Academic literature on the topic 'Intrycksstyrning'

som individen tror uppskattas i det sociala sammanhanget,

så den får fram rätt framtoning? Frågor av denna karaktär har varit med att bygga

upp denna uppsats och drivit oss att ta reda på mer.

Ovanstående är temat som denna uppsats behandlar och utreder. I fokus

står det mellanmänskliga mötet som sker under anställningsintervjun och hur

intrycksstyrning används. För kandidaten och för rekryteraren är

anställningsintervjun ett tillfälle då de båda i de flesta fall vill framstå i så god

dager som möjligt. Intrycksstyrning är en metod för att skapa och förstärka intryck

med hjälp av olika taktiker. Vi har med utgångspunkt i den symboliska

interaktionismen hämtat både kunskap och inspiration och överfört dem till

anställningsintervjun som är en del av rekryteringsprocessen. Symbolisk

interaktionism fokuserar på kommunikation mellan människor och det område

som vi studerat närmare. Vi har intervjuat tre rekryterare och tre kandidater som

är anställda på Skol- och barnomsorgsförvaltningen inom Växjö kommun. Syftet

med denna uppsats har varit att få en ökad förståelse och kunskap för hur

människor agerar under anställningsintervjun. Vi har bland annat kommit fram till

att parterna vill se intervjun som ett samtal istället för ett stelt förhör eller ett

tillgjort skådespel. Vi har även kommit fram till att individerna vill agera

mänskligt och tillåtas ha fel och brister istället för att ge sken och uppfattas som

perfekta. Det har visat sig att det inte enbart är positivt att visa sina goda sidor och

agera som en reklamkampanj. Det som framkom var att överdrivna förmågor förr

eller senare kommer fram, därför är det av vikt att ha en allmänkunskap som gör

det enklare att genomskåda intrycksstyrningen.

Should an individual expose his true personality, express his emotions,

reveal his inner-self and disclose exactly how he feels or should the individual

assess the social environment and act according to what the individual deems to

be the most acceptable behaviour in the social context, and so project the right

impression? Questions like this have helped us to put together this essay and have

motivated us to find out more.

The above is the theme this paper deals with and investigates. Its focus is

on the interpersonal interaction that takes place during a job interview and how

impression management is used. For the candidate and the recruiter a job

interview is a time when both want to appear in as good a light as possible.

Impression Management is a method to create and reinforce an impression by

using different tactics. We have, from theoretical starting points of symbolic

interaction, obtained both knowledge and inspiration and transferred them to the

job interview as part of the recruitment process. We have interviewed three

recruiters and three candidates who are employed at Växjö municipality’s School

and Child Care Administration. The aim of this thesis has been to achieve a better

understanding and knowledge of how people inter-act during an employment

interview. We have drawn the conclusion that both parties want to see the

interview as a conversation instead of a rigid interrogation or play-acting. We also

found that the two participants want to appear humane and accept faults and

shortcomings instead of giving the impression of being perfect. It is not

considered positive to only show their good sides as in an advertising campaign.

What emerged was that exaggerated capabilities sooner or later are exposed. It is

therefore important to have a general knowledge that makes it easier to expose

impression management.

Sammanfattning I en värld där sociala medier breder ut sig, introduceras och tar nya vägar blir det också ett sätt för myndigheter att kommunicera och interagera med allmänheten. Syftet med denna studie är att undersöka hur polisen framställer sig själva och sin verksamhet samt andra personer och brottslighet via Instagram. Studiens har en konstruktivistisk utgångspunkt där empirin delats upp i sju huvudteman och analyserats med stöd av Goffmans teori om intrycksstyrning samt en variant på Christies ideala offer. Studiens metodologiska tillvägagångssätt är tematisk analys baserat på 560 textinlägg från polisens officiella Instagramkonton. Urvalet är begränsat till lokalpolisområden i Stockholm med fler än 4000 följare och som publicerat inlägg mellan januari - april år 2020. Resultaten visar att polisen styr intrycken om sig själva vilket kan sammanfattas i ett övergripande tema: ”Den föredömliga polisen”.  Genom användandet av idealbilder och ett uppvisande skådespel förmedlar polisen på olika sätt en önskan om hur följaren ska betrakta polisen som en förebild och agera eller tänka kring polisen i samhället i stort. Studien kan bidra med en nyanserad bild av hur myndigheters framställning på sociala medier ser ut, i synnerhet via Instagram. Vi hävdar här att myndighetspersoner som skriver inlägg på polisens Instagram är medskapare till och etablerare av att upprätthålla och återskapa gränser som finns mellan människor och grupper. Idealbilder och intrycksstyrning skapar och återskapas genom Instagramtexterna och kan på så sätt användas i taktiska syften. Polisen försöker således framställa sig själv som god, duktig och kunnig genom att använda brottslighet, andra personer eller situationer som kontrast. Idealbilder i polisen vardag används på så sätt för styrning av intryck.

Denna studie syftar till att förklara hur unga vuxna skapar, bygger upp och presenterar sin identitet i sociala medier men också hur sociala medier påverkar unga vuxnas sätt att se på andra människor. För att uppfylla detta syfte så har fyra frågeställningar preciserats: Hur presenterar sig unga vuxna i sociala medier, det vill säga vad är viktigt att tänka på då de ska publicera inlägg eller bilder? Hur påverkas unga vuxnas syn på sig själva och på andra människor av sociala medier? Hur ser gränsen mellan den främre och bakre regionen ut för unga vuxna vid användning av sociala medier? Finns det någon skillnad på hur unga vuxna agerar nu, i förhållande till när de var tonåringar, på sociala medier? Det teoretiska perspektivet har varit litteratur kopplad till det dramaturgiska perspektivet, begreppen identitet, social responsivitet, den generaliserande andre, spegeljaget samt självkänsla. Tidigare forskning som berör fenomenet sociala medier behandlas dessutom. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ metod i form av sex semistrukturerade intervjuer med unga vuxna som är aktiva inom sociala medier. Resultatet från insamlad empiri redovisas genom övergripande återgivningar och citat. Detta analyseras med hjälp av den teoretiska referensramen. Studiens frågeställningar återges och besvaras vilket således är slutsatserna. Denna studie kom att visa att unga vuxna presenterar sin identitet genom att presentera den kollektiva identiteten. Vid presentation så tar man hänsyn till samhällets attityd och man använder dessutom intrycksstyrning vid sin självpresentation. Studien visar också att det finns en tydlig gräns mellan den främre och bakre regionen som respondenterna inte vill överskrida. Därför undertrycker man vissa delar av sitt jag. Att använda sociala medier innebär att känslor av självvärde kan komma att både höjas men också svikta. Detta är tätt kopplat till likefunktionen. Studien kom slutligen att visa att respondenterna agerar på ett annorlunda sätt inom sociala medier gentemot när de var yngre. Idag är allt mer genomtänkt medan man tidigare i livet agerade med en större spontanitet. Nyckelord: Identitet, självpresentation, intrycksstyrning Begreppsförklaring: En like inom sociala medier är en funktion och konkret så innebär användning av denna funktion att en användare trycker på en knapp för att visa att man gillar en annan persons bild eller inlägg. Detta är något som personen som publicerat bilden eller inlägget då kan se.

Fitting in is something that many strive for in today’s society. In order to do this, more or less all of us use impression management. The illness Anorexia contradicts the norms of society since eating is a fundamental need, and to refrain from this is therefore a major discrepancy. It is the impression management among anorectics we have chosen to put our emphasis on in this survey in which about ten people have been interviewed with a qualitative method. Three of these are former anorectics while the rest comes in contact with anorectic people through their profession in one way or another.

We can state that anorectics prove to behave self-deceitfully. To start with, the ill person lacks insight of his/her problems and denial is not uncommon. When at last realised, the illness is often so well rooted in the identity that the ill is afraid of losing it. Due to this, he/she feels forced to hide the disease at any price. From our interviews we can see how some respondents, among other things, hid food, worked out on the sly and used laxatives.

Framväxten av informationssamhällets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvägar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur åtta chefer från större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i både närvarande och distanskommunikation.   Frågeställningarna är: Vilka övergripande strategier använder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvägar i organisationen? Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa? Vilka strategier använder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig själva, i relation till medarbetaren?   Analysen ger en mångfacetterad bild av kommunikation. Cheferna använder kommunikation ständigt, i alla former, i alla kontexter både medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna. Det framkommer att distanskommunikation i alla former är särskilt svårbemästrad då cheferna inte kan individ och situationsanpassa kommunikationen utan synintryck. Cheferna använder den kommunikativa arena som fikastunden erbjuder för att förmedla önskvärt intryck, då det förefaller mycket viktigt att förmedla närvaro som chef. Alla chefer försöker ständigt förutse medarbetarnas respons då all kommunikation kan misstolkas. De kvinnliga cheferna söker aktiv respons, för ständig förbättring som chef, vilket de manliga cheferna inte gör.

Målet med vår uppsats är att få en djupare förståelse för vilket inflytande den militäraverksamheten har på de rekryter som genomför en GMU. Genom en socialpsykologiskundersökning studeras de personliga och sociala följderna av att ta del av GMU som står förgrundläggande militär utbildning. I undersökningen deltar rekryter som genomför sin GMUpå regementet Lv6 i Halmstad. Utbildningen pågår under 3 månader och syftar till att gerekryterna en grund för en eventuell anställning inom försvarsmakten. De metoder somanvänds i undersökningen är deltagande observation och enskilda intervjuer, där fem ungakvinnor och fem unga män intervjuas. Resultatet av intervjuerna med rekryterna är att devanligtvis blivit informerade om den militära karriären av familjemedlemmar som tidigare hargenomfört värnplikt. Resultatet från intervjuerna visade att rekryterna uppfattade sig självasom mer ansvarstagande samt att de hade fått en större självkänsla efter genomgången GMU.Resultatet visade även att rekryterna hade fått en större inblick i gruppens betydelse samtvikten av gemenskap. De begrepp som används i undersökningen är Randall Collins begreppinteraktionsritualer för att få en djupare förståelse för de sociala interaktionerna somrekryterna befinner sig i. Erving Goffmans begrepp intrycksstyrning, frontstage och backstageanvänds också i undersökningen. En koppling till ytterligare begrepp av Goffman har gjorts iundersökningen och kopplat de till den militära verksamheten. Begreppen har hjälpt oss attförstå hur den militära miljön påverkar rekryterna socialt och individuellt.

Syftet med den här undersökningen är att lyfta fram och beskriva vilka känslor som uppstår från polisers sida i deras dagliga arbete som poliser. Hur påverkas de av de känslor som uppstår i yrkesrollen och hur hanterar de dessa? För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer med tre poliser. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån teorier samt tidigare forskning inom emotionssociologi och även utifrån polisens årsredovisning. Resultatet för det emotionella arbetet visar på att poliserna överlag är nöjda med sitt val av yrke. De får handskas med många olika känslor beroende på situation med mera. Det kan vara känslor som berör belastningar av olika slag, både fysiskt och psykiskt, rädsla, stress, osäkerhet men framförallt känner de mest positiva saker inför sitt arbete. Det kan vara glädje, entusiasm, spänning, förtroende, stöd, trygghet och givande saker. Vidare framkommer det även att polisyrket är ett sådant yrke som som kopplar starka band mellan individen och yrkesrollen, det vill säga polistiteln. Vilket innebär att oavsett hur en person mår eller påverkas av sitt arbete, måste denne i yrket som polis genom träning och erfarenhet lära sig att hantera det. Ibland även stänga ute saker om det krävs. Träning är en stor del av det som utgör poliser, både innan man börjar arbeta och under arbetet. De tränas ständigt till hur de som poliser ska förhålla sig, det kan vara saker om hur man ska bemöta människor och klara av olika mötessituationer. Den kollektiva gemenskapen och samhörigheten med kollegorna och arbetsgruppen är mycket viktigt för trivsel, stöd och för det emotionella arbetet.

Uppsatsen syfte är att studera individers upplevelse av hur den egna identiteten skapas på sociala medier. Problemformuleringen grundar sig i att en medvetenhet finns kring att bilden som visas upp på sociala medier ofta är överdrivet perfekt eller positiv men att personer trots detta upplever en press att själva uppnå det perfekta livet, alternativt att ge sken av det på sociala medier. De begrepp som behandlas i uppsatsen är i huvudsak identitet, individualisering, självets reflexivitet,intrycksstyrning, och standardagerande. Empirimaterialet är insamlat genom åtta kvalitativa intervjuer med vuxna mellan 20 och 26 år och sedan analyserat genom tematisk analys i sex steg. Studien resulterar i tre huvudteman vilka är ”identitet”, ”styrande av intryck” samt ”krav” och citat från empirimaterialet har analyserats och kopplats till teorin under dem. Uppsatsens resultat visar att sociala medier är en betydande del i intervjupersonernas liv och bidrar till många intryck och upplevelser vilka formar personligheten och identiteten. De kan i viss mån välja vilka intryck de vill få till sig och kan därmed välja exempelvis vilken typ av personer de vill bli influerade av.Identitet kan även skapas då likasinnade får kontakt genom sociala medier. Intervjupersonerna upplever sig bli formade av vad de ser på sociala medier till en grad att de egna åsikterna i vissa fall blir svagare. I och med den valmöjlighet gällande vad intervjupersonerna vill dela med sig av är ett kontrollerande av vilket intryck omgivningen får möjligt. Det utsända intrycket är inte alltid medvetet missvisande, men får liknande resultat då omgivningen får en orealistisk bild av intervjupersonernas liv. De upplever en skillnad på sitt "jag" på sociala medier respektive utanför dem, och därmed upplevs en skillnad i identiteten. På sociala medier visas en sida som är energisk och positiv och exempelvis psykiskt mående lämnas utanför.Centralt i uppsatsen är intervjupersonernas jämförelse med andra vilken kan upplevas problematisk i och med intrycksstyrningen som sker på sociala medier. Handlande på sociala medier sker enligt ett visst tillvägagångssätt och inom en viss ram där endast en del händelser platsar. Sammanfattningsvis kan sägas att den ram som finns för vad som platsar på sociala medier är skapad och upprätthållen av användarna bland annat genom intrycksstyrning. Ramen som finns på sociala medier upplevs vara delvis orsakad av individualiseringen. Då individen har möjlighet att uppfylla sina drömmar i och med friheten kan detta faktum skapa en stress och press hos intervjupersonerna.
The aim of this essay is to study individual’s experience of creating their own identity on social media. Eight people have been interviewed about their experience of how their use of social media can be a part of creating their own identity. The sociological problem is based on the awareness that images displayed on social media often are excessively perfect or positive. Despite this, people are experiencing pressure regarding achieving the perfect life, or at least give a sense of it on social media. The study results in three main themes, which are "identity", "control of impressions" and "requirements". These three themes contain quotes from the empirical material which are analyzed and linked to theory. The concepts discussed are essentially identity, individualization, self-reflexivity, impression management and standardized behavior. The results of the essay show that social media is a large part of the project candidates lives, and contributes to many impressions and experiences that shape the personality and identity. The project candidates can to some extent choose what impressions they want to get and thus choose, for example, what type of people they want to be influenced by. Contacting likeminded people through social media can also form the identity, and the project candidates feel influenced of what they see in social media to a degree when their own opinions become weaker. Regarding the possibility to choose what they want to share, the have the possibility to control what kind of impression the environment get. They do not always act in a way that is deliberately misleading, but regardless it leads to the surroundings getting an unrealistic picture of the project candidates lives. They experience a difference in their own actions on social media and beyond, and thus, a difference in identity is perceived. On social medias, the project candidates display an image that they are energetic and positive. The essence of the essay is the project candidate’s comparison with others, which can be experienced problematic with the impression control on social media. Actions on social media takes place according to a certain approach and within a certain framework where only certain events occur. In conclusion, it can be said that the framework for what belongs on social media is created and maintained by users, partly through impression control. This framework presented on social media is found to be a part of the individualization as well. The individual can fulfill her dreams with the freedom she has, and this fact can create a stressful situation and apply pressure on the project candidates.