Relevant bibliographies by topics / Intersubjektivitet

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Intersubjektivitet'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 8 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Intersubjektivitet.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Intersubjektivitet"

1

Eckhoff, Ruth. "Intersubjektivitet og interkroppslighet i gruppemusikkterapi med psykiatriske pasienter." Norsk Tidsskrift for Musikkterapi 5, no. 1 (January 1996): 13–23. http://dx.doi.org/10.1080/08098139609477862.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Uljens, Michael. "Om hur människan blir människa bland människor. Om pedagogik och intersubjektivitet." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 10, no. 3 (January 1, 2001): 85–102. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v10i3.712.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Björk-Willén, Polly, Maria Simonsson, and Niklas Pramling. "Språkundervisning i förskolan: Teoretiska principer och empiriska exempel." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (January 8, 2019): 39–57. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2896.

Full text
Abstract:
I artikeln teoretiseras ett undervisningsbegrepp relevant för förskolans verksamhet. Teoretiskt grundas detta begreppsliggörande i såväl ett evolutionärt som i ett pedagogiskt-psykologiskt perspektiv. Några centrala teoretiker vi bygger på är Barnett, Rommetveit, Tomasello och Vygotskij. Vi lokaliserar grunden till undervisning i människors tendens att göra sådant de själva sett/insett synligt också för andra. Institutioner såsom förskolan och skolan förstås här som sätt för samhället att främja bevarandet av ackumulerande erfarenheter hos den växande generationen, något som gör undervisning centralt. Vi ger empiriska exempel på hur språkundervisning kan gestalta sig i dagens förskola; aktiviteter som vi analyserar utifrån de teoretiska begrepp vi introducerar. Några av de begrepp vi skriver fram för att teoretisera undervisning mer allmänt och språkundervisning mer specifikt i förskolan är responsivitet, kommunikativa praktiker, spänningsfältet mellan intersubjektivitet och alteritet, polyfoni och barns skilda erfarenheter, samt lek och lekfullhet. Vikten av att teoretisera undervisning i förskolan utifrån empirisk forskning betonas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Sparby, Terje. "Intersubjektivitet, kartesiansk subjekt eller kosmisk ånd? – Om Habermas’ og Taylors fortolkning av Hegels åndsbegrep." Norsk filosofisk tidsskrift 46, no. 02 (July 4, 2011): 131–45. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-2901-2011-02-05.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Due, Brian L., Simon B. Lange, Mie Femø Nielsen, Thomas L. W. Toft, Jeanette Landgrebe, Rikke Nielsen, and Liv Sassert. "Den andens ansigt: Afdækning af deltagerorientering via multimodal interaktionsanalyse." NyS, Nydanske Sprogstudier, no. 56 (May 27, 2019): 10–51. http://dx.doi.org/10.7146/nys.v1i56.111286.

Full text
Abstract:
Vi præsenterer i denne artikel en systematisk diskussion af, hvad multimodalitet er, samt hvordan multimodale interaktionsanalyser kan udføres ud fra et etnometodologisk og konversationsanalytisk (EMCA) perspektiv. Vi introducerer til de grundlæggende metodologiske antagelser og viser igennem tre eksemplariske analyser, hvilke temaer, problemstillinger og undersøgelsesområder analytikere kan fokusere på, hvordan de i praksis kan udføres, samt hvilke typer fund og resultater disse analyser kan generere. Et klassisk tema i metoden er intersubjektivitet; hvordan deltagere orienterer sig mod hinanden og skaber forståelse og mening. Det sker blandt andet ved kropsligt at søge den andens ansigt og øjne for at sikre modtagelse og respons. Artiklen giver både en anvendelsesorienteret introduktion til feltet og præsenterer helt ny forskning inden for tre udvalgte områder. De analyserede eksempler er fra forskellige interaktionssituationer mellem henholdsvis kursister og en service-robot, kolleger i et kontorlandskab samt mellem en borger og en bostøttemedarbejder. Hver især præsenterer eksemplerne, hvilke ressourcer deltagere anvender for at sikre den andens opmærksomhed. Dermed bidrager artiklen med ny viden om den multimodale semiotiske økologi, hvor talende kroppe interagerer i en materiel verden. Artiklen afsluttes med perspektiver på nye forskningsområder.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Beucke, Hartmut. "Intersubjektivität." Forum der Psychoanalyse 24, no. 1 (March 2008): 3–15. http://dx.doi.org/10.1007/s00451-007-0333-x.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Conci, Marco. "Über Intersubjektivität." Forum der Psychoanalyse 27, no. 2 (May 17, 2011): 173–75. http://dx.doi.org/10.1007/s00451-011-0069-5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Buongiorno, Federica. "Von der Mitteilungsgemeinschaft zur Intersubjektivität." Paragrana 24, no. 2 (December 1, 2015): 40–56. http://dx.doi.org/10.1515/para-2015-0205.

Full text
Abstract:
AbstractMeine Absicht ist es, eine besondere Seite der phänomenologischen Konstitution im Bereich der Intersubjektivität zu untersuchen: Es geht um die erste Stufe dieser Konstitution, die Husserl im Rahmen seiner Studien in einigen Texten über die Intersubjektivität als „Phänomenologie der Mitteilungsgemeinschaft“ bezeichnet. Diese erweist sich als Grundform jeder Gemeinschaft und setzt die phänomenologischen Prozesse der Einfühlung voraus. Ich möchte die konstitutive Rolle der Einfühlung analysieren, um den Übergang von der vorsozialen zur sozialen Subjektivität und die damit verbundene Paradoxie zu beleuchten. Ausgehend von der anthropologischen Frage, die meiner Deutung nach der Theorie der Intersubjektivität zugrundeliegt, werde ich zeigen, wie Husserl sowohl den Menschen (d. h. die anthropologische Dimension des Lebens) als auch das Subjekt (d. h. die erkenntnistheoretische Dimension des Lebens) philosophisch begreift. Dabei kann man auch die mögliche Eignung der phänomenologischen Methode im sozialen Kontext auswerten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Bohleber, Werner. "Übertragung – Gegenübertragung – Intersubjektivität." PSYCHE 72, no. 09 (September 2018): 702–33. http://dx.doi.org/10.21706/ps-72-9-702.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Fuchs, Thomas. "Subjektivität und Intersubjektivität." Kontext 46, no. 1 (April 2015): 27–41. http://dx.doi.org/10.13109/kont.2015.46.1.27.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Intersubjektivitet"

1

Ohlsson, Jakob. "Husserl, Heidegger och intersubjektivitet." Thesis, Södertörns högskola, Filosofi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-37373.

Full text
Abstract:
The discussion about Husserl's intersubjectivity theory is well established, the discussion about the same from Heidegger is not as extensive. Above all, there is little discussion about Heidegger as a critic of Husserl's intersubjectivity theory. Thus, the present paper describes Husserl's and Heidegger’s intersubjectivity theories in order to be able to account for Heidegger's criticism of Husserl's theory. The paper shows that Husserl bases his theory on empathy, while Heidegger bases it on the care of the equipment world, the They, everyday existence and the public. Heidegger criticizes Husserl for assuming the subject with an inner authentic core on which social and cultural life is incorporated. According to Heidegger, the most primary condition for humans is that we live in a shared world with other people.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Mata, Iracema. "Kodväxling och intersubjektivitet i tolkmedierade domstolsförhandligar." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-119289.

Full text
Abstract:
Reaching shared understanding during court hearings is a prerequisite to ensure a fair trial and maintaining legal certainty. Every month between 2,000 and 3,000 court hearings in Sweden make use of interpreters. Interpreter-mediated conversations involve an extra discourse compared to monolingual conversations which increases the risk of misunderstandings. Using methodology of conversation analysis the study explores how bilingualism is expressed during interpreter-mediated court hearings, at which occasions the Spanish-speaking laymen switch to Swedish and what function the codeswitching fulfills. The study identifies patterns in codeswitching and categorizes them into six different types. Furthermore the ideology of monolingualism in court is challenged and the advantages and disadvantages of codeswitching is discussed. The analysis concludes that even though certain types of codeswitching lead to delays in the conversation, the interaction is mostly favored by the Spanish-speaking party understanding some Swedish. Court proceedings would benefit from being more permissive toward bilingualism and the types of codeswitching that favor intersubjectivity.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Jensen, Max Joakim Mouritzen. "De andra hos Merleau-Ponty : Om fenomenologisk intersubjektivitet." Thesis, Södertörn University College, The School of Culture and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1701.

Full text
Abstract:

I Logische Untersuchungen formulerade Edmund Husserl sin fenomenologi – ”en filosofi som sträng vetenskap”. Fenomenologin med dess metod, epochén, skall utövas under parollen ”Till sakerna själva!” Genom att ifrågasätta invanda tankesätt skall vi sätta världen inom parentes och därigenom nå objektiv kunskap.

Denna uppsats behandlar intersubjektivitetsproblemet hos fenomenologin. Genom en studie av Husserls Cartesianische Meditationen, Martin Heideggers Sein und Zeit och Maurice Merleau-Pontys Phénoménologie de la perception närmar jag mig frågan om ”De andra hos Merleau-Ponty”. Hur kan vi förstå den andre och annanheten när fenomenologins epoché är en metodisk solipsism som berövar subjektet dess värld?

Merleau-Ponty gör oförnuftet, tvetydigheten och slumpen till tema för sitt tänkande. Genom perceptionen varseblir vi världen och subjektet är (i) sin värld genom den levda kroppen. Det finns inget ”inre” utan det är genom världen, och vår verksamhet däri, som vi känner oss själva. Merleau-Pontys subjekt är ”vikt åt världen”.


In Logische Untersuchungen Edmund Husserl defined his phenomenology as a science for finding objectivity. The method of phenomenology, the phenomenological reduction, would provide knowledge on indubitable grounds by going back “to the things themselves”. We must put the world aside if we want to find objective knowledge.

This essay is a reading of Edmund Husserls Cartesianische Meditationen, Martin Heideggers Sein und Zeit and Maurice Merleau-Pontys Phénoménologie de la perception, and their theories of the others. How can we understand other in our mind when phenomenology in the course of its methodological solipsism, thought the phenomenological reduction, would seem to deprive the subject from the world?

Merleau-Ponty makes ambiguity and accidental existence a theme for his philosophy. Through perception we apprehend the world, as lived through with our bodies. There is no “inner man”. With some else’s words: ”Your abode is your act itself. Your act is you.”

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Wästerlund, Lizette. "Att säkerställa likvärdig utbildning för nyanlända : Ramfaktorer och intersubjektivitet i systematiskt kvalitetsarbete." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-46748.

Full text
Abstract:
Syftet med studien har varit att undersöka hur vissa avgörande faktorer i organisationen av det systematiska kvalitetsarbetet gör att detsamma kan säkerställa en likvärdig utbildning för nyanlända elever. Studien har tillkommit i en kontext där antalet nyanlända elever drastiskt ökat på kort tid vilket skapat ett omedelbart behov av att se över skolans verksamhet på ett sådant sätt att nyanlända elevers förutsättningar att nå de nationella målen med utbildningen, säkerställs. Studien tar genom en hermeneutisk ansats sin utgångspunkt i det relationella perspektiv som utgör grunden för den intersubjektivitet som möjliggörs genom skapandet och upprätthållandet av ett adekvat ramverk. Resultaten i studien bearbetas och förklaras med hjälp av såväl Ulf P. Lundgrens ramfaktorteori som Moira von Wrights teori kring intersubjektivitet. Genom semistrukturerade intervjuer av två tjänstemän på ledande positioner inom en kommunal skolhuvudman, deltagande observationer av mig som specialpedagog samt fyra olika verksamhetsbeskrivningar har studiens syfte nåtts och dess frågeställningar besvarats. Avgörande för ett adekvat systematiskt kvalitetsarbete har inom den studerade huvudmannen varit organisationen av förvaltningen som ramverk för utvecklingsarbetet. Ett relationellt perspektiv på upprättandet av ramar har för huvudmannen inneburit att processen för det systematiska kvalitetsarbetet i stor utsträckning bygger på kvalitativa intersubjektiva möten som i sin tur tycks leda till ett närmande av målet – en likvärdig utbildning för nyanlända elever.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Wollan, Tor Christian. "Autentisk tilstedeværelse i familieterapi : En fenomenologisk studie av hvordan familieterapeuter opplever autentisk tilstedeværelse i møtet med sine klienter." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Institutt for voksnes læring og rådgivningsvitenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-13029.

Full text
Abstract:
Formålet med denne masteravhandlingen har vært å se på hvordan familieterapeuter opplever det å være autentisk tilstede med sine klienter. For å undersøke deres erfaringer baserte jeg meg på en fenomenologisk forskningstilnærming hvor det halvstrukturerte dybdeintervjuet ble benyttet for å få innsikt i fenomenet. Her ble Amedeo Giorgis empirisk fenomenologiske analysemetode benyttet for å analysere datamaterialet. Gjennom analyseprosessen kom jeg frem til at datamaterialet best kunne beskrives ut i fra de overordnede temaene ”relasjon”, ”autentisitet” og ”tilstedeværelse”. Denne generelle strukturelle beskrivelsen viste seg å være nyttig for å systematisere og få oversikt over datamaterialet. For å være tro mot forskningens problemstilling valgte jeg i diskusjonsdelen å reorganisere det empiriske materialet. Ved å ta utgangspunkt i de mest sentrale aspektene ved datamaterialet endte jeg opp med temaene ”tilstedeværelse” og ”autentisitet”. Temaet tilstedeværelse omhandler betydningen av den mellommenneskelige relasjonen, betydningen av deres oppmerksomhet, hvordan de arbeider spontant og improvisatorisk, hvordan de søker å oppnå dyp tilstedeværelse, samt deres bruk av refleksjon ved tilstedeværelse. Temaet autentisitet omhandler hvordan de forstår sin autentiske tilnærming, hvordan de ser det autentiske som en del av det profesjonelle, og hvordan autentisitet bidrar til åpenhet i relasjonen, samt baner veien for tillit og trygghet. Til sist blir denne tematikken drøftet i lys av relevant teori innenfor det eksistensialistisk-humanistiske paradigmet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Kyppö, Soila. ""Sinsemellan" : Ett intersubjektivt perspektiv på kreativitet i en terapisituation." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-103401.

Full text
Abstract:
Denna studie syftar till att belysa hur erfarna psykoterapeuter ser på kreativitet och kreativa processer i psykoterapi samt vilka erfarenheter de har av den psykoterapeutiska relationens betydelse för kreativiteten. Studien baseras på kvalitativ deskriptiv forskningsmetod med fenomenologisk och hermeneutiskt perspektiv. Resultatetet framtogs genom en strukturell fenomenologisk analys av åtta semistrukturerade intervjuer. I studien framkommer att flexibilitet och öppenhet i att bemöta klienter utifrån ett personligt och samtidigt professionellt sätt bidrar till att ett kreativt klimat kan skapas. Vidare betydelsefullt för en kreativ terapisituation är att en tillitsfull relation skapas mellan klienten och psykoterapeuten. Psykiska låsningar hos klienten p.g.a. bristande tillit eller tidigare trauma upplevs vara blockerande för kreativiteten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Henriksson, Andrea. "Tvingad migration, återvändande och synen på begreppet ”hem” : En diskussion utifrån sedentarism och intersubjektivitet." Thesis, Uppsala universitet, Kulturantropologiska avdelningen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-175069.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Linnéusson, Emellie. "Tro - Vad innebär det?" Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2520.

Full text
Abstract:

Faith is a phenomenon that engages the individual into emotional, social and daily manners.

Religion tends to engage the individual in different levels in the daily life. In the church communion, there is a belief to the traditional and the repeteated behaviour. This shared group is strength by ceremonies and rituals and people in this collective somehow experience another type of reality. This study has a social - psychological perspective and the purpose is to study people’s know-how of faith and why they seek religion in today´s secularized society. A quantitative approach was applied through interviews with five independent religious women. The theoretical framework is mainly built by theories that deal with trust, reflexivity and fellowship. The result indicates that the respondents have a similar view on the fellowship with other religious in the church communion, all respondents describes that the relationship to God have a central meaning. This follows a further description and motive to their faith. Religion is an obvious part of their life and something they cannot be without, thus this generates feelings of wellbeing to the individual religious.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Almäng, Jan. "Intentionality and intersubjectivity /." Göteborg : Acta Universitatis Gothoburgensis, 2007. http://hdl.handle.net/2077/4563.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Anttila, Tim. "Hur individer formas i samspel med andra genom kommunikation och dess påverkan på arbetsglädjen." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-17080.

Full text
Abstract:
Verbal kommunikation är någonting som vi ägnar oss åt dagligen på arbetsplatser och det har visat sig vara en påverkande faktor för arbetsglädjen. Verbal kommunikation kan handla om olika aspekter som till exempel kommunikation mellan anställda, kommunikation med chefen eller till och med konflikter. Dessa exempel har en påverkan på arbetsglädjen i tidigare studiers resultat. Denna studies syfte är att se hur individer formas i samspel med andra genom att se kommunikationens påverkan på arbetsglädjen. Genom att gå in på djupet och se vad det är som gör att kommunikationen påverkar arbetsglädjen, istället för att bara konstatera det, kan det ses ur ett alternativt perspektiv för att skapa en större förståelse kring fenomenet. Metoden i denna studie bestod av intervjuer som utfördes på fyra anställda som alla jobbar på boenden för ensamkomna flyktingbarn. Studien resulterade i att en god verbal kommunikation hade en positiv påverkan på arbetsglädjen. Resultatet visar även att kommunikationen ser olika ut med olika personer av olika anledningar och detta har en avgörande roll för hur bra kommunikationen blir i slutändan. Det sociokulturella perspektivet visar bland annat att människan lär sig i samspel med sin omgivning som resulterar i ett visst beteende och detta ser olika ut från människa till människa. På detta sätt kan man förstå varför kommunikationen ser annorlunda ut med olika människor. Intersubjektiviteten visar bland annat vikten av ömsesidighet för att samordna tidigare erfarenheter och för att se resultaten av interaktionen mellan individer som har en gemensam förståelse kring någonting.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Intersubjektivitet"

1

Iribarne, Julia V. Husserls Theorie der Intersubjektivität. München: Karl Alber Freiburg, 1994.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Römpp, Georg. Husserls Phänomenologie der Intersubjektivität. Dordrecht: Springer Netherlands, 1992. http://dx.doi.org/10.1007/978-94-011-2819-3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Lehmkuhl, Ulrike, Heiner Sasse, and Pit Wahl, eds. Intersubjektivität oder Robinson Crusoe. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 2010. http://dx.doi.org/10.13109/9783666450174.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Zahavi, Dan. Husserl und Die Transzendentale Intersubjektivität. Dordrecht: Springer Netherlands, 1996. http://dx.doi.org/10.1007/978-94-009-1585-5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Lavelli, Manuela. Intersoggettività: Origini e primi sviluppi. Milano: Cortina R. Editore, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Subjektivität und Intersubjektivität in der Phänomenologie. Würzburg: Ergon Verlag, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Pap, Gabriela. Das Gemeinschaftsgefühl aus der Sicht der Intersubjektivität. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-17888-8.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Freiheitsdialektik und Intersubjektivität in Hegels Rechtsphilosophie. Frankfurt am Main: P. Lang, 1994.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Wortlautgrenze, Intersubjektivität und Kontexteinbettung: Das strafrechtliche Analogieverbot. Frankfurt am Main: P. Lang, 1992.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Kurt, Ronald. Subjektivität und Intersubjektivität: Kritik der konstruktivistischen Vernunft. Frankfurt [am Main]: Campus, 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Intersubjektivitet"

1

Kuehs, Wilhelm. "Intersubjektivität." In Mythenweber, 331–59. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-09813-1_23.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Schuch, Hans Waldemar. "Intersubjektivität." In Wörterbuch der Psychotherapie, 326–27. Vienna: Springer Vienna, 2000. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-211-99131-2_885.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Stolorow, Robert D., and Donna M. Orange. "Intersubjektivität." In Wörterbuch der Psychotherapie, 327–28. Vienna: Springer Vienna, 2000. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-211-99131-2_886.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Kneer, Georg. "Sprachliche Intersubjektivität." In Rationalisierung, Disziplinierung und Differenzierung, 86–105. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1996. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-99699-2_4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Friedl, Johannes. "Privatheit und Intersubjektivität." In Konsequenter Empirismus. Die Entwicklung von Moritz Schlicks Erkenntnistheorie im Wiener Kreis, 245–84. Vienna: Springer Vienna, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-7091-1519-0_7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Luhmann, Niklas. "Intersubjektivität oder Kommunikation." In Soziologische Aufklärung 6, 167–86. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-19682-0_9.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Reinhardt-Bork, Hanna. "Intersubjektivität und Gruppe." In Intersubjektivität oder Robinson Crusoe, 192–214. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 2010. http://dx.doi.org/10.13109/9783666450174.192.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Kläui, Christian. "Spiegelstadium und Intersubjektivität." In Spiegelprozesse in Psychotherapie und Kunsttherapie, 102–14. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 2013. http://dx.doi.org/10.13109/9783525401651.102.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Müller, Francis. "Alltagswelt und Intersubjektivität." In Designethnografie, 15–28. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-21388-6_3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Kämmerer, Wolfgang. "Intersubjektivität und Szene." In Auf der Suche nach dem Wort, das berührt, 7–14. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-47888-2_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Intersubjektivitet' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography