Relevant bibliographies by topics / IT kommun

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Conference papers
  6. Reports

Academic literature on the topic 'IT kommun'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 8 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'IT kommun.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "IT kommun"

1

Myklebust, Ragnar Braastad. "Allmenninger, eiendomskritikk og «kommun-isme»." Agora 36, no. 03-04 (December 3, 2019): 328–49. http://dx.doi.org/10.18261/issn1500-1571-2019-03-04-19.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Rapp, Anna. "Organisering av föräldrasamverkan i ett ojämlikhetsperspektiv." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, no. 1 (May 7, 2020): 39–54. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i1.3577.

Full text
Abstract:
Föräldrars socioekonomiska bakgrund har stor betydelse för hur väl barn tillägnar sig sin skolgång.Ett av skolans uppdrag är att bidra till jämlik utbildning och att utjämna social ojämlikhet.Detta förväntas bland annat ske genom ett samarbete mellan skola och hem. I ett neoinstitutionelltperspektiv kan man betrakta skolor som organisationer som påverkas av normsystem i sinomgivning. På så vis kommer de normer som finns i skolornas upptagningsområde att påverkahur de organiserar sin verksamhet. Föräldrasamverkan är en av många företeelser som kräverden typen av organisering. Den här studien visar att skolor i hög grad påverkas av sin institutionellaomgivning när det handlar om samarbete mellan skola och hem. Det är stora skillnadermellan en utvald norsk och finsk kommun, men också mellan skolor belägna i utsatta områdenoch skolor i mer priviligierade områden. En generell trend mot kundorientering förstärker skillnadernai hur samverkan hanteras, speciellt den norska kontexten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Lunde, Torodd. "Skolans laborationer och traditionens makt." Venue 4, no. 3 (November 2, 2015): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15421.

Full text
Abstract:
Traditioner har makt över hur vi tänker. När vi nu enligt nya läroplanen Lgr11 ska börja genomföra laborationer i syftet att ge eleverna kunskaper om den naturvetenskapliga forskningsprocessen, finns stor sannolikhet att uppdraget påverkas av den laborationstradition som redan finns. Det visar en fallstudie där samtliga högstadielärare i NO-ämnen inom en kommun deltog. Därför behövs nya laborationer som gynnar det kritiska tänkandet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Bergnehr, Disa. "Föräldrastöd genom skolan - Diskursiva tillämpningar av nationell politik inom en svensk kommun." Nordic Studies in Education 35, no. 01 (March 27, 2015): 70–83. http://dx.doi.org/10.18261/issn1891-5949-2015-01-06.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Billemar, Christina, and Ibrahim Beganovic. "Så minskar vi gymnasieavhoppen." Venue 5, no. 1 (June 7, 2016): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1658.

Full text
Abstract:
En fjärdedel av de svenska gymnasieeleverna fullföljer inte sin gymnasieutbildning inom utsatt tid. Den stora andelen gymnasieavhopp är ett problem för såväl individerna som för samhället i stort. Ungdomar som inte fullföljer sin gymnasieutbildning har svårt att få varaktiga arbeten. De kan inte heller studera vidare och löper risk att hamna i utanförskap. Motala kommun arbetar nu med ett lovande samverkansprojekt som ska förhindra avhopp från skolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Adolfsson, Carl-Henrik, and Jan Håkansson. "Mötet mellan den statliga och kommunala kvalitetsstyrningen inom ramen för Samverkan för bästa skola." Pedagogisk forskning i Sverige 26, no. 1 (May 4, 2021): 15–41. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.01.02.

Full text
Abstract:
Inom ramen för det svenska decentraliserade skolsystemet har ansvaret för att bygga upp, utveckla och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i första hand varit en fråga för huvudmän och skolor att hantera. I ljuset av en ökad re-centralisering av skolan har uppbyggandet av olika kvalitetssystem för uppföljning och kontroll av skolornas resultat också kommit att utgöra ett viktigt sätt för huvudmannen att styra skolan på. I studien benämns detta i termer av kvalitetsstyrning. I och med Samverkan för bästa skola har dessa gränsdragningar mellan det lokala och det nationella kommit att utmanas. Studien bygger på intervjudata inhämtad på fyra skolor som deltar i Samverkan för bästa skola, från skolförvaltningen i samma kommun samt genom intervju med en representant från Skolverket. Utifrån begreppen löst kopplade system och organisatoriska rutiner studeras vad som karaktäriserar den nationella respektive den kommunala kvalitetsstyrningen samt vad som sker i mötet dem emellan på skolor som genomgår insatser inom ramen för Samverkan för bästa skola, samt med vilka konsekvenser. Resultatet av studien visar bland annat på att idéer och metoder om databaserad skolutveckling utgör viktiga legitimitetsgrunder för såväl den kommunala som den nationella kvalitetsstyrningen. Den nationella kvalitetsstyrningen via Samverkan för bästa skola är dock betydligt mer intensifierad och når längre in i skolornas organisation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Olofsson, Christer. "Reforms on a revolving stage. Organizational changes in local government (Reformer på vridscen. Organisationsförändringar i kommun och landsting)." Scandinavian Journal of Management 7, no. 4 (January 1991): 312–13. http://dx.doi.org/10.1016/0956-5221(91)90007-n.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Olsson, Maria, Elisabeth Lindgren Eneflo, and Gunilla Lindqvist. "Undervisning i förskolan – en företeelse i rörelse." Pedagogisk forskning i Sverige 25, no. 4 (December 16, 2020): 30–56. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.04.02.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att utveckla kunskap om hur förskollärare ger olika innebörder åt undervisning i förskolan. En forskningscirkel har genomförts under två år med femton förskollärare i en kommun. Cirkeln tog sin utgångspunkt i deltagarnas frågor om undervisning utifrån deras erfarenheter av den vardagliga förskolepraktiken. I analysen framträder undervisning som delvis överlappande didaktiska aspekter, där spänningar framträder avseende innehåll, former, genomförande och vem som kan initiera undervisning. Sammantaget framstår undervisning som en företeelse i rörelse där gränser för dess början och slut inte låter sig fixeras. Dock tycks undervisning utebli när förskollärarna inte anser sig kunna genomföra sina intentioner på grund av bristfälliga förutsättningar. I forskningscirkelns samtal stärker förskollärarna sina röster och formulerar sig vid ett flertal tillfällen som att undervisning i förskolan är något annat, eller mer än undervisning i skolan Resultatet kan förstås i termer av Billigs ideologiska dilemman såsom mellan förskollärarnas uttryckta strävanden efter att skapa sig ett eget tolkningsutrymme för vad undervisning kan innebära i mötet med barnen på den lokala förskolan visavi förskollärarnas intentioner att realisera nationella och i förväg formulerade läroplansmål. Resultatet diskuteras utifrån Abbotts teorier om professionellas behörighetsområde samt förskollärares tilldelade, och tagna ansvar utifrån begreppen professionellt ansvar respektive redovisningsskyldighet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Lundgren, Mats, Eva-Lena Embretsen, Ulf Nytell, and Stefan Weinholz. "Transformering av en masterplan till åtgärdsplaner i svenska skolor." Pedagogisk forskning i Sverige 26, no. 1 (May 4, 2021): 94–117. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.01.05.

