Relevant bibliographies by topics / Interpersonell kommunikation

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Interpersonell kommunikation'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 12 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Interpersonell kommunikation.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Interpersonell kommunikation"

1

Darmann, Ingrid. "Demands on the interpersonal skills of nurses in their daily practice." Pflege 13, no. 4 (August 1, 2000): 219–25. http://dx.doi.org/10.1024/1012-5302.13.4.219.

Full text
Abstract:
In diesem Beitrag werden Zielvorstellungen für die Förderung der kommunikativen Kompetenz in der Krankenpflegeausbildung ergründet. Dabei wird zunächst von den Anforderungen der Berufswirklichkeit ausgegangen. Diese bzw. die zentralen Situationen und Strukturen werden mittels einer qualitativen Studie zur Kommunikation zwischen Pflegekräften und Patienten erfasst. Die Studie kommt zu dem Ergebnis, dass die pflegerische Kommunikation stark durch Machtstrukturen geprägt ist und dass die Bewältigungsformen der Pflegekräfte zum Teil eine differenzierte und angemessene Sicht auf diese realen Strukturen und Erfordernisse vermissen lassen. Aus den Ergebnissen werden Schlussfolgerungen für Zielvorstellungen in der Krankenpflegeausbildung gezogen. Des Weiteren wird der normative Anspruch, die pflegerische Kommunikation nach den Vorgaben der klientenzentrierten Gesprächsführung zu konzipieren und damit psychologische Klärungshilfe leisten zu wollen, diskutiert und vor dem Hintergrund der Untersuchungsergebnisse verworfen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Hjarvard, Stig. "Simulerede samtaler - om forholdet mellem interpersonel kommunikation og medieformidlet kommunikation." MedieKultur: Journal of media and communication research 13, no. 26 (September 3, 1997): 13. http://dx.doi.org/10.7146/mediekultur.v13i26.1086.

Full text
Abstract:
Samtalen mellem mennesker, der står ansigt til ansigt, udgør en kom- munikativ grundform, som alle er fortrolige med. Den udgør imidlertid også en matrice for de elektroniske mediers egne kommunikationsfor- mer, påpeger Stig Hjarvard, som understreger, at dette blandt andet medvirker til at gøre disse medier alment forståelige. Lighedstrækkene mellem den medieformidlede kommunikation og den interpersonelle kom- munikation betyder også, at teorier og analysemetoder fra den interper- sonelle kommunikations område kan anvendes til analyse af medierne.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Archiv, Medienjournal, and Erich Hamberger. "Interpersonelle Kommunikation." MedienJournal 35, no. 4 (March 25, 2017): 52–64. http://dx.doi.org/10.24989/medienjournal.v35i4.158.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Wiesner, Christian. "Interpersonelle Kommunikation 4.0." MedienJournal 34, no. 1 (March 27, 2017): 4–19. http://dx.doi.org/10.24989/medienjournal.v34i1.198.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Jensen, Jens F. "Medielandskabet Post Mediasaurus? Udfordringer til medieforskningen efter massemedierne." MedieKultur: Journal of media and communication research 16, no. 31 (September 4, 2000): 19. http://dx.doi.org/10.7146/mediekultur.v16i31.1180.

Full text
Abstract:
Der er mange bud på, hvilken betydning informationsteknologi vil få for fremtidens medielandskab. Disse bud spænder fra forestillinger om en ny skelsættende medierevolution, som vil få de kendte medier til at for- svinde, til påstande om, at der med de 'nye' multimedier egentligt ikke er noget nyt under solen. I stedet for at kaste sig ud i usikre spådomme om, hvad fremtiden måtte bringe, forsøger Jens F. Jensen i denne artikel at skitsere de aktuelle forandringer i medielandskabet. Desuden diskuteres de udfordringer, som disse forandringer stiller medieforsk- ningen overfor. Det drejer sig omfølgende tematikker: interpersonel kommunikation vs. massekommunikation, mediekonvergens vs. diver- gens, de nye mediers “indhold” og rebalancering af push- og pull-medi- erne. Artiklen munder ud i en påpegning af, hvordan medieforskningens genstandsfelt er ved at forandre sig, idet stadig større dele af hverdags- livet og virkeligheden bliver medierede: indkøb, banktransaktioner, underholdning, “smarte” forbrugsgenstande etc. Dermed bliver de også i det mindste potentielt objekter for kommunikations- og medieforsk- ningen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Adam, Silke. "Markus Lehmkuhl: Massenmedien und interpersonale Kommunikation." Medien & Kommunikationswissenschaft 55, no. 2 (2007): 265–67. http://dx.doi.org/10.5771/1615-634x-2007-2-265.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Rehage, J., and J. L. Kleen. "Kommunikationskompetenz in der tierärztlichen Praxis." Tierärztliche Praxis Ausgabe G: Großtiere / Nutztiere 36, no. 05 (2008): 293–97. http://dx.doi.org/10.1055/s-0037-1621647.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungDas Bewusstsein für eine sach- und fachgerechte Kommunikation im tierärztlichen Beruf und die Fähigkeit, diese anzuwenden, wird als Kommunikationskompetenz bezeichnet. Kommunikationskompetenz ist entscheidend für eine erfolgreiche Berufsausübung sowie Praxisführung. Defizite in der Kommunikationskompetenz begründen Konflikte sowie Stress. Kommunikation für die tierärztliche Beratungspraxis besteht in interner Kommunikation innerhalb der Praxis sowie externer Kommunikation mit den Klienten. Gerade in der Beratungspraxis ist effektive Kommunikation von großer Bedeutung. Das Wissen um die Mehrdeutigkeit gesendeter Botschaften in der interpersonellen Kommunikation sowie die Kenntnis von Faktoren, die eine jeweilige Kommunikationssituation ausmachen, kann als eine wichtige Grundlage für tierärztliche Kommunikationskompetenz angesehen werden. Während in englischsprachigen Ländern die Vermittlung kommunikativer Fähigkeiten schon Bestandteil des Lehrplans ist, gehört das Thema an deutschen Fakultäten bislang kaum Teil zur Ausbildung. Wahlpflichtkurse für Studenten und Weiterbildungsangebote für Kollegen in der Praxis können dazu dienen, Interessierten Grundlagen in tierärztlicher Kommunikation zu vermitteln.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Helles, Rasmus. "Hverdagslivets nye medier." Dansk Sociologi 21, no. 3 (September 28, 2010): 49–63. http://dx.doi.org/10.22439/dansoc.v21i3.3360.

Full text
Abstract:
Artiklen diskuterer spørgsmålet om, hvilke konsekvenser det har for hverdagslivet, at de fleste danskere inden for de seneste 10-15 år har fået både mobiltelefon, SMS og e-mail, og er begyndt at bruge dem flittigt. Artiklen bestemmer de personlige medier teoretisk med udgangspunkt i de typer af kommunikation, de understøtter og introducerer livsførelsesbegrebet som hverdagssociologisk ramme for analysen af, hvordan de personlige mediers potentialer indlejres i forskellige typer af hverdagsliv. Artiklen eksemplificerer den teoretiske og analytiske tilgang med en række analyser fra en interviewundersøgelse. Fundene fra analysen understreger behovet for at se på de personlige medier som et samlet system af muligheder, der er tilgængeligt for den enkelte og demonstrerer, at folk med forskellig livsførelse tager de personlige mediers muligheder til sig på karakteristiske måder. Søgeord: Interpersonel kommunikation, mobile medier, medieret kommunikation, hverdagsliv, livsførelse. ENGELSK ABSTRACT: Rasmus Helles: The New Media of Everyday Life This article discusses the role of personal media in everyday life. During the last 10-15 years, a large proportion of the Danish population has adopted new media technologies for interpersonal communication: Mobile phones (including SMS), e-mail and a number of other new media. These are all personal, both in terms of the communication they facilitate and by the fact that they are individually owned and operated. This article defines personal media in terms of the communication they support, and introduces the concept of ”conduct of everyday life” as a sociological framework for the analysis of integration of these personal media in everyday life. The article exemplifies this theoretical and analytical approach with findings from an empirical analysis of the use of personal media in everyday life. These findings underline the need to take an integrative view of personal media, and demonstrate how people with different manners of everyday life appropriate personal media in different and characteristic ways. Key words: Interpersonal communication, mobile communication, mediated communication, the conduct of everyday life.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Vowe, Gerhard. "Der strukturelle Wandel der politischen Kommunikation und seine Folgen für Politik." MedienJournal 41, no. 2 (September 11, 2017): 5–21. http://dx.doi.org/10.24989/medienjournal.v41i2.1467.

Full text
Abstract:
In der Migrationsdebatte tritt der strukturelle Wandel der politischen Kommunikation in seinen einzelnen Aspekten markant hervor. Es zeigen sich vor allem sieben Tendenzen: eine Digitalisierung der Kommunikationstechniken, eine Pluralisierung derKommunikationsakteure, eine Differenzierung der Kommunikationsinhalte, eine Hybridisierung der Kommunikationsformen, eine Globalisierung der Kommunikationsräume, eine Dynamisierung der Kommunikationsprozesse und eine Rationalisierung der Kommunikationsziele. Zugleich wird in der Migrationsdebatte deutlich, wie sich im Zuge des strukturellen Wandels die Wahlentscheidungen verändern und damit die Konstellation der politischen Organisationen und das politische Entscheidungsgefüge. Der Aufstieg der AfD in Deutschland ist ohne die Veränderung der politischen Kommunikation nicht zu erklären. In dem Geflecht aus traditioneller Medienkommunikation, Kommunikation über soziale Netzmedien und unvermittelter interpersoneller Kommunikation werden Themen gesetzt, Deutungsmuster vermittelt, Themenpräferenzen mit Wahlpräferenzen verbunden und Handlungsanstöße gegeben.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Hoffmann, Nicole, Katrin Keller, and Anke Pfeiffer. "«Hallöchen Herr Professor!»: Überlegungen zur Normierungsproblematik in der E-Mail-Kommunikation am Beispiel des Hochschulkontextes." MedienPädagogik: Zeitschrift für Theorie und Praxis der Medienbildung 2011, Occasional Papers (May 27, 2011): 1–17. http://dx.doi.org/10.21240/mpaed/00/2011.05.27.x.

Full text
Abstract:
Obwohl die E-Mail mittlerweile zu den alltäglichen Kommunikationsformen an Hochschulen zählt, kommt es immer wieder zu Irritationen – ausgelöst durch ­E- Mails, die von Seiten der Lehrenden zum Teil als «schlampig» oder «frech» empfunden werden. Dieses Phänomen wird im vorliegenden Beitrag zum Anlass genommen, der Frage nachzugehen, warum sich in der E-Mail-Kommunikation bislang wenig allgemeingültige Regeln herausgebildet haben. Dabei wird erstens die These vertreten, dass die (oftmals gescholtenen) studentischen E-Mails keineswegs regelfrei verfasst werden; sie werden aber von den Empfänger/innen als «abweichend» erlebt, da die E-Mail als Gattung oder Textsorte – insbesondere zu Beginn der Kommunikation – auf sehr unterschiedlichen Referenztextsorten fusst: Die Verfasser/innen orientieren sich an zahlreichen anderen Formaten, wie etwa dem Brief, der Kurznotiz, dem Alltagsgespräch, der Verfahrensanweisung oder dem Kommentar. Erst im Verlauf einer weiteren E-Mail- Kommunikation können dann gemeinsame Regeln ausgehandelt werden. Da jedoch – so die zweite These im Anschluss – der E-Mail-Verkehr meist interpersonal geschlossen bleibt, kommt es nicht zu einer kollektiven Normbildung, die durch grössere Öffentlichkeiten dauerhaft geteilt würde. Solange also die Referenznormen zu Beginn eines Austausches derart unterschiedlich sind, und sie für die jeweilige digitale Interaktion im Verlauf immer neu interpersonal justiert werden müssen, solange wird die E-Mail als ein individualisierender, vermeintlich regelloser «Selbstläufer» wahrgenommen. Die beiden Thesen basieren nicht auf eigenen empirischen Erhebungen, sie stellen vielmehr Überlegungen dar, die das alltäglich auftretende Phänomen der «Normverletzung» bei E-Mail-Texten – methodisch explorativ anhand von Beispieltexten – aufgreifen, um es mit Forschungsbefunden zur Spezifik der E-Mail bzw. zur digitalen Kommunikation zu kontrastieren bzw. zu erschliessen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Interpersonell kommunikation"

1

Eriksson, Maria, and Johannes Eriksson. "Bliss som medium och språk : alternativ interpersonell kommunikation." Thesis, University West, Department of Studies of Work, Economics and Health, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-860.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Kajerdt, Arvid, and Ida Liåker. "Det omedvetna behovet av fysisk kommunikation : En kvalitativ studie om kommunikativ förändring inom banksektorn." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-441412.

Full text
Abstract:
During the global covid-19 pandemic most organisations, in this case the banking industry, have had to adapt to the many government imposed restrictions to stop the spread of the virus. This means that there have been significant changes in how organisations conduct their communicative businesses and internal communication. Research has shown that a digitally based work environment is good for employees and managers to effectively execute tasks and communicate more smoothly, but a lack of physical presence in work has also had negative side-effects on communication in the workforce.This study aims to identify the changes in communication and the internal communicative consequences of the altered communication in one of Sweden’s major banks. Based on literature regarding pedagogy, communication and social distance consequences for organisations, several individuals who worked at the bank were interviewed by phone or by Zoom-meetings and were asked to respond to questions about how the communication at work was conducted and what the effects of the changed communications were. A thematic analysis of the answers from the participants demonstrated that over all work efficiency had been unchanged or changed for the better, but there were regularly gaps in the internal communication that was a result of the lack of physical presence when conducting tasks or meetings. A purely digitally based work environment has its positive aspects when increasing the effectiveness and flexibility of the workforce since most organisations conduct their businesses online, but when information about a task needs deeper explanation or concretization about accountability for tasks, information distributed online might be insufficient.
Under covid-19-pandemin har de flesta organisationer, i detta fall bankväsendet, varit tvungna att anpassa sig efter regeringens beslut om restriktioner i syfte att stoppa vidare spridning av viruset. Det innebär att det har skett märkbara förändringar i hur organisationer genomför sina uppgifter och hur den interna kommunikationen har påverkats. Tidigare forskning har visat att organisationer gynnas av digital kommunikation då medarbetarna blir utbildade inom att hantera teknologi och att effektivt kommunicera, men en minskad fysisk kommunikation har inneburit att den interna kommunikationen har fått särskilda negativa sidoeffekter. Denna studie har som syfte att identifiera de kommunikativa förändringarna och konsekvenserna hos den förändrade interna kommunikationen hos en bank i Sverige. Flera medarbetare blev intervjuade via telefon eller zoom-möten och fick besvara frågor som var relaterade till den förändrade kommunikationen och dess upplevda konsekvenser. Intervjuerna var baserade på litteratur inom pedagogik, kommunikation och konsekvenserna för organisationer under en pandemi. Genom en tematisk analys av resultatet visade det sig att deltagarna upplevde att den allmänna kommunikationen var mer begränsad till det digitala och arbetsprestationen var oförändrad eller förändrad till det bättre. Men det skedde ofta missar i kommunikationen som var konsekvenser av att ingen fysisk kommunikation hade genomförts. En digitalt baserad arbetsmiljö har sina positiva effekter när det kommer till att göra sina medarbetare mer effektiva och flexibla då de flesta organisationer genomför sina verksamheter online, men om en uppgift kräver mer extensiv information eller ansvarstagande av uppgifter behöver konkretiseras så är digitalt distribuerad information ibland otillräcklig.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Bolling, Julia, and My Hellqvist. "Kommunikationsmodell mellan platschef och arbetsledare : För att hantera hinder inom interpersonell kommunikation." Thesis, Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30718.

Full text
Abstract:
Purpose: The purpose of this report is to analyze how the communication between a site manager and a supervisor in the construction industry can be developed. Communication is a strong influencing factor for the success of a construction project and an effective communication process results in an increased productivity and decreased failure rates, which saves both time and money. Method: Since this report deals with complex interpersonal conjunctions, a qualitative approach was selected. Individual interviews and observations constitutes the empirical data. Participant observations was implemented to verify that the information collected from the interviews aligned with reality and to strengthen the credibility. A combination of the theoretical framework and collected empirical data resulted in a communication model. Findings: Interpersonal communication is affected by personal characteristics such as prior knowledge and experiences, hindrances that complicates the communication and tools that can be used to bridging communication barriers between the parties. Stress, time pressure, misunderstandings and personality clashes are factors that hinder an effective communication. Tools to use are check questions, reformulation, clear dividing of responsibilities, education, clear directives from the company directorate and to see the coworker as an active communicator instead of a passive receiver. Where the latter is achieved by creating dialogue which creates a feeling of participation and commitment of the employee. The communication between the site manager and the supervisor should be verbal and supported by writing where the writing should be through e-mail since it simplifies the possibility to look back at previous information. Implications: Communication problems between site manager and supervisor depends largely on the fact that the daily working situation on a construction site is stressful, the absence of time for structured communication combined with the majority of the communication between the parties being oral contributes to an ineffective communication process. By working according to the developed model the communication between the site manager and the supervisor can evolve. Suggestions for further research is to examine how the communication model can be implemented in the work at a construction site and what results would derive of it. Limitations: The study is limited to the fact that all interviews were conducted with representatives from the construction section at NCC Jönköping. The level of communication studied is interpersonal communication. The study is generally adaptable to other companies and industries. Keywords: Communication, hindrances, site manager, supervisor
Syfte: Syftet med arbetet är att analysera hur kommunikationen mellan platschef och arbetsledare inom byggbranschen kan utvecklas. Kommunikation är en starkt påverkande faktor för ett byggprojekts framgång och en effektiv kommunikationsprocess leder till att produktiviteten ökar samt att felfrekvenser minskar, vilket sparar både tid och pengar. Metod: Detta arbete behandlar komplexa interpersonella samband varför ett kvalitativt tillvägagångssätt valts. Enskilda intervjuer och observationer utgör empirin. Deltagande observationer genomförs för att kontrollera att den insamlade empirin från intervjuerna överensstämmer med verkligheten samt för att stärka trovärdigheten. En sammanvägning av det teoretiska ramverket och insamlad empiri har resulterat i en kommunikationsmodell. Resultat: Interpersonell kommunikation påverkas av personliga egenskaper som förkunskaper och erfarenheter, hinder som försvårar den interpersonella kommunikationen samt verktyg som kan användas för att överbrygga kommunikationsbarriärer mellan parterna. Stress, tidspress, missförstånd och personlighetskrockar är faktorer som förhindrar en effektiv kommunikation. Verktyg att använda är kontrollfrågor, omformulering, tydlig ansvarsfördelning, utbildning, tydliga direktiv från företagets sida samt att se medarbetaren som en aktiv kommunikatör istället för en passiv mottagare. Det senare uppnås genom skapande av dialog vilket bidrar till en känsla av delaktighet och engagemang hos medarbetaren. Kommunikationen mellan platschef och arbetsledare bör ske muntligt med understöd av skriftlig kommunikation där skriftligheten bör ske genom e-post då det underlättar möjligheten att gå tillbaka till tidigare information. Konsekvenser: Kommunikationsproblem mellan platschef och arbetsledare beror till stor del på att det är en stressig vardag på en byggarbetsplats, där tid saknas för strukturerad kommunikation samt att majoriteten av kommunikationen parterna emellan sker muntligt. Genom att arbeta enligt den framtagna modellen kan kommunikationen mellan platschef och arbetsledare utvecklas. Förslag till vidare forskning är att undersöka hur kommunikationsmodellen kan implementeras i arbetet på en byggarbetsplats och vilka resultat det skulle ge. Begränsningar: Arbetet begränsas av att alla intervjuer genomförts med representanter från avdelningen husbyggnad inom NCC Jönköping. Kommunikationsnivån som studeras är interpersonell kommunikation. Studien är generellt anpassningsbar till andra företag och branscher. Nyckelord: Kommunikation, hinder, arbetsledare, platschef.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hanna, Nilsson, and Dahlqvist Jennie. "Framgångsrika kvinnors kommunikativa strategier : En kvalitativ intervjustudie om kommunikativa strategier vid interpersonell kommunikation mellan högt uppsatta kvinnor och deras manliga kollegor." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-45354.

Full text
Abstract:
Women are being elevated into more leadership roles in society - roles that have long been primarly held by men. Women are also rising within male-dominated professions, and recent studies indicate that more women are being placed in key management positions. In order to gain credibility in leadership, women must find a management style that exudes authority, but also corresponds with the expectations of appropriate female behavior within masculine organizational contexts. In examining women in roles that are traditionally held by men, we conducted an interview-study to investigate and analyze the communication strategies of female managers in male-dominated companies. The study included analysis of communication strategies used by women as compared to their male colleagues. We note that research in this area has previously been done, but there has been a fairly limited focus examining only female communication strategies. Our study shows that the women use a variety of communication strategies, rather than a single strategy, and the main conclusion we can draw is that the women are proficient in changing communication strategies and methods depending on their audience. The study also shows an unexpected fact that goes against the published research on female communication in typically male dominated roles: Women in male-dominated professions choose to take on the communication style of men, using straight, simple and factual communication, rather than detailed, less direct communication styles generally associated with women.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Wagby, Simon, and August Nord. "MULTIKULTURELL KOMMUNIKATION PÅ BYGGARBETSPLATS UR ETT SÄKERHETSPERSPEKTIV." Thesis, Tekniska Högskolan, Jönköping University, JTH, Byggnadsteknik och belysningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-50125.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Bohlin, Fanny, and Matilda Johansson. "Man går över någon slags gräns : En kvalitativ studie om förskolepersonals uppfattningar av kränkande behandling i förskolan, pedagog gentemot barn." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-443179.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Hubanic, Anel. "Lärarens personlighet, kommunikation och känslor samt dess betydelse i relationen till eleven." Thesis, Kristianstad University College, School of Teacher Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-6315.

Full text
Abstract:

Arbetet koncentrerar sig kring viktiga faktorer hos en lärares personlighet, kommunikation och känslor i en lärare-elevrelation. I litteraturgenomgången belyses olika faktorer i dessa tre områden som kan påverka relationen ur ett lärarperspektiv. Dessa faktorer är bland andra självförståelse, självanalys, intuitivt lyssnande och empati. Empirin är uppbyggd kring en kvalitativ studie där tre lärare och en elevassistent på en grundskola har intervjuats för att ta reda på deras uppfattningar kring de områden som nämns här. Det framkom att de flesta respondenter var medvetna om ovannämnda områden och deras betydelse för relationen. Flera lärare utryckte tillit, trygghet samt öppenhet som viktiga komponenter i relationsbyggandet. Dessutom påtalas vikten av att våga vara personlig och mänsklig i förhållandet till eleverna. Positiv inställning och känslor hjälper till att underhålla den ömsesidiga respekten i relationen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Karlsson, Viktor, and Jenny Stenman. ""Jag tror inte att man kan nå alla, alltid, med allt" : En kvalitativ studie av interpersonell kommunikation i skolmiljö." Thesis, Jönköping University, School of Education and Communication, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-12465.

Full text
Abstract:

Tidigare forskning visar på uppenbara problem kring lärare - elevrelationen vad gäller interaktionen. Denna problematik grundar sig inte minst på att relationen främst är inriktad på de kunskapsöverförande bitarna medans de sociala och relationsmässiga aspekterna i relationerna oftast kommer i andra hand. Mot denna bakgrund ämnade vi mer ingående granska om även ett liknande mönster kunde skönjas i den specifika undersökning som vi valt att genomföra.

Vårt syfte med denna uppsats är att studera den interpersonella kommunikationen i skolmiljö mellan instruktörer och elever. De frågeställningar vi har tillämpat oss av för att nå en djupare förståelse för den interpersonella kommunikationen är följande: Hur interagerar instruktörer och elever med varandra, hur uppfattar instruktörerna och eleverna varandras kommunikationsförmågor samt vilka kommunikationsbarriärer finns det?

Den metod vi har valt oss att använda oss utav är av kvalitativ natur. Vi har tillämpat oss av två olika angreppssätt för att besvara våra frågeställningar. Dels semistrukturerade samtalsintervjuer med instruktörerna samt gruppintervjuer med eleverna. Vi har valt att analysera vårt material utifrån socialpsykologiska teorier kring roller och attityder för att djupare tränga in i vårt material och därigenom komma åt respondenternas åsikter och nå en ökad förståelse kring den interpersonella kommunikationen mellan instruktörer och elever. Utöver detta kommer vi analysera med hjälp av teorier kring interpersonell kommunikation.

Vår undersökning ger en klar fingervisning om att det förekommer klara brister i den interpersonella kommunikationen mellan instruktörer och elever i den specifika kontext som varit föremål för vår studie.  Det intygar samtliga respondenter även om eleverna generellt är mer hårda i sina omdömen jämfört med instruktörerna. Att så är fallet har många orsaker men kan inte minst spåras i de socialpsykologiska mekanismerna i såsom roller och attityder. Situationen har dock förbättrats under det senaste läsåret men behöver utvecklats ytterligare för att åstadkomma en tillfredställande interpersonell kommunikation mellan aktörerna.


Previous research demonstrates the obvious problems surrounding teacher-pupil relationship in terms of interaction. This issue is based not least on the relationship is primarily focused on the knowledge transfer the pieces while the social and relationship aspects of the relationship usually is secondary. Against this background, we intended to examine in more detail on even a similar pattern could be discerned in the specific study, we chose to implement.

Our purpose in this essay is to study the interpersonal communication in the school environment between instructors and students. The issues we have applied ourselves on to reach a deeper understanding of the interpersonal communication is: how can interacts instructors and students with each other, how do instructors and students' perception of themselves and each other out, and which communication barriers exists?

The method we have chosen us to use us is out of a qualitative nature. We have used two different approaches to answering our questions. First, semi-structured interviews with instructors and group interviews with students. We have chosen to analyze our material based on social psychological theories about the roles and attitudes to deeper penetration of our material and thereby access the respondents' views and reach a greater understanding of the interpersonal communication between instructors and students. In addition, we will analyze using theories of interpersonal Communication.

Our study gives a clear indication that there are clear gaps in the inter-human communication between instructors and students in the specific context of the subject of our study. It declares all respondents, although students are generally more severe in their ratings compared with the instructors. That so many reasons but can not be traced at least in the social psychological mechanisms such as roles and attitudes. The situation has improved over the past academic year but have to develop further to achieve a satisfactory interpersonal communication between players.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Lindvall, Wahlberg Marie. "Rum för samarbete : Vad i mötet mellan förskolechef och förskollärare upplevs bidra till att skapa en verksamhet med hög kvalitet?" Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-99715.

Full text
Abstract:
Denna studie ville bidra till att öka förståelsen för hur man inom en förskoleorganisation ser på och genomför ett möte mellan förskolechef och förskollärare. Syftet mynnade ut i följande frågeställning: • Vad i mötet mellan förskolechef och förskollärare upplevs bidra till att skapa en verksamhet med hög kvalitet? I denna studie har en etnografiinspirerad metod använts, där data har samlat in med hjälp av samtal, observationer och intervjuer. Studien har genomförts i en kommunal förskola i Stockholms län. Förskolechefen samt 3 förskollärare har intervjuats före och efter ett möte med verksamhetsutveckling som mål. Under genomförandet av mötet gjordes även en observation. Studien visade att både förskolechef och förskollärare behöver ha både en intrapersonell samt en interpersonell förmåga och därmed ha en god förmåga till kommunikation och perspektivtagning. När dessa förmågor var goda visade resultatet i studien att det fanns en förutsättning för att få till stånd gott pedagogiskt möte med hög kvalitet, ett möte där självdisciplin och ansvarskännande var hög hos samtliga deltagare. Att förskolechef och förskollärare turades om att ta rollen som vägledande subjekt och ledarskapet därmed blev samproducerat var centralt, då detta av samtliga respondenter upplevdes leda till verksamhetens utveckling. Resultatet pekade även mot att det finns en stor utvecklingspotential när det gäller att identifiera vilka ledarskapsförmågor hos förskolechef och medarbetare som är viktig för den moderna förskolans framgång.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Johansson, Rickard, and Alexander Krnjajic. "Berörd.. och förförd? : En studie av interpersonell beröring i butiksmiljö." Thesis, Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan, ELNU, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20360.

Full text
Abstract:
Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur interpersonell beröring från en anställd, i form av ett handslag, förändrar kundens uppfattning av shoppingupplevelsen. Vidare ämnar studien att väcka intresse för ämnet likväl som att ge rekommendationer för vidare forskning av det taktila sinnets och den interpersonella beröringens betydelse i marknadsföringssammanhang. Metodik: Studien är utförd genom en kvantitativ undersökningsmetod med ett deduktivt angreppssätt. Ett teoretiskt ramverk presenteras, utifrån vilket hypoteser i sin tur har formulerats. För att kunna testa de framtagna hypoteserna har ett fältexperiment utförts på Teknikmagasinet i Kalmar. Utifrån analyser av resultaten har generella slutsatser dragits, vilka ligger till grund för rekommendationer för framtida forskning inom ämnet sinnesmarknadsföring med fokus på det taktila sinnet och interpersonell beröring. Resultat: Studiens resultat visar vidare att interpersonell beröring, i form av ett handslag, påverkar shoppingupplevelsen på ett positivt sätt. Detta har dock ej kunnat säkerställas statistiskt. Resultaten visar vidare att ett handslag är en generellt accepterad form av interpersonell beröring inom social serviceinteraktion. Detta öppnar upp för möjligheten att implementera gesten i detaljhandelssammanhang, särskilt i interaktion mellan individer av manligt kön.
Purpose: The purpose of this study is to examine how interpersonal touch, in the form of a handshake from an employee, changes the customers evaluation of the shopping experience. Furthermore, this study intends to raise an interest for the subject as well as give recommendations for further research on the importance of both the tactile sense and interpersonal touch within the marketing context. Methodology: This study has been conducted through a quantitative research method, with a deductive approach. A theoretical framework is presented, from which hypotheses has been formulated. In order to test the formulated hypotheses, a field experiment has been conducted at Teknikmagasinets store in Kalmar. Based on the analysis of the results, general conclusions were drawn which is the basis of our recommendations for further research within the subject of sensory marketing, focusing on the tactile sense and interpersonal touch. Findings: The results of the study show that interpersonal touch, in the form of a handshake, affects the shopping experience in a positive way, although this is not statistically significant. The results further show that a handshake is a generally accepted form of interpersonal touch in social service interactions. This opens up for the possibility of implementation of the gesture within retail contexts, particularly within interactions between individuals of the male sex.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Interpersonell kommunikation"

1

F, Verderber Rudolph, and Berryman-Fink Cynthia 1952-, eds. Inter-act: Interpersonal communication concepts, skills, and contexts. New York: Oxford University Press, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Verderber, Kathleen S. Inter-act: Interpersonal communication concepts, skills, and contexts. New York: Oxford University Press, 2004.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Verderber, Kathleen S. Inter-act: Interpersonal communication concepts, skills, and contexts. New York: Oxford University Press, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Verderber, Kathleen S. Inter-act: Using interpersonal communication skills. 4th ed. Belmont, Calif: Wadsworth Pub. Co., 1986.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Höflich, Joachim R. Technisch vermittelte interpersonale Kommunikation. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1996. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-99336-6.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Haas, Alexander. Interpersonale Kommunikation und Medienwirkungen. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2014. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-00299-2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Large, Rudolf. Interpersonelle Kommunikation und erfolgreiches Lieferantenmanagement. Wiesbaden: Deutscher Universitätsverlag, 2003. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-82005-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

D, Cahn Dudley, ed. Communication in interpersonal relationships. Albany: State University of New York Press, 1985.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Dan, O'Hair, ed. Communicating in interpersonal relationships. New York: Macmillan, 1988.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Trenholm, Sarah. Interpersonal communication. 2nd ed. Belmont, Calif: Wadsworth Pub. Co., 1992.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Interpersonell kommunikation"

1

Wiemann, John M., and Howard Giles. "Interpersonale Kommunikation." In Springer-Lehrbuch, 331–61. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1997. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-09956-8_11.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Wiemann, J. M., and H. Giles. "Interpersonale Kommunikation." In Springer-Lehrbuch, 209–31. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1992. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-09957-5_9.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Wiemann, J. M., and H. Giles. "Interpersonale Kommunikation." In Springer-Lehrbuch, 209–31. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1990. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-09958-2_9.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Brettschneider, Frank. "Interpersonale Kommunikation." In Handwörterbuch zur politischen Kultur der Bundesrepublik Deutschland, 218–21. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2002. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-80358-0_39.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Beck, Klaus. "Interpersonale Online-Kommunikation." In essentials, 11–16. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-04418-3_3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Hoos-Leistner, Heike. "Intrapersonelle und interpersonelle Kommunikation." In Kommunikation im Gesundheitswesen, 87–118. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-59220-5_3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Mühlenfeld, Hans-Ullrich. "Interpersonelle Individualkommunikation." In Der Mensch in der Online-Kommunikation, 9–20. Wiesbaden: Deutscher Universitätsverlag, 2004. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-81327-5_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Schenk, Michael. "Massenkommunikation und Interpersonale Kommunikation." In Massenkommunikation, 406–17. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1989. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-83571-0_26.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Schloffer, Judith. "Interpersonale Kommunikation im Marketing." In Kommunikationsverweigerung und -störung, 9–72. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-01479-7_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Haas, Alexander. "Interpersonale Kommunikation und Medienwirkungen." In Interpersonale Kommunikation und Medienwirkungen, 13–24. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2014. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-00299-2_1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Interpersonell kommunikation' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography