Dissertations / Theses on the topic 'IT kommun'

Bakgrund: Vi bor alla i en kommun och tar dagligen del av den kommunala servicen. Vi får våra sopor hämtade, vi har fungerande vatten och avlopp, vägarna underhålls, barnen har tillgång till dagis- och skolverksamhet och våra äldre har tillgång till äldreomsorg. Målet med den kommunala verksamheten är att producera service/nytta inom områden som anses vara gemensamma angelägenheter för oss kommuninnevånare. För att åstadkomma detta finns gemensamma resurser i form av skattemedel, avgifter och statsbidrag. Men hur styrs då denna omfattande verksamhet som berör oss alla i så stor utsträckning?

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utforska begreppet politisk styrning inom kommunalverksamhet för att på så vis öka den allmänna kunskapen kring politisk styrning och hur den verkar i den kommunala kontexten.

Genomförande: Studien har baserats på personliga intervjuer med högt uppsatta politiker och tjänstemän inom Norrköpings kommun.

Resultat: Den politiska styrningen kan förstås som dels en formell politisk styrning dels en informell politisk styrning. Dessa regleras av både formella och informella institutioner som har sin grund i två grundläggande institutioner, demokrati och rättvisa. Dessa institutioner bidrar i sin tur till att kommunen som organisation handlar på ett visst sätt och detta institutionella arrangemang måste förstås av både politiker och tjänstemän för att den politiska styrningen skall fungera framgångsrikt.

Background: We all live in municipal communities that daily provide us with services. We get our trash picked up; we have functional water and sewer systems; our elderly are taken care of. The objective for the municipal community is to provide service/benefits in areas that are seen as common needs for the local population. To finance theses service/benefits there are common resources like local taxes and fees. But how does one manage to control this extensive organization that affects us all?

Purpose: The purpose of this paper is to explore the concept political control in local communities. Our ambition is to strengthen the general knowledge about political control and how it works in the municipal context.

Method: The study is based on personal interviews with highly ranked politicians and employees in Norrköpings kommun

Result: Political control can be understood as partly formal and informal political control. These are regulated by both formal and informal institutions which originate from two fundamental institutions; democracy and justice. These institutions contribute to the way that the municipal community organization reacts and have to be understood by both politicians and employees in order for political control to be efficient.

Aim: To investigate the observed issues about the economy units’ importation in the municipal of Bollnäs, Sweden, and study the internal communication according to this matter. 

Method: This paper is written as a process where the information flow has been decided by the information held in the interviews. The interviews have dealt with the economy units issues and the communication linked to it, within the oganization. The persons that have been interviewed are Olle Nilsson Sträng -principal of the municipal executive board, Leopold Stoltz - head of the municipal, Jan Lahenkorva‐ principal of the youth and child care board Maj ‐Britt Karlsson‐ head of the youth and child care management and Eva Eklunddirector of junior school. After the interview report, discussions about what really happened and what can be done are made. 

Contribution of thesis: The thesis shows that the communication is important for the persons within the organization and its function. It also contributes to a understanding of the public organizations of Sweden.

Future research: Suggest how decisions will be made in a public and private organization,are there any differences? I would also be interesting to know how the community is reacting on the information from public organization. 

Result & Conclusions: To build awareness about the internal communication problems and consider the decision ‐making process and how the decisions are made public. 

The aim of this paper is to critically examine and analyze how the informal performance about masculinities and femininity are being expressed and produced by the text and pictures in Huddinge kommuns internal magazine for the staff working within the public administration. The concrete questions are:

By which patterns constructs the performance of gender in Huddinge kommuns internal magazine for the staff working within the public administration?

Are the femininity and masculinities being expressed in a static way or have it changed in Huddinge kommuns internal magazine for the staff working within the public administration throw the examined years 1985, 1995 and 2006?

A quantitative and qualitative method is used. The point of departure is organization theory in a gender perspective. With the gender organization theory we examine the structures, leadership, symbolics and changes through the examined years. Our perspective is a social contructionism.

Our conclusion is that the patterns about femininity and masculinity changes through the years, but the most significant changes are made by women. That conclusion is in spite of the facts that the quantitative data shows that women have increased by the numbers of pictures.

The qualitative examination confirms that masculinity is still the norm and therefore women do change more than the man does.

