Relevant bibliographies by topics / Intressentteori

Contents

  1. Dissertations / Theses

Academic literature on the topic 'Intressentteori'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 18 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Intressentteori.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Dissertations / Theses on the topic "Intressentteori"

1

Elias, Roz, Anna Huang, and Isabelle Skoog. "Hållbarhetsredovisning : En kvalitativ studie om faktorer inom nyinstitutionell teori om isomorfism och intressentteori som påverkar hur IT-företagpresenterar sina hållbarhetsrapporter." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-85135.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Ahlander, Carina, and Nathalie Pereyra. "Ett transportföretags hållbarhetsredovisning- sett ur ett intressentperspektiv." Thesis, Växjö University, School of Management and Economics, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-6641.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Broström, Jonas, and Larsson Filip Bons. "Vinstgenerering eller samhällsansvar? : – En innehållsanalys av CSR-rapportering i svenska börsbolag under en konjunkturcykel." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-227014.

Full text
Abstract:
Kandidatuppsatsen undersöker hur sex börsnoterade företag i två olika branscher tar hänsyn till och balanserar förväntningar och krav från olika intressenter under en konjunkturcykel.   Tidigare forskning har påvisat tvetydiga resultat som både pekar på att det sociala ansvaret ökar och minskar under ett och samma stadie av en konjunktur. Undersökningen har utförts genom en innehållsanalys och en kompletterande ordsökning av publicerade årsredovisningar. Till skillnad från tidigare forskning har den här studien valt att undersöka och analysera innehållet samt omfattningen av CSR-rapportering under både en hög- och lågkonjunktur. Resultatet visar på att CSR-rapportering inte följer konjunkturen och således inte ses som en kostnad då vissa företag ökade sin rapportering av CSR i lågkonjunktur. Detta påvisar att balansgången mellan att tillgodose olika intressenters krav inte gjort sig gällande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

von, Boisman Gustaf, and Joakim Fernlund. "Nyttan av revision : Uppfattningar om den svenska revisionen." Thesis, Södertörn University College, School of Business Studies, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1260.

Full text
Abstract:
<p>Bakgrund och problem: Denna uppsats tar avstamp i den aktuella debatten om revisionspliktens vara eller inte vara för de allra minsta aktiebolagen i Sverige. I Sverige råder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag, oavsett storlek. Detta trots att EU:s regler tillåter att medlemsländerna lättar på eller helt undantar kraven på revision för små företag. Ju mindre ett företag blir desto mindre tenderar nyttan av revisionen för just ägarna bli. Vad syftet med revisionen är för dessa små företag, för vem den är viktig och vilka effekter den har är således långt ifrån självklart.</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilka uppfattningar som finns kring syftet, intressenterna och effekterna av revision hos personer och organisationer som har stor kunskap om och/eller stort intresse i revisionspliktens utformning.</p><p>Metod: En kvalitativ studie har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer och analys av ett antal debattartiklar och texter.</p><p>Teori: Uppsatsens teoretiska referensram bygger på Agentteorin (eng. Principal-agent theory) och Intressentteorin (eng. Stakeholder theory).</p><p>Empiri: Det empiriska materialet består dels av sammanställningar och citat ur fem stycken intervjuer och dels av referat och citat ur ett antal debattartiklar och texter.</p><p>Slutsatser: Slutsatsen som dras är att det tycks råda enighet kring syftet med revision även om det till viss del råder skilda uppfattningar om revisionens praktiska utforming. Angående företagens intressenter dras slutsatsen att det inte finns någon primär intressent i aktiebolag där ledning och ägande inte är åtskilt utan fler intressenter kan ses som likvärdiga. Vidare dras slutsatsen att de förväntade effekterna av revision är få och väldigt övergripande samt att dessa effekter försvinner i takt med att skillnaden mellan ägande och ledning avtar.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Engborg, Susanne, and Julia Jonsson. "Varför miljöredovisa? : En studie av tre svenska skogsindustriföretags motiv till att miljöredovisa." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-62219.

Full text
Abstract:
Syfte: Syftet med studien är att analysera och förklara tre svenska skogsindustriföretags motiv till att miljöredovisa under perioden 2000 till 2009. Frågeställningar: För att uppfylla studiens syfte har två forskningsfrågor ställts upp, den första syftar till att ta reda på hur innehållet i miljöredovisningarna har förändrats medan den andra frågan utreder vad förändringarna kan bero på. Hur har de tre studerade företagens motiv till miljöredovisning förändrats under den studerade perioden? Hur går det att förklara förändringarna i företagens miljöredovisningar utifrån positiv redovisningsteori, legitimitetsteori och intressentteori?   Teori: Inom redovisningsteoriområdet ryms olika perspektiv som förklarar företags motiv att miljöredovisa. I uppsatsen används positiv redovisningsteori, legitimitetsteori samt intressentteori. Empiri: Empirin består av innehållsanalys av VD:ns ord ur miljöredovisningar från tre svenska skogsindustriföretag under åren 2000 till 2009. Resultat: Slutsatserna visar att motiven till miljöredovisning går att förklara med företagslednings och ägares självintresse, en vilja från företagen att legitimera sin verksamhet samt intressenternas roll i att skapa incitament för miljöredovisning. Intressenternas påverkan återfinns i samtliga teorier och utgör således en central roll för att skapa motiv till företagen att miljöredovisa. Intressentsfären utökas under åren från att främst bestå av aktieägare och kunder till att även omfatta lokala intressenter, miljöorganisationer och andra typer av intressenter som inte har en direkt relation till företagen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Bengtsson, Elin, and Sandra Nilsson. "Hållbarhetsredovisning ur ett ledarskapsperspektiv : - En studie om hur och varför företag, inom livsmedelsbranschen, använder hållbarhetsredovisning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39535.

Full text
Abstract:
Denna studie ämnar förklara hur och varför företag, inom livsmedelsbranschen, använder hållbarhetsredovisning utöver lagkravet. Livsmedelsbranschen är speciellt intressant eftersom det är en bransch som har stor påverkan, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt. I takt med den växande populationen i världen har livsmedelssektorn en stor roll att spela i framtiden för att kunna tillgodose jordens befolkning med livsmedel på ett hållbart sätt.   Vår forskningsfråga är således “hur och varför använder företag, inom livsmedelsbranschen, hållbarhetsredovisning?” Kvalitativa intervjuer har genomförts med hållbarhetsansvariga på företag för att kunna besvara nämnd forskningsfråga. Hållbarhetsansvarig har en ledande och betydande roll för hållbarhetsredovisningen inom företaget och följaktligen tolkas och analyseras deras utsagor. Vidare tar vi hjälp av legitimitetsteorin, intressentteorin och institutionell teori för att försöka förstå hur och varför företag använder hållbarhetsredovisning. Dessutom har en analysmodell konstruerats för att underlätta tolkningen av insamlad empiri.   De resultat som framkommit utifrån empirin är att hållbarhetsredovisningen används som en hållbarhetsmotor och som ett uppföljningsdokument för det verkliga hållbarhetsarbetet inom företagen. Vidare leder hållbarhetsredovisningen till ökad medvetenhet kring företagets hållbarhetsarbete och medför intern struktur för företaget. Hållbarhetsredovisningen är således mest relevant ur ett internt perspektiv. Hållbarhetsansvarig väljer hållbarhetsredovisningens innehåll och då detta innehåll kan vinklas i en riktning som blir fördelaktig för företaget, kan hållbarhetsredovisningen följaktligen inte anses vara fullt trovärdig och pålitlig. Vidare har intressenterna den största påverkan på utformningen av företagets hållbarhetsredovisning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Megalooikonomou, Alexandros, and Dominika Soltani. "Kvalitativa skillnader på hållbarhetsredovisning mellan svenska och grekiska företag med hänsyn till kulturperspektiv : En komparativ kvantitativ studie inom transport- och tillverkningsbranschen." Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41184.

Full text
Abstract:
Syfte: Syftet är att undersöka hur den kulturella aspekten påverkar kvaliteten på hållbarhetsrapporteringen. Problem: Hållbarhetsrapporteringen tar hänsyn till de sociala och miljömässiga åtgärder som en organisation tillämpar. Rapporten utformas för att bemöta de krav eller förväntningar som finns i ett samhälle och ska underlätta företagets intressenter vid beslutstagande men brister inom flera områden. Till skillnad från den finansiella rapporten är hållbarhetsrapporten inte reglerad i samma omfattning och uppnår därför inte harmonisering till samma utsträckning. Ett flertal olika faktorer hämmar harmoniseringen samt kvaliten och ett utav dessa faktorerna är det kulturella aspekten. Det existerar dock ett kunskapsgap inom ämnet eftersom det finns olika åsikter om kultur är en variabel som påverkar kvalitén på hållbarhetsinformationen, vilket denna studie vill undersöka.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Normann, Per, and Patrik Olsson. "Bestyrkande av hållbarhetsredovisning : För vem?" Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17592.

Full text
Abstract:
Hållbarhetsredovisning och bestyrkandet av en hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt men växande fenomen. Till följd av hållbarhetsredovisningens breda intressentflora bör bestyrkandet av en hållbarhetsredovisning rikta sig till flera olika intressentgrupper. Tidigare forskning har dock kritiserat revisorns bestyrkande av hållbarhetsredovisning för att rikta sig till klienten istället för till klientens intressenter.   Syftet med studien är att utifrån ett revisorsperspektiv öka förståelsen för vem bestyrkande av hållbarhetsredovisning riktar sig till. Utifrån tidigare litteratur, har tre faktorer som påverkar vem revisorn bestyrkande riktar sig till identifierats. Dessa tre faktorer är klientens möjlighet till att ta kontroll över revisorns bestyrkande, revisorns oberoende samt intressentinkludering. För att besvara studiens syfte, byggs studiens inledande perspektiv upp av legitimitetsteorin, intressentteorin samt agentteorin.   För att besvara studiens syfte används kvalitativa intervjuer som metod. Totalt har sex stycken revisorer som arbetar med bestyrkande av hållbarhetsredovisning intervjuats. Gemensamt för samtliga intervjupersoner är att de arbetar på en big four byrå. Däremot har intervjupersonerna varierande lång arbetserfarenhet, olika arbetstitlar samt arbetar på olika avdelningar inom byråerna.      ​Studiens slutsatser påvisar att revisorn inte upplever att klienten har möjlighet att ta kontroll över bestyrkandet. Dock är revisorn mindre oberoende vid bestyrkande av hållbarhetsredovisning än vid finansiell revision. Studien påvisar även att revisorn prioriterar att uppfylla klientens väsentliga intressenters informationsbehov. Således påvisar den här studiens slutsatserna att revisorns bestyrkande av hållbarhetsredovisning riktar sig främst till klienten och klientens väsentliga intressenter med fokus på investerare viss mån kunder
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Lindqvist, Anna, and Johan Pedersen. "Intressenternas roll i legitimeringsprocessen vid ett internationellt förvärv : En medieanalys av MAN:s bud på Scania." Thesis, Uppsala University, Department of Business Studies, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-8523.

Full text
Abstract:
<p>Syftet med denna uppsats är att jämföra det retoriska spelet i media runt affären mellan Old Mutual och Skandia med affären mellan MAN och Scania för att sedan belysa intressenternas roll och betydelse. Uppsatsen utgår från Bentemark och Pedersens (2006) studie om retoriska strategier vid ett fientligt bud. Utifrån den studien genomför vi en medieanalys av debatten runt MAN:s bud på Scania. Vårt resultat jämförs med det från Bentemark och Pedersen (2006), där både likheter och skillnader upptäcktes. Därefter belyses intressenternas roll i debatten och det sker med hjälp av teorier av bland annat Rhenman (1964), om företagets intressenter, och Mitchell et al. (1997), om intressenternas makt och betydelse. Resultatet tyder på att de olika intressenternas val av argument i den mediala debatten påverkas av deras betydelse. Intressenter med hög betydelse tenderar att använda en ontologisk eller teleologisk retorik, medan intressenter med lägre betydelse i större utsträckning använder en normbaserad retorik.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Hansson, Robert, and Anton Larsen. "Frivillig revision : Vilka faktorer påverkar företagen till att frivilligt behålla revisionen?" Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-22997.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Intressentteori' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography