To see the other types of publications on this topic, follow the link: IT-infrastruktur.
Dissertations / Theses on the topic 'IT-infrastruktur'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 37 dissertations / theses for your research on the topic 'IT-infrastruktur.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Bardun, Daniel, and Björn Delin. "IT-infrastruktur inom Serversystem." Thesis, KTH, Industriell ekonomi och organisation (Inst.), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-287192.
Full textAbstract:
IT-infrastrukturen hos företag växer ständigt och blir därmed även mer komplex och svårhanterlig. I och med detta uppstår det ibland problem som på ett eller annat sätt måste behandlas. Vissa av dessa problem är så kallade incidenter som rapporteras in, antingen internt eller från företagens kunder. För att lösa incidenterna finns det avdelningar som ständigt jobbar med att hitta åtgärder och i den mån det går även förebygga dessa. Då hanteringen av incidenter kostar både tid och pengar skulle man genom en effektivisering av incidenthanteringsprocessen kunna minska dessa kostnader. I TeliaSoneras UNIX-avdelning uppstår det runt 2000 incidenter varje år. I detta arbete har vi undersökt om det finns möjligheter att minska antalet incidenter och effektivisera incidenthanteringsprocessen. Vi diskuterar incidentdata från 2008 till sista mars 2011 har det framkommit incidenter som har varit vanligare än andra och sätt att undvika eller effektivisera hanteringen av dessa incidenter. Det vi diskuterar är även möjliga förändringar i organisationen som kan minska mellanstegen för incidenthanteringen för att på så sätt spara tid och snabbare kunna åtgärda och ge återkoppling om incidenterna. IT-infrastruktur inom Serversystem är två examensarbeten skrivet på institutionerna CSC och INDEK.<br>The IT infrastructure is constantly getting bigger at companies and therefore more complex and difficult to manage. In doing so, problems sometimes arise that in some way must be addressed. Some of these problems are called incidents that are reported, either internally or from corporate customers. To solve the incidents, there are departments that are constantly working on finding solutions. Dealing with incidents cost both time and money and by making the incident handling process more efficient these costs can be reduced. The UNIX-unit at TeliaSonera handles around 2000 incidents each year. This paper examines if it is possible to reduce the number of incidents, and make the incident handling process more efficient. By our analysis of the incident data from 2008 to the end of March 2011 it has been revealed that some incidents that are more common than others could also be managed more efficiently. We also discuss possible changes in the organization that can reduce the steps of incident handling to thereby save time and provide feedback on incidents. IT infrastructure in Server Systems is a thesis written at the institutions CSC and Indek.
2
Dervisevic, Majda. "Förvaltning av IT-infrastruktur : En studie om grundläggande IT-infrastruktur som effektiva förvaltningsobjekt." Thesis, Linköping University, Department of Management and Engineering, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-51616.
Full textAbstract:
<p>Systemförvaltning är en viktig strategisk fråga för organisationer eftersom det säkrar ett kontinuerligt och effektivt stöd för den avsedda verksamheten. Men systemförvaltning är komplext eftersom många organisatoriska parter är inblandade och det finns behov att skapa ordning och reda bland dem genom effektiv styrning. Intresset och behovet av att strukturera förvaltningen av den komplexa IT-infrastrukturen har uppmärksammats under de senaste åren i många organisationer.</p><p> </p><p>Det finns olika definitioner av vad IT-infrastruktur anses vara ur tekniskt och organisatoriskt perspektiv. IT-infrastruktur är ett för brett begrepp för att kunna vara applicerbart ut ett förvaltningsperspektiv. Därför används begreppet grundläggande IT-infrastruktur istället för IT-infrastruktur för att tydliggöra vilka delar av IT-infrastrukturen som studien fokuserar. Ur ett förvaltningsperspektiv lyder definitionen; Förvaltningsobjekten av grundläggande IT-infrastrukturell karaktär innehåller en gemensam teknisk bas bestående av nödvändiga IT-komponenter som vid vidareförädling, genom förvaltningsorganisationens kompetenser, resulterar i olika produkter som nyttjas av objektverksamhetens parter. Det finns två förvaltningsobjekt som är av grundläggande IT-infrastrukturell karaktär IT-arbetsplats och Teknisk plattform.</p><p> </p><p>Förvaltningsobjekt bör avgränsas utifrån den objektverksamhet som den stödjer. Förvaltningsobjektet IT-arbetsplats är avgränsad utifrån dess objektverksamhet som består av genomförande av arbetsuppgifter t.ex. handläggande av administrativa ärenden, bedrivande av affärsstödjande verksamhet, utveckling och förvaltning etc. Förvaltningsobjektet Teknisk plattform är avgränsad utifrån dess objektverksamhet som består av teknisk förvaltning och tillgängliggörande av övriga förvaltningsobjekt inom en organisation samt nyutveckling (av de mer verksamhetsnära IT-komponenterna) som hanteras inom projekt.</p><p> </p><p>Förvaltningsobjektet IT-arbetsplats bör innehålla IT-komponenter så som olika typer av hårdvara och standard mjukvara som de anställa inom organisationen nyttjar samt förvaltningsprodukter som kan bestå av olika typer av paketerade utbud (t.ex. standard- och tilläggsutbud), paketerings- och distributionstjänst samt olika typer av målgruppsanpassade kunskapsstöd. Förvaltningsobjektet Teknisk plattform bör innehålla IT-komponenter som kan härröras till lagring, beräkningskraft och kommunikation samt förvaltningsprodukt Säker åtkomst och anslutning till den tekniska plattformen enligt överenskommelse (t.ex. SLA eller OLA).</p><p> </p><p>Det är viktigt att förvaltningsprodukter är paketerade på ett sätt som gör dem köpbara. Därför bör förvaltningsorganisationens leverans betraktas som produkt (en tjänsteprodukt). Med produkt avses förvaltningsorganisationens tjänsteresultat. Förvaltningsprodukten bör därför vara tydligt definierad.</p>
3
Figarola, Rudy. "Vägarna mot en integrerad IT-infrastruktur." Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-807.
Full textAbstract:
<p>Problembakgrund:</p><p>Företag investerar bl.a. i affärssystem (ERP-lösningar) för att dra nytta av de fördelar systemen förväntas leverera i form av bättre beslutsstöd och effektivare processer vilka är viktiga för att företag skall uppnå en högre nivå av konkurrenskraft och tillväxt. I grund och botten av alla fungerande IS (Informationssystem) ligger en nödvändig integration mellan verksamheten samt deras IT-infrastruktur, vilken är nödvändig för förverkligandet av de nyss nämnda fördelarna. Integrationen mellan verksamheters IT-infrastruktur kan vara komplex och svår att erhålla. ERP-lösningar består av moduler för verksamhetsspecifika funktioner vilka rent hypotetiskt möjliggör en fullständig integration genom standardisering. ERP-system är en lösning på detta integrationsproblem, men andra lösningar finns vilka är baserade på integrationsverktyg för integrering av befintliga arvssystem och även nya. Det är denna integrationsproblematik och ett genuint allmänt intresse för affärssystem som lett till att uppsatsens fokus lagts på att undersöka hur verksamheter uppnår en integrerad IT-infrastruktur.</p><p>Problemspecificering:</p><p>Hur kan verksamheter uppnå en integrerad IT-infrastruktur?</p><p>Syfte:</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur verksamheter går tillväga för att uppnå en funktionellt integrerad IT-infrastruktur.</p><p>Metod & tillvägagångssätt:</p><p>Inledningsvis genomfördes en granskning av befintlig tidigare forskning inom området, för att ett underlag till den teoretiska referensramen som presenteras i denna uppsats skulle erhållas. Denna gav i sin tur upphov till konstruktionen av frågeformulären som användes vid insamlandet av det empiriska materialet.</p><p>Tidigare forskning:</p><p>Den tidigare forskningen kring integrering av IT-infrastruktur är riklig och huvuddelen av forskningen tycks fokusera på ERP-system levererade från en och samma leverantör. Detta kan vara en lösning eller metod som passar många företag, men långt ifrån alla. EAI är en metod som går ut på att arvssystem länkas samman med modernare system och därigenom hypotetiskt löser integrationsproblematiken.</p><p>Best-of-Breed (BoB) är en lösning som i dagsläget med funktionsmässiga samspel mellan ERP och EAI har visat sig vara ett intressant integrationsalternativ. BoB innebär att moduler från olika leverantörer implementeras sida vid sida. Företag som erfordrar specifika lösningar kan med fördel vända sig mot implementering enligt BoB principen, förutsatt att en integration kan verkställas. BoB har sina fördelar och nackdelar, en fördel är bl.a. att företagen får möjlighet att forma ett system som passar just deras önskningar och behov. En nackdel är integrationssvårigheter mellan delsystemen (modulerna) som måste lösas genom exempelvis integrationsverktyg. Även dubbellagring av data kan vara ett problem då data bli utspridd på flera databaser.</p><p>Resultat:</p><p>I och med denna uppsats undersökning framkommer det att verksamheter med fördel kan integrera funktioner för kärnverksamheten med hjälp av ett ERP-system. Detta blir extra avgörande om företaget tillverkar varor. Tjänsteproducerande verksamheter kan däremot med sina specifika krav och behov integrera befintliga eller nya IT-lösningar via integrationsmotorer.</p><p>Förutsatt att en öppen standard får fotfäste som byggsten för integrationsprodukter kan BoB-lösningar möjligen komma att framföras som ett bra alternativ till att uppnå en integrerad IT-infrastruktur.</p>
4
Hübner, Uwe, and Thomas Müller. "Elemente einer IT-Infrastruktur mit verbessertem Manipulationswiderstand." Universitätsbibliothek Chemnitz, 2003. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:swb:ch1-200301436.
Full textAbstract:
Unterlagen eines Vortrags im Rahmen des 3. Arbeitstreffens der GWiN-Kommission des ZKI.
Es werden ausgewählte Elemente der IT-Infrastrutur im Campusnetz der TU Chemnitz vorgestellt. Im Vordergrund stehen dabei Technologien und organisatorische Regelungen zum sicheren Betrieb von Endgeräten und Komponenten der IT-Infrastruktur.
5
Jönsson-Brydsten, Monika. "IT i boendet : - en infrastruktur för vardagslivet." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8386.
Full textAbstract:
The purpose of this thesis is to analyse the conditions of designing a technical solution (ICT) to assist everyday life in the home, in four objectives. First, to identify and analyse the everyday practice in terms of home-related values and activities. Second, to analyse a model for a technical and organizational developed ICT-solution in a local community. Third, to analyse the opportunities and dilemmas of ICT as a support system for everyday life, and fourth, to discuss how actors in society can interact with households in making daily life work The method of the thesis takes support in a so-called interactive research and aims to fulfill both the scientific quality criteria as well as requirements of relevancy for the practice. The thesis outlines a theoretical understanding of the individual construction of the home, based on everyday practice taking place in the home and neighbourhood, in an expanding residential landscape. The empirical parts of the thesis derive from two studies. The Husum study examines issues such as what a home is represented by, and what can be said to constitute a good home. The Vällingby study is analysing a model of a technical and organized ICT-solution in an experiment-house in a suburb to Stockholm. In this thesis ICT reinforces the home as a hub for everyday life. Households increase their flexibility and accessibility, support the relationship between people and strengthen the influence and a local foundation. ICT also creates new roles for actors in local society and evens out the landscape of everyday life.
6
Diernhofer, Norbert. "IT-Dienstmodellierung Modellierung von Beziehungen und Abhängigkeiten zwischen Geschäftsprozessmodellen, Softwarekomponenten und der IT-Infrastruktur /." [S.l.] : [s.n.], 2007. http://mediatum2.ub.tum.de/doc/620622/document.pdf.
Full text
7
Fülle, Ruprecht. "Jahresbericht 1999/2000 Abteilung Kommunikation und Datenverarbeitung, FZR-324." Forschungszentrum Dresden, 2010. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:d120-qucosa-29572.
Full text
8
Fülle, Ruprecht. "Jahresbericht 1999/2000 Abteilung Kommunikation und Datenverarbeitung, FZR-324." Forschungszentrum Rossendorf, 2001. https://hzdr.qucosa.de/id/qucosa%3A21784.
Full text
9
Langner, Torsten. "IT-Infrastrukturmanagement bei Banken und Versicherungen : ein modellbasierter Ansatz zur Lösung komplexitätsbedingter Entscheidungsprobleme des Architekturmanagements im Bereich der IT-Infrastruktur /." Saarbrücken : VDM-Verlag Dr. Müller, 2008. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=016713504&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.
Full textAbstract:
Zugl.: Stuttgart, Universiẗat, Diss., 2007 u.d.T.: Langner, Torsten: Ein modellbasierter Ansatz zur Lösung komplexitätsbedingter Entscheidungsprobleme in der Infrastrukturarchitektur der Finanzdienstleistungsinformatik.
10
Langner, Torsten. "IT-Infrastrukturmanagement bei Banken und Versicherungen ein modellbasierter Ansatz zur Lösung komplexitätsbedingter Entscheidungsprobleme des Architekturmanagements im Bereich der IT-Infrastruktur." Saarbrücken VDM Verlag Dr. Müller, 2007. http://d-nb.info/988971666/04.
Full textAbstract:
Zugl.: Stuttgart, Univ., Diss., 2007: Langner, Torsten: Ein modellbasierter Ansatz zur Lösung komplexitätsbedingter Entscheidungsprobleme in der Infrastrukturarchitektur der Finanzdienstleistungsinformatik<br>Hergestellt on demand
11
Fiske, Max, and Michael Eklund. "IT-stödet vid Uppsala universitet : En fallstudie vid institutioner tillhörande samhällsvetenskapliga fakulteten." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-202183.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att kartlägga och utvärdera IT-stödet inom institutioner tillhörande den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet. En fallstudie har genomförts som resulterat i en verksamhetsdiagnos som utgör en summativ utvärdering av IT-stödet för grundutbildningen. I denna utvärdering beskrivs problem och styrkor med IT stödet ur ett verksamhetsperspektiv. Studien visar att IT-stödet (e-infrastrukturen) på lokal nivå inom Uppsala universitet är komplex, problematisk och att den har en skiftande kvalitet. Undersökta institutioner har olika behov och krav på IT-stöd. Det finns också skillnader i de olika verksamheternas arbetsmetoder, uppbyggnad av kurser, budgetering och administrativa sysslor, vilket gör att vissa institutioner har mer problem med IT stödet än andra. Resultatet och de rekommendationer som ges i uppsatsen kan ses som en input i den strategiska planeringen för IT-stödet vid Uppsala universitet. Ur ett generellt perspektiv visar den djupa fallstudien på problem som finns i många organisationer när det gäller e-infrastrukturens och verksamhetens ömsesidiga anpassning till varandra. Studien visar på ett detaljerat sätt hur generella problem med e-infrastrukturer inom organisationer som beskrivs i litteraturen i form av att systemen är isolerade öar, redundans och dubbelinmatning av information leder till problem i verksamheten.<br>The purpose of this study is to describe and review the IT systems that are currently in use within the Faculty of Social Sciences at Uppsala University. A case study has been conducted resulting in an operation diagnosis of the current situation and a summative evaluation of the IT systems available to undergraduate studies within the faculties. In this evaluation the strengths and weaknesses of the IT support are assessed in relation to the business processes of the faculties. The case study shows that e-infrastructure at a local level within Uppsala University is complex, problematical and of varying quality. The institutions investigated have differing needs and demands of IT-support. Work methods vary from institution to institution particularly in the structure, budgeting and administration of courses and this variation means that some institutions manage their IT-support better than others. The results and recommendations presented in this study can be seen as a contribution to the strategic planning of IT-support in the university. From a wider perspective the detailed case study illuminates problems that exist in many organizations where e-infrastructure and administration need constantly to adapt to each other. The study confirms in a detailed manner that organizations that have segregated e-infrastructure systems, often described in literature as isolated islands, are prone to both redundant and duplicate inputting of information resulting in administrative problems in the running of the organization.
12
Gustavsson, Stig. "IT i lokalsamhället : konsumentmakt eller operatörsdominans." Licentiate thesis, KTH, Arkitektur, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-93971.
Full textAbstract:
Abstract Syftet med detta arbete var att studera villkoren för att stärka konsumenten s, den enskilde medborgarens, den boendes inflytande gentemot de kommersiella IT-aktörerna i samband med bredbandsutbyggnad i svenska kommuner. Det har varit konsumentnyttan vid utbyggnad av bredbandsnäten i svenska lokalsamhällen som har varit förem ålet för den föreliggande studien. Utbyggnaden av en IT-infrastruktur påverkar samhällsutvecklingen och därmed också samhällsplaneringen. En övergripande frågeställning var hur kommuner och bostadsföretag medverkar i konsumenternas värdeskapande processer i samband med etableringen av en IT - stödd servi ceinfrastruktur i lokalsamhället. En organiseringsmodell utvecklades och prövades. Operatörsoberoende och konsumentinflytande är viktiga faktorer för att bedöma konsumentens valmöjligheter i det serviceutbud som oftast är tillgängligt, huvudsakligen på teleoperatörernas villkor. En analysmodell för detta togs fram och dess kategorier utgjorde grunden för utformning av frågor i samband med en större enkät och uppföljande intervjuer med företrädare för kommuner och kommunägda bostadsbolag. Organiseringsmodellen , också kallad idealmodellen, utgjorde en grund för en analysmodell. Analysmodellen utgjorde underlag för fallstudierna och avsåg att analysera bredbandsnätens operatörsoberoende/öppenhet (grad av konkurrens) och konsumentens inflytande vid användning av nätet . Sammansättning av tjänsteutbudet, konsumenten s företrädare för bredbandsfrågorna och slag av tjänster på nätet var andra parametrar. Slutligen var också eventuella effekter i lokalsamhället en viktig fråga för studien. Studien ger en en blandad bild av utvecklingen under den tid den genomfördes. Bostadsföretagen visade ett uttalat intresse att för hyresgästernas räkning utforma IT - systemen i fastigheterna för de boendes trygghet, säkerhet, komfort och energihushållning . De underlättade också ofta byte av operatörer. Något längre gående intresse hos bostadsföretagen eller deras ägare kommunerna att utnyttja den nya infrastrukturen till att stärka det lokala samhällets funktioner och stärka medborgarnas/de boendes inflytande över erbjudna tjänster (utöver mer än en internetoperatör) kunde dock inte identifieras. Tjänster, även kommunala tjänster som utvecklas har i praktiken alltid en utgångspunkt i ett producentintresse. Idealmodellen, i den mening som var utgångspunkt för studien, blev inte realiserad någonstans. I idealmodellen har ett lokalt nät (ett slags intranet) en viktig funktion genom att skapa möjlighet till delaktighet och kommunikation mellan lokala aktörer. En mötesplats borde kunna skapas för lokala aktiviteter. Samhällsengagemanget (politiken) borde vara det som drev detta men saknas uppenbarligen. Även kommersiella drivkrafter saknas. Frågan förblir olöst. Kan det möjligen vara så att de värden ett lokalsamhälle av tradition ger åt sina medborgare inte längre är efterfrågade? Skapar IT -samhället i stället helt nya nätverk som är oberoende av lokalsamhället och hur det fungerar? Intresset för det lokala minskar och ingen samlande struktur synes existera som – med IT som hjälpmed el – vill knyta människorna samman i den lokala kontexten. Nya utmanande forskningsfrågor skymtar.<br><p>QC 20120508</p>
13
Rosén, Fredrik. "Säkerställning av kommunal bredbandsutbyggnad." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-168913.
Full text
14
AKHTER, TASMIAH, and TOBIAS ÅKERLIND. "Agile IT Infrastructure Transformation : A Case Study of a Nordic Incumbent Telco." Thesis, KTH, Industriell ekonomi och organisation (Inst.), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-236041.
Full textAbstract:
In a growing digital economy, where demands for network services and competition from various communication-over-the-network service providers intensify, telecommunication companies need to keep up in an ever-changing environment. As there is a need to reduce time-to-market for new network services, agility becomes restrained by having to operate within large legacy IT infrastructure environments. While agile methodologies in modern time have attained recognition in the field of software development for the way they help to manage changing customer demands and deliver early value incontinuous increments, it is yet uncertain how agile methodologies can best be adopted for IT infrastructure deliveries to achieve the same purpose. Hence, this study explores how legacy IT infrastructure can be transformed in an agile way into modernized infrastructure landscapes supporting the business with fast enough development, release and deployment of new network services in demand. More precisely, the study investigates how larger IT infrastructure transformation projects can be executed by the help of agile practices. In order to investigate this, the study carries out a case study at Telia Company, a large Nordic incumbent telecommunications company possessing a big legacy of IT infrastructure. The study conducts internal interviews with Telia employees as well as external interviews with agile experts. Also, benchmarking is conducted with a well-established Swedish bank to better understand the challenges and how agile practices can best be applied.The study concludes that agile practices influenced by agile frameworks Scrum and Kanban can advantageously be applied at team level for more agile execution. However, the surrounding organizational business landscape greatly sets the limits for agile deliveries, due to dependencies on cooperation from the business side in the execution phase and the need to be aligned with business needs and stakeholder requirements. Further, the study also shows that the application of agile practices at team level in combination with a close dialogue with stakeholders and a scaled agile approach requiring investing in automation, is the key for more agile infrastructure deliveries. In this way, aligned end-to-end delivery processescan be better developed and infrastructure needs better understood and implemented at the right time. As a contribution, the study proposes a model with inspiration from agile frameworks Scrum, Kanban and SAFe, for how this may work in practice.<br>I en växande digital ekonomi, kännetecknad av intensifierad efterfrågan på nätverkstjänster och konkurrens från diverse aktörer som erbjuder kommunikationstjänster över nätverket, behöver telekommunikationsföretag hålla uppe takten i den snabbföränderliga omgivningen. Samtidigt som det finns behov av att minska tid till marknad för nätverkstjänster, blir snabbheten återhållsam på grund av att man måste jobba i miljöer med stora IT infrastrukturs-arv. Agila metoder har i modern tid blivit erkända inom mjukvaruutveckling för hur de hjälper att hantera föränderliga kundbehov och kontinuerligt leverera tidigt värde inkrementellt. Dock råder det fortfarande ovisshet kring hur agila metoder kan tillämpas bäst inom IT infrastrukturs-leveranser för att uppnå samma ändamål. Följaktligen utforskar denna studie hur IT infrastrukturs-arv agilt kan bli transformerade till moderniserade infrastrukturs-landskap som stödjer verksamheten med tillräckligtsnabb utveckling, lansering och spridning av efterfrågade nätverkstjänster. Mer exakt undersökerstudien hur större IT infrastrukturs-projekt kan bli genomförda med hjälp av agila arbetssätt efter en initial projektplanering. För att undersöka detta genomförs en fallstudie på Telia Company, som är ett etablerat nordiskt telekommunikationsföretag och som har ett stort arv av IT-infrastruktur. Studien inkluderar interna intervjuer med Telia anställda såväl som externa intervjuer med agila experter. Även en benchmarkundersökning med en väletablerad svensk bank utförs för att bättre förstå utmaningarna och hur agila arbetssätt kan bli tillämpade på bästa sätt. Studien drar slutsatsen att agila arbetssätt med influens av de agila ramverken Scrum och Kanbanmed fördel kan bli tillämpade på team-nivå för mer agila verkställanden. Dock begränsas agila leveranser till stor del av det omgivande verksamhetslandskapet. Detta på grund av beroenden av samarbeten från verksamheten i olika utförande-moment och behovet av att vara sammanvävd med verksamhetsbehov och intressentkrav i leveranserna. Sammanfattningsvis menar studien att tillämpningen av agila arbetssätt på team-nivå i kombination med en nära dialog med intressenter samt ett initiativ för att skala agilt, är nyckeln för mer agila infrastrukturs-leveranser. För att uppnå detta, krävs även investering inom automation. På så vis kan end-to-end-strukturerade leveransprocesser bli bättre utvecklade och infrastrukturs-behov bättre förstådda och implementerade i rätt tid. Som ett bidrag föreslår studien en modell för hur detta kan fungera i praktiken, med inspiration från de agila ramverken Scrum, Kanban och SAFe.
15
Neergaard-Möller, Annette, Margaretha Nilsson, and Carita Johansson. "Att bygga ett stabilt IS : Vilka är framgångsfaktorerna?" Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2416.
Full textAbstract:
<p>Strategier för informationsförsörjning inom organisationer är en viktig stödjande kompo-nent tillsammans med andra strategier som rör verksamheten. För en optimal informa-tionsförsörjning krävs strategisk samsyn från alla delar i verksamheten, ett gott ledarskap och goda förutsättningar för medarbetarna.</p><p>Vi har genomfört uppsatsarbetet med utgångspunkt i tre olika perspektiv; lednings-, pro-cess- och användarperspektiv, vilka tillsammans är betydelsefulla för informationsförsörj-ningen i en organisation.</p><p>Forskningsfrågornas inriktning har rört sig kring informationssystemens betydelse inom en verksamhet och syftet med arbetet har varit:</p><p>• Att finna framgångsfaktorer och deras driv- och motkrafter för fullgod informa-tionsförsörjning genom att undersöka hur systemen för informationsförsörjning i ett företag strategiskt ansluter till företagets övergripande mål, är integrerade med varandra och processerna samt är ett verktyg för effektivt utnyttjande av användarna.</p><p>Metoden i uppsatsen grundas i systemsynsättet, som anger att summan av delarna är mer än delarna för sig – en synergi uppträder. När vi översatt detta till informationsförsörjning inom en organisation visas bilden av att ju fler system som är integrerade och ju fler funk-tioner som samverkar, desto större blir effektiviteten i informationsförsörjningen. Under-sökningens empiri hämtas ur intervjuer, genomgång av verksamhetsdokument samt en en-kätundersökning.</p><p>Vår undersökning identifierar en rad framgångsfaktorer – indikatorer – som brutits ner och beskrivits som driv- respektive motkrafter, som ger olika effekter inom organisationer. I ljuset av dessa indikatorer har vi funnit att det inom vårt studieobjekt, Företaget, finns förbättringsmöjligheter genom att verksamhetsledningen i högre grad fokuserar på IS/IT-frågor i organisationen. Det finns ett behov av att implementera IS-strategi och forma tydlig IS/IT-arkitektur och IT-infrastruktur inom Företaget, liksom en kvalitetssäkring av informationshanteringen inom verksamheten. De bärande informationssystemen – affärssystemet SAP och ledningssystemet QLM - inom verksamheten kräver en mer långtgående integrering mellan varandra och andra system för informationsförsörjning. Slutligen bör systemanvändarnas förutsättningar genom utbildning och support förbättras.</p><p>Undersökningen har dels resulterat i identifiering av systemanvändaren som en reglerande dimension inom en verksamhets informationsförsörjning, dels en vägledande analysmodell. Denna analysmodell bygger på de indikatorer med driv- och motkrafter som identifierats inom undersökningens teoretiska och empiriska bidrag. Den utarbetade analysmodellen kan användas som grund för framtida forskning som rör informationslogistik i organisationer.</p>
16
Littmark, Magnus. "Bredband till alla : en teknikinventering." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-635.
Full textAbstract:
<p>Sveriges regering lade den 28 mars 2000 sin proposition 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla. En av propositionens huvudinriktningar är att alla företag och hushåll skall kunna ha möjlighet att ansluta till ett rikstäckande datanät med bredbandskapacitet.</p><p>Regeringen är medveten om att glesbygdsområden och landsorten, dvs områden utanför själva kommunernas stadskärnor, är eftersatta vad gäller tekniktillgänglighet, men specificerar inte hur och med vilken teknik dessa områden skall ”vävas” in i nätverket.</p><p>Detta arbete beskriver de övergripande tekniker som finns idag och som är under utveckling, varvid två huvudgrupper kan urskiljas; trådburen respektive trådlös kommunikation. Inom dessa huvudgrupper finns ett antal olika tekniker som beroende på bl a standarder, kapacitetskrav, avstånd och antal anslutna användare kan användas i olika sammanhang.</p><p>Arbetets slutsatser är att det inte finns någon generell lösning på problemet med att ansluta en kommuns ytterområden till stadsnätet, utan varje situation är unik och får bedömas var för sig. Därmed presenteras ett förslag till stöd vid beslutet att välja teknik.</p>
17
Erlandsson, Karin, and Ellinor Hällsén. "Digitala verktyg i svenskundervisningen : Möjligheter och begränsningar ur ett lärarperspektiv." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19622.
Full textAbstract:
I detta examensarbete undersöks hur pedagoger i grundskolans tidigare år talar om digitala verktygs möjligheter och begränsningar i svenskundervisningen. Med bakgrund i tidigare forskning har vi valt att fokusera på pedagogers förhållningssätt till användandet av digitala verktyg i ämnet. Syftet har varit att få förståelse och ökade insikter om vad som är avgörande för användandet. För att göra studien möjlig har vi valt att utgå från en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade fokusgrupper. Vi samlade in material från två fokusgrupper inom samma kommun, med sammanlagt åtta lärare som är verksamma inom grundskolans tidigare år. Utifrån en innehållsanalys har vi tematiserat och kategoriserat materialet för att finna mönster i hur pedagoger talar om våra frågeställningar. I efterföljande diskussion har vi utifrån tidigare forskning och ett sociokulturellt perspektiv dragit slutsatser. Resultatet visar att lärares enskilda intresse och kunskap är avgörande för hur digitala verktyg används i undervisningen. Deras förhållningssätt är därmed viktigt att belysa. Till fortsatta studier skulle det vara intressant att undersöka hur lärares förhållningssätt skiljer sig åt i olika kommuner.
18
Shaker, Shwan Najmadin. "Hållbart samhällsbyggande : En studie av hur digital infrastruktur kan bidra till hållbar samhällsutveckling." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13620.