Currently, the whole globe is faced with serious problems which negatively affect people around the world: increased pollution, excessive waste, and weather pattern changes. ‘Left’ and ‘right’ wing political parties alike have embraced ‘green’ politics and for many of these parties, environmental issues have become a top priority that is very much reflected in their manifestos. This study examines the environmental goals of two of Sweden’s largest political parties and how these ambitions are reflected at a local level. The conclusions I have drawn in the study have been achieved by analysing official documents and by the comparison between two Swedish municipalities. As a result of my research, I have learned that the political leanings of a party are substantial in determining the goals and works for long-term sustainability at a local level. However, whether the prevailing parties are of the ‘left’ or ‘right’ political orientation does not seem to be of big importance because both ‘wings’ in Sweden are very liberal and have very similar environmental goals.

Gymnasieskolan är för eleverna en avgiftsfri och frivillig skolform. Kommunerna är skyldiga att erbjuda folkbokförda elever som avslutat grundskolan en gymnasieutbildning. Allt fler väljer dock att läsa på andra skolors kommuner. Elever som väljer att läsa på andra skolor har andra ersättningskostnader. Detta gör det svårt att budgetera för hur fördelningen av resurser blir för året. Sigtuna kommun förväntar sig ett underskott i en av nämnderna under kommunfullmäktige under året. Denna prognos baseras på ett delårsbokslut den sista augusti för Arlandagymnasiet där ett underskott på 2.5 miljoner kronor upptäcktes. Underskottet väntas bli 10 miljoner kronor till årsslutet. 6 Problemet idag börjar när kommunernasövergripande strategier, mål och visioner bryts ned på verksamhetsnivå. En modell för den ekonomiska styrningen inom nämnden är idag avsaknad eller inte fullgod.

Frågan som ställs i denna uppsats är; hur kan den strategiska ekonomistyrningen för gymnasieverksamheten i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Sigtuna kommun förbättras utifrån givna ekonomiska ramar från kommunfullmäktige? KSL(Kommunförbundet Stockholms län) har tagit fram en kalkylmodell för beräkning av programkostnader inom gymnasieskolan. Syftet med modellen är att alla kommuner ska beräkna interkommunala ersättningar på samma sätt. Sigtuna kommunen blandar även den interkommunala ersättningen med anslagen gymnasieledningen får. Dessa ska och bör vara uppdelade då detta inte ger en rättvisande bild, eller något att bygga utifrån enligt gymnasiechefen. Det främsta styrverktyget de använder sig av är budgeten, som man enligt kommunallagen måste upprätta. Ett förslag är att använda sig av riktade resultatkrav ibudgetarbetet, detta vilket ger en bättre överblick över vilka enheter som behöver komma i ekonomisk balans. Ett annat förslag är att jobba mer med fler nyckeltal som implementeras och följs upp på verksamhetsnivå.

Sverige är ett mångkulturellt land som präglas av många etniciteter, kulturer, språk och religioner. Detta leder till att integration berör hela samhället och inte bara nyinflyttade invandrare och det innebär att även majoritetsbefolkningen måste integreras i det nya mångkulturella samhället. Vi ser att enda möjligheten att integreras i det nya samhället är att lära sig språket.

Vårt syfte med uppsatsen är att försöka belysa invandrares möjligheter/svårigheter till att bli integrerade i det svenska samhället. För att kunna ge en bild av detta valde vi att utgå ifrån Giddens teori om tre olika modeller till integration och symbolisk interaktionism. Det empiriska underlaget för vår uppsats utgörs av semistrukturerade intervjuer med integrationskontoret, SFI-utbildningen, arbetsförmedlingen och enskilda personer.

Syftet har vi försökt nå genom att besvara följande frågeställning:

1. Vilka resurser har Kristianstads kommun att erbjuda invandrarna för att bli integrerade i det svenska samhället?

2. Hur uppfattas integrationsprocessen i Kristianstad av invandrare och kommunala handläggare?

Anledningen till att vi har valt att skriva om invandrare och integration är att vi själva är invandrare och har erfarenheter av integrationsprocessen. Av våra egna erfarenheter vet vi hur svårt det är att skapa ett värdigt liv i det nya landet och att bli en del av det svenska samhället.

Abstract

According to 3 § in the Equal Opportunities Act should employer fulfil their commitment to their employees and work targeted for the equality in working life. In the report we account for 3—11 §§ Equal Opportunities Act, in purpose to show employer obligations to work actively work for equality between the sexes. This is the main focus of the article and the answer to one of our issue of law. We have also written about how equality work and how the Equal Opportunities Act has grown up, how it work in today’s society and the thoughts about the future.

The growth of equality work, the Equal Opportunities Act and a short history are partially written from European law, the Swedish government official reports and in government bills. Today’s work is also presented in the Swedish government official reports, in government bills and interpretations of the active work can be read in the chapter of the Office of the Equal Opportunities. Future thoughts are also written from European law and in the Swedish government official report 2006:22.

During the time when we have written the report we have done our practice at Forshaga municipality. During the practice where had to arrange an education day around equality for the municipality leaders and the representatives for the union in Forshaga municipality. In the report you could read about a study we did during the education day. We asked questions to three municipality leaders as well as to the union representative, to further develop the answers and report more detailed about the diversity work. This gave us the second answer of or issue of law and how it works in real life.

By way of introduction we used traditional legal method containing both justice dogmatism and justice positivism. On the basis of the justice dogmatism perspective we have used legal sources such as words of an Act and preparatory work from the government. Applicable sections of a law in the report are collected from the Equal Opportunities Act (1991:433). Further on we have used the justice positivism perspective when we done both quantitative and qualitative investigations in shape of inquiry investigations and interviews. The qualitative investigations showed that there was a high reliability since all participants answered the same questions. The qualitative investigations showed to be valid since the questions covered only questions regarding equality work.

Sammanfattning

Enligt 3 § jämställdhetslagen (JämL) skall arbetsgivaren bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja jämställdhet i arbetslivet. I uppsatsen redovisas 3—11 §§ JämL i syfte att påvisa arbetsgivarens skyldigheter att verka för ett aktivt jämställdhetsarbete, det är uppsatsens fokus samt svaret på en av rättsfrågorna. Det framgår även hur jämställdhetsarbetet och jämställdhetslagen har vuxit fram, hur det fungerar i nutid och tankarna om framtiden.

Framväxten av jämställdhetsarbetet och jämställdhetslagen samt kort historik är delvis skriven ur EG-rätten, statens offentliga utredningar (SOU) och regeringens propositioner. Nutidsarbetet redovisas också i SOU-rapporter och regeringens propositioner och en tolkning av det aktiva jämställdhetsarbetet finns att läsa i kapitlet av JämO. Framtidstankarna är nedskrivna framförallt i EG-rätten och i SOU 2006:22.

Under uppsatsens tillkomst har vi/författarna haft praktik på Forshaga kommun. Uppdraget på praktiken bestod i att anordna en utbildningsdag i jämställdhet för kommunens chefer och de fackligt förtroendevalda. I uppsatsen framgår en sammanställning av en enkätundersökning som skedde i samband med utbildningsdagen. För att vidareutveckla svaren och närmare redovisa hur jämställdhetsarbetet bedrivs idag samt hur förbättringar kan ske gjordes kvalitativa intervjuer med tre chefer och en fackligt förtroendevald, som också blev svaret på vår andra rättsfråga, hur det fungerar rent praktiskt.

Inledningsvis i uppsatsen har vi använt oss utav traditionell juridisk metod som innefattar både rättsdogmatismen och rättspositivismen. Utifrån det rättsdogmatiska perspektivet har vi utgått från rättskällor som lagtext och förarbeten. Tillämpliga lagrum i texten är hämtade ur jämställdhetslagen (1991:433). Vidare använde vi oss utav det rättspositivistiska perspektivet då vi gjort både kvantitativa och kvalitativa undersökningar i form av enkätundersökningar och intervjuer. De kvantitativa undersökningarna visade sig ha en hög reliabilitet eftersom alla personer som svarat på enkäten hade fått samma frågor. Den kvalitativa undersökningen visade sig ha hög validitet då frågorna endast handlade om jämställdhetsarbetet på arbetsplatsen.

Funktionshindrade personer har möjlighet att få sin bostad anpassad så ett de kan leva ett självständigt liv i ett eget boende. Anpassningen betalas av kommunen genom ett bostadsanpassningsbidrag. De senaste åren har, inom Norrköpings kommun, kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag ökat kraftigt och överstigit den budget som tilldelats. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur andra kommuner arbetar med handläggning och upphandling av bostadsanpassningsärenden. En del frågor rör även åldersfördelningen.

För att få en uppfattning om hur arbetet med bostadsanpassningsbidrag bedrivs ute i kommunerna har jag valt att göra en enkätundersökning. Kommunerna i undersökningen är valda efter invånarantal, jämförbara med Norrköping. Jämförelsen med andra kommuner visar att i stort sett alla jobbar på samma sätt när det gäller upphandlingar och ersättningsformer. Det går inte att säga att en ersättningsform är mer kostnadseffektiv än en annan när det gäller bostadsanpassningar. Kostnaden per ärende varierar stort hos de olika kommunerna. Jag kan konstatera att Norrköping ligger bland de som har den högsta kostnaden.

Löpande räkning är den absolut vanligaste ersättningsformen. I ända upp till 90 % av alla ärenden i vissa kommuner används denna ersättningsform. Annars svarar de flesta att de också tillämpar löpande räkning med takpris och fast pris på anbud. Åldersfördelningen ser likadan ut i kommunerna i undersökningen. Genomsnittet av andelen personer över 75 år är 58 % och den överensstämmer med den siffra jag kom fram till i åldersfördelningen för bostadsanpassningsbidrag i Norrköpings kommun. Däremot ligger kostnaden för dessa ärenden något högre i Norrköping. Gemensamt för samtliga tillfrågade är att de anser att det byggs alltför lite anpassade bostäder för äldre. Detta återspeglar sig i ökade kostnader för bostadsanpassningsbidrag. I stora drag arbetar de tillfrågade kommunerna på samma sätt med handläggning av ärenden.

För att komma tillrätta med de höga kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag i Norrköpings kommun krävs att en mer omfattande undersökning görs. Enskilda ärenden skulle behöva jämföras för att se hur andra kommuner har beslutat, handlagt och upphandlat liknande fall.

In this essay, I will look at three different Compulsory comprehensive schools in one community and I will compare final grades from students who graduated in spring 2006. I will also examine how the three schools work with students, and in what way they approach students with dyslexia/reading- and writing difficulties, so that they could reach goals set by The Swedish National Agency for Education. The aim with this essay is to show differences between schools in the same community and my question is if it is the way you approach students with dyslexia/reading- and writing difficulties that affects the student’s grades and results.

The study is concentrating on three schools in one community and students with dyslexia and reading- and writing difficulties that went to those schools. I have spoken to remedial teacher at each school about how they approach students with dyslexia/reading- and writing difficulties, what kind of methods the use, how they investigate if a student is in need of special help and how they grade their students who are in need of special teaching because of their learning disabilities. This essay will also present different ways of defining dyslexia and how to approach the pedagogic difficulties that will appear in situations where students with reading- and writing difficulties gets exposed and are in need of special education or help.

The results of this study can only be connected to those schools that have been studied for this exam. The results can not in any way be generalising for all schools in Sweden. However did the study results show that students that went to school 2 reached higher goals than students that went to school 1 or 3. The study also shows that these schools use different ways to work with students with dyslexia and reading- and writing difficulties. But to compare numbers and grades can’t give a fair picture of how each school work with each student so that they develop those skills and knowledge that is seen as necessary to become a democratic member of the society. Because numbers and grades cant tell anything about the student’s disabilities or what kind of knowledge or skills the student is in possession of. Nevertheless can this study when comparing grades, in the most general way, say that students that go to school 2 are more likely to reach goals that are set by The Swedish National Agency for Education.

Uppsatsen behandlar ämnet E-demokrati. Detta är ett relativt nytt begrepp, speciellt i Sverige

och det befinner sig i en utvecklingsfas. E-demokrati handlar om ett nytt sätt att arbeta med

demokrati, med hjälp av dagens tekniska hjälpmedel som Internet, e-post och olika

datorprogram. Det är inte en ny form av demokrati utan möjligheten till nya infallsvinklar i

arbetet att jobba gentemot medborgarna.

Uppsatsen är kopplad till Lessebo Kommun där en fältstudie utförts i samband med en

praktik. Kommunen är i uppstarten av etablering av ny och utveckling av gammal teknik.

Därför är det intressant att undersöka om den demokratiska frågan finns med i kommunens

arbete när den nya tekniken implementeras. Då uppsatsen görs på en kulturgeografisk kurs har

studien inriktats på Plankontoret på kommunen och specifikt på deras nyinköpta GISprogram.

Därför är mycket av den nya tekniken relaterad till GIS och hur kommunen kan

använda detta för att utvecklas internt och i sin kontakt med medborgarna.

The hypothesis of this study is that the local government act in Sweden 1862 was an instrument for the state to keep its´ political influence on the local level. It did not open for local self-government. The swedish historians Dahlkvist and Strandberg description of the Swedish local government act support this hypothesis, as does the analysis of political scientists Pettersson and Söderlind. The general opinion that the local government act opened for local self-government does still exist among many swedish historians.

This study had two aims. The first was to investigate the actual extent of self-government in Borgvik, a small municipality in Sweden during the period 1861-1924. The second aim was to investigate which groups in the society that had the power on the municipal councils and if the situation changed during the period. Both are important factors to determine if there has been any democratization on the local level and to know if there was any local self-government.

The hypothesis has been verified. The local government act did not open for a larger local self-government in Borgvik. The municipal issues with mandate in local self-government were considerable larger in number before the introduction of the act than after. The national regulated issues were in the whole investigated period in majority in proportion to the local issues. Due to the suffrage system in Sweden the wealthy farmers and superior officials employed by the factory in Borgvik kept their power. It did not change until universal suffrage was introduced in 1918-21.