Academic literature on the topic 'IT-inlärning'

Flera kommuner går in i stora projekt där det satsas på införskaffande av en dator per elev och pedagog inom skolor. Till grund för dessa satsningar finns många rapporter där det talas om hur positivt det är med datorer som arbetsverktyg i skolan. Dessa rapporter lyfter mycket lite eventuella negativa aspekter med datorer i skolan. Egen erfarenhet har dock sett att det finns distraherande faktorer vid datoranvändning som inte kan anses positiva för elevers lärande. I detta arbete identifieras, undersöks och analyseras delar som kan anses negativt förekommande vid datoranvändning i skolan.

Syftet med arbetet har varit att försöka ta reda på hur de som är omotiverade till IT skall kunna motiveras och vilka faktorer i en verksamhet som bidrar till att motivationen till IT sjunker. Arbetet har även undersökt om det kunde röra sig om en generationsfråga, det vill säga om de äldre är mindre benägna att ägna sig åt IT än de yngre.

Som metod användes fallstudie med intervjuer och dessa gjordes på två arbetsplatser inom Skövde kommun. De sex intervjuade visade sig alla vara motiverade till IT vilket var ett oväntat resultat. De resultat som kommit fram ur arbetet är att delaktighet är viktigt vid förändringar. Dessutom är uppmuntran och utbildning andra viktiga faktorer för att öka motivationen. Resultatet visar även att det som kan verka omotiverande med den nya IT tekniken är system som kraschar och en känsla av minskad kontroll över den snabba IT-utvecklingen.

I uppsatsen undersöks gymnasielärares relation till IT och lärande och hur deras synsätt befrämjar IT-inlärning. Undersökningar har under fler decennium i Sverige pekat på att datorer borde användas mer som ett pedagogiskt verktyg i skolan. Idag finns tekniken och det borde falla naturligt in i rutinerna att använda datorer. Mitt källmaterial och egna erfarenheter redovisar att ungdomarna redan har skaffat sig en IT-vana. Dessvärre stödjer inte lärsituationen IT-användningen ändå. Målet med detta arbete är att försöka förstå varför Internet som ett pedagogiskt verktyg inte har hittat en naturlig plats ännu i klassrummet.Resultatet av undersökningen som utförts visar att informationstekniken inte är en självklar del i undervisningen. Det är möjligt att påstå att det behövs bättre rutiner för att Internetanvändningen bättre ska kunna användas som ett pedagogiskt redskap i undervisningen. Utvecklingen handlar om att lärare och elever ska interagera mera i klassrummet. Eleverna är mer initierade än sina lärare i digitala verktyg. Men det räcker inte att vara tekniskt kunnig, för elevernas källkritiska granskning måste också utvecklas med hjälp av deras lärare.

This thesis deals with options about information technology in education, the starting pointbeing a project in progress, namely Ostindieprojektet. This is the first collaboration betweenDatatorget and Stadsmuséet in Göteborg. The research is built on a phenomenological approach.The "backbone" information is collected from qualitative interviews, conducted mainlyduring March-April 1995.The questions for the interviews deal with the opinions about the reasons with Ostindieprojektetand IT in education, what conditions required to complete Ostindieprojektet and the ITdevelopment, the availability of the material, how IT-use can affect education, possible qualitiesfor the student with IT-use and how IT-use can affect the role of the school-1ibrary as ateaching tool.Some key subjects examined in the thesis deals with governmental investigations, viewsabout pedagogic and knowledge, problem-based leaming, computer-based education and therole of the school-library. The research shows that the interviewers have the same opinionsas the above mentioned key subjects. In completing the thesis we hope we have created aforum for critical discussion.

Multimedia är ett hett omdebatterat ämne både i och utanför skolan. Vad är det bra för och hur kan man använda det i undervisningen? Den frågan kan man finna svaret på i detta arbete genom att läsa detta arbete.Vi ger bakgrundsmaterial i form av en kvantitativ attitydundersökning kring lärare och IT.Syftet med detta arbete är att bidra till skolutveckling genom att lyfta fram didaktiska metoder inom multimedial instruktionsmetodik. Vidare kommer vi att försöka få ett svar på hur de förhåller sig till att använda sig av multimediala hjälpmedel i sin undervisning.Undersökningens metod har varit kvalitativa intervjuer med 11 informanter. Dessa kommer både från högskola och gymnasieskola. Informanterna kommer från olika pedagogiska yrken så som högskoleadjunkt, yrkeslärare, lektor och kärnämneslärare.I våra teoretiska utgångspunkter klargörs diskursen för detta examensarbete. Under inlärning beskrivs olika utvecklingspsykologiska teorier. Där beskrivs bland annat multimedia principen och lärstilar .Ur resultatet framkommer att användning av multimedia ser olika ut och att instruktionsanvändandet stämmer överens med våra teoretiska utgångspunkter.Vidare diskuteras mer generella aspekter av multimedial inlärning samt hur undervisning kan organiseras och genomföras med olika presentationshjälpmedel. Genom att använda multimedia i undervisningen får man variation, som gynnar helhetsbilden kring olika lärstilar.Multimedial instruktionsmetodik handlar om hur och varför man kan och bör använda multimediala hjälpmedel för att förbättra undervisningen. Vi belyser teorier som understödjer ett multimedialt användande inom undervisning. Vår fallstudie undersöker lärares användning och ger lärande exempel på multimedial instruktionsmetodik. Under diskussionen framkommer fler intressanta lärande exempel. Här finns också hänvisningar till tänkbara multimediala inspirationskällor. En sammanställning för fortsatt forskning inom området finns att tillgå i form av en bilaga.Slutligen ges förslag till framtida forskning inom området för detta examensarbete.