Full text
Abstract:
Samverkan för Bästa Skola (SBS) avser att erbjuda ett riktat stöd till svenska skolor som har svårt att förbättra verksamheten och att uppfylla läroplanens mål. Studiens syfte att beskriva och diskutera hur nulägesanalyser och åtgärdsplaner växer fram i iscensättningen av SBS på den lokala nivån. Masterplaner som SBS utgör ett exempel på den spänning som existerar mellan att implementera storskaliga insatser som är baserade på beslut-rationalitet medan att iscensätta dessa på lokal nivå baseras på handlings-rationalitet. Resultatet bygger på en kvalitativ explorativ fallstudie av en låg- och mellanstadieskola och tre högstadieskolor i en kommun. Det empiriska materialet utgörs av dokument som samlades in under 2018 och 2019. Studien visar att iscensättningen av SBS initierar kollektiva sensemakingprocesser, men skapar även osäkerhet trots processtöd från externa parter. Det ger nya insikter hur aktörerna tolkar och skapar mening (sensemaking), liksom hur masterplanen transformeras till operativa planer. De olika faserna i iscen-sättningsprocessen av SBS riskerar att löskopplas när en masterplan trans-formeras från beslutslogik till lokala handlingsplaner baserade på handlings-logik. Utifrån resultatet diskuteras om och hur studien kan erbjuda nya insikter för att iscensätta nationella masterplaner.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Baadsgaard, Kevin, and Henning Jørgensen. "Bekæmpelse af social dumping er også en kommunal opgave." Tidsskrift for Arbejdsliv 20, no. 1 (March 1, 2018): 47–63. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v20i1.108197.

Full text
Abstract:
Prekarisering er blevet en fællesbetegnelse for forskellige nye former for usikkerheder og utrygheder, som lønmodtagere bliver sat i på arbejdsmarkederne. Der synes imidlertid at være flere slags diagnoser indbygget i de nyere teoretiseringsforsøg, og der argumenteres i artiklen for, at det er påkrævet at bryde prekarisering op i specifikke årsag-virkningssammenhænge, som kan underkastes historisk-empirisk analyse. Social dumping og indsats herimod er en sådan sammenhæng, der dog ikke er ny, men som har fået nye udtryk og stærkere udbredelse siden Østudvidelsen i 2004. En evaluering af Københavns Kommunes indsats mod social dumping danner den empiriske basis for refleksioner over, hvor væsentligt det er, at også kommuner bliver fast institutionel del af indsatsen mod social dumping, og hvordan kommunerne udvikler deres konkrete praksisser heroverfor. Evalueringen har været med til at resultere i, at Københavns Kommune omlægger deres indsats fra at have været eksternt organiseret til at blive en intern og styrket organisering med andre operationsmåder og nye tiltag indbygget for at finde, fange og forhindre social dumping.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "IT kommun"

1

Edström, Anna. "Kommun 2.0 : En studie av Uppsala kommun och Tierps kommuns användande av sociala medier." Thesis, Uppsala universitet, Medier och kommunikation, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-143815.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Andersson, Anna, and Kornelia Johansson. "Flens kommun - möjligheternas kommun." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-11906.

Full text
Abstract:
Färdplan Flen är ett utvecklingsprojekt som drivs av Flens kommun och beräknas vara klart år2019. Den negativa utvecklingen inom kommunen med ett allt mer sjunkande befolkningsantal som i sin tur genererar mindra skatteintäkter har gjort att Färdplan Flen inrättats. I projektet ligger ett antal delprojekt som bland annat handlar om ortsutveckling och där har kommunen redan börjat arbeta med Malmköping som ett första steg. Ett annat delprojekt är Flen 2019 som handlar om att Flens kommun 2012 ska vara klara med en vision som kommer att arbetas fram under 2011 och vara verkställd 2019.I dagsläget arbetas det också på att skapa mer delaktighet mot invånarna och de anställda inom kommunen. Färdplan Flen är intresserad av Open Space och ska utföra workshops med detta tema för att få in invånarnas åsikter. Färdplan Flen är helt enkelt ett stort utvecklingsprojekt och här har vi fått en chans till att använda våra kunskaper för att hjälpa Färdplan Flen och Flens kommun i rätt riktning mot en innovativ kommun.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Andersson, Daniel, and Linda Eck. "Politisk styrning i kommuner : Fallet Norrköpings kommun." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-6115.

Full text
Abstract:

Bakgrund: Vi bor alla i en kommun och tar dagligen del av den kommunala servicen. Vi får våra sopor hämtade, vi har fungerande vatten och avlopp, vägarna underhålls, barnen har tillgång till dagis- och skolverksamhet och våra äldre har tillgång till äldreomsorg. Målet med den kommunala verksamheten är att producera service/nytta inom områden som anses vara gemensamma angelägenheter för oss kommuninnevånare. För att åstadkomma detta finns gemensamma resurser i form av skattemedel, avgifter och statsbidrag. Men hur styrs då denna omfattande verksamhet som berör oss alla i så stor utsträckning?

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utforska begreppet politisk styrning inom kommunalverksamhet för att på så vis öka den allmänna kunskapen kring politisk styrning och hur den verkar i den kommunala kontexten.

Genomförande: Studien har baserats på personliga intervjuer med högt uppsatta politiker och tjänstemän inom Norrköpings kommun.

Resultat: Den politiska styrningen kan förstås som dels en formell politisk styrning dels en informell politisk styrning. Dessa regleras av både formella och informella institutioner som har sin grund i två grundläggande institutioner, demokrati och rättvisa. Dessa institutioner bidrar i sin tur till att kommunen som organisation handlar på ett visst sätt och detta institutionella arrangemang måste förstås av både politiker och tjänstemän för att den politiska styrningen skall fungera framgångsrikt.


Background: We all live in municipal communities that daily provide us with services. We get our trash picked up; we have functional water and sewer systems; our elderly are taken care of. The objective for the municipal community is to provide service/benefits in areas that are seen as common needs for the local population. To finance theses service/benefits there are common resources like local taxes and fees. But how does one manage to control this extensive organization that affects us all?

Purpose: The purpose of this paper is to explore the concept political control in local communities. Our ambition is to strengthen the general knowledge about political control and how it works in the municipal context.

Method: The study is based on personal interviews with highly ranked politicians and employees in Norrköpings kommun

Result: Political control can be understood as partly formal and informal political control. These are regulated by both formal and informal institutions which originate from two fundamental institutions; democracy and justice. These institutions contribute to the way that the municipal community organization reacts and have to be understood by both politicians and employees in order for political control to be efficient.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Jönsson, Marie, and Saramaria Karlström. "Kommunal psykiatri - Organisationsutveckling i en svensk kommun." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25484.

Full text
Abstract:
Den förste januari 1995 genomfördes psykiatrireformen som skulle stärka psykiskt sjukas möjlighet att leva ett integrerat liv med hög livskvalitet. Hur blev det? Uppsatsen behandlar hur organisationsutvecklingen kring psykiatrin ser ut idag i en svensk kommun relaterat till reformens mål och visioner. I resultatredovisningen beskriver, analyserar och granskar vi planeringen och genomförandet av reformen i Staffanstorps kommun vilket dels innefattar de olika insatser som finns samt den organisationsstruktur som finns inom den kommunala psykiatrin
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Gustafsson, Amanda, and Daniel Helles. "En kommunikativ kommun? : - Hur upplever invånarna Gävle kommuns sociala medier?" Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-33255.

Full text
Abstract:
Sociala medier har blivit en stor kommunikativ del av vardagen i samhället. Information och interaktion ökar på digitala plattformar. Myndigheter kämpar med att skapa dialog med medborgare och har svårigheter med att nå ut med information till samhället genom sina informationskanaler. Sociala medier har visat sig vara en bra plattform både för information och interaktion. Om plattformarna används som de är designade till att användas. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och på vilket sätt Gävle kommun kommunicerar på deras sociala medier samt hur det tas emot av medborgarna i kommunen. En annan del av uppsatsen är att förstå Gävle kommuns val av sociala medier framför andra kommunikationskanaler och varför de väljer att använda valda kanaler. Uppsatsen utgörs av en kvalitativ och en kvantitativ studie, där vi gör både en enkätundersökning och en intervju med anställda på Gävle kommuns kommunikationsavdelning. Undersökningen försöker utröna hur nödvändiga Gävle kommuns sociala mediekanaler är för invånarna, alltså hur invånarna värderar de kommunala sociala mediekanalerna. Uppsatsen försöker främst svara på forskningsfrågan: Hur ser Gävle kommuns strategiska kommunikationsarbete ut? Undersökningen försöker även svara på frågorna: Hur ser användandet av sociala medier ut hos Gävle kommun och dess invånare och hur upplever gävleborna Gävle kommuns sociala mediekanaler och deras innehåll i jämförelse med kommunens mål med kommunikationen? Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från Marshall McLuhans (2009) teorier om mediet som budskap, Christian Fuchs (2017) definition av sociala medier, Livia Norströms (2019) avhandling gällande svenska kommuner och sociala medier samt Ines Mergels (2013) teorier kring myndigheter och sociala medier. Uppsatsens resultat är delvis att mediets form kan vara viktigare än innehållet. Sociala mediers innehåll är sekundärt för respondenterna i enkätundersökningen. Det viktiga är inte vad kommunen säger med sina sociala medier utan att de har dem. Uppsatsens resultat visar även att kommunen prioriterar sina sociala mediekanaler för ensidig information snarare än tvåvägskommunikation. Transparens genom representation är viktigare för kommunen snarare än interaktion med invånarna. Respondenterna i enkätundersökningen uppger att de ser positivt på kommunens sociala medier men att de varken tar del av dialogen med kommunen eller informationen på de sociala medieplattformarna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Björklund, Leo. "Kommunernas prissättning av kommunal mark vid markanvisningar för bostäder : En granskning av Gävle kommun och Stockholm kommun." Thesis, Högskolan i Gävle, Samhällsbyggnad, GIS, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24311.

Full text
Abstract:
I dagsläget råder det en stor bostadsbrist i Sverige eftersom bostadsbeståndet inte räcker för att tillfredsställa efterfrågan. För att lösa problemet måste det byggas fler bostäder. Bara under första halvåret 2016 byggdes ca 21 000 nya bostäder och ytterligare ca 28 000 bostäder har påbörjats. Innan byggherrarna kan starta konstruktionen av nya bostäder måste det finnas lämplig mark att bygga på. Stor del av den mark som är lämplig för bostadsändamål ägs av kommunerna, vilket gör att byggherrarna ofta är beroende av kommunal mark. Samtliga 289 kommuner som svarat på frågan i 2016 års bostadsmarknadsenkät, om de äger lämplig mark för bostadsbyggande svarade ”Ja”. Frågeställningarna som behandlas i detta arbete är: A. Hur prissätter kommunerna mark för byggande av flerbostadshus? B. Hur påverkar kvalitetskrav (t.ex. miljö- gestaltnings- och hållbarhetskrav) markpriset och hur kontrolleras dessa krav av kommunen? C. Hur skiljer sig markpriset mellan anbud- och fastprisanvisning? För att få svar på dessa frågeställningar har tre olika metoder använts.Den första metoden var att granska kommunernas markanvisningspolicy som de ska ha enligt Lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar. Det utfördes också en granskning av markanvisningar där några skett via anbud på pris och några som skett via fastpris för att avgöra om det finns en skillnad i markpriserna. Till sist utfördes också en intervju med tjänstemän från kommunerna med frågor utifrån de tidigare genomförda granskningarna. Genom de utförda metoderna framkom det svar på frågeställningarna. Båda kommunerna ger mark för byggande av flerbostadshus ett värde i kr/kvm BTA där källare och kalla ytor exkluderas. En skillnad där var att Gävle kommun använder externa värderingsföretag och Stockholm kommun har två interna värderingsenheter.   Detta arbete visade att kommunerna inte har några tydliga metoder för kvalitetsuppföljning. Det framkom under intervjuerna att de flesta krav som ställs vid markanvisningarna är kopplade till bygglovens giltighet.  Granskningen av markanvisningarna visar att 4 av 5 markanvisningar som skett via anbud på pris markanvisats till ett dyrare pris än de andra. Det kan därför vara av intresse att vidare undersöka frågan för att kontrollera om det stämmer överlag.
Sweden is currently suffering from a major shortage of housing because the number of houses can’t satisfy the demand. To solve the problem more houses needs to be built. In the first half of 2016 approximately 21 000 new houses were built and another 28 000 got started. Before the builders can start the construction of the new houses, there need to be suitable land to build on. The municipalities own a large part of the land that is suitable for residential purposes, which means that the builder often are dependant on municipal land. All municipalities who answered the question, in the 2016 housing market survey, if they own suitable land for housing replied “Yes”. There are three main questions that will be answered in this paper: A. How do the municipalities price land for the construciton of apartmentbuildnings? B. How does quality requirements affect the land price and how are theserequirements checked by the municipality? C. How does the land price differ between bid and fixed priced landallocations? To answer these questions a few different methods have been used. The first method was to review the municipal policy for land allocation which they are requeired by law to have. There were also a review done of land allocation agreements, some that were sold by bid and some that were sold with a fixed price. Finally interviews were performed with questions based on the previously done reviews. Through the methods performed, the questions were answered. Both municipalities gives the land a value of SEK/sqm gross area where basements and cold areas are excluded. One difference is that Gävle uses external valuators while Stockholm has two internal units that performs the valuations of the land. This work showed that neither of the municipalies have a clear method of following up on the quality requirements. During the interviews it was explained that most of the requirements were tied to the building permits validity. The review of the land allocation agreements showed that 4 out of 5 land allocations that were made by bid were priced higher then thoose with a fixed price. It may therefore be of interest to further investigate the question.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Eneman, Stina. "Sociala medier och en kommun : En kvalitativ intervjustudie om hur Mönsterås kommun kommunicerar ut till ungdomar i kommunen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65665.

Full text
Abstract:
This essay examines Mönsterås municipality as a rural society where the importans in communication and relationship-building is crutual. The study focuses on and how the municipality can reach out through social media to the young residents in the municipality. This essay creates an understanding of how young people see the municipality’s communication and also young residents attitudes of how they think the communication and relationship is between the municipality and them. This study creates a relationship-building understanding that will be useful for the municipality. By examining theories along with semi-structed interviews with six teenagers and semi- structed interviews with two of the municipality’s workers it resulted in a successful study where there could be a comparison between them to get a better understanding of where the communication is standing and how it can be improved. The results showed that the municipality needs to work on their intern communication as well as the extern communication. Furthermore the results shows that the municipality needs a strategy in their communication in order to successfully communicate in a good way that will reach out to the young residents. Since social media is one of the most popular communication tools being used today the results show that their need to be a better understanding in the municipality of the impact that social media has on the communication of an organization.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Sterner, Martin. "Strategier i krympande kommuner : En fallstudie av Vingåkers kommun." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-20002.

Full text
Abstract:
Tillväxtbaserade strategier har i svensk och internationell forskning ifrågasatts som lösningen på utmaningarna krympande städer och regioner ställs inför. I vissa fall bedöms tillväxtbaserad planering snarare göra mer skada än nytta på utsatta platser. Genom att diskutera tillväxtproblematiken och alternativa planeringstrategier kan potentiella lösningar diskuteras. Ett sådant tillvägagångssätt ger möjligheten att utveckla planeringsarbetet ur praktisk och teoretisk synpunkt. I arbetet framkommer det att tillväxtbaserade åtgärder är i fokus när rådande och framtida samhällsutmaningar ska bemötas. Vidare belyser arbetet en gemensam rationalitet utifrån tillväxt som övergripande mål och att det sällan förekommer tydliga makttekniker för att styra planeringsinriktningen bort från andra ideal. Istället har det framkommit att olika skalnivåer har en liknande uppfattning om tillväxt som ett önskvärt mål att sträva mot när åtgärder i krympande områden ska hanteras. Tillväxtfokuset har medfört att tillväxt tycks dominera åtgärder inom granskade dokument. Avslutningsvis har det framkommit hur en krympande kommun arbetar med att bemöta samhällsutmaningar i praktiken med hjälp av kollaborativa planeringsidéer som baseras på medborgardialog och samverkan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Brage, Hannes, and Jacob Bucht. "Karlstads kommun och Internet : En innehållsanalytisk undersökning av Karlstads kommuns webbkommunikation." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7205.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Holm, Jonatan, and Andreas Eriksson. "Österåkers kommun : Beaktan av brottsförebyggande aspekter i Österåkers kommun." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78565.

Full text
Abstract:
För Österåkers kommun är det viktigt att trygghet råder. Det är ett återkommande tema i Översiktsplanen samt i de intervjuer med samhällsplanerare vi genomfört. Det är den sociala biten av brottsförebyggande aspekter som får störst utrymme. Österåker fokuserar mycket på i sin översiktsplan att kommunen vill upplevas tryggt. Däremot är det inte lika förekommande med konkreta brottsförebyggande åtgärder inom den fysiska miljön. Det förekommer montering av kameror, vilket resulterar i att problemet flyttar på sig och endast löser problemet på just den specifika platsen. Vi anser att montering av övervakningskameror är en kortsiktig lösning som inte är hållbar i längden i den brottsförebyggande frågan. Det krävs andra, långsiktiga lösningar för att det brottsförebyggande arbetet ska vara välfungerande. Kommunen strävar efter lösningar som ”ögon på stan” i förhoppning att den naturliga genomströmningen av människor i områden ska minska brottsligheten. Kommunen beaktar alltså det brottsförebyggande arbetet men det anförs större fokus på trygghetsaspekterna hos Österåkers kommun. För den enskilda samhällsplaneraren i Österåker kommun är beaktandet av brottslighet något som är situationsanpassat, det behövs alltså inte alltid tas hänsyn till det brottsförebyggande perspektivet. I vissa områden där det råder problematik med kriminalitet väger samhällsplanerarna in det i sin planering men behöver inte alltid göra det när det planeras andra områden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "IT kommun"

1

Ajneståhl, Birgit. Kommun i ny kostym. [Stockholm]: LTs förlag, 1992.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Sundberg, Jan. Frikommun, en fri kommun? Helsingfors: Svenska social -och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, 1990.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Gustafsson, Agne. Kommun och landsting idag. 4th ed. Malmö: Liber, 1988.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hjelmqvist, Ingvar. Relationer mellan stat och kommun. [Stockholm]: Stockholms universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 1994.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Grishaev, V. V. Istoriya sel'skokhozyaistvennykh kommun: Itogi izucheniya, problemy. Krasnoyarsk: Izd-vo Krasnoyarskogo universiteta, 1986.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Norell, Maria. Kulturmiljöer i Gagnefs kommun: Kulturhistorisk miljöanalys. [Gagnef]: Gagnefs kommun, 1993.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Istorii͡a︡ selʹskokhozi͡a︡ĭstvennykh kommun: Itogi izuchenii͡a︡, problemy. Krasnoi͡a︡rsk: Izd-vo Krasnoi͡a︡rskogo universiteta, 1986.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Wingborg, Olle. Litteratur om Ljungby: En kommun i Sunnerbo. [Växjö]: Länsbibliotek Sydost i samverkan med Smålands bibliografiska sällskap, 2001.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Wingborg, Olle. Litteratur om Alvesta: En kommun i Värend. [Växjö]: Utgiven av Länsbibliotek Kronoberg i samverkan med Smålands bibliografiska sällskap, 1998.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Grimlund, Bengt E. Förvaltning i stat, kommun, landsting: En introduktion. Stockholm: Prisma, 1987.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "IT kommun"

1

Huber, Valentine. "Mehr Bildungsrendite mit richtiger Studienwahl." In Die Wirtschaft im Wandel, 23–26. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-31735-5_3.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungDamit staatliche Investitionen in die Hochschulbildung möglichst viel Wirkung entfalten, kommt es sehr darauf an, dass jeder nach seinen Fähigkeiten und Neigungen das passende Studium verwirklichen kann. Wenn der Staat in höhere Kapazitäten investiert und mehr Studienplätze in einer Fachrichtung mit hoher Bildungsrendite schafft, können mehr Studienwerber ihre erstbeste Wahl in diesem Fach verwirklichen und so zu mehr Einkommen und Lebenszufriedenheit kommen. Weil sie von anderen Fachrichtungen in ihr bevorzugtes Fach wechseln, werden andernorts Studienplätze frei. Mindestens so wichtig für die gesamtwirtschaftliche Rendite von Bildungsinvestitionen sind die Gewinne der «Aufrücker», welche mit den frei werdenden Studienplätzen ihre nächst bessere Studienwahl realisieren können. Auch ihre Einkommensgewinne sollten in einer gesamtwirtschaftlichen Beurteilung von Bildungsinvestitionen mitzählen.Kirkeboen, Lars J., Edwin Leuven und Magne Mogstad (2016), Field of Study, Earnings and Self-selection, Quarterly Journal of Economics 131(3), 1057–1112.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Grübel, Nils. "Kommune." In Metzler Lexikon Religion, 205–7. Stuttgart: J.B. Metzler, 1999. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-03703-9_73.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Grübet, Nils. "Kommune." In Metzler Lexikon Religion, 737–39. Stuttgart: J.B. Metzler, 2005. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-00091-0_263.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Sliwka, Reinhard. "Kommune." In Glossar Kulturmanagement, 94–103. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2011. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-92073-3_13.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Schäfers, Bernhard. "Kommune." In Grundbegriffe der Soziologie, 155–57. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1992. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-663-14856-2_58.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Saliterer, Iris. "Reformbaustelle „Kommune“." In Kommunale Ziel- und Erfolgssteuerung, 143–61. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2009. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-91550-0_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Blessing, Karlheinz. "Die Kommune." In Die Zukunft des Sozialstaats, 92–156. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1987. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-88878-5_7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Renneberg, Reinhard, Viola Berkling, and Iris Rapoport. "Die Dinos kommen." In Alles Bio oder was?, 58–60. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-50278-5_17.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Rach, Ruth. "Woher kommen Sie?" In Further German, 55–70. London: Macmillan Education UK, 1985. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-349-10567-0_6.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Springer, Michael. "Kommen die Robotermiten?" In Lauter Überraschungen, 175–77. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-58229-9_41.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "IT kommun"

1

Frölich, S., S. Wahl, and S. Weyers. "Erste Ergebnisse zur Stillquote einer westdeutschen Kommune ermittelt über die Schuleingangsuntersuchung." In Gemeinsam forschen – gemeinsam handeln. Georg Thieme Verlag KG, 2017. http://dx.doi.org/10.1055/s-0037-1605895.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Wachs, Marina-Elena, Theresa Scholl, Gesa Balbig, and Katharina Grobheiser. "Textile Engineering ›SurFace‹ - Oberflächenentwurf von der taktilen zur grafischen zur taktilen Erfahrbarkeit im Design Engineering der Zukunft." In Entwerfen Entwickeln Erleben - EEE2021. Prof. Dr.-Ing. habil Ralph H. Stelzer, Prof. Dr.-Ing. Jens Krzywinski, 2021. http://dx.doi.org/10.25368/2021.22.

