Academic literature on the topic 'IT projektledning'

Detta examensarbete genomfördes på Volvo CE i Eskilstuna under våren 2013. Kursen, KPP230, på Mälardalens högskola har omfattningen 15 högskolepoäng. Programmet författarna läser heter innovation, produktion och logistik med inriktningen entreprenörskap och företagande. Uppgiften var att utmana några projektdeltagares arbetssätt på Volvo CE med fokus på de första stegen i projektmodellen vad gäller maskininvesteringar för att undersöka om det gick att få deltagarna mer innovativa, entreprenöriella samt mer engagerade, motiverade och inspirerade. Fyra kreativa övningar har genomförts, först i en pilotgrupp och sedan i en projektgrupp på Volvo. För att kunna koppla detta till verkligheten fanns möjligheten att vara delaktiga i ett projekt där målet var att fyra monteringsavdelningar skulle bli en eller två. Intervjuer av de anställda har genomförts för att få reda på hur de arbetar och vad de tycker om arbetsklimatet Det visade sig att projektgruppen blev mer kreativ, innovativ och tillät sig själva att tänka på andra sätt än tidigare när de kreativa övningarna genomfördes. Ju fler övningar som utfördes desto tydligare märktes det att projektdeltagarna hade lättare att bryta sina vanliga tankemönster. De blev mer engagerade och nyfikna ju fler övningar de genomförde då de fick mer självförtroende och kände sig mer bekväma med arbetssättet. Författarna rekommenderar att projektdeltagarna arbetar vidare på ett entreprenöriellt sätt vilket innebär att de bör arbeta mot idealmål, mer radikala och värdeskapande resultat samt hantera risker under projektets gång snarare än att avbryta ett projekt på grund av riskerna.

Denna rapport beskriver processen som projektledare/bildkoordinator på företaget The Chimney Pot genom hela processen inom postproduktion av en långfilm. Rapporten är utförd i kursen Praktiskt examensarbete inom programmet IT, medier och design på Södertörns högskola under VT 2012. Rapporten beskriver olika faser inom projektledning och hur man använder modeller och verktyg för planering, informationshantering, kommunikation och hur man tillämpar lämpliga modeller för olika projekt. Rapporten innehåller teorier om projektledning och beskrivning hur dessa är använda i det praktiska arbetet med att göra en långfilm, från planering och uppföljning med team till leverans av färdig film till kund. Något som visat sig under projektets gång är hur viktig del kommunikation och tydlighet är i projektarbete samt hur mycket samarbete det krävs inom projektteamet. Denna rapport beskriver kommunikation i teorin samt hur kommunikation använts i detta projekt.
This is a Bachelor thesis report from the programme: IT, Media and Design from Södertörns högskola, spring semester 2012. The report describes the view of a project manager/picture coordinator working at a company within post production, more specifically at The Chimney Pot. The post production process is fully described as well as the different phases of project management. Furthermore, this report includes the theories of project management and describes the implementation of these theories in practical work related to post production of feature film. Consequently, all different steps from planning to follow-up are covered. Hence, the importance of working as a team during big productions is addressed, this in order for a successful delivery of the final product to the client. Something proved during this project is the importance of communication and the importance of working as a team within the project. This report describes communication in theory and how the communication used in this project.

Inom IT-branschen läggs det mycket resurser på att effektivisera arbetssätt, och att hitta det optimala sättet att styra och leda projekt är en ständig utmaning. Dagens IT-organisationer befinner sig även i en situation där marknaden ställer krav på minskade kostnader men samtidigt en högre nivå av support och service. Utifrån detta har det genererats en uppsjö olika arbetssätt och tillhörande verktyg som alla har som mål att strukturera eller effektivisera systemutvecklingsprocessen. Ett av dessa arbetssätt är Lean IT som hämtar sina grunder från det väl beprövade produktionssystemet Lean Manufacturing.Inom systemutvecklingsbranschen arbetas det ofta i projektform och att ha en bra projektledning är ofta en av faktorerna bakom ett lyckat projekt. För att en projektledare ska kunna leda projektet till framgång krävs det att denne har en bra uppfattning om arbetssättet inom organisationen och projektgruppen. Denna rapport fokuserar därför på om en projektledares arbetsuppgifter inom Lean IT förändras gentemot ett mer traditionellt arbetssätt, och i så fall hur projektledarens arbetsuppgifter ser ut inom Lean IT. Informationen i studien har samlats ihop genom intervjuer med ett flertal kontaktpersoner på tre olika företag som alla inkorporerar Lean IT i sina arbetssätt, samt via deltagande observation på ett mikroföretag inom systemutvecklingsbranschen i Borås.Genom att jämföra insamlad data om en projektledares arbetsuppgifter i Lean IT-projekt med den traditionella projektledarens arbetsuppgifter som dessa är beskrivna i litteratur, har ett antal skillnader påvisats. Lean IT förespråkar ett mycket närmare samarbete mellan projektgruppen och projektledaren och en mer intensiv involvering i projekt från projektledarens sida, och detta visar sig i rapporten överensstämma med hur de studerade företagen har använt Lean IT i praktiken. Dessutom konstateras det att projektledning inom Lean IT på många nivåer är starkt relaterad till traditionell projektledning. Istället för att ha resulterat i helt nya arbetsuppgifter grundar sig snarare projektledning inom Lean IT i den traditionella projektledningen och därifrån vidareutvecklat sättet att arbeta på.
Program: Systemarkitekturutbildningen

På senare år har flertalet företag nått enorma framgångar genom att övergå till det agila arbetssättet. Företaget Yahoo har exempelvis ökat sin produktivitet med 34 procent genom att förändra sitt arbetssätt. De agila metoderna utvecklades som en motreaktion mot den mer statiska projektledningen, och förespråkarna hävdar att bättre resultat kan uppnås genom mer lättrörliga metoder. De agila förespråkarna menar att man genom självorganiserande team, mindre dokumentation, flexiblare kravspecifikation och iterativa metoder kan uppnå en bättre slutprodukt som i större utsträckning möter marknaden och kundens behov. Även om de agila metoderna främst använts inom IT och mjukvaru branschen tidigare har man på senare år insett att det kan vara användbart inom en mängd olika branscher. Inte minst inom marknadsförings team och content byråer vid utvecklingen av innehåll och för att skapa mervärde till kunden. I följande rapport har studie kring det agila arbetssättet genomförts på en content byrå. Byrån bedriver i dagsläget ett agilt projekt men har önskemål om att införa det agila tankesättet i fler projekt. Uppsatsen ämnar svara på vilka problem och möjligheter det agila arbetssättet medför till content byråer, samt ge förslag på agila metoder som kan implementeras på den aktuella byrån. Vidare kommer förslag på projektverktyg som kan underlätta byråns agila arbete ges. Den teoretiska referensramen är uppbyggd kring relevant litteratur och artiklar som berör traditionell projektledning, agil projektledning och projektverktyg. Resultatet består utav en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade deltagande observationer har genomförda på byrån. De semistrukturerade intervjuerna har utförts med hjälp av sju respondenter vid två olika tillfällen. Den teoretiska referensramen har sedan i samverkan med de empiriska studierna legat till grund för uppsatsens resultat och analys, och slutsatser har dragits därefter.
In the past years several companies have reached great success by transcending to an agile way to work. The agile methods were developed as an opposite reaction to a more static project management and the agile spokesmen claim that better results can be reached through more mobile methods. Even though the agile methods mainly have been used in software development it has been discovered that it can be useful in several businesses, not least in marketing teams and content agencies. The following thesis contains a study in agile project management at a content agency. Today the agency practices the agile methods in one of their projects but wishes to implement it in several projects. The study aims to answer what advantages and disadvantages the agile methods bring to a content agency, and give suggestions on which agile methods the agency could implement. Further suggestions will be given on what web based project tools the agency can use to ease their daily work with agile project management. The thesis has a qualitative approach and 14 semi-structured interviews have been conducted on the agencies employees. Further participating observations has been carried through and literature studies consisting relevant former studies have been collected.

SAMMANFATTNING Det som projektledaren behöver tänka på vid planeringen av ett projekt är att uppnå beställarens krav på byggnaden och att skapa en bra samordning mellan de olika aktörerna som är inblandade i projektet. Dessutom måste projektledaren se till att projektet följer tidplanen och att budgeten inte överstiger de bestämda ramarna. Därför ligger ett stort fokus på att projektledaren har bra grundkunskaper och tillräcklig kompetens samt kunskap. För att uppnå det optimala resultat som behövs för att kunna planera och strukturera projektet så smidigt som möjligt. Detta arbete undersöker vilken kompetensutveckling och kunskap som behövs för att projektingenjören ska utveckla sina färdigheter i projektledning. En av de kärnfrågor som tas upp i intervjuerna är ”Vad kännetecknar en projektledare med låg respektive hög kompetens?” och ”Hur bedrivs kompetensutveckling för de anställda inom WSP?” De mål som ska uppnås i detta arbete är att belysa vikten av kompetensutveckling och erfarenhetsåterföring. Resultaten av undersökningen har sammanställts i en handbok som beskriver vad en projektingenjör behöver fokusera på för att bli allt mer kompetent och utvecklas effektivare till en projektledare. För att kunna uppnå dessa mål genomfördes en litteraturstudie för att få en bättre uppfattning av projektledarens roll. En mer detaljerad studie av projektingenjörens respektive projektledarens arbetsuppgifter gjordes. För att komplettera litteraturstudien genomfördes en datasökning via internet. Därefter utfördes en intervju med 5 projektledare och 5 projektingenjörer för att jämföra teori med praktik. Utifrån de intervjuades svar och litteraturstudiens resultat skapades en handbok som beskriver vad projektingenjören behöver utveckla för att bli en effektivare projektledare. Examensarbetes slutsats visar att kompetensutveckling i grund och botten är bunden till den enskilda individens motivation till att utvecklas. Varje enskild individ har sina egna mål och de är stimulerade av varierande motivationsfaktorer. Några individer har som mål att bli VD för ett företag, medan andra är nöjda med deras nuvarande position och det innebär att alla projektingenjörer/ projektledare inte strävar efter en ständig utveckling. Uppsatsens huvudfråga var: ”Vilken kompetensutveckling behövs för att projektingenjör ska utveckla sina färdigheter i projektledning?”. Resultaten visar att utan att lära sig av de fel och problem som tidigare gjorts samt göra egna nya misstag kan inte en projektingenjör utvecklas eller bli effektivare. Andra typer av vinster är tid som kommer att minska för att lösa vissa ständigt uppkommande problem med hjälp av kunskaper från tidigare liknande projekt. Genom att dra nytta av denna kunskap och inneha en bra erfarenhetsåterföring kan det bli enklare att hitta en effektiv lösning och på så sätt minska onödiga tidsförluster.
This thesis presents a study of competence and knowledge needs of project engineers to be able to manage projects successfully. The aim of the thesis is to identify how to feedback competences and experiences into the project management process. The guidebook provides guidance to what a project engineer needs to focus on to become more skilled and to become a more effective project manager. A literature study was performed to get a better understanding of the project manager's role. A detailed study was performed on the duties of project engineers and project managers. The literature study was based on books and reports as well as an information research by the Internet. An interview with five project managers and five project engineers was conducted to compare theory with practice. Based on the respondents' answers and the results from the literature study a handbook outlining what the project engineer can do to improve their project management skills. The thesis concludes that competence development depends on individual motivation. Every individual have their own goals and they are stimulated by different motivational factors. Some aims high to become CEO for a company, while other are satisfied with their positions and it doesn’t mean that all project engineer / project manager strives for continuous development. The main question of the thesis was: "What skills are needed for project engineers to develop their skills in project management?”. The results of the thesis show that without learning from their mistakes and problems that were made in previous project and by making their own mistakes the project engineer will not develop or become a more efficient project manager. By learning from experiences from previous projects the project engineer can save significant time when facing similar problems in new projects. Recording and using this knowledge may contribute to more effective solutions and thus reducing time lost unnecessarily.

Underhållet av miljonprogrammet blir alltmer eftersatt för varje år som går. Få fastighetsägare har genomfört något underhåll alls sedan husen byggdes, vilket beror på dålig ekonomi och brist på kunskap. Renoveringstakten måste tredubblas från nuvarande takt för att få möjlighet att renovera alla lägenheter. Syftet med denna studie är att informera projektledare inom denna typ av projekt vilka möjligheter som finns vid ombyggnad av miljonprogrammet. Kunden vet själv ofta inte vilka möjligheter som finns, vilket gör det viktigt att den konsulterande projektledaren informerar om dessa möjligheter, vilket kan göra att ombyggnadsprojektet når sin fulla potential. Med hjälp av kompetent projektledning kan fastighetsägare avvärja både kunskapsbristen och förebygga den dåliga ekonomin. Detta kan göras med energieffektiva lösningar som ger lägre energianvändning och billigare driftskostnader. Som vägledning kan utnyttjas ”12 steg till framgång” framtagen av BQR, samt de nio kunskapsområdena inom PMBOK. Om WSP kan medverka till att en bostadsförening minskar sina energikostnader kan WSP få fler och mer omfattande uppdrag, samtidigt som föreningen gör en långsiktig besparing genom att anlita WSP. WSPs roll blir därmed inte bara organiserande, utan även rådgivande. Emellertid förutsätter detta en engagerad och intresserad styrelse, som är öppna för nya lösningar. I detta examensarbete finns information som kan påvisa fördelen med att utöka underhållsprojekt till att även innefatta energisparåtgärder och förnyelse av utemiljön. Det visar också att det finns en stor framtida marknad för denna typ av projekt, som snart kommer att explodera.

Projektledares kompetens utgör en av de främsta framgångsfaktorerna för ett väl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rätt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gå i mål inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt då en projektledares kompetens ska mätas. Vad är det egentligen man ska beakta? Detta är långt ifrån självklart och även om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstår frågan om hur den efterfrågade kompetensen kan utvecklas. I denna punkt tar detta examensarbete vid vars syfte är att skapa en modell för projektledares kompetensutveckling. En sådan modell behöver ta hänsyn till vad en projektledares kompetens egentligen består av och hur denna kan utvecklas bäst för att en junior projektledare slutligen ska bli senior. Detta genomförs ur ett lärandeteoretiskt perspektiv som belyser pedagogiska frågeställningar i strävan efter det livslånga lärandet. Examensarbetet genomfördes hos managementkonsultbolaget Frontit AB i samverkan med avdelningen för Industriella Informations- och Styrsystem på Kungliga Tekniska högskolan samt Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik på Stockholms Universitet. Metoden inkluderar en omfattande litteraturstudie, deltagande observationer i kursverksamhet för projektledare samt semi-strukturerade intervjuer med kursdeltagare och företagsrepresentanter. Examensarbetet fastställer att projektledares kompetensutveckling primärt sker i det dagliga arbetet. Erfarenhet är dock långt ifrån synonymt med kunskap och det krävs aktiva insatser för att stödja det erfarenhetsbaserade lärandet. Därmed bör samtliga kompetensutvecklande aktiviteter ses i ett större perspektiv där de ger stöd för det dagliga lärandet. De måste ta hänsyn till projektledares tidigare kompetens både till form och innehåll och aktivt avväga fördelningen mellan kognitiva kompetenser, bestående av exempelvis metoder och verktyg, och affektiva-, personlighetsmässiga- och sociala kompetenser som ledarskap och pondus. Rätt utformade kommer kompetensutvecklande aktiviteter att bidraga till såväl kortsiktig som långsiktig utveckling. Effektiva verktyg kan exempelvis vara formella kurser anpassade efter deltagarnas bakgrund med fokus på att utveckla kognitiva scheman som kan hjälpa reflektionen av det dagliga arbetet, handledarskap i olika former samt övriga typer av sociala erfarenhetsutbyten.

En transformation från en projektmetod till en annan kan ge utmaningar då man över en tid behöver ta hänsyn till mer än en projektmetod. För andra projekt kan denna utmaning vara mer permanent, eftersom hårdvara respektive mjukvara har olika ledtider och därför behöver hanteras olika under projektets gång för att få optimal framdrift och slutvärde för kunden. Båda redan nämnda projekt kan också samarbeta med olika avdelningar inom organisationen vilka har olika förutsättningar, eller samarbete företag emellan. Detta kan också leda till att projektet måste hanteras olika till viss del och en projektledning med en hybrid av projektmetoder behöver hanteras. Projektmetoder måste samexistera. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera utmaningar med att driva projekt med en hybrid av projektmetoder samt finna förebyggande åtgärder på dessa utmaningar. Frågor som studeras är: · Vilka utmaningar finns med att driva projekt i en hybrid av projektmetoder (s.k. hybridprojekt)? · Vad kan projektledare i projekt som drivs med en hybrid av projektmetoder göra för att förebygga och öka framgången med att hantera utmaningar? Studien är en kvalitativ fallstudie på ett fallföretag som är i början av en transformering till ett nytt sätt att leda projekt. Projektledningsmetoden som företaget använder idag är mer av traditionell karaktär och transformationen går åt det Agila hållet. Åtta respondenter i rollen/rollerna projektledare, RTE (release train engineer enligt SAFe ramverket) och Solution train engineer (enligt SAFe ramverket) deltog i studien. Empiri samlades in via enskilda intervjuer med respondenterna om ca 50-60 minuter och studie av fallföretagets interna dokumentation kring projekt och projektledning. Resultatet av studien visar att de största utmaningar som respondenterna ser är att det under ett projekts gång inte är ovanligt att hybrid av projektmetoder uppstår, att samordning och förståelse mellan projekt och delprojekt inom en organisation och mellan företag som samarbetar är viktigt, att olika projektmetoder har sina styrkor och svagheter och en metod passar inte alla vilket gör att kunna leda i en hybrid av projektmetoder kan vara en styrka. Dessa stämmer väl överens med de som litteraturen beskriver när det gäller hybrid projekt. Detsamma gäller varför företag i vissa fall behöver arbeta med hybridprojekt. Resultaten visar också att det finns förebyggande åtgärder för en projektledare att vidta för att minska de identifierade utmaningarna. Till dessa hör att organisation och projektledare bör se till att skaffa kunskap inom området hybridprojekt, att skapa samordning och förståelse för termer, begrepp roller mm vid hybridprojekt, att vara lyhörd för att en projektmetod inte alltid passar alla som ingår i ett projekt och har en delleverans till projektet. En slutsats är att det också att det finns fördelar med hybridprojekt, då olika projektmetoder stödjer utvecklingen på olika sätt.