Academic literature on the topic 'Irreguljär krigföring'

Denna undersökning handlar om hur begreppet irreguljär krigföring konstrueras och förstås i dagens krigsvetenskapliga debatt. Begreppet är vanligt förekommande och framställs ofta med en tydlig definition, men irreguljär krigföring är inte något nytt fenomen och dess historiska influenser likväl som nutida tillämpning varierar. Beroende på hur begreppet konstrueras följer olika möjligheter och begränsningar för dess tillämpning, vilket påverkar begreppets innebörd för krig och krigföring. Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för irreguljär krigföring genom att studera olika konstruktioner av begreppet. Undersökningen baseras på ett teoretiskt ramverk utgående från begreppshistoria och ett konstruktivistiskt synsätt. Metoden bygger på att en förförståelse för begreppet skapas, varefter två olika perspektiv analyseras utifrån dess betydelse i såväl nutid som utifrån erfarenhetsrum och förväntningshorisont. De två perspektiv som analyseras är hur begreppet kan förstås dels som ett hot utgående från upprorsbekämpning och dels som en krigföringsmetod, möjlig att tillämpa för en småstats försvar. Resultatet av analysen påvisar att de båda perspektiven till stor del utgår från samma syn på irreguljär krigföring som en motpol till det reguljära. Irreguljär krigföring uppfattas härvid utgöra en form av ”fånga allt”-begrepp, med flera möjliga tillämpningar. Inom ramen för denna generella beskrivning återfinns dock flera skillnader avseende hur begreppet konstrueras, vilket får konsekvenser för dess möjliga tillämpningar.

The struggle to usurp the reign over nations amongst local africans in the post-colonial era was affecting countries all over the continent. Some times the transfer of power were conducted in the absence of war. In some countries the end of colonialism brought with it bloody conflicts that would battere the stability for a nation in years to come. Some countries fought the colonial empire for independence and other was granted the freedom. Some european settlers hade made their colony their home and a source of income, and though the empire that onces conquer the land no longer had means to rule it, some of its settlers did. Whilst in other cases, tribes native to the once colonized land created unrest due to their lack of believe in the new regim and had a wish for governance over their own lands. Noriyuki Katagiri’s theory on how insurgents win wars against a state is based mainly on studies conducted on conflicts between colonial empires and insurgents. This study aims to examine wether Katagiris theory is applicable in conflicts between previous colonies which gained independence but still is ruled by an unpopular government rather than the local natives. The results of this study will perhaps bring new understandings of the outcome of conflicts by examining the rebellion in the region Katanga in Congo in the early 1960s aswell as the conflict in Rhodesia between 1965 and 1979.

Operationsdesignen ska ge chefen och planeringslaget en helhetsbild av uppdragets problem och operationens väg fram till en acceptabel lösning. Operationsdesignen utgör det viktigaste underlaget för framtagande av handlingsalternativ och måste därför vara tydlig och enkel att förstå så att en gemensam bild finns hos chefen och planeringslaget. Operationsdesignens planeringselement bildar ett logiskt samband mellan uppdrag och målsättningar. Detta samband bygger på att ett avgörande förhållande bör uppnås innan operationen fortsätter mot nästa avgörande förhållande och så vidare. En grundförutsättning för detta logiska samband är att operationen äger initiativet och tiden, vilket innebär att vid planering av en operation inom ramen för nationellt försvar, där angriparen besitter dessa grundförutsättningar, faller logiken. Denna uppsats syftar till att undersöka användbarheten med operationsdesignen och de processer som leder fram till den vid planering av nationella operationer. Genom en analys av tre stycken planeringmetoder undersöks på vilka grunder operationsdesignen som verktyg står samt vilken typ av konflikt som dagens planeringsmetoder är inriktade mot. Resultatet visar att operationsdesignen inte kan tillämpas som planeringsmetoderna föreskriver vid reguljär krigföring i ett svenskt perspektiv.

Studien jämför de råd som Niccolò Machiavelli presenterar i "Fursten" med David Kilcullens handledning "Twenty-Eight articles" avseende en framgångsrik förvaltning av makten i ett insatsområde som präglas av en konflikt med irreguljär prägel. Jämförelsen fokuserar främst på hur lokalbefolkningens stöd erhålls men tar även upp andra aspekter på förvaltarskapet såsom flexibilitet och tillfälligheters inverkan på dess dynamik. Studien är genomförd som en kvalitativ, jämförande textanalys där resultatet påvisar ett flertal likheter mellan de två teoretikernas alster rörandes hur framgång erhålls i en irreguljär konflikt.

Förändringar i den svenska säkerhetspolitiken under 2000-talet har gjort att Försvarsmakten i större utsträckning bidrar med trupp till internationella fredsfrämjande insatser världen över. Dessa har endast varit i konfliktområden med så kallade irreguljära aktörer. Förändringarna har gått fort och det finns delar av Försvarsmakten som inte hunnit med i omställningen. Reglementen och doktriner är ett av dessa områden. Arbetet med doktrinerna har precis börjats men det finns idag inget arbete som påvisar hur relevanta doktrinerna är för den verksamhet som Försvarsmakten bedriver i internationella insatser idag.

Syftet med uppsatsen är att börja fylla detta kunskapshål och undersöka i vilken grad Försvarsmaktens militärstrategiska doktrin är tillämpbar för irreguljära konflikter och besvara frågeställningen: Är Militärstrategisk doktrin relevant som vägledning för att lösa Försvarsmaktens uppgifter i irreguljära konflikter?

I uppsatsen beskrivs irreguljära konflikters bakgrund och karaktär samt aspekter som anses viktiga för att insatser skall lyckas med att skapa fred i konflikterna. Utifrån teorin formas operationella indikatorer vilka används i en kvalitativ textanalys för att undersöka den militärstrategiska doktrinen. Resultatet visar att Försvarsmaktens Militärstrategiska doktrin inte är relevant som vägledning i irreguljära konflikter. Den innehåller inte tillräckligt mycket information som anses vara viktig för att insatser skall lyckas. Doktrinen fyller inte längre sitt syfte utan behöver revideras.

Changes in the Swedish security policy during the 21^st century have made the armed forces extending their international peacekeeping efforts worldwide. These missions have only been in conflicts with so-called Irregular armed forces since year 2000. The changes have been rapid and there are areas within the Armed Forces who haven’t kept up with them. Regulations and doctrines is one of those areas. The work with revising these doctrines has just begun but there is currently no efforts being made to demonstrate the relevance of the doctrines for the work the Armed Forces is undertaking in international operations.

The purpose of the paper is to start the process of amending this lack of knowledge and to examine to what extent the Armed Forces military strategic doctrine is applicable for conflicts with irregular armed forces and also to answer the question: Can the military strategic doctrine be considered a relevant guide in solving the tasks of the Armed Forces in conflicts with irregular armed forces?

The paper describes the background and characteristics of conflicts with irregular armed forces. It also describes aspects of these conflicts which are considered essential for the efforts to succeed in establishing peace. Using this theory as a starting point, operational indicators are formed that can be textually analysed qualitatively to investigate the military strategic doctrine. The result shows that the Armed Forces Military Strategic doctrine cannot be considered a relevant guide when dealing with conflicts with irregular armed forces. The doctrine does not contain enough information deemed essential for success. The doctrine no longer fills its purpose, but needs to be revised.

Research in the area of irregular naval warfare has been found to be deficient. Therefore, this essay aims to contribute to broaden the theorizing within this area. Arreguin- Toft´s Strategic interaction theory in force- asymmetric conflicts, involves the use of irregular warfare as a relatively weak actor in an asymmetric conflict. This theory, along with essential element of Sea Power theory, creates the theoretical framework. To examine its explanatory power in an naval context, the study was conducted as a theory testing case study. The to cases are the Tanker War 1984-1988 and the Battle at Okinawa, Ryukyu Islands, 1945. The results showed that the Strategic interaction theory, to some extent, possessed the ability to explain the outcome in both cases. One conclusion that can be made, is that a relatively weak naval actor can benefit from the use of irregular strategies to prevent a relatively strong navy’s attempt to secure command of the sea.

Early in the year 2014 Russia conducted an irregular warfare campaign in the Ukrainian peninsula of Crimea, in a surprisingly swift operation towards an Ukrainian loss . The warfare strategy focus of this thesis is the irregular aspect of the conflict. The conflict was discussed by NATO in a debate earlier this year. Conclusions stated that both NATO and the EU should enhance their defence and resilience against the irregular aspect of warfare, in order to repel and deter such threats in the future. Academics have different arguments about whether the Russian success was achieved using enemy centric or population centric irregular warfare. The aim of this study is to examine Russia´s annexation of Crimea based on theories of irregular warfare. By adding this research based on the conflict in Crimea, other studies based on the case may increase their scientific validity and reliability. The result shows that during the conflict, Russia used population centric irregular warfare, in parallel with a few aspects of enemy centric warfare. Therefore the irregular warfare conducted by Russia could be explained using both of the stated theories.

Guerrilla warfare in the Baltic- How to trade space for time, and use the time to produce will. 1944-1952; a fierce battle against the Soviet occupations of the Baltic states elapsed. The Baltic resistant organization named The Forest Brothers fought against overwhelming Russian security force for almost a decade. This thesis analyzes the guerilla warfare fought by The Forest Brothers in Lithuania. The study uses the central meaning of Mao Tse-Tung theory On Guerrilla Warfare, how to trade Terrain for Time and how to produce Will. This is a case study to enhance the knowledge about the guerrilla warfare in Lithuania 1944-1952 and to test the validity of Mao Tse-tung theory On Guerilla Warfare. In 1991 the former Soviet archives was opened to the public which gives comprehensive material to source from. Despite the range of background material available there are still a lot to learn from the guerilla warfare conducted during the Soviet occupation of the Baltic states. A wide range of material on guerilla warfare is used in this study. This study shows on both similarities and differences with Mao´s theories about guerrilla warfare. The study identifies the importance of a guerilla to be a legitimate security provider for the people to be able to gain the support from the people over a long time. It shows on difficulties for a regular force to adapt and understand guerilla warfare.

After the terrorist attacks in the United States on September 11, 2001, and the war in Iraq and Afghanistan that followed, the debate about counterinsurgency (COIN) has once again been stirred up. Some researchers claim that the old proven theories and methods of successful COIN are still relevant. Other researchers, however, consider that today's opponents have developed and differ compared to the earlier, claiming that yesterday's theories are out dated and inadequate in a modern context. Today's view of successful counterinsurgency is heavily influenced by David Galula, whose theories were developed in the 1950s and 1960s. The purpose of this study is to investigate whether past theories are useful in contemporary insurgency. To investigate the question, the study examines whether the United States followed Galula's strategies in practice during the counterinsurgency in the Al-Anbar province (2003–2008). The study's findings indicate that there are similarities between U.S. action in Al-Anbar and Galula's models for successful COIN. Galula implies that the local population's support needs to be gained in order to achieve success in counterinsurgency. The focus on the population is clearly reflected in the U.S. approach and can be interpreted as the cause of success. In addition to similarities regarding the central parts of the theory, differences can also be found. In the two cases studied, the importance of cooperation with local armed forces and the media's role in the conflict is clearly highlighted, which is not mentioned in Galula's theory. Therefore, it cannot be excluded that other aspects not declared in Galula's theory might have influenced the outcome of the conflict as well. To be able to determine the usefulness of Galula's theory in modern time with greater certainty, further research is proposed to investigate more recent cases, using the results of this study as a starting point.