Full textAbstract:
För att uppnå ett långsiktigt hållbart samhälle krävs ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling. Ett sätt att uppnå hållbarhet är genom digitalisering, men detta förutsätter att det finns robust och framtidssäker infrastruktur. Detta examensarbete syftar till att bidra med ökad kunskap om de möjligheter som kan skapas med hjälp av höghastighetsbredband genom fiber, samt att påvisa hur fiberutbyggnaden kan bidra till en hållbar utveckling. Genom att besvara de tre frågeställningarna ”Vilka möjligheter skapar höghastighetsbredband genom fiber?”, ”Vilka utmaningar finns för fiberutbyggnaden?” och ”Hur ska Sveriges kommuner arbeta för att underlätta fiberutbyggnaden och bidra till ett hållbart samhällsbyggande?” är målet att utreda olika lösningar för att uppnå hållbar samhällsplanering och samhällsbyggande genom digitalisering. De metoder som har valts för att framställa denna rapport är litteraturstudier, intervjuer, mailkontakt och möten med ett antal olika personer med olika positioner och roller inom offentlig sektor. Största delen av rapportens innehåll baseras på litteraturstudier från Sverige. Andra metoder som har tillämpats kompletterar litteraturstudien. Resultaten visade att höghastighetsbredband skapar nya möjligheter och bättre förutsättningar för vård och omsorg, utbildning, ökad tillväxt, minskad klimatpåverkan samt ekonomiska besparingar för privatpersoner och näringsverksamhet. Av resultaten framkom även att det finns ett antal faktorer som kan hindra utvecklingen av en effektiv utbyggnad av höghastighetsbredband. En utmaning är att skapa gemensam och enhetlig tillståndsprocess för marktillträde i Sveriges olika kommuner med olika geografiska skillnader och olika förutsättningar. En annan utmaning är att det saknas tillräcklig samverkan och samordning mellan olika offentliga myndigheter. Ökad samordning mellan olika interna funktioner, samt i vilken grad offentliga myndigheter samplanerar infrastrukturarbeten är viktiga delar för att lösa dessa utmaningar. Vidare är implementering av digitala system för hantering av kommunala tillståndsprocesser en effektiv lösning för att främja en hållbar samhällsutveckling. Slutsatsen av arbetet är att dagens och framtidens samhälle är beroende av välfungerande IT-infrastruktur. Det finns många hinder och utmaningar på vägen som måste lösas innan en hållbar samhällsutveckling kan uppnås. Med rätt planering, strategiskt arbete och helhetstänk kan dessa utmaningar omvandlas till helt nya möjligheter.<br>In order to achieve a long-term sustainable society, it requires ecological, economic and socially sustainable development. One way of achieving sustainability is through digitization, but this requires robust and future-proof infrastructure. This thesis aims to contribute to increased knowledge about the possibilities that can be created by using high-speed broadband through the fiber, as well as demonstrating how the development of fiber can contribute to sustainable development. By answering the three research questions "What opportunities create high-speed bandwidth through fiber?", "What challenges are there for fiber expansion?" and "How will Sweden's municipalities work to facilitate the fiber expansion and contribute to sustainable community building?" the goal is to investigate different solutions for achieving sustainable social planning and community building through digitization. The methods chosen to meet the objectives are literature studies, interviews, mail contacts and meetings with a number of different people with different positions and roles in the public sector. The majority of this report's content is based on literature studies from Sweden. Other methods that have been applied complement the literature study. The results showed that high-speed broadband creates new opportunities and better conditions for care and education, increased growth, reduced climate impact and economic savings for individuals and business. The results also revealed that there are a number of factors that could hinder the development of an efficient expansion of high-speed broadband. One challenge is to create a common and unified permission process for land access in Sweden's different municipalities, with different geographic differences and different conditions. Another challenge is that there are insufficient cooperation and coordination between different public authorities. By increasing coordination between various internal functions, as well as the extent to which public authorities jointly plan the infrastructure work is key components in addressing these challenges. Furthermore, implementation of digital systems for managing municipal permission processes is an effective solution for promoting sustainable social development. The conclusion of this thesis is that today's and tomorrow's society is dependent on well-functioning IT-infrastructure. There are many obstacles and challenges that must be solved before sustainable development can be achieved. With proper planning, strategic work, and a holistic thinking these challenges can be transformed into new possibilities.
19
Beyer, Alexander A. [Verfasser], and Hans-Ulrich [Akademischer Betreuer] Prokosch. "Vergleich der Prozessabläufe in Krankenversorgung, Registerdokumentation und Klinischer Forschung als Basis der Konzeption einer Single-Source IT-Infrastruktur / Alexander A. Beyer. Gutachter: Hans-Ulrich Prokosch." Erlangen : Friedrich-Alexander-Universität Erlangen-Nürnberg (FAU), 2013. http://d-nb.info/1075475139/34.
Full text
20
Honée, Caspar. "Environmental Performance of the Försäkringskassan IT Infrastructure : A Green-IT case study for the Swedish Social Insurance Agency." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-20003.
Full textAbstract:
This Green IT case study commissioned by Försäkringskassan (FK), the Swedish National Social Insurance Agency, quantifies the environmental performance of the IT infrastructure (IT-IS) in use during 2010 in a lifecycle perspective. Adopting a system view in Green IT analysis can mitigate risks of problem shifts. IT-IS concerns the equipment that enables office automation and external web application services. The size of the FK IT-IS is in the order of 300 branch offices with 14000 pc’s, 2100 printers and a 1 MW data centre hosting 1200 servers, 5 Petabyte of central data storage and serving about 80 key business applications. The carbon footprint of the FK IT-IS in 2010 accounts to 6.5 kiloton CO2-equivalents. The total environmental impact is calculated across 18 themes and expressed as a single indicator eco score amounting to 822.000 ReCiPe points. The contribution of capital goods is large with 44% of the carbon footprint and 47% of the eco score linked to emissions embedded in material equipment. The environmental effects from distributed IT deployed at local office sites, dominate at two thirds of the total FK IT-IS impacts. Important drivers in the local office sites category are the relatively short economic life span of pc equipment and the significant volume of paper consumed in printing activities. Within the data centre category, operational processes dominate the environmental impacts and are linked to intensive power use. In comparison to industry benchmark scores, the data centre infrastructure energy efficiency (DCiE) is relatively low at 57%, or 59% when credited for waste heat utilisation. Airflow containment measures in computer rooms are identified for efficiency improvement. Enhanced airflow controls also act as a prerequisite to better leverage opportunities for free cooling present at the location in northern Europe. With regards to the data centre hosted IT, environmental impacts linked to storage services dominate and remarkably exceed those of servers.<br>Denna fallstudie inom Grön IT på uppdrag av Försäkringskassan (FK) kvantifierar IT-infrastrukturens (IT-IS) miljöprestanda i ett livscykelperspektiv under 2010. Att införa ett systemperspektiv inom Grön IT analys kan lindra riskerna av problemväxling. IT-IS avser utrustning som möjliggör kontorsautomatisering och externa webbapplikationer. FK IT-IS omfattar 300 kontor med 14,000 datorer, 2,100 skrivare och ett 1 MW datacenter med 1,200 servrar, 5 Petabyte central datalagring och 80 huvudsakliga applikationer. Koldioxidavtrycket av det totala FK IT-IS utgör 6,5 kiloton CO2-ekvivalenter för 2010 . Den totala miljöpåverkan är beräknad över 18 miljöteman och anger som en enda indikator ekobetyget på 822,000 ReCiPe poäng . Kapitalvaror bidrar stort, med hela 44% av koldioxidutsläppen och 47% av ekobetyget kan härledas till inbäddade utsläpp i material utrustning. Miljöeffekterna av de lokala kontorens IT dominerar med två tredjedelar av den totala FK IT-IS miljöpåverkan. Viktiga faktorer i kategorin lokala kontor är kapitalvarornas relativt korta ekonomiska livslängd samt de betydande volymer av skrivarpapper som används. Inom datacenterkategorin domineras miljöpåverkan av de operativa processerna som är kopplade till intensiv el förbrukning. I jämförelse med branschstandarden är energieffektiviteten av datacentrets infrastruktur (DCiE) relativt låg, med 57%, alternativt 59% när användandet av spillvärme inräknas. Luftflöde inneslutningsåtgärder i datorsalar identifieras för effektivisering. Förbättrad luftflödesinneslutning i datahallarna är identifierad som en energieffektivisering. Den förbättrade luftflödeskontrollen är också ett krav för att bättre kunna utnyttja möjligheterna för fri kyla som finns i Norra Europa. Med avseende på datacentrets IT, domineras miljökonsekvenserna kopplade till lagringstjänster och överstiger anmärkningsvärt effekterna från servrarna.<br>Miljöutredning Grön IT på Försäkringskassan - examensarbeten
21
Grunewald. "Mitteilungen des URZ 1/2001." Universitätsbibliothek Chemnitz, 2001. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:ch1-200100142.
Full text
22
Technische, Universität Chemnitz Universitätsrechenzentrum. "Technologieband: zentrale IT-Dienste an der TU Chemnitz ; Geschäftsjahre 2016/2017." Universitätsverlag Chemnitz, 2018. https://monarch.qucosa.de/id/qucosa%3A20856.
Full textAbstract:
Der Technologieband des Universitätsrechenzentrums der TU Chemnitz fasst die Schwerpunkte und Projekte der Geschäftsjahre 2016 und 2017 zusammen und stellt das Diensteangebot des Rechenzentrums näher vor.
23
Eriksson, Oskar, and Jerry Larsson. "Nya angreppssätt vid införande av molnbaserade IT-tjänster." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-70085.
Full textAbstract:
Utvecklingen inom IT har traditionellt varit snabb, så har det även varit när fenomenet molnbaserade tjänster växt fram. De molnbaserade IT-tjänsterna har under kort tid gått från att det har spekulerats om deras användning till att nu vara på allas läppar och något som börjar införas i många verksamheter. Tjänsteleverantörer vill vara snabba in på marknaden och sälja molnbaserade lösningar samtidigt som verksamheter är intresserade av att få ta del av dessa lösningar. En skillnad med de molnbaserade IT-tjänsterna är att de baserar sig på en helt ny distributionsmodell för IT. Skillnaden ligger i att det är tjänsteleverantören som ansvarar för hela IT-systemets livscykel och kunden endast betalar baserat på verkligt nyttjande av tjänsten. Samtidigt kan kapaciteten skalas baserat efter kundens aktuella behov. I samband med de nya förutsättningarna så har vi i denna uppsats haft fokus på att utreda om det krävs några nya angreppssätt vid införande av molnbaserade IT-tjänster. Studien har sin grund i de särskiljande drag de molnbaserade IT-tjänsterna har i kontrast till de traditionella IT-tjänsterna. För att uppnå studiens syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metodik som har sin fokus på ett mer tolkande perspektiv. Insamling av datamaterial till den empiriska delen av uppsatsen har vi gjort via intervjuer av personer med erfarenhet från både de traditionella och molnbaserade IT-tjänsterna. I denna uppsats finner vi nya utmaningar som inte tidigare varit aktuella i samma utsträckning vid införande av de mer traditionella IT-tjänsterna. Vi finner bland annat att det blir mindre möjligt att utföra anpassningar i de molnbaserade IT-tjänsterna, samt nya risker i samband med att garantera säkerheten för informationshantering. Till detta finner vi en rådande situation med många nyetablerade leverantörer på marknaden som alla har olika lösningar för hantering av säkerhet, servicenivåer och gränssnitt för utbyte av information mellan applikationer. Till de kartlagda utmaningarna presenterar vi en rad nya angreppssätt som vi anser är viktiga för att hantera den förändrade bilden, samt för att ge ett adapterat fokus vid ett införande av molnbaserade IT-tjänster. Vi kommer fram till att förstudien blir mer viktig vid ett införande och har stor betydelse för valet av molnbaserad IT-tjänst. Förstudien behöver fokusera på att värdera leverantörernas tjänsteutbud, trovärdighet samt den molnbaserade IT-tjänsten som sådan. För att kunna garntera säker informationshantering blir det viktigt att klassificera verksamhetsinformation och att modellera kommunikationsvägarna för den verksamhetsinformation som hanteras av olika applikationerna.
24
Riedel, W., and H. Trapp. "Mitteilungen des URZ 1/2007." Universitätsbibliothek Chemnitz, 2007. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:swb:ch1-200700440.
Full text
25
Clauß, Matthias, Frank Richter, Wolfgang Riedel, et al. "Mitteilungen des URZ 1/2011." Universitätsbibliothek Chemnitz, 2011. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:ch1-qucosa-65615.
Full text
26
Riedel, Wolfgang, and Frank Richter. "Mitteilungen des URZ 1/2008." Universitätsbibliothek Chemnitz, 2008. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:ch1-200800248.
Full text
27
Technische, Universität Chemnitz Universitätsrechenzentrum. "Technologieband: zentrale IT-Dienste an der TU Chemnitz ; Geschäftsjahre." Universitätsverlag Chemnitz, 2016. https://monarch.qucosa.de/id/qucosa%3A20432.
Full text
28
Riedel, Wolfgang. "Mitteilungen des URZ 1/2009." Universitätsbibliothek Chemnitz, 2009. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:ch1-200900587.
Full text
29
Müller, Riedel, and Ziegler. "Mitteilungen des URZ 1/2005." Universitätsbibliothek Chemnitz, 2005. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:swb:ch1-200500226.
Full text
30
Dippmann, D., F. Richter, and W. Riedel. "Mitteilungen des URZ 1/2006." Universitätsbibliothek Chemnitz, 2006. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:swb:ch1-200600748.
Full text
31
Heyer, Gerhard, Thomas Eckart, and Dirk Goldhahn. "Was sind IT-basierte Forschungsinfrastrukturen für die Geistes- und Sozialwissenschaften und wie können sie genutzt werden?" De Gruyter, 2015. https://ul.qucosa.de/id/qucosa%3A21392.
Full textAbstract:
Forschungsinfrastrukturen werden in Zukunft für die Geistes- und Sozialwissenschaften eine ähnliche Bedeutung einnehmen, wie dies bereits in den Naturwissenschaften der Fall ist. Am Beispiel von CLARIN wird die technische Umsetzung eines Infrastrukturprojektes sowie die Interaktion mit der Nutzercommunity vermittelt. Für einen konkreten Anwendungsfall wird dargestellt, wie diese Infrastruktur fachwissenschaftliche Arbeit unterstützt. Dabei werden verteilte Daten und Werkzeuge genutzt, um Ressourcen zu finden, aufzubereiten, zu analysieren und die Ergebnisse zu visualisieren.
32
JERNBECK, THERESE. "Implementing an Address System in Uganda : How will it Affect Commerce?" Thesis, KTH, Industriell ekonomi och organisation (Inst.), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-237526.
Full textAbstract:
Uganda is a low-income country in eastern Africa which has experienced social and economic improvements since the mobile phone was launched (Deloitte, GSMA, and Cisco, 2012). The positive attitude towards mobile solutions contributes to the country´s growth in the international world, even if some circumstances are blocking the full potentials (African Development Bank, 2014). Current research regarding Uganda´s need for an address system is lacking. Based on six (6) interviews with people who have worked with business environments and infrastructure, this thesis examines how a mobile-based address system can enhance Uganda’s trading situation via improving time efficiency, opportunities, accessibilities, collaboration, and delivery. The formation of a physical address system has started in Kampala, the capital, but the results from this thesis further emphasize the importance of a national wide, all-compassing address system that reaches all citizens. The conclusion of this thesis shows how the standard of living, the business environment, the public sector, entrepreneurs, market entry, services, and commerce would benefit from the implementation of an address system in a sustainable way in Uganda. It occurs mainly through improved infrastructure, delivery system, navigation, service availability, and transportation. This has a potential to improve time and cost efficiency for daily activities.<br>Uganda är ett låginkomstland i östra Afrika där både ekonomisk och social utveckling har frodats sedan lanseringen av mobiltelefoni (Deloitte, GSMA, and Cisco, 2012). Att ugandier är positivt inställda till utvecklingen och användningen av mobilteknologi är väsentligt för att den internationella handeln ska kunna växa. I dagsläget finns olika faktorer som hindrar utveckling i landet (African Development Bank, 2014). Det saknas aktuell forskning gällande Ugandas behov av ett adressystem. Den här uppsatsen är baserad på intervjuer med 6 personer som har arbetat med affärsklimat och infrastruktur. Denna kvalitativa studie undersöker hur ett digitalt baserat adressystem kan bidra till en förbättrad handel för Uganda genom förbättrad tidseffektivitet, fler möjligheter, tillgänglighet, samarbete och leveranser. Lanseringen av fysiska adresser har börjat i huvudstaden, Kampala. Däremot tyder resultatet från den här uppsatsen på att ett nationellt etablerat, nåbart och flitigt använt adressystem skulle gynna Ugandas ekonomi. Slutsatsen är att levnadsstandard, affärsklimat, den offentliga sektorn, entreprenörskap, marknader, tjänster och handel skulle främjas på ett hållbart sätt av en rikstäckande implementering av ett adressystem. Det sker genom förbättrad infrastruktur, leveranssystem, navigationsmöjligheter samt tillgänglighet till tjänster och transport. Detta förväntas resultera i ökad tids- och kostnadseffektivitet för dagliga affärsaktiviteter.
33
Riedel, Wolfgang, and Thomas Schier. "Mitteilungen des URZ 1/2010." Universitätsbibliothek Chemnitz, 2010. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:ch1-201000087.
Full text
34
Starobinskaya, Irina. "Structural modelling of operational risk in financial institutions : application of Bayesian networks and balanced scorecards to IT infrastructure risk modelling /." Berlin : Pro Business, 2008. http://d-nb.info/991725328/04.
Full text
35
Gardefjord, Jonas, and Jonathan Norman. "Rwandas IKT-infrastruktur." Thesis, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-206891.
Full textAbstract:
Uppsatsen forskar i två länder som har gjort stora satsningar på IKT-infrastruktur och som har genomgått stor utveckling efter just dessa satsningar. Länderna vi valt att studera och jämföra är Singapore och Rwanda. Singapore som för 40 år sedan var ett utvecklingsland, men efter stora satsningar på IKT-infrastruktur under 70-talet, idag 2013 är ett av de ekonomiska starkaste länderna i världen med en hög konkurrenskraft . Vi har använt Singapore som jämförelse mot ett av dagslägets utvecklingsländer Rwanda. Rwanda drog år 2000 igång en plan vid namn Rwanda Vision 2020 som ska göra Rwanda till just ”Afrikas Singapore”. Rwanda Vision 2020 är en vision som innehåller liknande satsningar och strategier som Singapore använde sig av på 70-talet. Dessa satsningar och strategier har redan nu lett till stor ekonomisk utveckling i Rwanda. Syftet med uppsatsen är att hitta svar på vikten och betydelsen av att satsa på IKT-infrastruktur i ett utvecklingsland för att stärka landets ekonomiska position och konkurrenskraft. Uppsatsen består av en förklarande fallstudie som förklarar varför utveckling tar fart efter satsningar på IKT-infrastruktur samt förklarar IKT-infrastrukturens betydelse för landet som helhet. Resultatet av forskningen pekar på att det finns samband mellan utvecklingsländers framgångar i form av ekonomisk position och konkurrenskraft med dess satsningar på IKT-infrastruktur. Satsningar på IKT-infrastruktur öppnar samhället i form av att det bidrar till en högre grad av informationsutbyte mellan regering-invånare, invånare-invånare och regering-världen, vilket efter vår forskning har visat sig ha en stor betydelse för utvecklingsländers förmåga att skapa konkurrenskraft och stärka sin ekonomiska position.
36
Diernhofer, Norbert [Verfasser]. "IT-Dienstmodellierung : Modellierung von Beziehungen und Abhängigkeiten zwischen Geschäftsprozessmodellen, Softwarekomponenten und der IT-Infrastruktur / Norbert Diernhofer." 2007. http://d-nb.info/985333421/34.
Full text
37
"Technologieband: zentrale IT-Dienste an der TU Chemnitz ; Geschäftsjahre." Universitätsbibliothek Chemnitz, 2016. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:ch1-qucosa-200957.
Full text