Full text
Abstract:
Das Textile-Engineering steht innerhalb der Digitalisierungsphase der vierten industriellen Revolution, vor der Herausforderung, die taktile Erfahrbarkeit von physischen Oberflächen in digitale tools zu übersetzen. Hierbei stehen scheinbar analoge Entwurfsmethoden des Skizzierens, mit dem Duktus im Konflikt mit den digitalen Entwurfsflächen und -räumen. Wie können wir digitale Materialbibliotheken so verwenden, dass diese der „wahren“ Oberflächen(-Ästhetik), entsprechend unseren physisch erlebbaren Welten entsprechen? Wir entwickeln die interaktiven Entwurfsräume der Zukunft „sur face“, über das „Gesicht“ des Materials. Mittels Matrix und digitalem Duktus und im vis à vis von analogen und digitalen vernetzt designen, kommen wir der Anforderung von human centred design der textilen Zukunftswelten näher.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Fournelle, M., H. Hewener, D. Speicher, M. Günther, A. Buecker, and S. Tretbar. "KoMBUS – MR-compatible ultrasound for improved biopsy needle guidance." In Interdisziplinärer Kongress | Ultraschall 2018 – 42. Dreiländertreffen SGUM | DEGUM | ÖGUM. Georg Thieme Verlag KG, 2018. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1670416.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Seago-Coyle, Rebecca. "Abstract ADV22: Susan G. Komen story map." In Proceedings: AACR 104th Annual Meeting 2013; Apr 6-10, 2013; Washington, DC. American Association for Cancer Research, 2013. http://dx.doi.org/10.1158/1538-7445.am2013-adv22.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Knöss, W. "Wie kommen Academia und Mittelstand bei pflanzlichen Arzneimitteln schneller zu klinischen Prüfungen der Phasen I und II?" In Phytotherapiekongress 2019. Georg Thieme Verlag KG, 2019. http://dx.doi.org/10.1055/s-0039-1697269.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Wollenberg, B., and R. Reul. "Gesundheit – Kernkompetenz der Kommunen: 3 Jahre Initiative „Gesundheit fördern – Versorgung stärken“." In Der Öffentliche Gesundheitsdienst: Mitten in der Gesellschaft. Georg Thieme Verlag KG, 2019. http://dx.doi.org/10.1055/s-0039-1679277.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Juhn, Eric, and John A. Springer. "A usability study of the Komen Virtual Tissue Bank." In 2012 IEEE International Conference on Bioinformatics and Biomedicine Workshops (BIBMW). IEEE, 2012. http://dx.doi.org/10.1109/bibmw.2012.6470288.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Geissler, Stefan, Stanislav Lange, Florian Wamser, Thomas Zinner, and Tobias Hossfeld. "KOMon — Kernel-based Online Monitoring of VNF Packet Processing Times." In 2019 International Conference on Networked Systems (NetSys). IEEE, 2019. http://dx.doi.org/10.1109/netsys.2019.8854514.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Cvitković, Ivan. "ZAŠTO JE, I KOMU, ZAVNOBIH SPORAN?" In Međunarodna naučna konferencija-75. GODIŠNJICA PRVOG ZASJEDANJA ZAVNOBIH-a: POVIJESNA UTEMELJENOST OBNOVLJENE DRŽAVNOSTI BOSNE I HERCEGOVINE U 20. I 21. STOLJEĆU. Academy of Sciences and Arts of Bosnia and Herzegovina, 2019. http://dx.doi.org/10.5644/pi2019.179.15.

Full text
Abstract:
Politička situacija u Bosni i Hercegovini u vrijeme ZAVNOBiH-a i danas (Nacionalizam; umiranje jedne i rađanje druge države; promjena vrijednosti; traženje političkih saveznika izvan Bosne i Hercegovine; ZAVNOBiH je bio alternativa, postoji li danas alternativa; strah; iluzije o “našoj” istini). Je li nacionalni ključ “zahrđao”? (Ustav iz 1910. godine; je li moguće u zemlji u kojoj se 96% stanovnika izjašnjava kao Bošnjaci, Hrvati, Srbi zanemariti nacionalni ključ; zna li se današnja politika odnositi prema nacionalnim i religijskim identitetima). O jeziku rode da ti pojem, o jeziku glupom tvom i mudrom mojem – Krleža (Kako se ZAVNOBiH odnosio prema pitanju jezika, a kako današnji političari). Kako je ZAVNOBiH odredio Bosnu i Hercegovinu? (Osvrt na dokumente, izlaganje R. Čolakovića). Odnos najistaknutijih srpskih i hrvatskih političara prema Bosni i Hercegovini 1943. i danas (Stavovi Đ. Pucara, R. Čolakovića, N. Mastilovića, B. Brajkovića, J. Grgurića i stavovi današnjih političara prema Bosni i Hercegovini). Odnos ZAVNOBiH-a prema religiji (Sudjelovanje svećenika na zasjedanjima ZAVNOBiH-a; odnos partizanskog pokreta prema prakticiranju religije; osnivanje Komisije za vjerska pitanja; o vjerskoj pouci u školama). Zaključna razmatranja.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Orlob, S., D. Zweiker, S. Grundner, and G. Prause. "Herzstillstand. ▶ rufen ▶ drücken ▶ schocken – die Botschaft kommt an." In AIC 2018. Georg Thieme Verlag KG, 2018. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1675493.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "IT kommun"

1

Hansen, Thorbjørn, and Jon Guttu. Oslo kommunes boligpolitikk 1960-1989. Oslo: By- og regionforskningsinstituttet NIBR, 2000. http://dx.doi.org/10.7577/nibr/samarbeidsrapport/2000/2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Petersen, Karen Bjerg, and Frans Ørsted Andersen. Fulton-projektet. Forskningsrapport. Aarhus University Library, 2021. http://dx.doi.org/10.7146/aul.424.

Full text
Abstract:
Denne rapport, hvis målgruppe er den brede offentlighed med et særligt blik for personale i det pædagogiske område, gør rede for Fulton følgeforskningen og dens resultater i perioden fra 2017 til 2021. Selve Fulton-projektet blev igangsat i 2017 som et samarbejde mellem Fulton Fonden, Esbjerg Kommune og Lauritzen Fonden med henblik på at give udsatte unge i Esbjerg Kommune en mulighed for at komme ud af deres daglige omgivelser og problemstillinger ved at få et ophold på skonnerten Fulton og indgå i skibets daglige aktiviteter. Hensigten med Fulton-projektet er først og fremmest at få udsatte unge i Esbjerg Kommune ”tilbage på ret køl”. Afhængig af den enkelte unges forudsætninger, har de unge gennem kortere og/eller længevarende ophold på skonnerten Fulton skullet indgå på lige fod med skipper og den øvrige besætning i de daglige aktiviteter, der er forbundet med skonnerten Fultons sejladser i de danske farvande. Dette skal dog ses i sammenhæng med at Fulton samtidig afspejler den klassiske hierarkiske kultur, der altid har været på sejlskibe, og som kan ses som nødvendig for at skibet overhovedet kan sejle sikkerhedsmæssigt forsvarligt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Helgesen, Marit, Torunn Kvinge, Dorothy S. Olsen, Arne Holm, and Rannveig Røste. Rekruttering og kompetanseheving i kommunal pleie og omsorg. Oslo: By- og regionforskningsinstituttet NIBR, 2016. http://dx.doi.org/10.7577/nibr/samarbeidsrapport/2016/1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Zester, Ditte, and Lisa Østervig Albertsen. Mod bedre resultater? En kvalitativ analyse af botilbudslederes oplevelse af effektstyring og centerstrukturen i Københavns Kommune. Aarhus University, 2013. http://dx.doi.org/10.7146/aul.38.25.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Helgesen, Marit, Dorothy Sutherland Olsen, Evelyn Dyb, Lars Chr Monkerud, Rannveig Røste, and Arne Holm. Utvikling og formidling av kunnskap i kommunal helse og omsorg. Oslo: By- og regionforskningsinstituttet NIBR, 2015. http://dx.doi.org/10.7577/nibr/samarbeidsrapport/2015/5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Spiwoks, Markus, Zulia Gubaydullina, and Oliver Hein. Gefangen im Hier und Jetzt - Neue Erkenntnisse zum Verhalten von Finanzmarktanalysten. Sonderforschungsgruppe Institutionenanalyse, 2011. http://dx.doi.org/10.46850/sofia.9783941627062.

Full text
Abstract:
Verschiedene Studien geben schon erste Hinweise darauf, dass gegenwartsorientierte Verlaufsanpassungen keine Einzelfälle, sondern möglicherweise der Normalfall bei Finanzmarktprognose-Zeitreihen sein könnten. Allerdings beschränken sich einige dieser Studien auf die Betrachtung von nur wenigen Prognosezeitreihen. Andere Untersuchungen betrachten verhältnismäßig kurze Prognosezeitreihen. Die meisten Studien setzen sich lediglich mit Prognosen zu einzelnen nationalen Finanzmarktsegmenten auseinander. Es fehlt also eine große, international vergleichende Studie, die eine hohe Zahl langer Prognosezeitreihen untersucht. Die vorliegende Untersuchung soll diese Forschungslücke schließen. Im Folgenden werden 158.022 Zinsprognosen in 1.182 Prognosezeitreihen aus zwölf verschiedenen Nationen untersucht. Erst diese umfassende Datenauswertung macht es möglich, zu einer gesicherten Einschätzung darüber zu kommen, wie häufig gegenwartsorientierte Verlaufsanpassungen auftreten. Außerdem wird überprüft, ob es unabhängig vom Prognosehorizont, vom Kapitalmarktsegment und von den betrachteten Ländern zu gegenwartsorientierten Verlaufsanpassungen kommt. Das zweite Kapitel stellt die Datenbasis und die verwendete Methodik vor. Das dritte Kapitel ist der Ergebnisdarstellung vorbehalten. Das vierte Kapitel zeigt mögliche Ursachen für gegenwartsorientierte Verlaufsanpassungen auf. Eine Zusammenfassung findet sich im fünften Kapitel.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Döring, Thomas. Finanzwissenschaftliche Bewertung der Einnahmenpolitik der rheinland-pfälzischen Kommunen im Zeitraum 2007 bis 2014. Sonderforschungsgruppe Institutionenanalyse, 2016. http://dx.doi.org/10.46850/sofia.9783941627512.

Full text
Abstract:
In den zurückliegenden Jahren ist es in verschiedenen Bundesländern (z.B. Nordrhein-Westfalen, Hessen, Rheinland-Pfalz) wiederholt zu landesverfassungsgerichtlichen Auseinandersetzungen um die Dotierung des kommunalen Finanzausgleichs gekommen. In diesem Zusammenhang hat der Verfassungsgerichtshof Rheinland-Pfalz in seinem Urteil vom 14. Februar 2012 im Rahmen des Normenkontrollverfahrens zur Änderung des Landesfinanzausgleichsgesetzes vom 12. Juni 2007 neben der Verpflichtung des Landes zur Bereitstellung einer „angemessene Finanzausstattung“ der Kommunen zugleich darauf verwiesen, dass als wesentliche Grundlage für einen funktionsfähigen Finanzausgleich die Kommunen „ihre eigenen Einnahmequellen angemessen auszuschöpfen“ haben und dabei ihre „Kräfte größtmöglich anspannen“ sollten. Soweit in Anbetracht dessen eine unzureichende kommunale Finanzausstattung auch das Ergebnis autonomer Haushaltsentscheidungen von Städten, Gemeinden und Gemeindeverbänden ist, sind die damit verbundenen negativen fiskalischen Folgen von den dafür verantwortlichen Kommunen zu tragen. Dies steht in Einklang mit der ökonomischen Interpretation der kommunalen Selbstverwaltungsgarantie und der damit einhergehenden finanziellen Eigen-verantwortung der Kommunen, aus der sich nicht allein ein durch das Land zu deckender Anspruch auf angemessene Finanzausstattung, sondern zugleich auch die Forderung nach einer verantwortungsbewussten kommunalen Einnahmenpolitik in Orientierung am Grundsatz der Subsidiarität sowie der fiskalischen Äquivalenz ableitet. Vor diesem Hintergrund unterzieht der vorliegende Beitrag exemplarisch die Einnahmenpolitik der Kommunen des Landes Rheinland-Pfalz für den Zeit-raum von 2007 bis 2014 einer finanzwissenschaftlichen Analyse, um den Ausschöpfungsgrad vorhandener originärer Einnahmequellen von Städten und Gemeinden näher zu untersuchen. Dies umfasst zum einen eine Betrachtung der Entwicklung der kommunalen Einnahmen insgesamt (Kapitel B) ebenso wie jener der Realsteuereinnahmen einschließlich einer ökonomischen Bewertung der kommunalen Hebesatzpolitik (Kapitel C). Zum anderen erfolgt eine kritische Beurteilung der vorhandenen Einnahmenpotentiale im Bereich der sonstigen kommunalen Steuern sowie bei Erwerbseinkünften, Gebühren und Beiträgen auf Grundlage von Daten der amtlichen Statistik zur Finanzsituation der Kommunen des Landes Rheinland-Pfalz (Kapitel D).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Döring, Thomas, and Lorenz Blume. Finanzausgleichsbedingte Einheitslasten der Länder – eine empirische Quantifizierung am Beispiel des Landes Nordrhein-Westfalen. Sonderforschungsgruppe Institutionenanalyse, 2012. http://dx.doi.org/10.46850/sofia.9783941627178.

Full text
Abstract:
Sowohl in der finanzwissenschaftlichen als auch der rechtswissenschaftlichen Diskussion in Deutschland besteht Einigkeit darüber, dass die fiskalischen Folgen der Wiedervereinigung von Bund, Ländern und Kommunen gemeinsam zu tragen sind. Mit diesem Verständnis der Deutschen Einheit als „Gemeinschaftsaufgabe“ aller drei Gebietskörperschaftsebenen des föderalen Bundesstaates ist die Vorstellung verknüpft, dass es diesbezüglich zu einer angemessenen Lastenverteilung zwischen Bund, Ländern und Kommunen kommt. Eine vollständige Nutzen-Kosten-Analyse des deutschen Vereinigungsprozesses und seiner Auswirkungen auf die Haushalte von Bund, Ländern und Kommunen, die die verschiedenen Haben- und Soll-Positionen in aller Breite und Differenziertheit erfasst, ist dabei aus ökonomischer Sicht aufgrund der schieren Quantität der zu berücksichtigenden Nutzen- und Kosteneffekte kaum zu bewältigen. Diese Komplexität reduziert sich zwar, wenn nur die finanzwirtschaftlichen Effekte des deutschen Vereinigungsprozesses betrachtet werden, aber auch eine solche Analyse muss eine Vielzahl entsprechender Lasten in den Blick nehmen. die Überlegungen in diesem Artikel sind auf zwei zentrale Punkte ausgerichtet: Zum einen bedarf der Begriff der „Lasten“ einer grundlegenden Klärung (Abschnitt 2). Im Zentrum steht die Frage, ob das ökonomische Lastenverständnis sich in der Erfassung reiner Zahlungsströme erschöpft oder auch darüber hinausgehende Tatbestände zu berücksichtigen sind. Die universelle Anwendung des ökonomischen Lastenverständnisses lässt sich dabei sehr gut anhand ausgewählter Beispiele aus dem Bereich der Finanzwissenschaft illustrieren. Zum anderen wird in diesem Beitrag am Fallbeispiel der finanzausgleichsbedingten Einheitslasten des Landes Nordrhein Westfalen ein methodischer Ansatz entwickelt, mit dem Einheitslasten empirisch quantifiziert werden können (Abschnitt 3). In Abhängigkeit von den verfügbaren Daten sowie zur Gewährleistung einer hinreichenden Zahl an statistisch verwertbaren Datenpunkten werden hierzu die Jahre von 1969 bis 2009 als Betrachtungszeitraum für einen ökonometrischen Strukturbruchtest gewählt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Döring, Thomas, and Lorenz Blume. Einbindung der neuen Länder in den bundesstaatlichen Finanzausgleich - Eine empirische Schätzung der Einheitslasten der westdeutschen Länder. Sonderforschungsgruppe Institutionenanalyse, 2012. http://dx.doi.org/10.46850/sofia.9783941627215.

Full text
Abstract:
Sowohl in der finanzwissenschaftlichen als auch der rechtswissenschaftlichen Diskussion in Deutschland besteht Einigkeit darüber, dass die fiskalischen Folgen der Wiedervereinigung von Bund, Ländern und Kommunen gemeinsam zu tragen sind. Mit diesem Verständnis der Deutschen Einheit als „Gemeinschaftsaufgabe“ aller drei Gebietskörperschaftsebenen des föderalen Bundesstaates ist die Vorstellung verknüpft, dass es diesbezüglich zu einer angemessenen Lastenverteilung zwischen Bund, Ländern und Kommunen kommt. Eine vollständige Kosten-Nutzen-Analyse des deutschen Vereinigungsprozesses und seiner Auswirkungen auf die Haushalte von Bund, Ländern und Kommunen, die die verschiedenen Haben- und Soll-Positionen in aller Breite und Differenziertheit erfasst, ist dabei aus ökonomischer Sicht aufgrund der schieren Quantität der zu berücksichtigenden Nutzen- und Kosteneffekte kaum zu bewältigen. Diese Komplexität reduziert sich zwar, wenn nur die finanzwirtschaftlichen Effekte des deutschen Vereinigungsprozesses betrachtet werden, aber auch eine solche Analyse muss eine Vielzahl entsprechender Lasten in den Blick nehmen. Vor diesem Hintergrund sind die nachfolgenden Überlegungen auf zwei zentrale Punkte ausgerichtet: Zum einen bedarf der Begriff der „Einheitslasten“ einer grundlegenden Klärung (Abschnitt 2). Dabei steht die Frage im Zentrum, ob das ökonomische Lastenverständnis sich in der Erfassung reiner Zahlungsströme erschöpft oder auch darüber hinausgehende Tatbestände zu berücksichtigen sind. Zum anderen wird in diesem Beitrag ein methodischer Ansatz entwickelt, mit dem die Einheitslasten, die aus dem unmittelbar horizontalen Länderfinanzausgleich resultieren, empirisch quantifiziert werden können (Abschnitt 3). In Abhängigkeit von den verfügbaren Daten sowie zur Gewährleistung einer hinreichenden Zahl an statistisch verwertbaren Datenpunkten werden hierzu die Jahre von 1969 bis 2009 als Betrachtungszeitraum für einen ökonometrischen Strukturbruchtest gewählt. Auf dieser Grundlage lassen sich sowohl die durchschnittliche Belastung aller westdeutschen Länder insgesamt als auch die individuelle Belastung einzelner Länder aus der Einbeziehung der ostdeutschen Länder in den horizontalen Finanzausgleich näher bestimmen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Wildschut, Jeroen. Tulpen zonder gas : Hoe ver kun je komen zonder een warmtepomp? Bleiswijk: Stichting Wageningen Research, Wageningen Plant Research,Business unit Glastuinbouw - Bollen, 2020. http://dx.doi.org/10.18174/527867.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'IT kommun' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography