbara på en organisation, inte går att finna inom Barn och Familj. En annan slutsats som vi kan dra är att de humana aspekter som internprestationen ungdomsboende innefattar måste tas hänsyn till i första hand och därmed faller det rent objektiva beslutsunderlaget som internpriset utgör.
Uppsatsnivå: C

Den ständigt ökande internationaliseringen leder till framkomsten av allt fler multinationella företag med verksamheter inom flera länder. En konsekvens av den ökade globaliseringen är att den internationella skatteflykten allt jämt ökat, då internationella koncerner väljer att flytta delar av vinsten till länder med mer förmånliga skattesatser. Ett sätt för de multinationella företagen att minimera den världsomfattande skatten är genom internprissättning. Internprissättning är det pris som koncernen sätter på sina interna transaktioner mellan koncernbolagen. Som en reaktion på den ökade skatteflykten utformade Organization for Economic Co-operation and Development (OECD) riktlinjer för att vägleda regleringen av internprissättning. Syftet med riktlinjerna är att främja en harmonisering bland medlemsländerna för att minska antal konflikter mellan nationella lagstiftningar ur ett internationellt perspektiv och för att minska uppkomsten av dubbelbeskattning. Den grundprincip riktlinjerna utgår ifrån kallas för armlängdsprincipen. Armlängdsprincipen innebär att det koncerninterna priset ska motsvara det pris två oberoende företag hade fått betala för motsvarande transaktion. För att uppnå en ökad transparens och likformighet, anför även OECD:s riktlinjer hur de interna transaktionerna ska dokumenteras. Ett sätt att dokumentera transaktionerna på är genom att upprätta en land-för-land-rapport, vars syfte är att tillhandahålla skattemyndigheter viktig information och underlag för bedömning av koncerners prissättningar. Syftet med studien är att jämföra reglerna kring internprissättning i Sverige, Japan och Ryssland. I studien jämför vi skattelagstiftningarna för att undersöka vilka skillnader det finns inom de tre länderna med hänseende till internprissättning. Studien syftar även till att utreda om och i så fall varför ländernas skattelagstiftningar skiljer sig åt. För att uppfylla studiens syfte genomförde vi en komparativ analys, med ett kvalitativt förhållningssätt, där vi jämförde och analyserade studiens empiriska material. Det empiriska materialet består av ländernas nationella skattelagstiftning gällande internprissättning. I studiens analytiska skeende belyste vi de olikheter men även likheter vi kunde se vid jämförelsen. Dessa likheter och olikheter kopplade vi till den teoretiska referensram som vi i studien tagit fram för att på ett kvalitativt sätt kunna ge en förståelse för varför det finns skillnader, men även likheter, mellan de tre länderna. Slutsatsen som kan dras från studien är att det råder en frivillig harmonisering kring regleringen av internprissättning utifrån OECD:s riktlinjer inom de tre studerade länderna då vi funnit ytterst få skillnader mellan skattelagstiftningarna. Detta trots att OECD:s riktlinjer inte är tvingande på något sätt och trots att Ryssland inte är ett medlemsland i OECD, något som däremot både Sverige och Japan är. De skillnader som vi har kunnat se i den komparativa analysen har vi kunnat förklara genom att se till Hofstedes kulturella dimensioner och ländernas index inom respektive dimension. Skillnaderna har även kunnat förklaras genom att kopplas till ländernas kontinentala samt kommunistiska tradition. De likheter vi sett har vi däremot gett förståelse för genom att studera dem ur ett mimetiskt perspektiv av isomorfa processer, exempelvis utifrån Rysslands tillämpning av OECD:s riktlinjer. Studien bidrar med en fördjupad förståelse för OECD:s harmoniseringsarbete gällande internprissättning, samt en förståelse för hur regleringen ser ut inom de tre länderna och vilka skillnader det finns mellan dem.
The ever increasing internationalization leads to the emergence of increasingly multinational companies with operations in several countries. One consequence of the increased globalization is that international tax evasion has increased ever since international groups choose to move parts of profits to countries with more favorable tax rates. One way for the multinational companies to minimize the worldwide tax is through transfer pricing. Transfer pricing is the price which multinational companies uses for its internal transactions between its subsidiaries. As a response to the increased tax evasion, the Organization for Economic Co-operation and Development (OECD) designed guidelines to guide the regulation of transfer pricing. The aim of the guidelines is to promote harmonization among member states in order to reduce the number of conflicts between national laws from an international perspective and to reduce the occurrence of double taxation. The basic principle of the guidelines is called the arm's length principle. The arm's length principle states that the intra-group price should correspond to the price that two independent companies has to pay for the corresponding transaction. In order to achieve increased transparency and uniformity, the OECD guidelines also cite how internal transactions are to be documented. One way of documenting the transactions is by establishing a country-by-country report, whose purpose is to provide tax authorities with important information and basis for assessing transfer prices. The aim of the study is to compare the rules for transfer pricing in Sweden, Japan, and Russia. In the study, we compare tax laws to investigate the differences between the three countries in terms of transfer pricing. The study also aims at investigating why the tax laws of the countries differ. In order to fulfill the purpose of the study we conducted a comparative analysis, with a qualitative approach, where we compared and analyzed the empirical material of the study. The empirical material consists of the countries' national tax laws concerning transfer pricing. In the analytical stages of the study we highlighted the differences, but also the similarities, we could see in comparison. These similarities and differences were linked to the theoretical framework that we developed in the study to qualitatively provide an understanding of why there are differences, but also similarities, between the three countries. The conclusion that can be derived from the study is that there is a non-compulsory harmonization regarding the regulation of transfer pricing based on OECD's guidelines in the three studied countries where we found very few differences between the tax laws. This despite the fact that the OECD's Guidelines are not compelling in any way. Also so, even though Russia is not a member state in the OECD, which, on the other hand, both Sweden and Japan is. We have been able to explain the differences we have seen in the comparative analysis by looking at Hofstede’s cultural dimensions and the countries' cultural dimension indices. The differences have also been explained by the continental and communistic tradition of the countries. However, the similarities we have seen have been understood by studying them from a mimetic perspective of isomorphic processes, for example Russia's application of the OECD guidelines. The study contributes to a deeper understanding of OECD's work towards harmonization of transfer pricing, as well as a sense of how the three countries regulate transfer pricing and what differences there are between them.

Bakgrund: Under början av 1990-talet influerades offentlig sektor av New Public Management och anammade styrverktyg som initialt användes i näringslivet. Ett sådant styrverktyg som kom att användas var internprissättning. Internprissättning är ett styrverktyg som bland annat används för att kunna allokera kostnader i en divisionaliserad organisationsstruktur. Det finns många olika sätt som man kan arbeta med internprissättning på och det finns inget övergripande optimalt prissättningssystem utan olika prismodeller kan användas i olika situationer. Då internprissättning är ett ämne som är relativt outforskat inom Sveriges kommuner, var det av intresse att studera hur internprissättning som styrverktyg kan användas i den kommunala sektorn. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en teoretisk modell som förklarar hur en kommun kan arbeta med internprissättning. Samtidigt är syftet att kartlägga hur Växjö kommun arbetar med internprissättning för att sedan, utifrån den framtagna modellen, se hur internprissättningssystemet kan förbättras. Metod: Studien har genomförts som en utvärderingsstudie på Växjö kommuns internprissättningssystem. Detta för att inspektera hur väl internprissättningen faktiskt fungerar samt studera hur man kan åstadkomma önskvärda förändringar och förbättringar. Den teoretiskt framtagna internprissättningsmodellen bygger på teori om internprissättning som har samlats in via facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Empirin samlades in via kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär. Slutsats: Den framtagna teoretiska modellen inleds med att förklara vilka syften en kommun kan tänkas ha med att bedriva internprissättning. Följaktligen tar modellen upp vilka prismodeller en kommun kan arbeta med, hur internprissättningen kan administreras och kopplas ihop med kommunens budgetarbete för att slutligen gå igenom de positiva och negativa effekter som internprissättningen kan orsaka. Genom att jämföra Växjö kommuns internprissättningssystem med den framtagna teoretiska modellen kunde vi ge förslag på hur kommunens internprissättningssystem kunde förbättras.
Background: In the early 1990s, the public sector was influenced by New Public Management and embraced management control tools that were initially used in the private sector. One of those tools that came into use was transfer pricing. Transfer pricing is a managing control tool that, among other things, is used to allocate resources in a divisional organizational structure. There are many ways you can work with transfer pricing and there is no overall optimal pricing system, however different pricing models can be used in different situations. Since transfer pricing is a topic that is relatively unexplored in Sweden’s municipalities, we found an interest in studying how transfer pricing as a control tool can be used in the municipal sector. Purpose: The purpose of this study is to create a theoretical model explaining how a municipality can work with transfer pricing. At the same time, the purpose is to map how Växjö municipality works with transfer pricing, after which, based on the developed model, see how their transfer pricing system can be improved. Method: The study has been conducted as an evaluation study on Växjö municipality transfer pricing system. This in order to see how well the transfer pricing system actually works and to see how they can achieve desirable changes and improvements. The construction of the theoretical model is based on theory of transfer pricing that was collected through non-fiction and scientific articles. The empirical material was collected through qualitative interviews of a semi structured nature. Conclusion: The developed theoretical model begins by explaining what purposes a municipality have with working with transfer pricing. Consequently, the model identifies the price models a municipality can work with, how the transfer pricing can be administrated and linked with the municipalities budget and finally, what different positive and negative effective outputs you can expect when working with transfer pricing in a municipality.

Syftet med uppsatsen är att belysa olika skatteplaneringsstrategier som multinationella koncerner använder sig av för att prissätta transaktioner innehållande immateriella tillgångar så att vinster som kan hänföras från dessa allokeras till länder med låg eller ingen beskattning. Avsikten är att klargöra hur sådana förflyttningar av vinster från immateriella tillgångar har skett samt att redogöra för hur OECDs nya riktlinjer i BEPS Action 8 avser att reglera sådana möjligheter. Det bakomliggande syftet är således att granska huruvida de nya riktlinjerna kommer att leda till att vinster som kan härledas till immateriella tillgångar i större utsträckning kommer att allokeras till och därmed beskattas på den plats där ekonomisk aktivitet och värdeskapandet sker. Genom att kritiskt granska om BEPS Action 8 faktiskt kommer att leda till att vinster från transaktioner innehållande immateriella tillgångar allokeras till den plats där värdeskapandet sker kan företag som innehar immateriella tillgångar, investerare i sådana företag, jurister på området samt andra intressenter få en uppfattning om hur regleringen kommer att påverka olika skatteplaneringsupplägg samt vilka åtgärder som behöver vidtas på grund av de nya riktlinjerna. För att uppsatsen ska kunna användas ur ett svenskt perspektiv är syftet även att undersöka hur förändringarna i OECD Guidelines kommer att påverka svensk rätt.

As the globalization progresses, the matters of transfer pricing have become essential to multinational enterprises and tax administrations. For states it is important that the transfer pricing is correct to defend their tax base. Incorrect transfer pricing can also have dire effect on the enterprises. They run the risk of both double taxation and tax penalties. Some of the most difficult assets to put a transfer price on are intangibles. The essay covers the transfer pricing of two specific assets: patents and R&D. The OECD guidelines and commentary to the model tax convention may be used to interpret the Swedish internal “correction rule”. Therefore a comparison between the correction rule and article 9.1 in the model tax convention is made within the essay. The conclusions drawn are that the differences are so small that they do not have any impact on the application of the correction rule on patents and R&D. When applying the correction rule it is necessary to evaluate the assets transferred. The essay presents the different transfer pricing methods recommended by OECD and some additional methods mentioned in Swedish doctrine and praxis. Thereafter follows a discussion of the suitability of each method for the purpose of evaluating patents and R&D. The conclusion is that it is not one method that is the most suitable in all cases. Not even when the transactions are restricted to contain patents and R&D. Even though the transaction is restricted to contain these assets, different factors may affect the suitability of certain transfer pricing methods. Such a factor is whether the transaction concerns a transfer or a lease of the assets. Last the requirement of documentation in Swedish law is presented briefly. The presentation is followed by a discussion whether the requirement has meant a change regarding the burden of proof or the level of proof. The conclusion is that even though no change was intended regarding the burden of proof or the level of proof, some changes have taken place. Possibly the burden of proof has shifted slightly from the Swedish tax administration to the enterprise and the level of proof demanded of the tax administration has been slightly lifted.

Syftet med studien är att utreda hur OECDs riktlinjer för internprissättning implementerats i svensk respektive amerikansk lagstiftning, för att fastställa i vilken utsträckning redovisningstradition påverkar implementeringen av skattemässiga regler. För att uppfylla syftet har vi utfört en komparativ studie, som baseras på en kvalitativ innehållsanalys, där vi klassificerar regelverken utifrån i vilken utsträckning de är princip- eller regelbaserade. Undersökningen är relevant då internationell internprissättning av många anses vara den mest prioriterade internationella skattefrågan i dagsläget. Det blir därför relevant att undersöka om redovisningstradition påverkar hur internationella regler för internprissättning implementeras i nationell skattereglering. Enligt vår vetskap har inget liknande klassificeringsförsök gjorts tidigare vilket ytterligare förstärker relevansen av utförd undersökning och analys. Vårt bidrag till forskningen är att försöka beskriva hur verkligheten ser ut avseende om nationell redovisningstradition påverkar implementering av internationella skattemässiga regelverk. Vi vill även bidra till att göra diskussionen kring klassificering av regel- och principbaserade standarder mer nyanserad.För att kunna avgöra om regelverken är princip- eller regelbaserade har vi identifierat olika begrepp och definitioner som indikerar om ett regelverk är regelbaserat eller principbaserat. För att identifiera dessa indikatorer har vi studerat både ekonomisk och juridisk litteratur. Utifrån den information som indikatorerna resulterar i presenterar vi argument för varje undersökt regelverk i de olika länderna, gällande i vilken utsträckning de är princip- eller regelbaserade. Således kan sedan slutsatser dras kring i vilken utsträckning nationella redovisningstraditioner påverkar implementering av internationella skatteregler.I studien diskuteras att hur regler kring internationell internprissättning implementeras i nationell lagstiftning inte bara påverkas av normgivande supranationella organisationer som OECD. Påverkan på det sätt som regler kring internprissättning implementeras kan således ske mellan OECD och medlemsländerna men även mellan medlemsländerna. I studien diskuteras även det faktum att det föreligger en debatt kring om klassificeringen av standarder som regel- eller principbaserade är giltig. Vår studie förstärker bilden av att indelningen är aktuell och har förankring i verkligheten.Vår slutsats är att nationell redovisningstradition, avseende om redovisningen bygger på regler eller principer, påverkar implementering av internationella skatteregler. Det blir tydligt då vår studie visar att OECDs riktlinjer för internprissättning är ett principbaserat regelverk. Vidare har vi fastställt att redovisningen i Sverige bygger på principbaserade regelverk. Påverkan från nationell redovisningstradition kan fastställas då OECDs riktlinjer för internprissättning har implementerats rakt av i Sverige. I USA, där redovisningen bygger på regelbaserade regelverk, har däremot OECDs riktlinjer för internprissättning inte implementerats på något område i nationell lagstiftning. I USA utfärdas istället separata regler kring internprissättning. Vår studie visar att dessa är utformade på ett regelbaserat vis. Sammantaget visar detta att nationell redovisningstradition i hög utsträckning påverkar implementeringen av internationella skatteregler.
The purpose of this dissertation is to examine how OECDs Transfer Pricing Guidelines have been implemented in national regulation in Sweden and in the USA. This to determine to which extent national accounting tradition affects the implementation of international tax regulations. To fulfil the purpose we have undertaken a comparative study, which is based upon a qualitative content analysis, where we classify the regulations based on to which extent they are principle-based or rule-based. The study is relevant since international transfer pricing is considered to be one of the most important tax issues in present time. It is due to this fact relevant to examine if accounting tradition affects the way in which international transfer pricing regulations are implemented in national tax regulations. Due to our knowledge there has not been an attempt to accomplish a classification in this manner previously. This enhances the relevance to the study undertaken. Our contribution to the research field is to try to describe the actuality regarding if national accounting tradition affects implementation of international tax regulations. We also want to make the discussion regarding the classification of principle-based and rule-based standards more nuanced.To be able to determine if the regulations are principle-based or rule-based we have identified concepts and definitions that indicates if regulations are rule-based or principle-based. To identify these indicators we have studied both economic and legal literature. Based on the information that the indicators provide we present arguments regarding to which extent the examined regulations, in the different countries, are principle-based or rule-based. Thus, conclusions regarding to which extent national accounting traditions affects implementation of international tax regulations can be made.In the study we discuss that the way in which regulations regarding transfer pricing is implemented in national legislation is not only affected by normative supranational organisations like the OECD. The impact on the way that regulations regarding transfer pricing are implemented can thus take place between OECD and member countries and also between member countries. In the study we also discuss the fact that there is a debate regarding if the classification of standards as rule-based or principle-based is valid. Our study enhances the impression that the classification is valid and relevant.Our conclusion is that national accounting tradition, regarding if accounting is based on rules or principles, affects the implementations of international tax regulations. This becomes clear since our study shows that OECDs Transfer Pricing Guidelines are principle-based. Furthermore we have determined that accounting in Sweden is based upon principle-based regulations. Since OECDs Transfer Pricing Guidelines have been implemented in Sweden IVwithout adjustments we can determine an impact from national accounting tradition. In the USA, which is a country where accounting is based upon rule-based regulations, the OECD Transfer Pricing Guidelines are not implemented in national regulations. In the U.S. separate regulations regarding transfer pricing are issued. Our study shows that these regulations are formed in a rule-based manner. All together this shows that national accounting tradition largely affect the implementation of international tax regulations.This paper is hereinafter written in Swedish.

Regleringen bakom prissättningen av interna transaktioner mellan multinationella bolag beror på att staterna vill minska risken för att den nationella skattebasen urholkas och att vinster förflyttas. För att komma åt denna problematik har Sverige infört den s.k. korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL. Bestämmelsen brukar benämnas som korrigeringsregeln i och med att tillämpning av den medför en korrigering av bolagets resultat. Om ett bolags resultat, på grund av intressegemenskapen, blir lägre till följd av att bolagen avtalar om villkor och priser som avviker från vad oberoende bolag skulle avtalat om, kan det innebära att resultatet justeras. Med justering innebär att felprissättningen ”rättas” och resultatet korrigeras till vad det hade uppgått till om felprissättning inte hade skett. En intern transaktion ska följaktligen prissättas på samma sätt som oberoende parter hade gjort i en liknande transaktion och under jämförbara omständigheter. Korrigeringsregeln tillämpas vid internprissättningssituationer, vilket innebär att den endast träffar gränsöverskridande transaktioner mellan bolag i intressegemenskap. I min uppsats har jag valt att fokusera på internprissättning av lån mellan moderbolag och dotterbolag inom samma intressegemenskap. Att prissätta ett koncerninternt lån innebär att bolagen i många fall måste genomföra ingående analyser för att nå en armlängdsmässig prissättning. Vad en armlängdsmässig prissättning är i det enskilda fallet går inte att säga på förhand, utan kräver en helhetsbedömning utifrån de rådande omständigheterna. I mitt arbete har jag presenterat olika faktorer som påverkar prissättningen av ett gränsöverskridande koncerninternt lån, där vissa kan ha mer påverkan än andra i den enskilda transaktionen. Det material jag använt mig av har jag sedan jämfört med korrigeringsregeln för att se om dessa är förenliga med lagtexten. Det som framställningen även har visat på är att det råder ett starkt samband mellan många av faktorerna, vilket har gett upphov till att en helhetsbedömning krävs. De källor och aktörer jag granskat i min framställning är praxis, OECD:s riktlinjer från 2017, OECD:s riktlinjer för finansiella transaktioner från 2020, Skatteverkets rättsliga vägledning samt doktrin. Min framställning bygger på den internationellt vedertagna armlängdsprincipen som återfinns i 14 kap. 19 § IL och artikel 9.1 i OECD:s modellavtal. En stor del av mitt material härrör från OECD:s transfer pricing guidelines, även kallat riktlinjerna. Dessa riktlinjer är vägledande i bedömningen av vad som är armlängdsmässigt och tillämpas av både domstolar, Skatteverket och av skattskyldiga. En av anledningarna till att ett sådant material används för att tolka korrigeringsregeln är för att den svenska bestämmelsen är vag i sin utformning. En annan anledning är för att staterna genom ekonomiska samarbeten vill uppnå enhetliga bedömningar och minska risken för dubbelbeskattning. På grund av mitt metodval samt legalitetsprincipen har uppsatsen starkt präglats av den rättskällehierarki vi har inom svensk rätt. Detta påverkar således mitt material genom att vissa källor, såsom OECD:s riktlinjer, inte har företräde i tolkningen av 14 kap. 19 § IL.

Leonardi & Barley menar att organisationsstudier bör fokuseras mot hur personer arbetar med datorer och datasystem, samtidigt som Orlikowski menar att studier av arbete med datasystem bör baseras på praktikteorier. Studien kombinerar därför två teorier för att studera modernt arbete som till stor del baseras på datorsystem eller användandet av datorer, CHAT och boundary objects. Studiens syfte är att analysera om praktikteorin, CHAT kan användas för att studera ett modernt arbete som är teknikbaserat, gränsöverskridande och kunskapsintensivt, nämligen internprissättning. Slutsatserna är att CHAT går att använda för modernt arbete trots att teorins materiella bakgrund inte tagit informationsteknik i beaktande. Samtidigt belyste användningen av teorin att de geografiska gränserna mellan aktivitetssystem blir mindre, subjekten kan befinna sig på olika breddgrader utan problem, samtidigt som de olika elementen får fler funktionsområden.

Den fortsatt snabba tillväxten av internationell handel och den ökade globaliseringen harresulterat i en ökning av användandet av internprissättning inom koncerner. Detta har i sin turuppmärksammat multinationella företag, som till följd av detta hamnat i mitten av en storm avstridigheter. I takt med att transaktioner ökat, har det uppstått problem med internprissättning.Internprissättningen används som ett viktigt verktyg av globala företag för att uppnå optimalavinster, där det kan uppstå manipulation av internpriser. Internprissättning förklaras därförofta som fenomenet att vinstmaximera genom att utnyttja andra länders skattesystem ochkringgå statliga regleringar. Mobiliseringen av internprissättning i syfte av skatteflykt är nästintill osynligt för allmänheten och ytterst svårt för tillsynsmyndigheter att upptäcka. För attkomma till underfund med detta problem och samtidigt hjälpa skattemyndigheter ochmultinationella företag har organisationen Organisation for Economic Co-operation andDevelopment (OECD) tagit fram ett antal riktlinjer.Syftet med vår studie är att genomföra en komparativ undersökning för att pröva om det finnsen skillnad mellan tillämpningen av OECD:s riktlinjer, mellan länder med anglosaxiskrespektive kontinental redovisningstradition. Därför sker den komparativa studien mellan detkontinentala Tyskland och det anglosaxiska Storbritannien. För att undersöka potentiellaskillnader används kapitel I, II och IV i OECD:s riktlinjer för internprissättning (OECDTransfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations 2010).Dessa kapitel innehåller armlängdsprincipen, internprissättningsmetoder och dokumentation.För att kunna bedöma om det finns några skillnader i tillämpningen av OECD:s riktlinjermellan Tyskland och Storbritannien har vi kvalitativt granskat lagtexter och riktlinjer frånländernas skattemyndigheter. Vidare har vi använt oss av kvalificerad juridisk och ekonomisklitteratur.Vi har kommit fram till att det finns en skillnad mellan tillämpningen av OECD:s riktlinjermellan Storbritannien och Tyskland. Trots likheter som identifierats finns även storaskillnader mellan de två länderna. Dessa olikheter har varit av sådan omfattning att slutsatsenom att det råder skillnader i tillämpningen av OECD:s riktlinjer mellan ett anglosaxiskt ochkontinentalt land, kunnat dras. Studien bidrar till ökad kunskap om hur skattelagstiftningen ärutformad i Storbritannien och Tyskland. Den bidrar även med kunskap om hur OECD:sriktlinjer är utformade och hur dess utformning påverkar andra länders internprissättning. Vårstudie bidrar vidare med litteratur om Tysklands och Storbritanniens implementering avOECD:s riktlinjer samt OECD:s påverkan på utformning av länders skatteregler inominternprissättning.
The continued rapid growth of international trade and the increased globalization has resultedin an increase of use of transfer pricing within corporate groups. This has, further attractedattention to multinational companies that, as a consequence, have ended in the midst of astorm of debates. As transactions increased the problem of transfer pricing arose. Transferpricing is used as an important tool of global companies to achieve optimal profits, whereinternal prices may be manipulated. Transfer pricing is therefore often explained as thephenomenon of maximizing profit by utilizing other countries' tax systems and bypassinggovernment regulations. The mobilization of internal pricing for tax evasion is almostinvisible to the public and extremely difficult for regulatory authorities to detect. In order toaddress this problem while helping tax authorities and multinational companies, theOrganization for Economic Co-operation and Development (OECD) has developed a numberof guidelines.The purpose of our study is to carry out a comparative study to determine if there is adifference between the application of the OECD guidelines, between countries with Anglo-Saxon and Continental Accounting tradition. Hence, the comparative study takes placebetween the Anglo-Saxon United Kingdom and the Continental Germany. To investigatepotential differences, chapters I, II and IV are used in the OECD Transfer Pricing Guidelinesfor Multinational Enterprises and Tax Administration 2010. These chapters include the arm'slength principle, transfer pricing methods and documentation. In order to assess whether thereis any difference in the application of the OECD guidelines between United Kingdom andGermany, we have qualitatively reviewed legal texts and guidelines from the tax authorities ofthe countries. Furthermore, we have used qualified legal and economic literature.We have found that there is a difference between the application of the OECD guidelinesbetween United Kingdom and Germany. Despite similarities identified, there are also majordifferences between the two countries. These differences have been of such, that theconclusion that there are differences in the application of the OECD guidelines between anAnglo-Saxon and Continental country, could be drawn. The study contributes with increasedknowledge of how tax law is designed in the United Kingdom and Germany. It alsocontributes with knowledge of how the OECD guidelines are designed and how its designaffects other countries' transfer pricing. Our study further contributes literature on UnitedKingdom’s and Germany's implementation of the OECD Guidelines, as well as the OECD'simpact on the design of countries' tax rules in transfer pricing.This paper is hereinafter written in Swedish.

Globaliseringen bidrar till en ökad världshandel och medför även ett växande antal gränsöverskridande koncerninterna transaktioner inom multinationella företag. Prissättningen av transaktioner vilka vidtas mellan närstående företag måste ske i enlighet med armlängdsprincipen som om transaktionerna vidtagits mellan två oberoende företag. Skattemyndigheterna kan justera internpriserna i slutet av beskattningsåret i de fall de anser att internprissättningen avviker från armlängdsprincipen och marknadsmässiga villkor. Utöver inkomstbeskattning åläggs företagen att betala tullavgifter i samband med transaktioner vidtagna med närstående företag etablerade utanför EU. I likhet med skattemyndigheterna granskar tullmyndigheterna företagens importpriser i syfte att säkerställa att parternas närståenderelation inte påverkat prissättningen. Båda myndigheterna arbetar således för samma mål, att upprätthålla prissättningens förenlighet med marknadsmässiga villkor. Skatte- och tullmyndigheterna tillämpar dock olika prissättningsmetoder i syfte att uppnå målet. Inkomstskatten baseras på företagens totala inkomster, relaterade till transaktionerna och tullavgiften beräknas baserat på varje specifik transaktion och vara. Det faktum att myndigheterna inkluderar olika tillgångar i de respektive beskattningsunderlagen kan medföra att de bedömer värdet av samma transaktion olika. Varierande bedömningar av samma pris kan vidare medföra krav på olika prisjusteringar i syfte att uppnå marknadsmässig prissättning. Prisjusteringar kan leda till onödiga skattetillägg och liknande straffavgifter. Det föreligger svårigheter för multinationella företag att bestämma transaktionspriser som uppfyller båda myndigheternas i syfte att undvika straffavgifter.     Problematiken är ännu relativt ouppmärksammad av företag i världen. I amerikansk praxis framkommer att möjligheterna är små för företag att förlita sig på dokumentation upprättad för internprissättning, i syfte att styrka tullavgifter och tullvärde. Det är således betydelsefullt att företag upprättar dokumentationer för både internprissättning och tullvärde för att undvika straffavgifter. Dokumentationen utgör huvudsakligt bevis och ligger till grund för bedömningen av huruvida företagen uppfyllt bevisbördan avseende prisernas förenlighet med marknadsmässiga villkor. Företagen bör etablera en öppen kommunikation med de respektive myndigheterna i syfte att minimera risker för missförstånd eventuella framtida prisjusteringar. Det är bättre att förekomma än att förekommas.
The ‘arm’s length principle’ is fundamental to transfer pricing and cross-border intercompany transactions. The principle states that the prices charged for transactions of goods between related parties must be the same as if the parties were unrelated. Simply, the price needs to equal market values. If the Tax Authority finds the pricing to be inconsistent with the arm’s length principle, the price may be adjusted. In relation to cross-border intercompany transactions outside of the EU, companies have to pay customs duty and regard customs values. The Customs Authorities work to ensure that the price has not been influenced by the intercompany relationship. Thus, the Tax and Customs Authorities share the same goal, which is to ensure that the transaction price is consistent with market values. However, the methods of pursuing the goal differ. The Tax Authorities determine the amount of income tax based on the company’s total revenues deriving from cross-border intragroup transactions. The Customs Authorities on the contrary determine the amount of taxable income based on the value of every specific imported product. The authorities usually consider different values and assets when determining the amount of taxable income. Therefore the same transaction price may be evaluated differently by the Tax and Customs authorities. Price adjustments may be made if the transaction price is considered to differ in relation to market values. Thus, the companies may be obligated to pay tax surcharges or similar monetary penalties. The authorities’ different assessments of the same transaction price may result in difficulties for multinational enterprises in their efforts of meeting both requirements. The problem is regarded in varying degrees in different countries. In American precedent the court has determined the opportunities to be low for companies to depend on transfer pricing documentation when supporting customs value. It is important for companies to keep detailed documentation of both transfer pricing and customs valuation. The documentation serve as vital evidence when proving the compatibility of transaction prices with market values. Companies should also establish good communications with the authorities in order to prepare them for potential future price adjustments.  Prevention is better than cure.

SammanfattningTitel: Internprissättning och dess effekter vid Örebro läns landsting och Landstinget i VärmlandFörfattare: Gun Stångberg, Susanna Arakelyan och Caroline HultmanHandledare:Fredrik KarlssonKursansvarig: Pia NylinderBakgrund: Internprissättning utgör ett viktigt ekonomiskt styrverktyg som sätter pris på de interna utbyten som kan ske mellan två olika parter. Den bidrar till en bedömning av resultatet på de berörda enheterna. Internprissättningen är av stor betydelse ur resultatenhetens perspektiv. Oftast används internprissättningen för att medverka till att medarbetarnaska bli merkostnadsmedvetna och att motivera dem till ett ekonomiskt tänkande. Internprissättningen underlättar att se vad slutproduktenkostar genom hela förädlingskedjan. Det finns olika modeller att utgå ifrån vid internprissättningen. Inom den offentliga sektorn är det den kostnadsbaserade och den förhandlingsbaserade metoden som är bäst lämpande att utgå ifrån. Syfte:Syftet med forskningen är att undersökade ekonomiska och organisatoriska effekterna som internhandeln och prissättningen har bidragit till inom Örebro läns landsting, främst inom enheterna kost och lab samtäven undersöka de interna transaktionerna inom landstinget i Värmlandtill viss deldå de inte tillämpar någon debitering av handeln mellan sina enheter på samma sätt som Örebro gör.Metod: Undersökningen har genomförts med en kvalitativ forskningsansats i form av intervjuer. Intervjuer har genomförts med tiopersoner på Örebro läns landsting, för att erhålla djupare och ingående svar på vara frågeställningar.Vi har även genomfört treintervjuer med personer inom Landstinget i Värmland. Resultat och slutsats:Vi kan konstatera att de vanligaste negativa effekternamed internhandelnsom förekommer i Örebro läns landsting är konflikter och brister i effektiviteten.De konflikter som uppstår mellan de köpande och säljande enheterna är att de köpande enheternaanser att priserna är för höga, medan de säljande enheternaanser att priserna skulle kunna ligga på högre nivåer. Den interprissättningsmetod som tillämpas i Örebro läns landsting är den kostnadsbaseradeinternprissättningen. Den kostnadsbaserade metodenutgår från olika prisbaser som exempelvis den aktivitetsbaserade kostnaden, påläggskalkylens kostnader etc.I Värmland har man valt en metod helt utan handel där enheterna får tilldelat ramanslag. Problemsom uppstår där är incitament för produktion och kostnadsmedvetenhet. I Värmland är man medveten om bristerna med metoden och man har nyligen avslutat en utredning, projektil LEGO. Utredningen har lett till en metod för att följa upp resursförbrukningen.Nyckelord: Internprissättning, Ekonomistyrning, Offentlig sektor, Ekonomistyrning inom sjukvården, Ersättningsmodeller, DRG, New Public Management.

Titel: Internprissättning inom offentlig verksamhet - En studie om Konsult och Service i Västerås stad

Problem: Konsult och Service är en serviceförvaltning som tillhandahåller stödtjänster till kommunens förvaltningar. I dagsläget genomför de en förändring av sitt interna IT-pris. De forskningsfrågor vi ställer oss är:

• Vad använder Konsult och Service för internprissystem och varför detta system?
• Anser Konsult och Service att internprissättningen har medfört minskat resursslöseri?
• Ger internprissättningen en rättvis kostnadsfördelning, enligt Konsult och Service?
• Varför och hur förändrar Konsult och Service sitt interna IT-pris?

 

Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att studera Konsult och Services internprissättning och den eventuella förmågan att minska resursslöseri och skapa en rättvis kostnadsfördelning med internprissättning. Syftet är även att beskriva den pågående förändringen av Konsult och Services interna IT-pris.

Metod: En kvalitativ fallstudie har genomförts som bygger på sekundärdata samt intervjuer med tre personer som vi anser har bra kunskaper om internprissättning.

Resultat och Slutsats: Konsult och Service använder sig av självkostnad, för att prissätta den interna handeln mellan kommunens enheter. De använder självkostnad på grund av att de måste täcka alla sina kostnader och inte är vinstdrivande. Internprissättningen ökar medarbetarnas kostnadsmedvetenhet vilket leder till minskat resursslöseri. Internprissättningen möjliggör även en rättvis kostnadsfördelning enligt Konsult och Service där enheterna som utnyttjar tjänsten även belastas med dess kostnad. IT-affärsområdet inom Konsult och Service genomgår i dagsläget en förändring av IT-priset. Förändringen syftar till en rättvisare kostnadsfördelning av de omdiskuterade IT-kostnaderna.

Title: Transfer Pricing in a public organization - A Study of Konsult och Service in Västerås City

Research Issue: Konsult och Service is an administrative unit which provides support services to Västerås stad's units. In the present situation there is a change taking place in the internal IT pricing. The research issues of this master thesis are:

• What kind of transfer pricing does Konsult och Service use and why?
• Does Konsult och Service think their transfer pricing has reduced the waste of resources?
• Does transfer pricing give a fair dividing of costs, according to Konsult och Service?
• Why and how are Konsult och Service changing their transfer pricing?

 

Purpose: The purpose of this master thesis is to study Konsult och Service's transfer pricing and the ability to reduce waste of resources and create a fairer dividing of costs with transfer pricing. The purpose is as well to investigate the change in progress of Konsult och Service's internal IT pricing.

Method: The master thesis is built on a qualitative approach, with secondary information and on interviews made with three persons who we consider having good knowledge of transfer pricing.

Results and Conclusion: Konsult och Service uses cost price for the internal trading between units within the municipal organization. Needing to cover all their costs, they use cost price but have no claim to earnings. Transfer pricing increases the employer's awareness of costs which leads to reduced waste of resources. Transfer pricing renders the fairest dividing of costs possible, where the units who uses the service have to pay accordingly for it. At the moment the computer technology business center of Konsult och Service is undergoing a change in its services pricing. The purpose of the change is to make a fairer dividing of computer technology costs.

Företag inom en koncern kan vid utvecklande av immateriella tillgångar använda sig av cost contribution arrangements för att dela på kostnader och risker samt slippa korslicenser eftersom alla företag i ett CCA får rätt att nyttja tillgångarna. Hur stor del av vinsten som ska fördelas mellan företagen beror på hur mycket de bidrog med vid starten och fördelningen måste överensstämma med armlängdsprincipen. I 14 kap 19 § IL finns en regel som innebär att fördelningen kan korrigeras om det inte överensstämmer med vad ett oberoende företag gått med på under samma förhållanden. OECD:s riktlinjer för internprissättning är vägledande för svensk rätt och den reviderade versionen från 2010 har haft svagheter som företag kunnat utnyttja för att komma undan med oriktiga vinstöverflyttningar till länder med låg skattesats. OECD kom år 2015 ut med den slutgiltiga BEPS-rapporten där åtgärdspunkt 8-10 har som syfte att motverka oriktiga vinstfördelningar genom otillbörliga överflyttningar av risker och immateriella tillgångar mellan företag i intressegemenskap. Åtgärdspunkterna kommer troligtvis göra företag mindre benägna att, samt ge dem mindre möjlighet att, skatteplanera genom att oriktigt flytta vinster till lågskatteländer. Åtgärdspunkterna kommer dock troligtvis medföra fler tvister och nya tolkningsproblem. Målet med åtgärdspunkt 13 är att försäkra att företagen tar hänsyn till de krav som finns för att en transaktion ska vara armländsmässig samt underlätta för Skatteverket att avgöra om transaktionen överensstämmer med armlängdsprincipen. Åtgärdspunkten har fått kritik eftersom den lägger en stor börda på företagen, men OECD hävdar att den på sikt kommer att förenkla för företagen. De nya dokumentationskraven kommer att underlätta för Skatteverket att göra en internprisbedömning och minska möjligheterna att komma undan med felaktiga prissättningar.

Internprissättning är ett komplext område vilket är ett område som OECD publicerat riktlinjer kring tillämpning av armlängdsprincipen. Enligt praxis är riktlinjerna en god vägledning vid tillämpning av korrigeringsregeln, vilket är den svenska motsvarigheten på armlängdsprincipen som regleras i 14 kap. 19 § IL. Praxis säger även att riktlinjerna ger en bra beskrivning av den problematik som finns inom området.  Under senare år har globaliseringen lett till allt fler gränsöverskridande transaktioner inom multinationella koncerner. OECD har på uppdrag från G20-länderna skapat BEPS-projektet vilket är en handlingsplan med åtgärder för att förhindra vinstförflyttning och skattebaserodering. I och med att immateriella tillgångar är mobila till sin karaktär, har det varit en bidragande faktor till att flytta vinster mellan länder via koncerninterna transaktioner och då flytta dem till ett lågbeskattat land för att minska skattekostnader. När en sådan oriktig prissättning föreligger är det Skatteverket som har bevisbördan och kan då om 14 kap. 19 § IL är tillämpbar, korrigera prissättningen.  Skatteverket ansåg i det s.k. Datawatch-målet att det hade skett en överlåtelse av immateriella tillgångar i samband med att ett svenskt bolag förvärvades av det amerikanska bolaget Datawatch. I samma skede med förvärvet utfördes det en intern omstrukturering och Datawatch ansågs inneha kontroll över risk, vilket är ett begrepp från OECD:s riktlinjer som innebär att man måste ha förmågan att fatta ett beslut och faktiskt kunna ta ett beslut för att ha kontroll över risk. Kammarrätten grundar beslutet utifrån att parterna ingick ett distributionsavtal som inte överensstämde med hur parterna agerat i praktiken, således instämde domstolen med Skatteverkets beslut och utförliga utredning. Utredningen kommer fram till att kontroll över risk och formell bestämmanderätt övergått till Datawatch. Det svenska bolaget beskattades till följd av att Kammarrätten bedömde att de skett en överlåtelse, trots att de fortfarande innehar den legala äganderätten.  Uppsatsens syfte har varit att undersöka och granska kammarrättens domskäl. En viktig beståndsdel i domskälets motivering är uttrycket kontroll över risk från OECD:s riktlinjer, vilket är domskälets motivering till varför de immateriella tillgångarna överlåtits från ett svenskt aktiebolag till ett utländskt bolag inom samma koncern.

According to the arm’s length principle, transactions between associated multinational en-terprises (MNE) shall be based on the same conditions as transactions between unrelated parties. This means that intra-group prices on cross-boarding transactions must be at arm’s length range and consistent with conditions in the open market. The arm’s length principle is expressed in article 9.1 of the OECD Model Tax Convention and Chapter 14 section 19 of the Swedish Income Tax Act.

When transfer pricing between associated MNEs is not reflecting the arm’s length princi-ple, states face the possibility of losing tax revenue. The majority of OECD member coun-tries have implemented national documentation requirements and involve enterprises to present documentation on their transfer pricing. This obligation increases the possibilities for Tax Authorities to control whether or not a company follows the arm’s length princi-ple. Chapter V of the OECD Guidelines provides general guidance in this matter. Within the EU the transfer pricing forum JTPF, has developed a standardized model for docu-mentation known as the EUTPD. Application of the EUTPD depends on the MNEs themselves but also on national requests.

The Swedish legislator intends to implement national documentation requirements through the Government Bill 2005/06:169 “Effektivare Skattekontroll”. The regulation is likely to become effective 1 January 2007. Regardless that the burden of proof still lies on the Tax Authorities, MNEs are obligated to produce documentation that will be used as evidence of their transactions. The bill is drafted as a legislative framework and the implication will be developed through further directions from the Tax Authorities. Court Law will also be significant in how the legislation is applied.

This thesis concludes that the proposed regulation is unclear and therefore stands to coun-teracts or undermines the purposes behind the legislation. Since transfer pricing is not an exact science it is logical that the regulation be proposed as a framework, which would ren-der the possibilities for extensive interpretations. However, indistinctive rules would not increase neither the awareness nor the predictability concerning transfer pricing and docu-mentation requirements. Considering that the majority of MNEs in Sweden are small and medium sized companies and not always familiar with the arm’s length principle, the legis-lator should have expressed the documentation requirements more precisely. Nonetheless, since the enquiries will most likely increase, enterprises will be forced to allocate resources on their transfer pricing and documentation. This legislation will in turn increase the aware-ness and predictability in the long-term.

 

Title Transfer pricing and the purchaser-provider model in Västerås Stad – Konsult och Services and Sociala Nämndernas Stab perspective

Seminar date 2009-06-02

Course Master thesis in Management Accounting, advanced level, 15credits. (EFO019)

Authors Cecilia Somi & Nathalie Tunc

Tutor Leif Carlsson

Key words Transfer price, transfer performance, transfer trade, transfer pricing, full cost, the purchaser-provider model.

 

Purpose The purpose of this thesis is to describe the reason why Västerås Stad apply the purchaser-provider model  and transfer pricing, and the advantages and disadvantages with its use out of Konsult och Service and Sociala Nämndernas Stabs perspective. Further study will be on what transfer method is used in Västerås Stad.

 

Method A qualitative method was used in the survey. Primary data was gathered through individual interviews with two representatives from Västerås Stad – Tomas Thell at Konsult och Service and Jan Bäversten at Sociala Nämndernas Stab.

 

Conclusion Västerås Stad use the purchaser – provider model and transfer pricing to decentralize the activity and in that way to make it cost efficient. The municipality wants to increase the cost awareness to prevent waste of resources. An advantage with the use of the purchaser – provider model and transfer pricing is among the other things that it gives a basic data for decision-making. A disadvantage among the other things is that the model is complex and it takes a lot of resources. Cost based transfer prices are used in the municipality. Full cost is the base method when using transfer pricing in Västerås Stad.

 

The arm’s length principle has existed in Swedish law since 1928 but has previously been given little attention. In 2007, documentation requirements were introduced, and the government began to do tax audits regarding transfer pricing. This thesis examines how the documentation requirements and tax audits affect the application of the arm's length principle.

 

The research consists of nine interviews with a total of ten people at the tax authority (Skatteverket) and audit- and consulting agencies. The results of the interviews are analyzed using the agency theory.

 

Many companies are risk averse and prefer having correct transfer pricing instead of taking on challenging strategies that can be risky in case of an investigation by Skatteverket. There can be a conflict between following the arm’s length principle and designing transfer prices in a way that best suits the business. The fact that, in the past, tax has often not been taken into account when designing transfer pricing strategies means that big adjustments may be needed to ensure that prices are at market value. The cost for necessary adjustments can be larger than the cost for the tax surcharge a tax audit would lead to. In that case most companies choose not to adjust their transfer prices. 

Armlängdsprincipen, som innebär att internprissättning måste vara marknadsmässig, har funnits i svensk lag sedan 1928 men har tidigare ägnats begränsad uppmärksamhet och vaknat till liv först nu. I denna uppsats undersöks hur armlängdsprincipens tillämpning påverkas av dokumentationskravet för internprissättning som infördes 2007 och Skatteverkets ökade fokus på internprissättning.

 

En kvalitativ undersökning har genomförts bestående av nio intervjuer med totalt tio personer hos Skatteverket och rådgivare som arbetar med internprissättning. Resultatet av intervjuerna analyseras med stöd av agentteorin.

 

En stor del av företagen vill undvika risk och hellre göra rätt för sig från början än att ha en mer utmanande strategi som innebär en risk för att Skatteverket inte kan godkänna internprissättningen vid en eventuell granskning. Affärsmässiga skäl kan dock stå i vägen för en internprissättning utformad i enlighet med armlängdsprincipen. Det faktum att skatt sällan tagits i beaktning tidigare, vid utformandet av internprissättning, gör att det kan röra sig om mycket stora justeringar som skulle behöva göras. Kostnaderna för nödvändiga justeringar kan överstiga kostnaden som ett eventuellt skattetillägg skulle medföra. De flesta företag väljer i dessa fall bort att tillämpa armlängdsprincipen.

Transfer Pricing är ett internationellt fenomen som tar sikte på de transaktioner som företas mellan bolag i intressegemenskap. Regler som reglerar prissättningen av sådana typer av transaktioner har funnits i svensk skatterätt sedan 1920-talet, men det är inte först de senaste årtiondena transaktionerna kraftigt uppmärksammats av de internationella skattemyndigheterna. Den prissättning som bolag i multinationella koncerner tillämpar på transaktioner avseende varor och tjänster mellan bolag i olika stater kan nämligen användas för att transportera vinstmedel till lågbeskattande länder, och därigenom finns en risk för att skattebasen eroderas i den stat vinstmedlen allokeras bort från. Det är därför av vikt att dessa transaktioners prissättning motsvarar vad oberoende parter hade avtalat. Om prissättningen avviker från vad oberoende parter hade avtalat finns det i Sverige en möjlighet för Skatteverket att korrigera priset enligt den s.k. korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL. I dessa fall korrigeras prissättningen till det pris som Skatteverket anser utgör ett armlängdspris, d.v.s. det pris som parter med ett armlängds avstånd sinsemellan hade avtalat. Det innebär i regel att bolagets intäkter höjs. Problem uppkommer när det rätta priset ska bestämmas. I Sverige finns sedan 2007 ett dokumentationskrav för bolag som företar den här typen av transaktioner, dels för att bolagen ska göras medvetna om valet av prissättningsmetod, dels för att Skatteverket lättare ska kunna utföra kontroller. Exakt vad dokumentationen ska innehålla och vilken betydelse den har för bevisprövningen vid tillämpning av korrigeringsregeln är enligt min mening inte klarlagt. Den här uppsatsen syftar till att utreda vilken betydelse internprissättningsdokumentationen har för bevisprövningen vid tillämpning av korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL. Med beaktande av OECD:s slutrapport av BEPS Action 13, och Skatteverkets förslag om ett utvidgat dokumentationskrav till följd av denna slutrapport, är syftet även att utreda om de nya föreslagna dokumentationsreglerna kan komma att påverka bevisprövningen. Syftet har huvudsakligen besvarats med hjälp av den rättsdogmatiska metoden. Vad som enligt min mening utgör gällande rätt avseende dels internprissättningsdokumentation, dels bevisprövning, har klarlagts genom att tolka och systematisera de relevanta rättskällorna. Uppsatsen innehåller även en redogörelse för Skatteverkets förslag avseende det utvidgade dokumentationskravet och en jämförelse mellan detta och de nuvarande reglerna. Efter att ha analyserat lagstiftning, förarbeten, rättspraxis och doktrin har följande framkommit. Skatteverket har ensamt bevisbördan för att en felprissättning föreligger. Beviskravet är högre för efterbeskattning och skattetillägg. Internprissättningsdokumentationen har betydelse vid bevisprövningen av huruvida oriktig uppgift föreligger eller inte vid tillämpning av korrigeringsregeln när de uppgifter som lämnats i inkomstdeklarationen ska revideras. Oriktig uppgift föreligger i dagsläget aldrig formellt, dels beroende på att dokumentationskravet är osanktionerat dels beroende på att innebörden av kravet inte är specificerat. Oriktig uppgift kan således endast föreligga materiellt. Om det finns en bra och väl underbyggd dokumentation har Skatteverket svårt att visa att en prissättning materiellt är felaktig, även om den vid en första anblick synes vara det. Är dokumentationen bristfällig finns enligt min mening två aspekter, antingen är det till skattebetalarens fördel eftersom Skatteverket i dessa fall inte har något material att utgå från vid sin bedömning och därav får svårare att uppfylla sin bevisbörda, eller så är det till skattebetalarens nackdel eftersom det kan väcka misstanke om felprissättning hos Skatteverket, varför en revision troligen inleds. De nya dokumentationsreglerna medför enligt min mening ingen förändring av denna slutsats.

Internprissättning anses vara ett av de mest kritiska problemen när det kommer till nationell och internationell beskattning. Den växande globaliseringen har resulterat i uppkomsten av många nya multinationella verksamheter, vilket även har till följd att transaktioner mellan företag med verksamhet i olika länder ökat. För att uppnå maximal global vinst flyttar multinationella företag vinster från högskatteländer till lågskatteländer och utnyttjar därmed länders olika skattesystem. Till följd av detta har fokus ökat från skattemyndigheter världen över, med incitament om att skydda sitt lands skattebas. Regler i syfte att begränsa internationell skatteflykt har blivit alltmer betydelsefulla, därmed har ett behov av en global accepterad standard avseende internprissättning uppkommit. Organisationen Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) har tagit fram ett antal riktlinjer som behandlar internprissättning. Syftet med studien är att redogöra om det finns skillnader eller likheter mellan implementeringen av OECDs riktlinjer avseende internprissättning mellan Sverige, som är medlem i OECD, samt Kina och Singapore som inte är medlemmar. Vidare syftar studien till att verifiera eller falsifiera följande hypotes; att skillnader i implementeringen och utformning av internprissättning i respektive länders lagar och riktlinjer kan förklaras av kulturella dimensioner i landet. Därav genomfördes en komparativ studie mellan Sverige, Kina och Singapore lagtexter och riktlinjer samt OECDs riktlinjer. Studien omfattar en undersökning av OECDs riktlinjer för internprissättning, OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations 2017, avseende kapitel I. Armlängdsprincipen, kapitel II. Prismetoder och kapitel IV. Dokumentation. Slutsatsen av studien är att såväl medlemsländer samt icke-medlemsländer följer OECDs riktlinjer för internprissättning men att det förekommer variationer i omfattning. Vi finner likheter i såväl ländernas lagstiftning som riktlinjer avseende syfte och innehåll inom de undersökta områdena. Studien identifierar även skillnader i ländernas internprissättningsreglering vilka till största del utgörs av vilken omfattning länderna har anpassat sina riktlinjer efter OECDs riktlinjer. Vår slutsats är att harmonisering råder, men i olika utsträckning, även utanför OECD som institution och att ett medlemskap i organisationen inte är en nödvändighet för att likhet i internprissättning ska existera. Vår studie visar samtidigt att utformningen av internprissättningsregler beror på kulturella dimensioner i högre utsträckning än institutionella influenser. Vår hypotes har genom studien kunnat verifieras och ger därför stöd åt att skillnader i internprissättning i respektive länders lagar och riktlinjer kan förklaras av kulturella dimensioner i landet. Studien bidrar till ökad förståelse av respektive länders lagstiftningar och riktlinjer för internprissättning samt dess likhet med OECDs riktlinjer. Vidare bidrar studien med kunskap i hur kulturella dimensioner, i samspel med OECD, påverkat både medlemsländer samt icke-medlemsländers implementering och utformning av sina lagar och riktlinjer inom internprissättning.
Transfer pricing is considered one of the most critical issues regarding national and international taxation. The growing globalization has resulted in the creation of a multiplicity of new multinational corporations, which in turn has led to an increase in financial transactions between companies with business in different countries. To maximize global profit, multinational corporations move profit from high tax countries to low tax countries by using other countries tax systems. As a consequence, focus on this issue has increased from tax departments all over the world, with the intent to protect their nations’ tax base. Regulation with the purpose of minimizing international tax avoidance have become increasingly important and thus a need for a globally accepted standard considering transfer pricing, has ascended. The Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) has developed a number of guidelines regarding transfer pricing. The purpose of the study is to present differences and similarities in the implementation of OECDs guidelines regarding transfer pricing between Sweden, a member in OECD, as well as China and Singapore who are not members in the OECD. Further the study aims to verify or falsify the hypothesis: that differences in the implementation and design of transfer pricing in the respective countries’ national regulation and guidelines can be explained by cultural dimensions within the countries. Hence a comparative study was executed between Sweden, China and Singapore’s legal texts and guidelines, along with the OECD guidelines. The study contains an examination of transfer pricing in the OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administration 2017 of Chapter I. Arm's Length Principle, Chapter II. Price Methods and Chapter IV. Documentation. The study concludes that both member states as well as non-member states follow the OECD guidelines for transfer pricing but that variations between the nations exist. We find similarities in the nations’ regulation and guidelines regarding purpose and content within the examined areas. The study also identifies differences in the transfer pricing regulation between the nations, largely regarding the extent to which the nations has adapted the legal texts and guidelines to the OECD guidelines. Our conclusion is that visible harmonization exist, but in a varying extent, even outside the OECD as an institution, and that membership in the organisation is not a necessity for similarities in transfer pricing guidelines to occur. The study also indicates that the structure of transfer pricing regulation is influenced by cultural dimensions to a larger extent than institutional influences, hence our hypothesis verify that differences in transfer pricing in the respective countries’ national regulation and guidelines can be explained by cultural dimensions within the countries, is supported. The contribution of the study is increased understanding of the examined nations’ regulation and guidelines regarding transfer pricing and their similarities with OECD guidelines for transfer pricing. Further the study contribute to knowledge of how the cultural dimensions within the nations, in combination with OECD, influence the implementation and structuring of regulation and guidelines regarding transfer pricing in both member states and non-member states of the OECD.

År 2013 lade OECD fram åtgärdsplanen BEPS. BEPS syftar till att minska möjligheterna till otillbörlig intäkts- och kostnadsallokering samt skattebaserodering som är ett resultat av diverse företagsupplägg där vinster allokeras till lågbeskattade länder och kostnader allokeras till exempelvis länder med förmånliga avdragsmöjligheter. BEPS Action 8 förväntas leda till att internprissättningar kommer att ske i enlighet med värdeskapandet. De nya riktlinjerna föreskriver att en part som utför funktioner, använder tillgångar eller antar risk ska kompenseras korrekt och i enlighet med armlängdsprincipen. BEPS Action 8 kommer vidare att innebära att legala ägare inte anses vara berättigade till eventuell avkastning från immateriella tillgångar endast på den grund att de är legala ägare. Om en ägare inte utför viktiga funktioner, använder tillgångar, åtar sig risk, eller utövar kontrollen över risken, eller inte har den finansiella kapaciteten att åta sig den risken, har ägaren endast en begränsad rätt till den eventuella avkastningen. Författaren avser att redogöra för riktlinjerna som BEPS Action 8 stipulerar samt dess förenlighet med gällande svensk internationell skatterätt. Författaren avser också att, i de fall riktlinjerna inte anses vara förenliga med gällande svensk internationell skatterätt, redogöra för möjliga sätt att införliva riktlinjerna i svensk rätt.

Denna uppsats handlar om internprissättning av immateriella tillgångar/rättigheter, med fokus på mjukvara och varumärke. En fallstudie gjordes i ett spelbolag som visade att det är svårt att hitta en internprissättning metod som återspeglar en rättvis fördelning av intäkter mellan företagets olika bolag. Ersättning av den här sortens transaktioner mellan närstående bolag kallas royalty. Vår studie visar på brister i instruktionerna för armlängdsprincipen och den svåra jämförelsen av interna priser i förhållande till den externa marknaden. IP som mjukvara och varumärke består oftast av mer än bara en produkt utan är snarare en kombination av tjänster och produkter. Att därför hitta en jämförbar okontrollerad transaktion i den externa marknaden är mer eller mindre omöjligt. Lösning på detta problem finns i analyser som; funktionell analys, jämförbarhetsanalys och värderingsmetoder. Grundläggande element i alla tre analyserna är ganska lika, dessa hanteras dock ur tre olika perspektiv. Aktuella element är följande; immaterialens egenskaper, företagets funktioner, avtalsvillkor, riskanalys och ekonomiska villkor. Vi drog slutsatsen att dessa ofta är anpassningsbara vid val av marknadsbaserad internprissättning metod. Jämförbara okontrollerade transaktionernas metod, som syftar till att hitta jämförbara faktorer (ur den funktionella analysen) är  lik faktorerna i en extern transaktion på marknaden. Med dessa kan vi sedan uppskatta en rättvis royalty som också uppfyller kraven enligt armlängdsprincipen. Vi drar även slutsatsen att oavsett vilken internprissättningsmetod som används ska dokumentation göras utifrån funktionsanalysens element. Detta för att stärka val och beslut av royaltyfördelningen mellan närstående bolag.