Academic literature on the topic 'Internrevision'

<p>Som ett resultat av ekonomiska skandaler, såsom Enron och Worldcom, där man har konstaterat att bristen på den interna kontrollen har varit orsaken, stiftades lagen Sarbanes-Oxley Act som gäller för amerikanska börsnoterade företag. Denna lag är till följd av att ägarna ställer högre krav på Corporate Governance (bolagsstyrning) i de nordamerikanska börsnoterade företagen. Detta leder till ett ökat skydd för finansiärerna eftersom i dagens komplexa bolag är ägandet och styrningen till stor del åtskilda. Lagen har lett till att internrevisionen har fått en allt starkare roll i att stödja ledningens arbete med att dokumentera och följa upp den interna kontrollen. En liknande lag, svensk kod för bolagsstyrning, har stiftats i Sverige och gäller för svenska börsnoterade företag.</p><p>Författarna har undersökt hur den interna revisionen har utvecklats inom olika företag i Sverige. Detta med hjälp av ett antal valda faktorer vilka är implementeringen och utvecklingen av internrevisionen i företagen, den interna revisionens uppgift och roll, samarbetet mellan den interna och externa revisionen, organisatorisk och funktionell placering av den interna revisionen i företagen samt synen på internrevisionen av resterande delen av företaget.</p><p>Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Författarna har undersökt åtta företag med hjälp av intervjuer. Dessa företag är ICA, Ericsson, SEB, GE Money Bank, Posten, Swedbank, Volvo/ Ford och SCA.</p><p>Studien har visat att det har skett förändringar i alla de valda faktorerna förutom den funktionella placeringen av internrevisionen i de olika företagen. Hos alla undersökningsobjekten är internrevisionen funktionellt placerat under styrelsen och rapporterar till dessa. De två största förändringar som författarna ser i internrevisionens utveckling utifrån de olika faktorerna är förändringarna i arbetsuppgifterna och internrevisorernas roll samt samarbetet och arbetsfördelningen mellan den interna och externa revisionen.</p>

<p>Problem: För några år sedan var det vanligt att företag inte hade någon internrevisor, istället tog styrelsen hand om internrevisionen och såg till att företaget hade god intern kontroll. I och med Svensk kod för bolagsstyrning har förändringar skett och vi kan idag se att flera av företagen har infört en internrevisionsavdelning i bolaget.</p><p>Syfte: Syfte med uppsatsen är att undersöka hur internrevisionen har utvecklats och vilken funktion den fyller i ett företag samt vilka effekter det har för företaget och den externa revisionen.</p><p>Metod: En kvalitativ metod har använts med fokus på intervjuer med olika respondenter. En litteraturstudie har också genomförts för att se hur utvecklingen av internrevision har sett ut de senaste åren.</p><p>Resultat: Vi har i denna studie kommit fram till att utvecklingen av internrevision har gjort att fler av de statliga företagen uppmärksammar internrevision, vi konstaterar att den interna revisionen blivit mer legitim. Internrevisorn har många funktioner, varav några av dessa är att se till att den interna kontrollen är god samt att företaget har bra rutiner så att de uppsatta målen uppfylls. De effekter vi ser är att kvalitén på internrevision höjs i företaget och att dubbelarbete kan undvikas genom ett samarbete med externrevisorn.</p><br><p>Problem: For companies to have an internal auditor was not very common a few years ago, instead it was the board of directors who took care of the internal auditing and made sure the company had good internal control. Because of the implementation of the Swedish code for corporate governance changes have taken place and today we can see that several companies have introduced a department of internal auditing in the business.</p><p>Purpose: The purpose with this thesis is to investigate how the internal auditing has developed, what purpose it serves in the company and what the effects are for the company and the external auditing.</p><p>Method: A qualitative method has been used with focus on interviews with different respondents. A study of literature has also been carried out to see how the development of internal auditing has progressed over the last years.</p><p>Conclusion: We came to the conclusion that the development of internal auditing has made more companies notice internal auditing, the internal auditing have become more legitimate. The internal auditor has many purposes, one of them is to make sure the internal control is good and that the company has good routines in order to fulfill the goals. Some of the effects we can see are higher quality on internal auditing and less double work when the internal auditor cooperates with the external auditor.</p>

<p>En väl fungerande aktiemarknad har stor samhällsekonomisk betydelse. Revision kan ses som en förutsättning för ett väl fungerande näringsliv och samhälle eftersom den ger trovärdighet åt företagets finansiella information. För att förbättra förtroendet för företag efter ett antal redovisningsskandaler så som Enron WorldCom, Skandia m.m. har nya standarder utvecklats som bl.a. har inneburit att internrevisionen har blivit mer omfattande. Ansvaret för att organisationer ska ha en välfungerande internrevision och internkontroll har tillfallit styrelsen. Exempel på direktiv som har tillkommit på senare år är Svensk kod för bolagsstyrning i Sverige och Sarbanes-Oxley Act i USA som har fått en del kritik för att den anses ha kommit till som en panikåtgärd efter Enronskandalen. Vi har valt att koncentrera oss på, i Sverige verksamma, noterade bolag som berörs av något av regelverken: UK Combined Code, Turnbull, Sarbanes-Oxley Act, COSO-modellen samt Svensk kod för bolagsstyrning. Vi har dock inte undersökt bolag på O-listan med ett marknadsvärde som understiger tre miljarder kronor. Vi ville ta reda på om direktiven anses leda till verkliga kvalitetsförbättringsåtgärder eller om de är politiska panikåtgärder för att försöka återfå förtroendet från marknaden. Detta genom att undersöka om internrevision och de nya direktiven upplevs på olika sätt av styrelseledamöter, internrevisorer och konsulter. Då studien handlar om att tolka och förstå människors upplevelser och eftersom studien vill beskriva underliggande mönster till dessa upplevelser är kvalitativ metod att föredra. Datainsamlingen har baserats på djupintervjuer med respondenter. Vi har haft standardiserade intervjuer med öppna frågor i exakt samma ordning till samtliga intervjupersoner. Några slutsatser är att internrevisionen kan vara ett effektivt verktyg för styrelsen förutsatt att det används på rätt sätt samt att de nya direktiven har ökat fokus på internrevisionen men inte påverkat den nämnvärt. Vidare sägs att regelverken kan komma att leda till kvalitetsförbättringar men att det är tveksamt om aktieägarna upplever eller kommer att uppleva direktiven som en kvalitetsförbättring. Några reflektioner är att vi ser ett tydligt mönster att respondenterna inom den egna gruppen har liknande svar. Likheten märks även då deras svar vidrör samma områden. Uppenbart är också att våra respondenter har olika utgångspunkter och erfarenheter, vilket utläses av deras olika svar. Att koden kan leda till faktiska kvalitetsförbättringar håller vi med våra respondenter om, men det krävs då att den följs på ett sätt som stämmer överens med det enskilda bolagets behov.</p>

<p>Skandalen i Enron skakade hela företagsvärlden då ett av USA:s mest framgångsrika företag helt plötsligt försattes i konkurs. Det var ledningen på företaget som handlade i eget intresse utan hänsyn till aktieägarna. Tillika förvånade blev vi svenskar när skandalen i Skandia uppdagades. Även här agerade ledningen i egenintresse och mycket information doldes för aktieägarna. Till följd av en rad uppmärksammade företagsskandaler, såsom i Enron och Skandia, har det därför införts regleringar angående den interna revisionen och den interna kontrollen. Regleringarna har införts för att återställa investerarnas förtroende för aktiemarknaden. Detta genom att garantera att innehållet i företagens finansiella rapportering och annan information överensstämmer med verkligheten. Beroende på vilket marknadsvärde företaget har och på vilken börs bolaget verkar på måste de följa antingen Svensk kod för bolagsstyrning eller den amerikanska lagen Sarbanes-Oxley Act (SOX). Syftet med uppsatsen var att undersöka hur internrevision ser ut i företag som följer dessa bestämmelser. Vår teoretiska referensram har vi samlat in främst genom litteratur, tidskrifter och hemsidor på Internet. Vi har gjort en kvalitativ uppsats där vi har utgått från en deduktiv metod. Vi har alltså försökt utöka den befintliga teorin som redan finns inom området. För att kunna göra detta och gå på djupet med vårt ämne har vi utfört två kvalitativa undersökningar. Vi har intervjuat respondenter på de två internationella företagen Volvo och Ericsson i syfte att undersöka deras internrevision. I vår empiri har vi sammanställt materialet från intervjuerna och därefter i analysen undersökt om den stämmer överens med vår teoretiska referensram samt jämfört bolagen emellan. Vidare har vi kommit fram till följande slutsatser: Analysen visade att den interna revisionen på de båda företagen i stort sett såg liknande ut med undantag för vissa detaljer. Detta berodde på att både Volvo och Ericsson var två företag som agerade på den amerikanska börsen och därmed tvingades följa lagen SOX. Då lagen var relativt strikt fanns det inget stort utrymme för att avvika från denna, vilket medför att bolagen arbetade med den interna revisionen på ett liknande sätt. Ännu en faktor till att den interna revisionen såg liknande ut på företagen var att de inte arbetade med denna i ett konkurrerande syfte. Genom stora konferenser utbytte företagen istället åsikter och erfarenheter för att utveckla och förbättra den interna revisionen på företagen. Genom ett sådant samarbete ökade möjligheterna för en bättre standard på den interna revisionen i bolagen över lag och förtroendet bland aktieägarna stärktes. Förhoppningsvis leder det i längden till en bättre företagskultur i företagen där bedrägerier inte förekommer och framtida företagsskandaler undviks.</p>

<p>Enron, WorldCom och Skandia, mygel och båg, lögnaktiga företagsledare och skadat förtroende har banat väg för en ny syn på företagande, intern kontroll och internrevision. Svensk kod för bolagsstyrning tillkom i Sverige och Sarbanes-Oxley Act i USA för att återställa förtroendet för den finansiella rapporteringen och förbättra styrningen av bolagen. För att uppnå trygghet och förtroende i en organisation och mellan aktörer behöver varje organisatorisk nivå ha ett instrument för att garantera en objektiv bedömning av verksamheten, finansiella rapporter och sitt ansvarsområde. Aktieägarna har till sin hjälp de externa revisorerna, verkställande direktören har ekonomichefen och styrelsen har internrevisorerna. När girighet och vinstmaximering står över all hänsyn i företag blir det mer och mer viktigt med en väl fungerande bolagsstyrning. Vi vill därför belysa fenomenet internrevision, under dess nuvarande utveckling och uppsving på grund av nya krav från lagregler och rekommendationer. I denna uppsats studeras företagen Ericsson, Gambro, Haldex och Scribona utifrån deras årsredovisningar samt intervjuas representanter från Ericsson och Gambro. Vad har kraven i Svensk kod för bolagsstyrning betytt för svenska företag? Har arbetet med de interna kontrollerna och den interna revisionen förändrats sedan införandet av Svensk kod för bolagsstyrning? För de svenska företag vi har studerat har införandet av Svensk kod för bolagsstyrning betytt ökat fokus på den interna kontrollen och internrevisionen. Frågan om en eventuell internrevisionsfunktion har lyfts fram, och företaget och dess styrelse har tagit ställning till dess vara eller icke vara. Vi kan konstatera att arbetet med internrevision har förändrats mer än arbetet med den interna kontrollen.</p>

An internal audit strives to create value and improve the business of a company. On behalf of the board of directors, the aim of an internal audit is to review and make recommendations on the company's internal controls, risk management and governance. The internal audit is not mandatory for most organizations. The internal audit has changed due to organizations' changing needs. Previous research indicates that the primary stakeholders are the management, the board of directors and the audit committee. The purpose of this paper is to create an understanding of the role and expected value of the internal audit in organizations. The study is based on qualitative research and a deductive research strategy with inductive elements. A qualitative case study survey has been conducted on MKB, complemented by further interviews on other companies to support the study. In order to create a better understanding, the study has been based on semi-structured interviews. In conclusion the size of the companies affects the size and scope of the internal auditing activities. The review of internal control and risk management are covered by most companies' internal audit. In several cases the internal audit reports to the management as the first instance. An internal audit adds value to organizations by serving as a quality assurance system. The expectations of internal audit's internal stakeholders can depend on the extent internal stakeholders are involved in deciding what to review.<br>Internrevision strävar efter att skapa värde och förbättra en organisations verksamhet. På uppdrag av styrelsen arbetar internrevisionen med att granska och lämna rekommendationer kring ett företags interna kontroller, riskhantering och styrning. Internrevision är inte obligatorisk för de flesta organisationer. Internrevisionens roll har förändrats på grund av organisationers förändrade behov. Tidigare forskning tyder på att organisationernas primära intressenter är ledningen, styrelsen och revisionskommittén. Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur internrevisionens roll och förväntade värde i organisationer ser ut. Studien bygger på en kvalitativ forskning utifrån en deduktiv forskningsstrategi med induktiva inslag. En kvalitativ fallstudieundersökning har genomförts på MKB, samt kompletterats med ytterligare intervjuer som har genomförts på andra bolag. För att skapa bättre förståelse har studien baserats på semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att företagens storlek påverkar internrevisionens storlek och omfattning inom verksamheten. Granskning av internkontroll och riskhantering omfattas av de flesta företagens internrevision. I många fall sker internrevisionens rapportering till ledningen som första instans. Internrevisionen tillför ett värde för organisationer genom att fungera som ett kvalitetssäkringssystem. Internrevisionens interna intressenters förväntningar kan bero på vilken utsträckning som de interna intressenterna är delaktiga i beslutsfattandet av vad som ska granskas.

Denna uppsats syftar till att beskriva och skapa en modell för vilka faktorer som påverkar revisorns roll och som därmed utgör en viktig del i koordinationen mellan intern- och externrevisorer. Bakgrunden till denna studie grundar sig på att det hela tiden sker förändrade spelregler vilket har påverkat utvecklingen av intern- och externrevision. Även revisionsskandaler har påverkat utvecklingen och det har blivit viktigare med en god intern kontroll. Uppsatsen bygger på en enkätundersökning som har skickats till auktoriserade revisorer där de har fått besvara frågorna utifrån deras kunskaper och erfarenheter. Studien redogör för vad intern och extern revision innebär, vilka faktorer som påverkar koordinationen mellan revisorerna samt skillnader och likheter.   Det finns fyra olika roller som en externrevisor kan ha och den vanligaste, utöver lagstadgad revision är att ge fristående rådgivning. Faktorer som påverkar koordinationen mellan revisorer är främst internrevisionens storlek, kunskap och erfarenhet, komplexitet, kommunikation, oberoende samt personkemi. Genom att revisorerna använder sig av en delad relation undviks dubbelarbete och en effektiv revision skapas. Den största skillnaden mellan revisorerna är att internrevisorn är anställd i företaget och fokuserar på operationella frågeställningar medan externrevisorn är anställd på uppdrag av bolagsstämman och fokuserar på den finansiella rapporteringen. Den största likheten är att båda revisorerna ska säkerställa företagets finansiella information.

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka om internrevisorer och andra med kunskaper om internrevision anser det möjligt att införa ett enhetligt kvalitetssäkringssystem för internrevision och om det i så fall kommer att leda till en ökad kvalitet och ökad användning av internrevisorers arbete. För att undersöka detta har vi intervjuat internrevisorer på olika företag för att få en bild av hur det faktiskt ser ut ute på företagen. Vi har även kompletterat med intervjuer med personer från Internrevisorernas förening (IRF) samt externrevisorer på revisionsbyråer. Detta för att få en lite vidare syn samt se om externrevisorer skulle använda internrevisionens arbete i högre grad om den kvalitetssäkrades. Majoriteten av respondenterna menar att det rent teoretiskt är möjligt att införa ett enhetligt kvalitetssäkringssystem, men att nyttan och användbarheten är beroende av hur det är utformat. I dagsläget är intresset för kvalitetssäkring av internrevision svagt, men förmodligen kommer det att växa i samband med att styrelserna blir alltmer intresserade av att veta vad internrevisorerna egentligen gör och om de gör det bra Vissa internrevisorer anser att en svårighet med ett enhetligt kvalitetssystem är att alla företag är unika och att det därför är svårt att hitta ett system som kan appliceras på alla. Men eftersom de yttersta målen för internrevisionen är desamma oavsett företag så finns det vissa gemensamma grundsatser som gäller generellt och därmed borde kunna täckas av ett enhetligt system. Fördelar med ett enhetligt kvalitetssystem är att det kan förbättra dokumentation och metod på internrevisionsavdelningarna samt säkerställa att syftet med revisionen är känt och styrande. Eventuella grundläggande brister skulle kunna upptäckas, vilket kan leda till förbättringar och därigenom ökad effektivitet. Ett sådant system skulle garantera att en miniminivå gällande kvalitet på internrevision uppnås och upprätthålles. Ovanstående är även sådant som externrevisorer skulle kunna ha nytta av i sitt användande av internrevisorernas arbete. Ett kvalitetssystem kan anses ge ett kvitto på att internrevisionen bidrar med mervärde till företaget. Internrevisorerna kan visa att de utgör en resurs och på så vis förbättra sin förhandlingsposition. Det kan även vara förtroendeskapande, vilket kan leda till nya uppdrag eller ansvarsområden. Dessutom ger det internrevisorer ett tillfälle och en möjlighet att jämföra sig själva med andra.</p>