Relevant bibliographies by topics / Intersektionell

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Intersektionell'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Intersektionell.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Intersektionell"

1

Verdonk, Petra, Laura Gawinski, Franziska A. Herbst, Helen Ewertowski, Katharina van Baal, Sophie Schrader, Manuel Zimansky, Kambiz Afshar, Nils Schneider, and Stephanie Stiel. "Reflexionen und Analysen zu Geschlecht, Gender und Diversität in der Palliativmedizinischen Forschung – Wie können wir Intersektionalität in unserer wissenschaftlichen Praxis umsetzen?" Zeitschrift für Palliativmedizin 21, no. 03 (April 29, 2020): 129–35. http://dx.doi.org/10.1055/a-1134-6922.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung Hintergrund Intersektionalität beschreibt die Zusammenhänge unterschiedlicher Formen und Dimensionen von Diversität. Intersektionale Ansätze können helfen, Forschungsergebnisse zu erklären, deren Validität zu verbessern und wirksame Gesundheitsprogramme abzuleiten. Ziel Der Beitrag hat zum Ziel aufzuzeigen, wie Intersektionalität in die Forschung implementiert werden kann. Methoden In einem Workshop wurde ein Fall aus einer Feldbeobachtung intersektionell nach einem Modell von Bilge analysiert. Reflexionen wurden verschriftlicht und in einem iterativen Prozess ergänzt. Ergebnisse Drei zentrale Themen wurden identifiziert: (1) Autonomie und Würde im Umgang mit der Körperlichkeit und Nacktheit einer Patientin, (2) professionelle Interaktionen am Beispiel fehlender gemeinsamer Entscheidungsfindung und Behandlungsplanung sowie (3) Reflexivität am Beispiel voreingenommener Perspektiven der Akteure. Schlussfolgerungen Die verwendete Methodologie kann dazu dienen, Sensibilität hinsichtlich Diversität und Intersektionalität in der medizinischen Forschung zu fördern.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Knudsen, Susanne V. "Intersektionel kønspædagogik." Norsk pedagogisk tidsskrift 96, no. 06 (January 2, 2013): 413–24. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-2987-2012-06-02.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Roig, Emilia. "Wird Gleichberechtigung noch...intersektional?" djbZ 22, no. 2 (2019): 71–73. http://dx.doi.org/10.5771/1866-377x-2019-2-71.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Lenz, Ilse. "Intersektionale Konflikte in sozialen Bewegungen." Forschungsjournal Soziale Bewegungen 32, no. 3 (September 6, 2019): 408–23. http://dx.doi.org/10.1515/fjsb-2019-0046.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung Der Beitrag untersucht das Wechselverhältnis zwischen intersektionalen Ungleichheiten nach Klasse, ‚Rasse’, Geschlecht oder Begehren und sozialen Bewegungen. Zunächst stellt er verschiedene Varianten von Intersektionalität vor und bringt den Ansatz von prozessualer Intersektionalität ein. Er schlägt vor, die Teilhabe in sozialen Bewegungen in intersektionaler Sicht als Prozess zu begreifen. Während die Teilhabechancen zu Beginn von ungleichen Positionen beeinflusst sind, bilden Bewegungen dann politische Räume, in denen die unterschiedlichen Akteure um ihre Partizipation darin und deren Symbole und Ziele verhandeln. Diese Prozesse können die Teilhabe verändern, was am Beispiel der Einwanderinnen in der neuen Frauenbewegung konkretisiert wird.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Mørck, Yvonne. "Minoritetsetniske lesbiske i et intersektionelt intimt medborgerskabsperspektiv." Dansk Sociologi 30, no. 2 (November 25, 2019): 57–73. http://dx.doi.org/10.22439/dansoc.v30i2.6040.

Full text
Abstract:
Da studier viser, at der er mere viden om minoritetsetniske homoseksuelle mænd end kvinder, fokuserer artiklen især på muslimske minoritetsetniske lesbiske og udforsker, hvilke identitetsmæssige udfordringer disse står over for i forbindelse med selvbestemmelse over deres seksuelle og romantiske liv. Den analytiske ramme består af begreberne intersektionalitet, intimt medborgerskab og patriarkalsk forbundethed. Det viser sig, at minoritetsetniske lesbiske navigerer i forhold til en vifte af intersektioner af kategorier og ulighedssystemer, der involverer sexisme, homofobi og racisme/racialisering i såvel deres familiemæssige, etnisk-religiøse baglande som i majoritetssamfundet, herunder i LGBT-miljøer. Artiklen diskuterer de forskelligartede intersektioner af kategorier, der kommer til udtryk som henholdsvis undertrykkende og ekskluderende magthierarkier og identitetsskabende processer, der involverer individuelle strategier til håndtering af deres multiple identiteter. På denne baggrund diskuteres fire strategier: fuld åbenhed, dobbeltliv, selektiv åbenhed og brud med familien. Set fra minoritetsetniske lesbiskes perspektiv er det ikke altid hverken hensigtsmæssigt eller ønskværdigt at vælge en åben strategi, som har været udbredt i den vestlige verden især siden1970’erne. Forandringsprocesser i forhold til intimitetsformer, som påvirker bl.a. køn, seksualitet og etnisk-religiøse dimensioner, indebærer imidlertid øgede muligheder for at udvikle nye hybride former for seksuelle/romantiske relationer og identitet(er) og dermed for udfoldelse af et mere selvvalgt intimt medborgerskab.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Höppner, Grit, and Anna Wanka. "un/doing age: Multiperspektivität als Potential einer intersektionalen Betrachtung von Differenz- und Ungleichheitsverhältnissen." Zeitschrift für Soziologie 50, no. 1 (February 1, 2021): 42–57. http://dx.doi.org/10.1515/zfsoz-2021-0005.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungIn der aktuellen Soziologie werden Diskussionen über die Herstellung von sozialen Differenzkategorien, deren Wechselwirkungen und damit einhergehenden Produktionen sozialer Ungleichheitsverhältnisse insbesondere über intersektionale Ansätze geführt. Kritik an intersektionalen Ansätzen richtet sich auf ihre Fokussierung auf eine begrenzte Anzahl bereits gut erforschter Differenzkategorien und auf Konstruktionsprozesse (doings), wobei tendenziell Dekonstruktionsprozesse (undoings) ausgeblendet werden. Der Beitrag greift beide Kritikpunkte auf, um sie für die intersektionale Theoriebildung fruchtbar zu machen. Erstens wird statt auf die klassische Trias ausrace, class,genderdas Differenzmerkmal Alter fokussiert, um dessen Relevanz als ‚metrische Variable‘ deutlich zu machen. Zweitens wird zusätzlich zudoing ageeinundoing ageals Konzept ausgearbeitet. Um die Differenzkategorie Alter einer intersektionalen Betrachtung zugänglich zu machen, entwickelt der Beitrag damit einen multiperspektivischen Analyserahmen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Schmidt, Francesca. "Feministische Perspektiven auf Digitalisierung." Ökologisches Wirtschaften - Fachzeitschrift 33, no. 3 (August 31, 2018): 25. http://dx.doi.org/10.14512/oew330325.

Full text
Abstract:
Die Digitalisierung bietet mindestens genauso viele Chancen wie Risiken für Veränderung. Eine intersektionale feministische Perspektive auf vorhandene digitale Macht- und Herrschaftsstrukturen kann helfen, die digitale Gesellschaft nachhaltig und gerecht zu strukturieren.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Mauer, Heike. "Ausweisung und Moralisierung als intersektionale Regierungsweisen von Prostitution." FEMINA POLITICA – Zeitschrift für feministische Politikwissenschaft 25, no. 1 (May 2, 2016): 103–11. http://dx.doi.org/10.3224/feminapolitica.v25i1.23413.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Ivanova‐Chessex, Oxana, and Marco Wenger. "Intersektional betrachtete Machtverhältnisse: Von kategorialen Verflechtungen zu Menschenregierungskünsten." Diversitätsforschung: Von der Rekonstruktion zur Disruption? 5, no. 1-2020 (April 24, 2020): 83–87. http://dx.doi.org/10.3224/zdfm.v5i1.10.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Kühnel, Florian. "Chamäleon oder Chimäre? Rollen und Intersektionen des frühneuzeitlichen Gesandten." Saeculum 68, no. 1 (December 20, 2018): 161–90. http://dx.doi.org/10.7788/saec.2018.68.1.161.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Intersektionell"

1

Wengelin, Elin. "Pahlenfejden : en intersektionell studie av värden." Thesis, Gotland University, Department of Human Geography and Ethnology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-133.

Full text
Abstract:

“Fröknarna von Pahlen”, is a series of novels written by the author Agnes von Krusenstjerna. Especially the fourth and fifth parts, published in 1933, raised questions about sexuality, especially about what was conceived as perverse and provoking descriptions. “Fröknarna von Pahlen” became a part of heated debates about what is acceptable to write about. How can the so called Pahlen feud be understood from an intersectional perspective, and from a focus on values, and by discussing imagined communities? The purpose is to find out what is going on in these debates. Six different values are being pointed out; art and skill, truth, freedom of speech and freedom of the press, the value in the young, the value in female perspectives, and moral values. There is a number of knot points tied to these values, and differentiating processes such as sex, class, age, ethnicity, religion etc. are all intertwined in these debates. From an intersectional understanding, none of these processes are more primal than another. The knot points are both of an emotional nature and thematic. The individual voices that emerge in the feud are named small narratives, and the more intersubjective narratives are called grand narratives. These narratives are being investigated rhetorically; for instance how some stories can appear more as truths than others, and it is analyzed how they separate people in groups and create hierarchies. They are also being seen from an emotional perspective; how individual feelings are a part of emotions, larger contexts and meaning coherences. These feelings are also understood as actions. Throughout the investigation there is a hermeneutic will to make things intelligible, and respect and point out the many different perspectives. This is being made in a cultural relativistic attempt. By focusing on imagined communities, different comradeships and groups in the feud can be pointed out. People can consider themselves parts of these groups, but they can also, more or less involuntarily, be considered as parts of these groups. In the writers opinion, the most important question is how “extreme” sexual descriptions an author is allowed to bring forth.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Esbjörnsson, Adam, and Hanna Knutsson. "Skolsvårigheternas diskursiva praktiker : En intersektionell diskursanalys." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-37110.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Karlsson, Ulrica. "Den medvetna Medea : intersektionell analys och värdegrundsfrågor." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80905.

Full text
Abstract:
Euripides tragedi Medea författades för närmare 2500 år sen, under den grekiska antiken. Denna epok är en självskriven del i litteraturundervisningen då den ligger till grund för den västerländska litteraturen och den västerländska uppfattningen om litteratur. Enligt Gy11 ska kvinnliga författare vara representerade vid litteraturundervisningen. Då detta krav är svårt att uppfylla presenterar många läromedelsförfattare istället Medea för att ge ett kvinnligt perspektiv på den grekiska antiken. I denna studie framhålls att ett kvinnligt perspektiv inte är tillräckligt för att analysera tragedin. Utifrån en intersektionell analys av genus, social klass och etnicitet analyseras de maktstrukturer som manifesteras i tragedin. Studien visar även tragedins didaktiska potential i klassrummet enligt Alkestrands (2016) definition. Genom att arbeta med tragedin i klassrummet utifrån aspekterna genus, social klass och etnicitet och upptäcka hur dessa makstrukturer påverkar karaktären Medea, kan eleverna komma till insikt gällande vilka makstrukturer som möter dem i det vardagliga livet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Björk, Erika, and Petra Mossfeldt. "Maktens identitet -En intersektionell textanalys av barnböcker." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32207.

Full text
Abstract:
Studien syftar till att öka pedagogers medvetenhet kring barnböckers betydelse för barns identitetsskapande. 10 av de 20 mest lånade böckerna av förskolor och skolor på Malmös stadsområdesbibliotek har legat till grund för textanalyserna. Analyserna har gjorts ur ett intersektionellt perspektiv med fokus på etnicitet och genus. Analysmetoden är influerad av Paul Ricoeurs och Hans-Georg Gadamers tankar kring de hermeneutiska cirklarna förförståelse- förståelse samt förklaring- förståelse.Vi presenterar ett sätt att tolka barnböcker som läses mycket i förskolan. Förebilderna som kan urskiljas i böckerna kan ses som varierade i kön om än begränsade i kulturell mening. Även om kön såväl som karaktärernas egenskaper är varierade kan de till stor del ses som stereotypa. Insikten om hur förståelsen av boken påverkar pedagogens bemötande av barns frågor och funderingar samt pedagogers medvetenhet kring barns förförståelse pekar på vikten av väl reflekterade bokval.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Mörner, Vera. "Intersektionalitet i byråkratin : Intersektionell jämställdhetsintegrering på biståndsmyndigheten Sida." Thesis, Stockholms universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-161661.

Full text
Abstract:
Jämställdhetsintegrering är idag den främsta strategin för att uppnå det politiska målet om jämställdhet inom statlig verksamhet och politik. En vidareutveckling av strategin innehåller ambitionen att använda ett intersektionellt perspektiv på jämställdhet. Än är forskningen begränsad om hur dessa ambitioner faller ut i praktiken. I den här studien undersöks därför hur intersektionalitet används inom ramen för jämställdhetsintegrering och vilken transformativ potential som användningen medför. I fokus för studien står den svenska biståndsmyndigheten Sida. De grundläggande idéerna bakom jämställdhetsintegrering härstammar från det biståndspolitiska området och i internationella jämförelser framkommer det svenska arbetet med strategin ha påbörjats tidigt. Sidas användning av intersektionalitet undersöks utifrån en organisering av intersektionalitetsbegreppet i tre teman: heterogena genuskategorier, dynamiskt samspel och relationell makt. Dessa teman speglar större akademiska diskussionspunkter och hjälper till att undersöka intersektionalitetsbegreppets transformativa potential.  Undersökningen visar att Sidas jämställdhetsanalyser endast delvis utgår ifrån ett intersektionellt perspektiv på jämställdhet. Resultaten ligger i linje med tidigare kritisk jämställdhetsforskning om jämställdhetsintegrering som visar att implementeringen av strategin ofta är inkonsekvent. Studien visar att Sida vid flera tillfällen riskerar att befästa, istället för att utmana, ojämlika maktordningar. Ett fåtal gånger används emellertid intersektionalitet på sätt som riktar en kritisk udd mot ojämlika maktordningar. Resultaten indikerar således att användningen av ett intersektionellt perspektiv har möjlighet att förse jämställdhetensintegrering med en mer kritisk maktanalys.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Björk, Matilda, and Hanna Krämmer. "Intersektionell stadsutveckling- En granskning av projektet Överdäckning Götaleden." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21769.

Full text
Abstract:
Uppsatsen utgår från en intersektionell granskning av ett stadsutvecklingsprojekt icentrala Göteborg och har formen av en fallstudie. Det intersektionella perspektivetsyftar till att skapa en helhetsförståelse för hur olika former av förtryck skapas iskärningspunkten mellan maktrelationer baserade på olika diskrimineringsgrundersom till exempel kön, klass, hudfärg och ålder. Utifrån en intersektionell och feministiskutgångspunkt har vi granskat planhandlingar och genomfört intervjuer inom fallstudienför att problematisera stadsutvecklingsprocessen. Intersektionalitet kan användasför att problematisera de begrepp som används, hur tolkningar och prioriteringargörs och användas för att granska, men även komma med förändringsförslag förplaneringsprocessen i sin helhet. Uppsatsens huvudsyfte har varit att ta reda på vadett intersektionellt perspektiv på stadsutveckling kan tillföra för ny kunskap och hur denkunskapen kan påverka planeringen av staden. Det intersektionella perspektivet påfallstudien har lett fram till ett antal lärdomar. Vi menar att det intersektionella perspektivetbidrar till en helhetsförståelse av samhället som går att implementera i alla skalor avstadsutvecklingsprocessen. Eftersom den intersektionella förståelsen är central för helaplaneringsprocessen menar vi att den måste finnas med från start. Vi har sett att intetidigt ha förståelse och kunskap om maktstrukturer utifrån ett intersektionellt perspektivskapar begränsningar och förhindrar att planera en rättvis stad för alla. Därför är enslutsats av denna uppsats att understryka vikten av att implementera det intersektionellaperspektivet under hela planeringsprocessen, och aldrig någonsin reducera frågan omrätten till staden till ett sidointresse.
The thesis is based on an intersectional examination of an urban development projectin central Gothenburg. The intersectional perspective aims at creating a comprehensiveunderstanding of how different forms of oppression are created in the intersectionsof power relations based on different grounds of discrimination such as sex, class,skin color and age. From an intersectional feminist point of view, we have reviewedplanning documents and conducted interviews in the case study to problematize theplanning process. The main purpose of the thesis has been to find out what kind of newknowledge an intersectional perspective on urban development can create and how thatknowledge can influence urban planning. The intersectional perspective on the casestudy has led to some lessons learned. We mean that the intersectional perspective isan overall understanding of society that can be implemented in all scales of the urbandevelopment process. It can be used to examine how concepts are being used andhow interpretations and priorities are being made. The intersectional perspective alsoprovides a tool for examine, but also suggest improvements to, the planning process.Since the intersectional understanding is central to the entire planning process, wemean that it must be included from the beginning. We have seen that if there, in theearly planning phase, is a lack of understanding and knowledge of power structuresfrom an intersectional perspective it creates limitations and prevent planning a equalcity for everyone. Therefore one conclusion of this thesis is to stress the importance ofimplementing the intersectional perspective throughout the planning process, and neverreduce the question of the right to the city to a sideline.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Runeke, Svensson Catrin, and Emmy Åkesson. "Vem där? En intersektionell analys av identifikationsmöjligheter i barnlitteratur." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29185.

Full text
Abstract:
I förskolan är litteratur en stor del av barns vardag och de har ofta möjlighet att själva styrasin läsning beroende på vilken bok som tilltalar dem. Vid många tillfällen under en dag skerdock också läsning av böcker som pedagogerna väljer ut. Vårt syfte är att undersöka deböcker pedagoger förevisar för att utforska huruvida de har en mångsidighet iframställningen av karaktärer och deras förhållningssätt till varandra. Studien är kvalitativmed intersektionalitet som teoretisk utgångspunkt för att analysera text och bilder i deutvalda böckerna. Våra slutsatser har vi kommit fram till genom att med ett intersektionelltperspektiv analysera hur sociala kategorier skapar möjlighet för identifikation. Med dessaslutsatser kan vi utvärdera valda delar av den litteratur som pedagoger presenterar förbarnen.
In preschool, the presented literature is a significant part of children's everyday life. Oftenthey have the opportunity to control their reading depending on the book that interests them.However, on many occasions during the day, the books that are presented to them are oftenthe educator's choice. Our purpose is to investigate which books educators show and explorewhether they have versatility in the way they present characters and their approach to eachother. The method we have chosen to collect our empirical data is qualitative, the next stepwe had to take was to then analyze the material using theories on intersectionality. Theresult we generated with this essay is that books chosen by educators at the preschool have awell represented diversity regarding opportunity to identify in situations the intended reader.In conclusion, we analyzed the collected empirical material with the purpose of view booksfrom an intersectional perspective, focusing on the home as a physical and socialconstruction. Our conclusions can be used to evaluate literature that educators choose topresent to the children and act as a tool for mapping intersectionality and its influence on thecontent of the book and the intended reader.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Westman, My. "Vem får vara med? En intersektionell textanalys av bilderböcker." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27263.

Full text
Abstract:
Denna studie undersöker ur ett intersektionellt perspektiv karaktärer i 37 bilderböcker som ingår i ett bokpaket som alla Malmö stads förskolor fick ut år 2016. Syftet är att förstå vilka möjligheter till identifikation dessa böcker ger barnen. Metoden som används är kvalitativ textanalys, vilken grundas ett hermeneutiskt perspektiv. Analysmetoden är inspirerad av den hermeneutiska cirkeln och sambandet mellan förståelse och förförståelse. I analysen har text och bild setts som en enhet – en ikonotext och textanalysen har alltså innefattat inte bara text utan också bild. I de alla de 37 böckerna har en överstiglig analys gjort av huvudkaraktärerna och sedan har fem böcker analyserats mer ingående utifrån olika intersektionella aspekter såsom genus, kön, etnicitet, funktion, sexualitet med flera.I resultatet gick att utläsa att genus är den intersektionella aspekt som bilderboksskaparna har fokuserat på då många karaktärer ur ett genusperspektiv är komplext framställda. Könsfördelningen bland huvudkaraktärerna var relativt jämt fördelad mellan pojkar och flickor, men icke-könade karaktärer utgjorde endast en ungefärlig tiondel. Majoriteten av huvudkaraktärerna var vita och endast i tre böcker förekom karaktärer med någon form av funktionsvariation. Endast i en bok förekom samkönat föräldraskap, men ensamstående föräldrar förekom något mer frekvent. Dock var den familjekonstellation som oftast förekom kärnfamiljen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Adebrink, Fanny, and Jenny Cullemo. "En ombudsman - intersektionell praktik? : En diskursanalys av statens anti-diskrimineringsarbete." Thesis, Södertörn University College, School of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1504.

Full text
Abstract:

Denna uppsats syftar till att undersöka strömningarna i diskursen kring hur den svenska staten bör organisera sitt anti-diskrimineringsarbete. Teoretiska utgångspunkter och använda teorier är makt, diskriminering, grupp, diskursteori, intersektionalitet och författarnas eget begrepp för att benämna motståndarna till intersektionalitet; särsektionalitet. Metoden bygger på den anglosaxiska diskursteorin genom en identifikation av tre teman byggda på teorierna. Uppsatsen tar avstamp i SOU 2006:22 En sammanhållen diskrimineringslagstiftning Slutbetänkande av Diskrimineringskommittén och låter sju huvudaktörer komma till tals. Genom dessa aktörer identifieras två huvuddiskurser; en delvis intersektionell diskurs som är för en sammanslagning och en särsektionell diskurs som är mot en sammanslagning. Uppsatsen slutsats är att förståelsen för intersektionalitet bland berörda aktörer är väldigt låg och att en sammanslagning av ombudsmännen i dagsläget därmed inte skulle uppfylla det intersektionella syftet flera aktörer verkar förespråka.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Lidman, Katarina. "Vilken kvinna? En intersektionell diskursanalys av ämnesordlistan i databasen KVINNSAM." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18473.

Full text
Abstract:
The aim of this thesis is to critically analyse the subject heading list in the database KVINNSAM at Kvinnohistoriska samlingarna. This list is intended for the retrieval of gender specific information and the subject heading women is implied. The main question is: which woman is represented in the list? The thesis analyses specifically the representation of disability, ethnicity and other sexualities than heterosexuality. Kvinnohistoriska samlingarna, the concept of gender studies and KVINNSAM is presented. Previous research concerning critical approaches to classification, which shows that classification systems and subject heading lists are products of their cultural and social contexts, is reviewed. The concept of intersectionality is used as a theoretical background. This is a perspective that theorizes how gender and other sociocultural power differentials such as ethnicity, race, sexual preference and ability/disability interact in the construction of subjectivity and material conditions of subjects. The thesis has its main focus on the Swedish research and discusses in what way the list is imposed by what the Swedish researchers Paulina de los Reyes and Diana Mulinari names a hegemonic feminism, a feminism that ignores differences among women and focuses on the Swedish, middle class, working woman. The method used is Norman Fairclough’s critical discourse analysis. The results of this study shows that the subject heading list in the database KVINNSAM mainly represents a Swedish, working, heterosexual, able-bodied mother and that the lists’ possibilities to adequately represent other subjectivities is limited.
Uppsatsnivå: D
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Intersektionell"

1

Schrader, Kathrin. Drogenprostitution: Eine intersektionale Betrachtung zur Handlungsfähigkeit drogengebrauchender Sexarbeiterinnen. Bielefeld: Transcript, 2013.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Jacob, J. Gendering disability: Intersektionale Aspekte von Behinderung und Geschlecht. Bielefeld: Transcript, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Die intersektionelle Stadt: Geschlechterforschung und Medienkunst an den Achsen der Ungleichheit. Bielefeld: Transcript, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Homophobie und Islamophobie: Intersektionale Diskriminierungen am Beispiel binationaler schwuler Paare in Berlin. Bielefeld: Transcript, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Hagemann-White, Carol. Die intersektionelle Stadt. Edited by Elli Scambor and Fränk Zimmer. transcript-Verlag, 2012. http://dx.doi.org/10.14361/transcript.9783839414156.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Ganz, Kathrin, and Jette Hausotter. Intersektionale Sozialforschung. Transcript Verlag, 2020.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Apostolovski, Veronika, Isabella Meier, Simone Philipp, Karin Maria Schmidlechner, and Klaus Starl, eds. Intersektionelle Benachteiligung und Diskriminierung. Nomos Verlagsgesellschaft mbH & Co. KG, 2014. http://dx.doi.org/10.5771/9783845245836.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Kritisch ambitionierte Soziale Arbeit: Intersektional praxeologische Perspektiven. Juventa Verlag GmbH, 2017.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Bergold-Caldwell, Denise. Schwarze Weiblich*keiten: Intersektionale Perspektiven Auf Bildungs- und Subjektivierungsprozesse. Transcript Verlag, 2020.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Sagmeister, Maria. Geschlechtergerechte Arbeitsteilung. Verlag Österreich, 2021. http://dx.doi.org/10.33196/9783704687913.

Full text
Abstract:
Mutterschutz und Papa-Monat - Fragen der Gleichstellung im Arbeitsrecht Ein wesentlicher Bestandteil der Organisation bezahlter sowie unbezahlter Arbeit ist die Regelung über die Vereinbarkeit von Beruf und Familie. Während für Mütter in Österreich zwingende Schutzfristen vorgesehen sind, gibt es für Väter und zweite Elternteile nur den freiwilligen „Papa-Monat“. Diese ungleiche Behandlung rechtfertigt sich aus den körperlichen Umständen von Geburt und Schwangerschaft sowie zur Bekämpfung der Doppelbelastung von Frauen. Sie schränkt zugleich aber auch die Möglichkeiten von Eltern bei der Gestaltung der Kinderbetreuung ein. Dieses Buch wirft grundlegende Fragen zum rechtlichen Umgang mit Differenz auf: Zum einen müssen bestehende Ungleichheiten abgefedert werden. Zum anderen zementieren gruppenspezifische Rechte wie der Mutterschutz Differenzen, indem etwa Müttern die primäre Verantwortung für Kinderbetreuung zugeschrieben wird. Da der arbeitsrechtliche Schutz von (werdenden) Eltern aber unverzichtbar ist, wird in diesem Werk vorgeschlagen, den Mutterschutz zum Ausgangspunkt für allgemeine Rechte zu machen und Väter sowie soziale Eltern stärker zu berechtigen und zu verpflichten. Das Buch hinterfragt die derzeit geltende österreichische Rechtslage und zeigt, wie intersektionelle Geschlechterforschung auf ein alltagsrelevantes Rechtsgebiet angewandt und gesellschaftspolitisch wirksam werden kann.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Intersektionell"

1

Kaufmann, Margrit E., and Ayla Satilmis. "Hochschulöffnung intersektionell?! – Konzeptionelle Überlegungen zur Gestaltung von ungleichheitssensiblen Lehr-Lern-Räumen." In Öffnung von Hochschulen, 215–32. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-20415-0_10.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Lutz, Helma. "Intersektionelle Biographieforschung." In Handbuch Biographieforschung, 139–50. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18171-0_12.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Lutz, Helma. "Intersektionelle Biographieforschung." In Handbuch Biographieforschung, 139–50. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-21831-7_12.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Marten, Eike, and Katharina Walgenbach. "Intersektionale Diskriminierung." In Handbuch Diskriminierung, 157–71. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-10976-9_11.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Marten, Eike, and Katharina Walgenbach. "Intersektionale Diskriminierung." In Handbuch Diskriminierung, 1–16. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-11119-9_11-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Packard, Stephan, Andreas Rauscher, Véronique Sina, Jan-Noël Thon, Lukas R. A. Wilde, and Janina Wildfeuer. "Intersektionale Comicanalyse." In Comicanalyse, 151–84. Stuttgart: J.B. Metzler, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-04775-5_6.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Kaufmann, Margrit E. "Intersektionelle Diversity Studies." In Handbuch Diversity Kompetenz: Perspektiven und Anwendungsfelder, 1–16. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-08003-7_58-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Zinsmeister, Julia. "Additive oder intersektionale Diskriminierung ?" In Behinderung und Migration, 265–83. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2014. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-19401-1_14.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Strick, Jasna, and Anne Wizorek. "Intersektionale Machtverhältnisse im Internet." In Geschlechtsspezifische Gewalt in Zeiten der Digitalisierung, 117–26. Bielefeld, Germany: transcript Verlag, 2021. http://dx.doi.org/10.14361/9783839452813-006.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Schul, Susanne, and Mareike Böth. "Abenteuerliche ›Überkreuzungen‹: Vormoderne intersektional." In Abenteuerliche ›Überkreuzungen‹, 9–40. Göttingen: V&R unipress, 2017. http://dx.doi.org/10.14220/9783737007245.9.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Intersektionell' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography