Contents
Academic literature on the topic 'Investeringskostnad'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Investeringskostnad.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Dissertations / Theses on the topic "Investeringskostnad"
Acar, Yalda, and Karina Skrobic. "Småhuset – val av bergvärme, fjärrvärme eller pellets." Thesis, KTH, Byggnadsteknik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-103015.
Full textUhrbom, Oskar, and Jesper Jandorff. "Investeringsbedömning av energieffektiva småhus i trä." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-22450.
Full textSyftet med denna uppsats är att beskriva hur Boverkets byggregler har påverkat prisbilden förnybyggnation av småhus mellan år 2003 till 2012 och vidare mot Boverkets Vision 2025.Syftet är även att finna de agent-principalsamband som finns inom byggsektorn.Genom att investera i ett mer energieffektivt småhus blir driftskostnaderna mindre jämförtmed ett konventionellt småhus. Men samtidigt som driftskostnaderna blir lägre stigerinvesteringskostnaden. I denna studie tar vi reda på om det är ekonomiskt lönsamt attinvestera i ett energieffektivt småhus jämfört med ett konventionellt småhus utifrån kundensperspektiv.Studiens arbetssätt har varit kvalitativt där vi i samarbete med Derome Hus fått tillgång till 3konventionella referenshus och ett passivhus och de data som var nödvändiga för att utföralönsamhetsbedömningar på husen. Vi har genomfört fem intervjuer med personer frånDeromekoncernen och Varbergs kommun.De beräkningsmetoder vi har använt i studien är nuvärdesmetoden, annuitetsmetoden ochkänslighetsanalys. I nuvärdesmetoden har vi beräknat tillbaks alla framtida kapitalflöden tillår noll för att en rättvis och jämförelsebar prisbild skall uppstå. Annuitetsmetoden fördelarhela investeringskostnaden i lika stora årliga annuiteter. I känslighetsanalysen provar vi olikautfall i lönsamheten till följd av till exempel en förändring i det framtida elpriset. Deelprisförändringar vi har använt i känslighetsanalysen är en prisökning på 1 %, 2 % och 3 %.Detsamma gäller för fjärrvärmepriset. Vi har räknat med en kalkyltid på 20 år och 50 år, där20 år är den genomsnittliga boendetiden i ett hus i Sverige och 50 år beräknas vara denungefärliga ekonomiska livslängden för ett hus.Resultatet i studien visar att passivhuset är det mest ekonomiskt lönsamma alternativet vid enkalkyltid på 50 år. Men vid en kalkyltid på 20 år är referenshuset från 2003 det mestlönsamma alternativet. Ett agent principal-samband lokaliserades också därFinansinspektionen och Boverket gör det betydligt svårare för en privatperson att investera iett småhus.
Johansson, Jakob. "Småskaligt kraftvärmeverk baserat på förgasning av flis – känslighetsanalys och fallstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för byggd miljö och energiteknik (BET), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-53386.
Full textBakkour, Taofik, and Larsa Khazal. "LCA OCH LCC FÖR FLERBOSTADSHUS : Trä och betong ur ett miljö- och ekonomiperspektiv på uppdrag av Kommunfastigheter i Eskilstuna AB." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55733.
Full textFiedorowicz, Sandra, and elin_ziegler@hotmail com Elin Ziegler. "Realiseringen av en mobilitetshubb : Hur en fastighetsutvecklares affärsvärde påverkas av investeringen." Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-298266.
Full textCurrently a trend shift is taking place in society and consists of; an increased amount of electrified and energy-efficient vehicles, increased usage of renewable energy and the development of a transport-efficient society. The reason behind the topicality of the trend shift is a combination of urbanization and that the transport sector's emissions have to decrease if the climate goals set for 2030 are to be reached. Mobility is an important segment of every city. The development of mobility is today linked to the built environments and is an important part of our times property development. A concept that has been implemented to support mobility in a transport efficient society is the mobility hub. The building aims to encourage sharing and sharing economy, contribute to better health and make sustainable mobility available for everybody. A property developer has today an essential but ambiguous role. Therefore, the study aims to examine how a property developer's business value is affected by contributing to the realization of a mobility hub. The business value has been examined based on three factors; topicality, attractiveness and economic value. Further, the intention is to identify property developer’s incentives and what investment costs a realization of a mobility hub brings. The study is based on a case study of the ongoing urban development project Forsåker where two mobility hubs are planned to be developed. The case study is based on interviews with both experts within mobility and property developers, and an investment calculation that compares the costs for a property developer to build a garage on their own property and their costs to use a mobility hub. For a property developer, timeliness means to be relevant and ensure that future projects are developed with consideration to both the customer’s and the society’s future requirements and needs. This results in an initial curiosity and interest for the ongoing trend shift, and the property developers see five main incentives with the realization of a mobility hub: (1) Reduce construction costs because of fewer parking spaces that has to be constructed, (2) meet the customer’s needs and demand, (3) increase the utilization of the building, (4) increase their sustainability profile and (5) contribute to the development of the society. However, uncertainties regarding the distribution of the roles, business models and the behavior change has been recognized. This depends on the fact that these factors affect the property developers economic result in a realization of a mobility hub. The investment calculation shows that a property developer makes a cost saving of 14% per sqm gross area by investing in a mobility hub instead of building a garage on their own property.
Backlund, Tomas, and Hedlund Tom. "Spårvagnstrafik i Västerås? : En förstudie i förutsättningarna för modern spårvagnstrafik." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12909.
Full textCounty and local traffic trade association Swedish Public Transport Association's goal by 2010 is to double the travel by public transport from 2006 years figures. Such a change will not happen by itself; a systematic effort will be required to create an attractive public transport. A more recent development of public transport is that several Swedish cities have more or less advanced plans to introduce trams.This thesis work aims to investigate the preconditions of a tram establishment in Västerås. The work is divided into literature study, case study, questionnaire survey and interview. The initial literature study summarizes general information regarding light rail design, construction, costs and financing options. The study also ties in with previous studies in the area to gain useful experience. The case study examines Västerås conditions for trams. The conditions are then used to establish a system proposal of a line system for tram with the associated operational and investment costs. The questionnaire study describes Västerås residents attitudes to a hypothetical proposal for the introduction of light rail transit as part of the city's public transport system. The interview study resulted in the literature study being supplemented by experiences from an active actor within the tram industry. The thesis analyzes all of the studies individually and then as a unit. Finally, the authors’ own conclusions are presented.
Jönsson, Johan, and Anna-Karin Cederlöf. "Effektivisering av korta cirkulationen Pappaersmaskin 2 Stora Enso Hylte Bruk." Thesis, Halmstad University, School of Business and Engineering (SET), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-912.
Full textStora Enso Hylte Bruk är ett tidningspappersbruk beläget i Hyltebruk.
De fyra pappersmaskinerna startades 1972(PM1), 1974(PM2), 1976(PM3) och
1989(PM4).
Produktionen 2005 från dessa pappersmaskiner var 800 000 ton papper.
För att tillverka papper åtgår stora mängder energi i form av värme och el, Hylte
Bruk gjorde 2005 av med 1 % av Sveriges totala elenergibehov.
Den 1/7 2004 höjdes processrelaterad elskatt från 0 till 0,5 öre/kWh vilket ledde
fram till den lag som trädde i kraft den 1/1 2005, ”lag om program för
energieffektivisering” (PFE)1.
Ändamålet är att främja en effektiv energianvändning och ger energiintensiv
industri möjlighet att delta i ett 5-årigt program för energieffektivisering. De
företag som är kvalificerade att ingå i programmet och klarar av de krav som ställs
befrias från elskatten.
Som en del av det här programmet ingår att utarbeta en lista med
elenergieffektiviseringar som ska överlämnas till Statens Energimyndighet.
Detta examensarbete kan efter beslut av ansvariga på Hylte Bruk ingå som en del
av denna lista.
Syftet med examensarbetet var att undersöka effektiviteten hos tolv pumpar på
PM2 genom mätning av effekt, flöde och tryck. En del av dessa har varit i drift i
upp till 32 år, under denna tid har slitage skett, vissa pumpar har gått mot delvis
stängda ventiler samt förutsättningarna i form av produktion har ändrats sedan de
dimensionerades.
För alla de berörda pumparna kan en effektivisering göras, den kan bestå av: lägre
tryckhöjd, mindre flöde, pump med bättre verkningsgrad, eller en kombination av
ovanstående exempel.
De förslag som har en återbetalningstid kortare än tre år ger tillsammans en
energibesparing på 1 375 000 kWh/år, vilket motsvarar mer än ¼ av vad
pumparna förbrukar idag.
Om istället alla de förslagen som är framarbetade och genomförbara skulle
realiseras kan energibesparingen ökas ytterligare till 2 302 000 kWh/år, detta
skulle dock innebära en större investeringskostnad vilket resulterar i en längre
återbetalningstid.
Fornstedt, Daniel, and Philip Hedlund. "Energieffektivisering, en utvärdering : Undersökning och analys av energieffektivisering på Erikslunds förskola." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53308.
Full textDenna rapport berör en undersökning av Erikslunds förskola, där syftet är att sammanställa data från flera energieffektiviserande åtgärder som har utförts under projektledning av Västerås stad. Med denna data ska det klargöras om hur väl den projekterade energieffektiviseringen stämmer överens mot den verkliga. Det utfördes även en energikartläggning för förskolan för att jämföra mot. Förskolan är belägen i Erikslunds i Västerås och har genomgått totalt sju energieffektiviserande åtgärder samt en omfattande byggåtgärd. De energirelaterade åtgärder som utförts är, tilläggsisolering av kallvind, byte av ventilationssystem (till luftbehandlingsaggregat med roterande värmeväxlare), byte av styrsystem, byte till LED belysning, nya shuntar och cirkulationspumpar, injustering av värme samt varmvattenbesparande åtgärder (perlatorer). En omfattande investering av ventilationssystem med en beräknad energibesparing på ca 80 MWh/år. Analys av investeringen visade en energibesparing på endast 40 MWh under år 2015. I helhet gav åtgärderna en lägre energibesparing än det tidigare beräknade. Den totala energibesparingen var beräknat till ca 120 MWh/år men vid mätning och verifiering uppgick den till ca 60 MWh/år. Utöver energiprestanda undersöktes även det ekonomiska utfallet. Budgeterad investeringskostnaden var ca 1,9 Mkr medan den verkliga kostnaden uppgick till ca 2,6 Mkr. Detta innebar en kostnadsökning på 40 % för projektet. Inomhusklimatet och dess påverkan av energieffektiviserande åtgärder undersöks. Detta gjordes genom en enkätundersökning samt mätningar med temperatur, CO2 och RH (relativ fuktighet) mätloggar. Resultatet av enkätundersökningen visar att det är delade åsikter, men överlag tycker personalen att den har blivit bättre fast fortfarande dålig. Mätresultatet visar att den relativa fukthalten ligger kring det undre gränsvärdet, temperaturerna varierar mellan 18-23 grader och CO2 halten steg maximalt till 825 ppm och håller sig då under gränsvärdet. Det visade sig under projektets gång att projekteringen hade brister både i planering och beräkningar. Det fattades även nödvändiga mätdata för utvärdering av energiprestanda. Slutsatsen blev att investeringarna ej är lönsamma och för att undvika detta i framtida projekt utarbetades en instruktion med tillhörande checklista som finns bifogat under bilagor. Västerås stad kan använda den i framtiden för att undvika att missa viktiga delar som behövs för framtida verifieringar av energiprestanda. Rapporten har i litteraturstudien undersökt redan framtagna guider med checklistor till exempelvis SVEBYS energiavtal 12 som handlar om att i energieffektiviseringsprojekt strukturera upp och öka kvalitén dels för att minska skillnaden mellan projekterad och verkligt utfall, dels för att undvika missar i planeringen. Det har även undersökts liknande energieffektiviseringsprojekt där uppföljning utförts vilket visar att det ofta blir en skillnad mellan projekterad energisimulering samt verkligt utfall, det finns exempel både på när det blir bättre och sämre samt vad det beror på.
Sjölander, Martin, and Anders Svensson. "Livscykelkostnader för vindkraft : En jämförelse av fallstudier." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för teknik, TEK, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-19595.
Full textIn this report, conducted two case studies from two wind farms and using an elaborate model, life cycle costs compared to the two case studies.The results showed that the lifecycle cost per kWh decreases as the installed power increases.Cost model as developed and applied to generate the reported results have been generated in the results that are comparable to literary studies.
Metsalo, Jakob, and Arvid Boberg. "Hur definierar och redovisar fastighetsbolag underhålls – och investeringskostnader? : En undersökning av noterade fastighetsbolag." Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-297932.
Full textBackground: What is to be classified as a maintenance or investment measure regarding real estatehas changed over the years. Due to the implementation of IFRS the regulations shifted to be basedupon principles and therefore it has a natural scope for interpretation. One association has developedBest Practice Recommendations as a complementary approach for real estate companies to increasetheir transparency towards the investor. Specifically concerning investments in the existing stock. Objective: This paper aims to investigate how a few listed real estate companies define and presenttheir maintenance and investment costs in their annual reports. The study is conducted to be able tocompare with the definitions, the IFRS provision and recommendations. Method: The information was obtained by examining the samples annual reports. The annual reportswere examined in their entirety, but the examination mainly included the financial informationavailable in the income statement, balance sheet and the accompanying notes. In other respects,relevant background facts and theories have been collected from adequate studies and articles andcompiled as a frame of reference. As the purpose of this study was to examine and review theinformation that is available to all investors, we exclusively used the real estate companies' annualreports. The information in these financial reports is the same as that provided by an investor based onthe demarcation of the study. Conclusions: This essay shows that of the studied real estate companies, the additional informationabout maintenance costs was variable or non-existent. Even though companies conduct similaractivities in the same industry and follow the same regulations, the definition of maintenance costsand how they are reported differs. All real estate companies have complied with IFRS regulations buthave not applied the presented recommendations regarding additional information on investments.