Academic literature on the topic 'Intersektioner'

The focus of this essay is on the mechanisms of inclusion and exclusion in different feminism rooms. Seven activists taking part in several forms of feminism projects, organisations, networks and demonstrations are interviewed and the essay analyzes whether the participants themselves feel included or excluded in feminism rooms. If they have motives to include or exclude different groups of people are something that is also looked into. Intersectionality and phenomenology are used as an analytical and methodological approach throughout this essay. The results have shown that the participants feel included and excluded due to different intersections of power. An intersectional awareness help them to see how the mechanisms of inclusion and exclusion works. The participants are also aware of the difficult task to create rooms free from all kinds of hierarchies. A strategy for some of the participants is thus to exclude some people in order to include others; often more underprivilegied groups of people. The intersections of power are complex though and cross into each other. As an outcome of this complexity it can sometimes be questioned how lines between inclusion and exlusion are drawn as people tend to fall in between categories.

<p>“Fröknarna von Pahlen”, is a series of novels written by the author Agnes von Krusenstjerna. Especially the fourth and fifth parts, published in 1933, raised questions about sexuality, especially about what was conceived as perverse and provoking descriptions. “Fröknarna von Pahlen” became a part of heated debates about what is acceptable to write about. How can the so called Pahlen feud be understood from an intersectional perspective, and from a focus on values, and by discussing imagined communities? The purpose is to find out what is going on in these debates. Six different values are being pointed out; art and skill, truth, freedom of speech and freedom of the press, the value in the young, the value in female perspectives, and moral values. There is a number of knot points tied to these values, and differentiating processes such as sex, class, age, ethnicity, religion etc. are all intertwined in these debates. From an intersectional understanding, none of these processes are more primal than another. The knot points are both of an emotional nature and thematic. The individual voices that emerge in the feud are named small narratives, and the more intersubjective narratives are called grand narratives. These narratives are being investigated rhetorically; for instance how some stories can appear more as truths than others, and it is analyzed how they separate people in groups and create hierarchies. They are also being seen from an emotional perspective; how individual feelings are a part of emotions, larger contexts and meaning coherences. These feelings are also understood as actions. Throughout the investigation there is a hermeneutic will to make things intelligible, and respect and point out the many different perspectives. This is being made in a cultural relativistic attempt. By focusing on imagined communities, different comradeships and groups in the feud can be pointed out. People can consider themselves parts of these groups, but they can also, more or less involuntarily, be considered as parts of these groups. In the writers opinion, the most important question is how “extreme” sexual descriptions an author is allowed to bring forth.<em></em><em></em></p>

Euripides tragedi Medea författades för närmare 2500 år sen, under den grekiska antiken. Denna epok är en självskriven del i litteraturundervisningen då den ligger till grund för den västerländska litteraturen och den västerländska uppfattningen om litteratur. Enligt Gy11 ska kvinnliga författare vara representerade vid litteraturundervisningen. Då detta krav är svårt att uppfylla presenterar många läromedelsförfattare istället Medea för att ge ett kvinnligt perspektiv på den grekiska antiken. I denna studie framhålls att ett kvinnligt perspektiv inte är tillräckligt för att analysera tragedin. Utifrån en intersektionell analys av genus, social klass och etnicitet analyseras de maktstrukturer som manifesteras i tragedin. Studien visar även tragedins didaktiska potential i klassrummet enligt Alkestrands (2016) definition. Genom att arbeta med tragedin i klassrummet utifrån aspekterna genus, social klass och etnicitet och upptäcka hur dessa makstrukturer påverkar karaktären Medea, kan eleverna komma till insikt gällande vilka makstrukturer som möter dem i det vardagliga livet.

Studien syftar till att öka pedagogers medvetenhet kring barnböckers betydelse för barns identitetsskapande. 10 av de 20 mest lånade böckerna av förskolor och skolor på Malmös stadsområdesbibliotek har legat till grund för textanalyserna. Analyserna har gjorts ur ett intersektionellt perspektiv med fokus på etnicitet och genus. Analysmetoden är influerad av Paul Ricoeurs och Hans-Georg Gadamers tankar kring de hermeneutiska cirklarna förförståelse- förståelse samt förklaring- förståelse.Vi presenterar ett sätt att tolka barnböcker som läses mycket i förskolan. Förebilderna som kan urskiljas i böckerna kan ses som varierade i kön om än begränsade i kulturell mening. Även om kön såväl som karaktärernas egenskaper är varierade kan de till stor del ses som stereotypa. Insikten om hur förståelsen av boken påverkar pedagogens bemötande av barns frågor och funderingar samt pedagogers medvetenhet kring barns förförståelse pekar på vikten av väl reflekterade bokval.

Jämställdhetsintegrering är idag den främsta strategin för att uppnå det politiska målet om jämställdhet inom statlig verksamhet och politik. En vidareutveckling av strategin innehåller ambitionen att använda ett intersektionellt perspektiv på jämställdhet. Än är forskningen begränsad om hur dessa ambitioner faller ut i praktiken. I den här studien undersöks därför hur intersektionalitet används inom ramen för jämställdhetsintegrering och vilken transformativ potential som användningen medför. I fokus för studien står den svenska biståndsmyndigheten Sida. De grundläggande idéerna bakom jämställdhetsintegrering härstammar från det biståndspolitiska området och i internationella jämförelser framkommer det svenska arbetet med strategin ha påbörjats tidigt. Sidas användning av intersektionalitet undersöks utifrån en organisering av intersektionalitetsbegreppet i tre teman: heterogena genuskategorier, dynamiskt samspel och relationell makt. Dessa teman speglar större akademiska diskussionspunkter och hjälper till att undersöka intersektionalitetsbegreppets transformativa potential.  Undersökningen visar att Sidas jämställdhetsanalyser endast delvis utgår ifrån ett intersektionellt perspektiv på jämställdhet. Resultaten ligger i linje med tidigare kritisk jämställdhetsforskning om jämställdhetsintegrering som visar att implementeringen av strategin ofta är inkonsekvent. Studien visar att Sida vid flera tillfällen riskerar att befästa, istället för att utmana, ojämlika maktordningar. Ett fåtal gånger används emellertid intersektionalitet på sätt som riktar en kritisk udd mot ojämlika maktordningar. Resultaten indikerar således att användningen av ett intersektionellt perspektiv har möjlighet att förse jämställdhetensintegrering med en mer kritisk maktanalys.

Uppsatsen utgår från en intersektionell granskning av ett stadsutvecklingsprojekt icentrala Göteborg och har formen av en fallstudie. Det intersektionella perspektivetsyftar till att skapa en helhetsförståelse för hur olika former av förtryck skapas iskärningspunkten mellan maktrelationer baserade på olika diskrimineringsgrundersom till exempel kön, klass, hudfärg och ålder. Utifrån en intersektionell och feministiskutgångspunkt har vi granskat planhandlingar och genomfört intervjuer inom fallstudienför att problematisera stadsutvecklingsprocessen. Intersektionalitet kan användasför att problematisera de begrepp som används, hur tolkningar och prioriteringargörs och användas för att granska, men även komma med förändringsförslag förplaneringsprocessen i sin helhet. Uppsatsens huvudsyfte har varit att ta reda på vadett intersektionellt perspektiv på stadsutveckling kan tillföra för ny kunskap och hur denkunskapen kan påverka planeringen av staden. Det intersektionella perspektivet påfallstudien har lett fram till ett antal lärdomar. Vi menar att det intersektionella perspektivetbidrar till en helhetsförståelse av samhället som går att implementera i alla skalor avstadsutvecklingsprocessen. Eftersom den intersektionella förståelsen är central för helaplaneringsprocessen menar vi att den måste finnas med från start. Vi har sett att intetidigt ha förståelse och kunskap om maktstrukturer utifrån ett intersektionellt perspektivskapar begränsningar och förhindrar att planera en rättvis stad för alla. Därför är enslutsats av denna uppsats att understryka vikten av att implementera det intersektionellaperspektivet under hela planeringsprocessen, och aldrig någonsin reducera frågan omrätten till staden till ett sidointresse.<br>The thesis is based on an intersectional examination of an urban development projectin central Gothenburg. The intersectional perspective aims at creating a comprehensiveunderstanding of how different forms of oppression are created in the intersectionsof power relations based on different grounds of discrimination such as sex, class,skin color and age. From an intersectional feminist point of view, we have reviewedplanning documents and conducted interviews in the case study to problematize theplanning process. The main purpose of the thesis has been to find out what kind of newknowledge an intersectional perspective on urban development can create and how thatknowledge can influence urban planning. The intersectional perspective on the casestudy has led to some lessons learned. We mean that the intersectional perspective isan overall understanding of society that can be implemented in all scales of the urbandevelopment process. It can be used to examine how concepts are being used andhow interpretations and priorities are being made. The intersectional perspective alsoprovides a tool for examine, but also suggest improvements to, the planning process.Since the intersectional understanding is central to the entire planning process, wemean that it must be included from the beginning. We have seen that if there, in theearly planning phase, is a lack of understanding and knowledge of power structuresfrom an intersectional perspective it creates limitations and prevent planning a equalcity for everyone. Therefore one conclusion of this thesis is to stress the importance ofimplementing the intersectional perspective throughout the planning process, and neverreduce the question of the right to the city to a sideline.

I förskolan är litteratur en stor del av barns vardag och de har ofta möjlighet att själva styrasin läsning beroende på vilken bok som tilltalar dem. Vid många tillfällen under en dag skerdock också läsning av böcker som pedagogerna väljer ut. Vårt syfte är att undersöka deböcker pedagoger förevisar för att utforska huruvida de har en mångsidighet iframställningen av karaktärer och deras förhållningssätt till varandra. Studien är kvalitativmed intersektionalitet som teoretisk utgångspunkt för att analysera text och bilder i deutvalda böckerna. Våra slutsatser har vi kommit fram till genom att med ett intersektionelltperspektiv analysera hur sociala kategorier skapar möjlighet för identifikation. Med dessaslutsatser kan vi utvärdera valda delar av den litteratur som pedagoger presenterar förbarnen.<br>In preschool, the presented literature is a significant part of children's everyday life. Oftenthey have the opportunity to control their reading depending on the book that interests them.However, on many occasions during the day, the books that are presented to them are oftenthe educator's choice. Our purpose is to investigate which books educators show and explorewhether they have versatility in the way they present characters and their approach to eachother. The method we have chosen to collect our empirical data is qualitative, the next stepwe had to take was to then analyze the material using theories on intersectionality. Theresult we generated with this essay is that books chosen by educators at the preschool have awell represented diversity regarding opportunity to identify in situations the intended reader.In conclusion, we analyzed the collected empirical material with the purpose of view booksfrom an intersectional perspective, focusing on the home as a physical and socialconstruction. Our conclusions can be used to evaluate literature that educators choose topresent to the children and act as a tool for mapping intersectionality and its influence on thecontent of the book and the intended reader.