Relevant bibliographies by topics / Introjektion

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Introjektion'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Introjektion.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Introjektion"

1

Miller, Patrick. "Die frühen Formen des psychischen Lebens als Vorläufer der (Bi-)Sexualität." Jahrbuch der Psychoanalyse 62, no. 1 (March 2021): 157–75. http://dx.doi.org/10.30820/0075-2363-2021-1-157.

Full text
Abstract:
Es besteht keine Notwendigkeit, die frühen Phasen des psychischen Lebens von den späteren Erscheinungsformen der kindlichen und erwachsenen Sexualität zu trennen. Die frühen Formen des psychischen Lebens tragen zur Ausformung der Sexualität bei. Die Art und Weise der frühen Kommunikation zwischen Kind und mütterlicher Umwelt stehen oft im Zentrum schmerzhafter sexueller Probleme von Erwachsenen. Der Beitrag beschäftigt sich mit Fragen der gegenseitigen Durchdringbarkeit in frühen Momenten psychischen Wachstums und mit der Art, wie diese in den Dynamiken, den psychischen Dispositionen von Analytiker und Analysand in der analytischen Sitzung wiederbelebt werden. Der Prozess der Introjektion umfasst nicht nur metabolisierte Elemente, sondern auch den Prozess der Metabolisierung selbst. Die Erfahrung eines sexuellen Orgasmus ist tief mit der Introjektion des Metabolisierungsprozesses verbunden. Diese Verbindung ermöglicht es, dass die Erfahrung des Orgasmus nicht lokal begrenzt bleibt, sondern sich auf den gesamten Körper und Geist ausbreitet. In dieser Hinsicht kann sie als eine elementare Form der weiblichen Sexualität in beiden Geschlechtern verstanden werden. Die Qualität der Introjektion (manchmal auch die bloße Möglichkeit der Introjektion) hängt gänzlich von der Qualität der Metabolisierung ab, die in der Psyche des Primärobjekts stattfindet. In dieser Hinsicht hängt die sexuelle Lust, und insbesondere die als »passiv« bezeichnete sexuelle Lust – die in der Tat immer aktiv-passiv ist –, mit den frühen introjektiven Fähigkeiten und damit mit der Fähigkeit zu emotionalem Wachstum und psychischer Entwicklung sowie mit einer fortschreitenden Verbindung und Vereinigung der erogenen Zonen zusammen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Kuhl, Julius, and Reiner Kaschel. "Entfremdung als Krankheitsursache: Selbstregulation von Affekten und integrative Kompetenz." Psychologische Rundschau 55, no. 2 (April 2004): 61–71. http://dx.doi.org/10.1026/0033-3042.55.2.61.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung. Alienation (Entfremdung) wurde als potentielle Krankheitsursache von der experimentell ausgerichteten Psychologie lange Zeit nicht systematisch untersucht. In der Vergangenheit war der Alienationsbegriff fast ausschließlich hermeneutisch-phänomenologischen Ansätzen der Persönlichkeitspsychologie vorbehalten. Auch neuere empirische Versuche, alienationsverwandte Phänomene zu untersuchen, tun sich schwer mit einer funktionsanalytischen, systemtheoretisch fundierten Betrachtungsweise (z.B. Deci & Ryan, 2000 ). In diesem Beitrag wird argumentiert, dass Alienation (1) operationalisierbar und ihre Bedingungen und Auswirkungen systematisch untersuchbar sind, dass (2) zwei empirisch dissoziierbare Formen von Alienation unterschieden werden können, und dass (3) die funktionalen Orte manifester und latenter Alienation im Rahmen einer neurobiologisch begründbaren Systemtheorie der Persönlichkeit spezifiziert werden können (PSI-Theorie). Es werden Befunde aus Experimenten berichtet, die die Annahmen dieser Theorie wie auch die postulierten Auswirkungen der Alienation auf die Introjektion bedürfnisfremder Ziele und die daraus resultierende Symptomverschlimmerung überprüften.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Goetzmann, Lutz. "Über das Unbehagen in der kapitalistischen Kultur." »Schöne neue Welt?« 29, no. 2 (January 2018): 45–64. http://dx.doi.org/10.30820/0941-5378-2017-2-45.

Full text
Abstract:
In seiner Schrift »Das Unbehagen in der Kultur« aus dem Jahre 1930, die in den Jahren der Weltwirtschaftskrise und des Aufkommens des Faschismus verfasst wurde, erläutert Freud die Problematik, daß das Unbehagen in der Kultur bzw. Zivilisation durch die Kontrolle des Über-Ichs über die aggressiven, anti-humanen Strebungen des Ichs entstehe. Er führt dies auf eine Introjektion von Aggressivität bzw. die Absorption aggressiver Triebe im Über-Ich zurück. In der vorliegenden Arbeit wird dieser Gedanke fortgeführt, nämlich daß sich das Über-Ich in der kapitalistischen Kultur in Folge dieser Absorption in ein triebhaftes, d.h. unersättliches, phagozytäres Über-Ich verwandelt, das sich im Rausch seiner Aggressivität der Objekte bzw. deren materiellen Substitute bemächtigt und die Objekte strikt kontrolliert. Insofern besteht sowohl eine orale wie anale Codierung des Anspruchs, der sowohl seitens eines kulturellen, überindividuellen Über-Ichs wie seitens des individuellen Über-Ichs geäußert wird. Das kapitalistische Selbst wird im Kontext von Gier und Kontrolle gesehen, von der Ausbeutung der Mittelschichten, der Produktion von Wanderproletariat und der wirtschaftlichen Zonierung ehemals staatlich organisierter Gebiete in Afrika und Nahost. Der Motor des neoliberalen globalisierten Kapitalismus liegt im Mangel: Hier eignet sich der Kapitalismus, dessen Wesen in der unersättlichen Akkumulation von Kapital besteht, besonders, sich mit dem Wesen des Subjekts zu verbünden, das als Individuum an dem unstillbaren Begehren leidet. Zum Abschluss der Arbeit werden Lösungsmöglichkeiten diskutiert, die sich an die Skepsis Freuds und die Vorschläge Alain Badious hinsichtlich einer vierten Subjektivität orientieren.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Jørgensen, Per, and Jørgen Jensen. "Introjektive og Projektive Processer Ved Psykotiske Tilstande en Pilotundersøgelse Rned Henblik På Psykoterapeutisk Tilnærmelse." Nordisk Psykiatrisk Tidsskrift 40, no. 1 (January 1986): 33–36. http://dx.doi.org/10.3109/08039488609096434.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Dreyer, Karl-Albrecht. "Transparenz, Teilhabe und introjektive Identifizierung." Forum der Psychoanalyse, May 4, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/s00451-020-00391-9.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Introjektion"

1

Norrman, Anthonia, and Maria Lidén. "Introjektiv motivation och dess förhållande till arbetsrelaterad stress." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-19515.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie var att undersöka introjektiv motivation och arbetsrelaterad stress. Studien grundades i Self-determination theory och delades upp i studie 1 och 2. Syftet med studie 1 var att undersöka huruvida introjektiv motivation kan delas upp i två motivationstyper. Ett mätinstrument utformades för att undersöka sambandet, med data från 77 respondenter. Resultatet visade på ett signifikant, positivt medelstarkt samband. Syftet med studie 2 var att undersöka huruvida det fanns ett samband mellan introjektiv motivation och arbetsrelaterad stress. Mätinstrumentet från studie 1 användes även i studie 2, med ett tillägg av Work Stress Questionnaire vilka 69 respondenter besvarade. Resultatet visade på ett signifikant, positivt svagt samband mellan introjektiv motivation och arbetsrelaterad stress. Studie 1 tyder på att introjektiv motivation kan vara ett unisont begrepp men vidare studier krävs. Studie 2 tyder på att introjektivt motiverade medarbetare upplever högre negativ stress alternativt att negativ stress leder till introjektiv motivation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Svensson, Anna, and Hanna Svensson. "Upplevelsen av besvärligt beteende i arbetsgrupper : - ett individ- och samspelsperspektiv." Thesis, Karlstad University, Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-3068.

Full text
Abstract:

Studien syftar till att undersöka upplevelsen av besvärligt beteende i arbetsgrupper. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning på en arbetsgrupp bestående av fem nära samarbetande kollegor. Studien utgår från två huvudperspektiv; individ-och samspelsperspektivet. Utifrån perspektiven analyseras sedan undersökningens resultat.

Studien fokuserar på vilka individ-och samspelsfaktorer som ligger till grund för hur människor upplever besvärligt beteende. Det har funnits att projektioner, introjektioner, förförståelse, behov av struktur, skapandet av stereotyper, gruppens informella roller, normer, konflikter, interaktionsritualer samt känsloregler i gruppen påverkar vad som upplevs som besvärligt beteende.

Frågeställningarna som uppsatsen grundar sig på är följande:

-Vad upplevs som besvärligt beteende i arbetslivet?

-Varför upplevs dessa beteenden besvärliga?

Resultatet på vår första frågeställning har mynnat ut i en modell över vilka beteenden som upplevs besvärliga i arbetslivet. Modellen består av en fyrgradig skala och belyser vilka nivåer besvärligt beteende kan indelas i. I den första nivån inkluderas beteenden som upplevs som tillfälligheter. Den andra nivån avser beteenden som avviker från gruppens känsloregler. Modellens tredje nivå består av beteenden som hotar individens självbild och den fjärde och sista nivån innefattar beteenden som hotar gruppens självbild. Beteenden som kan inkluderas i varje nivå varierar utifrån individ-och samspelsfaktorer. Då modellen inte består av fasta beteenden utan generella nivåer, är modellen överförbar till andra arbetsgrupper.

Vår andra frågeställning besvaras utifrån likheter och olikheter i arbetsgruppen. Vi har kommit fram till att dessa måste agera under obalans ökar risken för att gruppmedlemmarna upplever beteenden som besvärliga. När obalansen finns upplevs likheter som något och olikheter skapar förståelse mellan gruppmedlemmarna. Beteenden upplevs alltså i större grad som besvärliga när likheter och olikheter är i obalans.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Ryd, Veronika. "Psykoterapeuters erfarenheter av att arbeta med överdrivet självkritiska patienter : en kvalitativ intervjustudie." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8196.

Full text
Abstract:
Introduction: Excessive self-criticism constitute a huge suffering for the individual. Clinical experiences and research indicate that the phenomenon is difficult to treat and one of the strongest obstacles against a healing process. The aim of this study is to develop grounded hypothesis of what can be useful ways of relate to and/or intervene regarding excessive self-criticism. Starting point is the experience and knowledge of licenced psychodynamic psychotherapists.  Questions:What is the experience of working with patients who suffers from excessive self-criticism? In which ways and what is it that causes this condition difficult to treat?Which clinical strategies are perceived to work, respectively not work?  Method:Six semi-structured interviews with experienced psychotherapists which were coded with thematic inductive analysis.  Results: Six themes: 1) Observe reactions suggestive of self-criticism. 2) Separate the patient from self-criticism. 3) Analyse why. 4) Be a counterforce. 5) Synthonicity and mistrust. 6) Build a counterforce within the patient.  Discussion:Based on theory and research, the discussion leads to hypothesis of useful therapeutic approaches: 1) Long experience of the phenomenon. 2) Empathic, warm relational and active stand, a reinforcing counterforce. 3) Specific interventions with the aim to activate the patient’s own empathy, compassion and trust – and to others.
Inledning:Överdriven självkritik innebär ett stort lidande för individen. Kliniska erfarenheter och forskning tyder på att fenomenet är svårbearbetat och ett av de starkaste hindren i vägen för en läkningsprocess. Syftet med studien är att utveckla grundade hypoteser om vad som kan vara användbara sätt att förhålla sig och/eller intervenera vid överdriven självkritik. Studien har som utgångspunkt psykodynamiska legitimerade psykoterapeuters erfarenheter och kunskaper.  Frågeställningar:Vad är psykoterapeutens erfarenheter av att arbeta med patienter som lider av överdriven självkritik? På vilka sätt och vad är det som orsakar att tillståndet är svårbehandlat? Vilka kliniska strategier upplevs fungera respektive inte fungera i behandlingen?  Metod:Sex semistrukturerade intervjuer, genomförda med erfarna psykoterapeuter, vilka undersöktes med tematisk induktiv analys. Resultat:Sex teman: 1) Observera reaktioner som tyder på självkritik. 2) Skilja ut patienten från självkritiken. 3) Undersöka varför. 4) Vara en motkraft. 5) Syntonicitet och misstro. 6) Bygga upp en motkraft hos patienten. Diskussion:Utifrån teori och forskningsnivån lyfts resultatdiskussionen till grundade hypoteser om användbara förhållningssätt: 1) Lång erfarenhet av fenomenet. 2) Ett empatiskt, varmt relationellt och aktivt terapeutiskt förhållningssätt och att fungera som en förstärkande motkraft. 3) Specifika interventioner i syfte att aktivera patientens egna empati, medkänsla och tillit – och gentemot andra.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Demiraca, Sanel, and Anna Ladan. ""Man ger mer än vad man tar" : En kvalitativ intervjustudie om medberoende i nära relationer." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18757.

Full text
Abstract:
Tidigare studier har visat på att i varje missbrukares liv, finns cirka fem anhöriga som riskerar att utveckla medberoende. Riskfaktorerna associerade med medberoende påverkar därför förekomsten av psykiska ohälsa och ökar risken för att utveckla andra sjukdomar såsom depression, ångest och känslomässiga problem. Syftet med studien var att undersöka hur medberoende i nära relationer kan utveckla självdestruktivt beteende och psykisk ohälsa. Med hjälp av en kvalitativ metod och intervjuer som datainsamlingsmetod blev syftet med denna studie genomförd. Studien grundades på semistrukturerade intervjuer där totalt sex informanter deltog. Resultatet i studien visade på liknande resultat genom alla intervjuer, såsom förekomsten av psykiska sjukdomar, självdestruktivt beteende och vikten av introjektiv identifikation. Dessa tre kategorier kompletterar varandra i den skrivna ordningen. Resultatet tyder på att det kan vara så att den medberoende inte kan utveckla psykisk ohälsa utan fenomenet introjektiv identifikation och självdestruktivt beteende. För att det ska utvecklas någon form av psykisk ohälsa skulle den medberoende personen behöva utveckla ett självdestruktivt beteende, och resultatet tyder på att det inte är möjligt utan introjektiv identifiering i kontexten nära relationer. Dock med hjälp av anknytningsteorin och coping-strategin, visade slutsatsen att inte alla medberoende utvecklade psykisk ohälsa. Förekomsten av psykisk ohälsa påverkas av individens tidiga anknytningsmönster och copingförmåga. Studien ledde till slutsatsen att psykisk ohälsa är ett stort problem bland individer med medberoende. Medberoende är inte fastställt som en sjukdom, trots att risken för att eventuellt utveckla psykisk ohälsa finns. Trots de följdsjukdomar som medberoende medför är det ingen prioritering inom folkhälsopolitiken.
Previous studies have shown that in every drug addicted person’s life there is about five relatives which risks developing co-dependency. Therefore, the riskfactors affect the relative’s mental health and increase the risk of developing other illnesses such as depression, anxiety and emotional issues. The aim of the study was to investigate how co-dependency in close relationships can develop self-destructive behavior and mental illness. With the use of a qualitative method and interviews as a data collecting method, the aim for this study became fulfilled. The study was based on semi-structured interviews, performed by six participants. The results showed similar outcomes for all interviews, such as the prevalence for mental illness, self-destructive behaviour and the importance of introjective identification. These three categories complement each other in the order written. The results indicates that a co-dependent individual could not, without the phenomenon introjective identification and self-destructive behaviour acquire mental illness. However in order to acquire some kind of mental illness the co-dependent person would have to develop self-destructive behaviour, and the results showed that it is not possible without introjective identification in the context of a close relationship. Although, with the use of attachment theory and coping-strategy, the conclusion showed that not every co-dependent developed mental illness. The prevalence of illnesses was affected by the individuals early life attachment-pattern and coping skills. The study led to a conclusion that mental illness is a big issue among co-dependent individuals. Co-dependency is not a determined as a disease, despite the risk of possibly developing mental illness. It is still not a prioritization among public health authorities.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Books on the topic "Introjektion"

1

Experiences of Depression: Theoretical, Clinical, and Research Perspectives. American Psychological Association (APA), 2004.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Introjektion"

1

Bartosch, Erwin. "Introjektion." In Wörterbuch der Psychotherapie, 331–32. Vienna: Springer Vienna, 2000. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-211-99131-2_897.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Springer, Gerhard. "Introjektion." In Wörterbuch der Psychotherapie, 332. Vienna: Springer Vienna, 2000. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-211-99131-2_898.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Smid, Robert. "„Die Introjektions- und die Projektionsmaschinen“." In Wissen – Vermittlung – Moderne, 323–54. Köln: Böhlau Verlag, 2015. http://dx.doi.org/10.7788/9783412218980-015.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Schumacher, Rolf. "Zum therapeutischen Umgang mit (traumainduzierten) negativen Introjekten." In Szene, Habitus und Metaphorik, 483–89. Bielefeld, Germany: transcript Verlag, 2021. http://dx.doi.org/10.14361/9783839456958-029.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

"Introjektion." In Wörterbuch der Psychotherapie, 333. Vienna: Springer Vienna, 2000. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-211-99131-2_899.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Hirsch, Mathias. "Introjektion und Identifikation." In Schuldgefühl, 26–42. Psychosozial-Verlag, 2020. http://dx.doi.org/10.30820/9783837930078-26.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Dreyer, Karl-Albrecht. "Transparenz, Teilhabe und introjektive Identifizierung." In Rebellion gegen die Endlichkeit, 48–62. Psychosozial-Verlag, 2018. http://dx.doi.org/10.30820/9783837974218-48.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

"Zum therapeutischen Umgang mit (traumainduzierten) negativen Introjekten." In Szene, Habitus und Metaphorik, 483–89. transcript Verlag, 2021. http://dx.doi.org/10.1515/9783839456958-029.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Dreyer, Karl-Albrecht. "7. Diskontinuität und introjektive Identifizierung in unserer psychoanalytischen Technik." In Transparenz und Teilhabe, 169–80. Psychosozial-Verlag, 2017. http://dx.doi.org/10.30820/9783837972825-169.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Dreyer, Karl-Albrecht. "5. Psychoanalytische Technik II: Die Prozesse in der introjektiven Identifizierung." In Transparenz und Teilhabe, 117–40. Psychosozial-Verlag, 2017. http://dx.doi.org/10.30820/9783837972825-117.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography