Dissertations / Theses on the topic 'IPv6 transition'

Today hundreds of millions of users are interconnected by communication channels allowing them to communicate and to share information. These users and the devices that interconnect them are what constitute the Internet. The Internet is a network of networks with a myriad of computer devices, including smartphones, game consoles (handheld/stationary), IP televisions, tablet computers, laptop computers, desktop computers, palmtop computers, etc. This network of computers flourishes because of careful planning and maintenance by Internet Service Providers (ISPs), backbone network operators, and others. An additional factor that enables the Internet to operate is the four logical layers of abstraction in the TCP/IP protocol stack. One of these layers is the layer responsible for the transfer of datagrams/packets from one host to another. This layer is known as the Internet Protocol (IP) layer. However, as originally conceived a 32 bit address was thought to be more than enough. The space of IP addresses was distributed among different regions rather disproportionately, driven largely by the numbers of addresses that were requested (ordered in time). Today after a series of inventions in the field (such as the world wide web) and a rapid growth in the number of devices that wish to connect to the Internet the available unassigned address space has largely been depleted. Regions with large populations, but with few assigned blocks of IP addresses have begun to exhaust all their assigned addresses, while other regions face the same fate in a few months. The need for a larger address space was predicted years ago and the next generation addressing scheme was devised as part of the development of Internet Protocol Version 6 (IPv6). Countries such as China and India had few IPv4 addresses and they have been forced to transition to IPv6 rather quickly. Today a significant number of the users in these countries are unable to communicate over IPv4 networks. The purpose of this thesis project is to discuss the transition to IPv6 and the transition to this new addressing scheme. IPv6 provides a much larger address space, along with a number of additional improvements in comparison to the previous version of IP (i.e., IPv4). Despite the advantages of adopting IPv6, the incentive to transition is low amongst well established businesses, especially those in regions that received a considerable number of IPv4 addresses initially. Instead different techniques have been employed in these places to mitigate the problem of IPv4 address exhaustion. It is also probable that this reluctance is a way to keep competing businesses out of the market for a while longer. This thesis aims to facilitate the transition from IPv4 to IPv6.<br>Miljontals användare är idag sammankopplade genom kommunikationskanaler som tillåter utbyte av information. Datornätet Internet utgörs av dessa användare och de enheter som sammanbinder dem. Internet är ett nätverk av nätverk med en myriad av olika datorutrustning såsom; spelkonsoler, smartphones, bärbara datorer, stationära datorer, handdatorer, även IPTV, kylskåp, tvättmaskiner, osv. Detta nätverk blomstrar på grund av noggrann planering och underhåll av internetleverantörer, nätoperatörer och andra. En ytterligare faktor som gör det möjligt för Internet att fungera är de fyra logiska skikt av abstaktion i TCP/IP-protokollstacken, en standard för datakommunikation. Ett av dessa skikt ansvarar för överföring av datapaket från en ändpunkt till en annan. Detta skikt är kallad Internet Protocol(IP) layer. Ursprungligen ansågs en 32-bitars adress vara mer än tillräcklig. Dessa IP-adresser delades ut till olika regioner rätt så oproportionerligt till stor del beroende på antalet adresser en region begärt. Idag efter en rad uppfinningar inom området(såsom webben/world wide web) och en snabb tillväxt i antal enheter som önskar ansluta sig till Internet är det tillgängliga adressutrymmet i stort sett slut. Regioner med stor befolkning men med få tilldelade block av IP-addresser har börjat göra slut på sina tilldelade adresser medan andra regioner står inför samma öde inom några månader. Behovet av ett större adressrymd sågs flera år sedan och nästa generations addresseringsschema utformades som en del av utveckligen, Internet Protocol version 6(IPv6). Länder som Kina och Indien hade ett fåtal IPv4-adresser och de har varit tvungna att övergå till IPv6 ganska snabbt. Idag kan inte ett stort antal användare i dessa länder kommunicera över IPv4-nätverk. Syftet med detta examensarbete är att diskutera övergången till IPv6 samt övergången till detta nya adresseringsschema. IPv6 ger en mycket större adressrymd samt en rad ytterligare förbättringar i jämförelse med den tidigare versionen av IP(dvs IPv4). Trots fördelarna med att övergå till IPv6 är viljan låg bland väletablerade företag, särskilt i regioner som mottagit ett stort antal IPv4-adresser från början. Dessa regioner tillämpar istället olika tekniker för att bromsa utmattningen av IPv4-adresser. Det är också troligt att denna motvija är ett sätt att hålla konkurrerande företag från marknaden ett tag till. Detta examensarbete syftar till att underlätta övergången från IPv4 till IPv6.

Today the internet is a world wide web connecting billions of devices. All these devices need an IP-address to be able to communicate with one another. With the current version of the internet protocol, IPv4, the address space is limited. To solve this problem a transition to the latest version, IPv6, has begun. But the transition is going slowly partly because of a temporary solution called NAT, Network Addressing Translation. With the help of interviews with highly appointed employees from large IT companies in Sweden, this study examines the impact of factors other than NAT that are affecting the speed of the transition, and why a technically advanced country like Sweden is so far behind in this process. The results show that the demand of the consumers is not high enough and that cost versus incentives is not balanced well enough for a transition to go quicker. But in time the speed will increase and further research could perhaps help the speed of the transition grow.<br>Idag är internet världsomspännande och miljarder av enheter är uppkopplade. Alla dessa enheter behöver en IP-adress för att kommunicera med varandra. Med den nuvarande versionen av internetprotokollet, IPv4, är adressrymden begränsad. För att lösa detta problem har en övergång till den senaste versionen, IPv6, påbörjats. Övergången går dock långsamt bland annat på grund av en temporär lösning kallad NAT, Network Addressing Translation. Med hjälp av intervjuer med högt uppsatta anställda på IT-företag i Sverige undersöker denna studie faktorer utöver NAT som påverkar hastigheten för övergången, och varför ett tekniskt avancerat land som Sverige ligger så långt efter med sin övergångsprocess. Resultaten visar att efterfrågan hos konsumenter inte är hög nog och att kostnad kontra incitament inte är tillräckligt välbalanserat för att övergången ska gå fortare. Med tiden kommer dock hastigheten att öka och vidare forskning skulle kunna hjälpa till att öka hastigheten för övergången ytterligare.

In this dissertation, the author examined the capabilities of Internet Protocol version 6 (IPv6) in regard to replacing Internet Protocol version 4 (IPv4) as the internetworking technology for Medium-sized Businesses (MBs) in the Information Systems (IS) field. Transition to IPv6 is inevitable, and, thus, organizations are adopting this protocol to be prepared in it becoming the dominant internetworking protocol. The goal of the research was to develop a model for IS specialists to use with MBs in the transition from IPv4 to IPv6. To achieve this goal, the author performed a case study of ADTRAN Inc.'s IPv6 implementation, using the Systems Development Life Cycle (SDLC) framework. The SDLC methodology consists of five phases and was used to support the design, development, and implementation of the ADTRAN Inc. IPv6 solution. For Phase 1, the Research Phase, the author examined business requirements, administered a questionnaire, and recorded participant observation. In Phase 2, the Analysis Phase, the author analyzed the data from Phase 1 and created a functional and nonfunctional requirements list. For Phase 3, the Logical Design Phase, the author developed documentation and diagrams for the IPv6 implementation. In Phase 4, the Physical Design Phase, the author determined what internetworking hardware would be needed and where it should be deployed. For Phase 5, the Implementation Phase, the author completed the IPv6 network implementation. Finally, the author analyzed the data collected from this investigation. The use of the findings, in conjunction with the SDLC methodology, resulted in the ADTRAN Inc. Implementation model, which can be used by MBs of a similar size to ADTRAN Inc., when IPv6 transition initiatives are being considered.

Joint Applied Project<br>The objective of this Joint Applied Project was to examine the technical, financial, and implementation aspects for DoD transitioning POR systems to IPv6. The research outlines the initial intended useful life and limitations of IPv4 and IPv6. The financial aspects of transitioning to IPv6 are examined from a programs perspective, relative to the Program Objective Memorandum (POM). Implementation of transition strategies and mechanisms are identified and courses of action for implementing the mandatory IPv6 requirement are recommended. The principal finding of this research is that DoD Global Information Grid (GIG) assets must function in a dual IPv4/IPv6 capacity when transitioning to IPv6 in order to maintain the relevance of currently fielded programs. Furthermore, legacy GIG assets should be transitioned using Technology Refresh or Software Block upgrade programs while paying careful attention to the effects the transition has on tactical network operations.