Dissertations / Theses on the topic 'IT projektledning'

Detta examensarbete genomfördes på Volvo CE i Eskilstuna under våren 2013. Kursen, KPP230, på Mälardalens högskola har omfattningen 15 högskolepoäng. Programmet författarna läser heter innovation, produktion och logistik med inriktningen entreprenörskap och företagande. Uppgiften var att utmana några projektdeltagares arbetssätt på Volvo CE med fokus på de första stegen i projektmodellen vad gäller maskininvesteringar för att undersöka om det gick att få deltagarna mer innovativa, entreprenöriella samt mer engagerade, motiverade och inspirerade. Fyra kreativa övningar har genomförts, först i en pilotgrupp och sedan i en projektgrupp på Volvo. För att kunna koppla detta till verkligheten fanns möjligheten att vara delaktiga i ett projekt där målet var att fyra monteringsavdelningar skulle bli en eller två. Intervjuer av de anställda har genomförts för att få reda på hur de arbetar och vad de tycker om arbetsklimatet Det visade sig att projektgruppen blev mer kreativ, innovativ och tillät sig själva att tänka på andra sätt än tidigare när de kreativa övningarna genomfördes. Ju fler övningar som utfördes desto tydligare märktes det att projektdeltagarna hade lättare att bryta sina vanliga tankemönster. De blev mer engagerade och nyfikna ju fler övningar de genomförde då de fick mer självförtroende och kände sig mer bekväma med arbetssättet. Författarna rekommenderar att projektdeltagarna arbetar vidare på ett entreprenöriellt sätt vilket innebär att de bör arbeta mot idealmål, mer radikala och värdeskapande resultat samt hantera risker under projektets gång snarare än att avbryta ett projekt på grund av riskerna.

Denna rapport beskriver processen som projektledare/bildkoordinator på företaget The Chimney Pot genom hela processen inom postproduktion av en långfilm. Rapporten är utförd i kursen Praktiskt examensarbete inom programmet IT, medier och design på Södertörns högskola under VT 2012. Rapporten beskriver olika faser inom projektledning och hur man använder modeller och verktyg för planering, informationshantering, kommunikation och hur man tillämpar lämpliga modeller för olika projekt. Rapporten innehåller teorier om projektledning och beskrivning hur dessa är använda i det praktiska arbetet med att göra en långfilm, från planering och uppföljning med team till leverans av färdig film till kund. Något som visat sig under projektets gång är hur viktig del kommunikation och tydlighet är i projektarbete samt hur mycket samarbete det krävs inom projektteamet. Denna rapport beskriver kommunikation i teorin samt hur kommunikation använts i detta projekt.
This is a Bachelor thesis report from the programme: IT, Media and Design from Södertörns högskola, spring semester 2012. The report describes the view of a project manager/picture coordinator working at a company within post production, more specifically at The Chimney Pot. The post production process is fully described as well as the different phases of project management. Furthermore, this report includes the theories of project management and describes the implementation of these theories in practical work related to post production of feature film. Consequently, all different steps from planning to follow-up are covered. Hence, the importance of working as a team during big productions is addressed, this in order for a successful delivery of the final product to the client. Something proved during this project is the importance of communication and the importance of working as a team within the project. This report describes communication in theory and how the communication used in this project.

Inom IT-branschen läggs det mycket resurser på att effektivisera arbetssätt, och att hitta det optimala sättet att styra och leda projekt är en ständig utmaning. Dagens IT-organisationer befinner sig även i en situation där marknaden ställer krav på minskade kostnader men samtidigt en högre nivå av support och service. Utifrån detta har det genererats en uppsjö olika arbetssätt och tillhörande verktyg som alla har som mål att strukturera eller effektivisera systemutvecklingsprocessen. Ett av dessa arbetssätt är Lean IT som hämtar sina grunder från det väl beprövade produktionssystemet Lean Manufacturing.Inom systemutvecklingsbranschen arbetas det ofta i projektform och att ha en bra projektledning är ofta en av faktorerna bakom ett lyckat projekt. För att en projektledare ska kunna leda projektet till framgång krävs det att denne har en bra uppfattning om arbetssättet inom organisationen och projektgruppen. Denna rapport fokuserar därför på om en projektledares arbetsuppgifter inom Lean IT förändras gentemot ett mer traditionellt arbetssätt, och i så fall hur projektledarens arbetsuppgifter ser ut inom Lean IT. Informationen i studien har samlats ihop genom intervjuer med ett flertal kontaktpersoner på tre olika företag som alla inkorporerar Lean IT i sina arbetssätt, samt via deltagande observation på ett mikroföretag inom systemutvecklingsbranschen i Borås.Genom att jämföra insamlad data om en projektledares arbetsuppgifter i Lean IT-projekt med den traditionella projektledarens arbetsuppgifter som dessa är beskrivna i litteratur, har ett antal skillnader påvisats. Lean IT förespråkar ett mycket närmare samarbete mellan projektgruppen och projektledaren och en mer intensiv involvering i projekt från projektledarens sida, och detta visar sig i rapporten överensstämma med hur de studerade företagen har använt Lean IT i praktiken. Dessutom konstateras det att projektledning inom Lean IT på många nivåer är starkt relaterad till traditionell projektledning. Istället för att ha resulterat i helt nya arbetsuppgifter grundar sig snarare projektledning inom Lean IT i den traditionella projektledningen och därifrån vidareutvecklat sättet att arbeta på.
Program: Systemarkitekturutbildningen

På senare år har flertalet företag nått enorma framgångar genom att övergå till det agila arbetssättet. Företaget Yahoo har exempelvis ökat sin produktivitet med 34 procent genom att förändra sitt arbetssätt. De agila metoderna utvecklades som en motreaktion mot den mer statiska projektledningen, och förespråkarna hävdar att bättre resultat kan uppnås genom mer lättrörliga metoder. De agila förespråkarna menar att man genom självorganiserande team, mindre dokumentation, flexiblare kravspecifikation och iterativa metoder kan uppnå en bättre slutprodukt som i större utsträckning möter marknaden och kundens behov. Även om de agila metoderna främst använts inom IT och mjukvaru branschen tidigare har man på senare år insett att det kan vara användbart inom en mängd olika branscher. Inte minst inom marknadsförings team och content byråer vid utvecklingen av innehåll och för att skapa mervärde till kunden. I följande rapport har studie kring det agila arbetssättet genomförts på en content byrå. Byrån bedriver i dagsläget ett agilt projekt men har önskemål om att införa det agila tankesättet i fler projekt. Uppsatsen ämnar svara på vilka problem och möjligheter det agila arbetssättet medför till content byråer, samt ge förslag på agila metoder som kan implementeras på den aktuella byrån. Vidare kommer förslag på projektverktyg som kan underlätta byråns agila arbete ges. Den teoretiska referensramen är uppbyggd kring relevant litteratur och artiklar som berör traditionell projektledning, agil projektledning och projektverktyg. Resultatet består utav en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade deltagande observationer har genomförda på byrån. De semistrukturerade intervjuerna har utförts med hjälp av sju respondenter vid två olika tillfällen. Den teoretiska referensramen har sedan i samverkan med de empiriska studierna legat till grund för uppsatsens resultat och analys, och slutsatser har dragits därefter.
In the past years several companies have reached great success by transcending to an agile way to work. The agile methods were developed as an opposite reaction to a more static project management and the agile spokesmen claim that better results can be reached through more mobile methods. Even though the agile methods mainly have been used in software development it has been discovered that it can be useful in several businesses, not least in marketing teams and content agencies. The following thesis contains a study in agile project management at a content agency. Today the agency practices the agile methods in one of their projects but wishes to implement it in several projects. The study aims to answer what advantages and disadvantages the agile methods bring to a content agency, and give suggestions on which agile methods the agency could implement. Further suggestions will be given on what web based project tools the agency can use to ease their daily work with agile project management. The thesis has a qualitative approach and 14 semi-structured interviews have been conducted on the agencies employees. Further participating observations has been carried through and literature studies consisting relevant former studies have been collected.

SAMMANFATTNING Det som projektledaren behöver tänka på vid planeringen av ett projekt är att uppnå beställarens krav på byggnaden och att skapa en bra samordning mellan de olika aktörerna som är inblandade i projektet. Dessutom måste projektledaren se till att projektet följer tidplanen och att budgeten inte överstiger de bestämda ramarna. Därför ligger ett stort fokus på att projektledaren har bra grundkunskaper och tillräcklig kompetens samt kunskap. För att uppnå det optimala resultat som behövs för att kunna planera och strukturera projektet så smidigt som möjligt. Detta arbete undersöker vilken kompetensutveckling och kunskap som behövs för att projektingenjören ska utveckla sina färdigheter i projektledning. En av de kärnfrågor som tas upp i intervjuerna är ”Vad kännetecknar en projektledare med låg respektive hög kompetens?” och ”Hur bedrivs kompetensutveckling för de anställda inom WSP?” De mål som ska uppnås i detta arbete är att belysa vikten av kompetensutveckling och erfarenhetsåterföring. Resultaten av undersökningen har sammanställts i en handbok som beskriver vad en projektingenjör behöver fokusera på för att bli allt mer kompetent och utvecklas effektivare till en projektledare. För att kunna uppnå dessa mål genomfördes en litteraturstudie för att få en bättre uppfattning av projektledarens roll. En mer detaljerad studie av projektingenjörens respektive projektledarens arbetsuppgifter gjordes. För att komplettera litteraturstudien genomfördes en datasökning via internet. Därefter utfördes en intervju med 5 projektledare och 5 projektingenjörer för att jämföra teori med praktik. Utifrån de intervjuades svar och litteraturstudiens resultat skapades en handbok som beskriver vad projektingenjören behöver utveckla för att bli en effektivare projektledare. Examensarbetes slutsats visar att kompetensutveckling i grund och botten är bunden till den enskilda individens motivation till att utvecklas. Varje enskild individ har sina egna mål och de är stimulerade av varierande motivationsfaktorer. Några individer har som mål att bli VD för ett företag, medan andra är nöjda med deras nuvarande position och det innebär att alla projektingenjörer/ projektledare inte strävar efter en ständig utveckling. Uppsatsens huvudfråga var: ”Vilken kompetensutveckling behövs för att projektingenjör ska utveckla sina färdigheter i projektledning?”. Resultaten visar att utan att lära sig av de fel och problem som tidigare gjorts samt göra egna nya misstag kan inte en projektingenjör utvecklas eller bli effektivare. Andra typer av vinster är tid som kommer att minska för att lösa vissa ständigt uppkommande problem med hjälp av kunskaper från tidigare liknande projekt. Genom att dra nytta av denna kunskap och inneha en bra erfarenhetsåterföring kan det bli enklare att hitta en effektiv lösning och på så sätt minska onödiga tidsförluster.
This thesis presents a study of competence and knowledge needs of project engineers to be able to manage projects successfully. The aim of the thesis is to identify how to feedback competences and experiences into the project management process. The guidebook provides guidance to what a project engineer needs to focus on to become more skilled and to become a more effective project manager. A literature study was performed to get a better understanding of the project manager's role. A detailed study was performed on the duties of project engineers and project managers. The literature study was based on books and reports as well as an information research by the Internet. An interview with five project managers and five project engineers was conducted to compare theory with practice. Based on the respondents' answers and the results from the literature study a handbook outlining what the project engineer can do to improve their project management skills. The thesis concludes that competence development depends on individual motivation. Every individual have their own goals and they are stimulated by different motivational factors. Some aims high to become CEO for a company, while other are satisfied with their positions and it doesn’t mean that all project engineer / project manager strives for continuous development. The main question of the thesis was: "What skills are needed for project engineers to develop their skills in project management?”. The results of the thesis show that without learning from their mistakes and problems that were made in previous project and by making their own mistakes the project engineer will not develop or become a more efficient project manager. By learning from experiences from previous projects the project engineer can save significant time when facing similar problems in new projects. Recording and using this knowledge may contribute to more effective solutions and thus reducing time lost unnecessarily.

Underhållet av miljonprogrammet blir alltmer eftersatt för varje år som går. Få fastighetsägare har genomfört något underhåll alls sedan husen byggdes, vilket beror på dålig ekonomi och brist på kunskap. Renoveringstakten måste tredubblas från nuvarande takt för att få möjlighet att renovera alla lägenheter. Syftet med denna studie är att informera projektledare inom denna typ av projekt vilka möjligheter som finns vid ombyggnad av miljonprogrammet. Kunden vet själv ofta inte vilka möjligheter som finns, vilket gör det viktigt att den konsulterande projektledaren informerar om dessa möjligheter, vilket kan göra att ombyggnadsprojektet når sin fulla potential. Med hjälp av kompetent projektledning kan fastighetsägare avvärja både kunskapsbristen och förebygga den dåliga ekonomin. Detta kan göras med energieffektiva lösningar som ger lägre energianvändning och billigare driftskostnader. Som vägledning kan utnyttjas ”12 steg till framgång” framtagen av BQR, samt de nio kunskapsområdena inom PMBOK. Om WSP kan medverka till att en bostadsförening minskar sina energikostnader kan WSP få fler och mer omfattande uppdrag, samtidigt som föreningen gör en långsiktig besparing genom att anlita WSP. WSPs roll blir därmed inte bara organiserande, utan även rådgivande. Emellertid förutsätter detta en engagerad och intresserad styrelse, som är öppna för nya lösningar. I detta examensarbete finns information som kan påvisa fördelen med att utöka underhållsprojekt till att även innefatta energisparåtgärder och förnyelse av utemiljön. Det visar också att det finns en stor framtida marknad för denna typ av projekt, som snart kommer att explodera.

Projektledares kompetens utgör en av de främsta framgångsfaktorerna för ett väl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rätt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gå i mål inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt då en projektledares kompetens ska mätas. Vad är det egentligen man ska beakta? Detta är långt ifrån självklart och även om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstår frågan om hur den efterfrågade kompetensen kan utvecklas. I denna punkt tar detta examensarbete vid vars syfte är att skapa en modell för projektledares kompetensutveckling. En sådan modell behöver ta hänsyn till vad en projektledares kompetens egentligen består av och hur denna kan utvecklas bäst för att en junior projektledare slutligen ska bli senior. Detta genomförs ur ett lärandeteoretiskt perspektiv som belyser pedagogiska frågeställningar i strävan efter det livslånga lärandet. Examensarbetet genomfördes hos managementkonsultbolaget Frontit AB i samverkan med avdelningen för Industriella Informations- och Styrsystem på Kungliga Tekniska högskolan samt Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik på Stockholms Universitet. Metoden inkluderar en omfattande litteraturstudie, deltagande observationer i kursverksamhet för projektledare samt semi-strukturerade intervjuer med kursdeltagare och företagsrepresentanter. Examensarbetet fastställer att projektledares kompetensutveckling primärt sker i det dagliga arbetet. Erfarenhet är dock långt ifrån synonymt med kunskap och det krävs aktiva insatser för att stödja det erfarenhetsbaserade lärandet. Därmed bör samtliga kompetensutvecklande aktiviteter ses i ett större perspektiv där de ger stöd för det dagliga lärandet. De måste ta hänsyn till projektledares tidigare kompetens både till form och innehåll och aktivt avväga fördelningen mellan kognitiva kompetenser, bestående av exempelvis metoder och verktyg, och affektiva-, personlighetsmässiga- och sociala kompetenser som ledarskap och pondus. Rätt utformade kommer kompetensutvecklande aktiviteter att bidraga till såväl kortsiktig som långsiktig utveckling. Effektiva verktyg kan exempelvis vara formella kurser anpassade efter deltagarnas bakgrund med fokus på att utveckla kognitiva scheman som kan hjälpa reflektionen av det dagliga arbetet, handledarskap i olika former samt övriga typer av sociala erfarenhetsutbyten.

En transformation från en projektmetod till en annan kan ge utmaningar då man över en tid behöver ta hänsyn till mer än en projektmetod. För andra projekt kan denna utmaning vara mer permanent, eftersom hårdvara respektive mjukvara har olika ledtider och därför behöver hanteras olika under projektets gång för att få optimal framdrift och slutvärde för kunden. Båda redan nämnda projekt kan också samarbeta med olika avdelningar inom organisationen vilka har olika förutsättningar, eller samarbete företag emellan. Detta kan också leda till att projektet måste hanteras olika till viss del och en projektledning med en hybrid av projektmetoder behöver hanteras. Projektmetoder måste samexistera. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera utmaningar med att driva projekt med en hybrid av projektmetoder samt finna förebyggande åtgärder på dessa utmaningar. Frågor som studeras är: · Vilka utmaningar finns med att driva projekt i en hybrid av projektmetoder (s.k. hybridprojekt)? · Vad kan projektledare i projekt som drivs med en hybrid av projektmetoder göra för att förebygga och öka framgången med att hantera utmaningar? Studien är en kvalitativ fallstudie på ett fallföretag som är i början av en transformering till ett nytt sätt att leda projekt. Projektledningsmetoden som företaget använder idag är mer av traditionell karaktär och transformationen går åt det Agila hållet. Åtta respondenter i rollen/rollerna projektledare, RTE (release train engineer enligt SAFe ramverket) och Solution train engineer (enligt SAFe ramverket) deltog i studien. Empiri samlades in via enskilda intervjuer med respondenterna om ca 50-60 minuter och studie av fallföretagets interna dokumentation kring projekt och projektledning. Resultatet av studien visar att de största utmaningar som respondenterna ser är att det under ett projekts gång inte är ovanligt att hybrid av projektmetoder uppstår, att samordning och förståelse mellan projekt och delprojekt inom en organisation och mellan företag som samarbetar är viktigt, att olika projektmetoder har sina styrkor och svagheter och en metod passar inte alla vilket gör att kunna leda i en hybrid av projektmetoder kan vara en styrka. Dessa stämmer väl överens med de som litteraturen beskriver när det gäller hybrid projekt. Detsamma gäller varför företag i vissa fall behöver arbeta med hybridprojekt. Resultaten visar också att det finns förebyggande åtgärder för en projektledare att vidta för att minska de identifierade utmaningarna. Till dessa hör att organisation och projektledare bör se till att skaffa kunskap inom området hybridprojekt, att skapa samordning och förståelse för termer, begrepp roller mm vid hybridprojekt, att vara lyhörd för att en projektmetod inte alltid passar alla som ingår i ett projekt och har en delleverans till projektet. En slutsats är att det också att det finns fördelar med hybridprojekt, då olika projektmetoder stödjer utvecklingen på olika sätt.

Bakgrund: Idag kan vi se att allt fler företag har blivit projektbaserade och det har blivit en vanlig arbetsform. Vi ser och hör om ”projekt” överallt. Att skapa tillfälliga projektorganisationer för att effektivt lösa olika problem är ett arbetssätt som sprider sig inom alla typer av verksamheter och branscher. Projekt är en arbetsform som fått stor utbredning såväl i den offentliga sektorn som i näringslivet. Det har blivit en så vanlig företeelse att vi inte reflekterar över det. Detta har bidragit till att projekt har blivit allt mer komplexa och med allt fler intressenter involverade och där ledarskap har blivit en viktig framgångsfaktor för att driva välfungerande projekt. Projekt är ofta om inte alltid temporära organisationer som bildas i syfte att genomföra ett specifikt uppdrag. Med detta i fokus är det viktigt för en ledare att kunna samspela mellan viktiga nyckelpersoner. Hur företag väljer att organisera projekt beror på hur deras verksamhet är organiserad, vilket medför att projekt leds på olika sätt. Den traditionella litteraturen om organisations- och ledarskapsteorier har dominerats av perspektivet att ledarskap är något som utövas av en enda person. Delat ledarskap handlar i sin tur om att dela på ansvaret med någon annan. En av de största faktorerna för företagens lönsamhet är effektivt ledarskap. Frågan är vilket agerande som skapar och leder till företagens lönsamhet? Med andra ord, hur tillämpar man projektledning inom industridesignbranschen och vilka likheter respektive skillnader kan man urskilja mellan olika företag i branschen? Syfte: Mot bakgrunden av detta är syftet att jämföra tre industridesignföretag med avseende på projektledning.  Metod: För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ undersökning, empirisk fallstudie där tre industridesignföretag har deltagit. Den kvalitativa undersökningen baseras på personliga intervjuer med ledande personer på Propeller Design AB, Runius Design AB och Oxyma Innovation AB. Resultat: Resultatet av studien har analyserats med hjälp av ledarskapsteorier och modeller. Ett lyckat projekt kräver en välfungerande kommunikations- och informationskanal mellan samtliga inblandade parter. En projektledare har en central roll i många företag och för att nå projektets uppsatta mål krävs det någon form av ledarskap. Att arbeta i projekt innebär att arbeta i ett team tillsammans med personer från flera olika kompetensområden. De tre industridesignföretag visar skillnader i sättet att leda och driva sin verksamhet, vilket i mångt och mycket beror på företagens storlek och dess resurser.

Purpose: Small enterprises (10-49 employees and annual sales of less than 100 million SEK) in the construction industry do not often have the opportunity to develop as easily as large enterprises, often due to lack of knowledge and resources. The startup cost for BIM usage are high and involve the purchase of software licenses, hardware and education. One reason why enterprises do not use BIM is because the construction industry has always been conservative. The aim of the work is to establish simple guidelines for small enterprises, so that they get an effective transition process and can start projecting using BIM. Method: The methods used in the report are literature studies and interviews, therefore this is a qualitative study. The interviews are semi-structured, with a number of questions being determined before the interviews and follow-up questions are set during the interviews. The main theme of the interviews relates to the knowledge level within BIM, which preparations are required for the transition process, problems that may arise, the software used and the education of staff. The scientific literature consists of studies on Building Information Management, BIM in small enterprises, project management and steps to BIM. The literature is examined in a critical, methodical and systematic manner with a scientific purpose. The method was used to obtain trustworthy research around the area. Findings: BIM in the project management is often used in small enterprises for visualization of a construction project. More advanced use is not utilized to the extent that it is possible. None of the interviewees considered that the implementation of BIM was difficult. The most importantstep in the transition process are to make up a decision that BIM is to be used in the company. After the decision is taken, some of the most important steps are to evaluate resources, choose software, acquire hardware and train staff. Implications: BIM is an expensive investment, but in a long-term perspective it is profitable. The biggest obstacle with BIM is the lack of knowledge and low motivation for change. A clear plan must be made for the implementation of BIM and the enterprises management must realize the benefits of BIM before a decision on implementation can take place. BIM design improves communication opportunities between project managers and other stakeholders. Clashes between building components are often discovered during the design process, saving both time and money in the production. It is important that great commitment is being placed in the education of BIM and to review what resources the enterprise already has. Limitations: The report's empirical data is primarily collected and adapted to small enterprises. Only Swedish enterprises with employees who have experience of BIM use in the project management have been interviewed. The results of the research are only for Swedish enterprises who are going to make the transition process to a BIM-based project management.
Syfte: Små företag (10-49 anställda och en årlig omsättning som är mindre än 100 miljoner kr) i byggbranschen har sällan möjlighet till att utvecklas lika lätt som stora företag, vilket ofta beror på bristande kunskaper och resurser. Uppstartkostnaderna för BIM-användning är höga och innebär inköp av mjukvarulicenser, hårdvaror och utbildningar. En av anledningarna till att fler företag inte använder BIM är för att byggbranschen alltid har varit konservativ. Målet med arbetet är att etablera enkla riktlinjer åt små företag, så att de får en effektiv övergångsprocess och kan börja projektera med hjälp av BIM. Metod: De metoder som används i rapporten är litteraturstudier och intervjuer, alltså är rapporten en kvalitativ studie. Intervjuerna är semistrukturerade där ett antal frågor är bestämda innan intervjutillfällena och följdfrågor ställs under intervjuernas gång. Intervjuernas huvudområden och teman berör kunskapsnivå inom området BIM, vilka förberedelser som krävs för övergångsprocessen, problem som kan uppstå, vilka mjukvaror som används och utbildning utav personal. Vetenskaplig litteraturen består av studier om Building Information Management, BIM i små företag, projektledning och steg för BIM-implementering. Litteraturen granskas utifrån ett kritiskt, metodiskt och systematiskt sätt med ett vetenskapligt syfte. Metoden användes för att få fram trovärdig forskning kring området. Resultat: BIM i projektledningen används ofta i små företag för visualisering av ett byggprojekt. Mer avancerad användning utnyttjas inte i den utsträckning som det ges möjlighet till. Ingen av de intervjuade ansåg att implementeringen av BIM var svår. Det viktigaste steget i övergångsprocessen är att ta beslut om att BIM ska användas i företaget. Efter beslutet är taget är några av de viktigaste stegen att utvärdera resurser, välja mjukvaror, införskaffa hårdvaror och utbilda personal. Konsekvenser: BIM är en dyr investering, men i ett långsiktigt perspektiv är det lönsamt. Det största ansedda hindret med BIM är okunskap och låg motivation till förändring. En tydlig plan måste tas fram för implementeringen av BIM och företagets ledning måste inse fördelarna med BIM innan ett beslut om implementering kan ske. BIM-projektering förbättrar kommunikationsmöjligheterna mellan projektledaren och övriga intressenter. Många kollisioner mellan byggdelar upptäcks redan under projekteringen och sparar både tid och pengar i produktionen. Det är viktigt att stort engagemang läggs på utbildningen av BIM och att se över vilka resurser som företaget har. Begränsningar: Rapportens empiri är främst insamlad och anpassad åt små företag. Enbart svenska företag med anställda som har erfarenheter av BIM-användning i projekteringen har intervjuats. Resultatet gäller endast för svenska företag som planerar en övergångsprocess till en BIM-baserad projektledning.

More than half of the implemented IT-projects go over budget, deadline or simply fail. The processes in an IT-project requires technical competence to be present among the project participants to ensure the achievement of business goals and to make organisations competitive. The success of an IT-project largely depends on the project manager which makes it interesting to further investigate what impact the project manager’s technical competence has on the project. Previous research shows differing opinions whether technical competence is considered important for the project manager to be successful or not. In this study we focused on this question from project participators perspective. We have investigated this by a qualitative study that employed semi-structured interviews. Five interviews was done with as many respondents, were all respondents had participated in software development projects. The results of the study shows that it is not the project manager's responsibility to neither discuss, nor perform, technical tasks. The project manager’s responsibility is to push the project forward, by organizing and planning the project together with motivating the participants to work towards the goal. Technical competence can however be an efficient resource for the project manager. The study shows that it is easier to communicate with technical project participants by possessing technical competence. Moreover, the study concludes that the constellation of the project may alter the significance of technical competence for the project manager. A project consisting of junior project participants tends to be is in more need of a technical competent project manager than a project consisting of senior project participants.

Industriellt byggande i trä och projektledningsmetoder hänger ihop. För att visa på vilket sätt de har ett samband har kunskaper om projektledning och byggteknik applicerats på företaget Martinsons sätt att projektera höga bostadshus i trä. Syftet med examensarbetet är att upprätta ett förslag till en hållbar projektmodell för projekteringsprocessen gällandes höga bostadshus i trä. Genom strukturering och standardisering av projektflödet i ett bostadsprojekt kan detta i framtiden gynna byggandet av höga bostadshus i trä både i Sverige och internationellt. Resultatet visar en flödesstruktur över ett bostadsprojekt, en manual till projektledaren samt en analys över beslutsunderlaget med rekommendationer på åtgärder för att uppnå en effektivare process utifrån både traditionell-och agil projektledningsmetodik. Diskussioner om varför åtgärderna gör nytta i bostadsprojekteringsprocessen samt argument runt risktagande med att ändra det nuvarande flödet behandlas. Slutsatsen är den rekommenderade projektmodellen för företaget. Projektmodellen är framtagen för att utvecklas av de som jobbar med bostadsprojekteringen för att eventuellt resultera i ett Webbaserat system för projektering av höga bostadshus i trä på ett hållbart och förnybart vis.

I en allt mer föränderlig och globaliserad värld ökar trycket på företagens konkurrensförmåga. Knowledge Management (KM) behandlar förmågan att tillvarata intellektuellt kapital med syfte att överföra kunskap från individ till organisation. Vår studie är formad enligt kvalitativa arbetssätt, med en fallstudie på ett globalt, tillverkande företag i Sverige. Rapportens syften är att bidra till forskningsområdet KM, undersöka metoder för kunskapshantering med fokus på projektverksamhet samt undersöka i vilken mån detta företag är en lärande organisation. Den teoretiska grunden baseras på områden som identifierades ha en nära anknytning till KM och vår problemställning; KM, kunskap, projektledare, lärande organisationer och företagskultur. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuobjekten hade alla bakgrund som projektledare inom samma produkt men olika serier, där två av dem nu arbetar på en mer ledande nivå inom företaget. Det som framkom i intervjuerna var att företaget för tillfället inte har en etablerad KM-strategi men att kunskapsdelning uppmuntras muntligen. En stor tillit läggs till företagets rutiner med White Books, ett dokument där bland annat bra och dåliga erfarenheter skrivs ned. Dessa sparas till kommande projekt inom företagets intranät. Slutsatserna av studien är att företaget främst använder sig av traditionella metoder för kunskapsåtervinning, vilka har fungerat bra innan deras omorganisering för något år sedan. Detta bedöms på sikt inte fungera. Vidare finns förbättringspotential i att inte enbart återvinna explicit kunskap, till exempel genom att förankra kunskapsdelning och införa ett mer omfattande faddersystem. Företaget anses ha goda kulturella förutsättningar för att bli en lärande organisation men för att stärka delaktigheten i ett globalt företag bör kunskapsdelningen förankras på ett tydligare sätt hos projektledarna. Nyckelord: Knowledge management, projekt, projektledare, kunskap, lärande organisationer
In a rapidly changing and globalized world, businesses are pressurized to increase competitiveness. Knowledge Management (KM) deals with the ability to protect intellectual capital by transferring knowledge from an individual to the organization. Our study is based upon a qualitative approach through a case study of a global, manufacturing company in Sweden. This report aims to contribute to the research of KM, examine methods of KM with a focus on project management and examine to what extent the company is a learning organization. The theory section of this report consists of subjects identified as related to KM; KM, knowledge, project leaders, learning organizations and company culture. Four semi-structured interviews were conducted. The interviewees have all been project leaders with the same company product but with different versions. Two of them are now working in a more senior level within the company. The results of the interviews suggest that the company currently does not have an established KM strategy, but that knowledge sharing is encouraged verbally. The company is highly dependent on its practices with White Books, a document outlining good and bad experiences which is compiled at the end of every project. These are saved for future projects within the company’s intranet. Our study concludes that the company mainly uses traditional methods of knowledge retrieval, a process that has worked well before their reorganization some years ago but not any longer. A potential area for improvement is the use of knowledge recovery types other than that of explicit knowledge. One solution could be a mentoring system or a similar system of sharing experience. The company is considered to have good cultural conditions for becoming a learning organization, but to reinforcing participation in a global enterprise knowledge sharing should be secured in a more clearly way with the project leaders. Keywords: Knowledge management, project, project leader, knowledge, learning organization.

The term "Project" have become a growing work model that exist in almost all bransches. A project is a work effort made over a finite period of time with a start and a finish to create a unique product, service, or result. Science shows that time limitation has an impact on humans to perform under pressure, which challanges the contributor to deliver. This report contains an examination about project management, both coming from scientific results and an external business. The point of this study is to bring ideas of improvement, which can make the work method more effective in this company.
Projekt har blivit en växande arbetsform och existerar i nästintill alla verksamheter. Arbetsmetoden innehåller en tidsbegränsning och ett tydligt mål. Forskning visar att projektets tidspress har en inverkan på människor att skapa en prestationspress, vilket leder till att medarbetaren måste leverera. Denna rapport innehåller en undersökning kring projektledning, både vetenskapligt och på ett externt företag. Syftet med undersökningen är att få fram förslag på förbättringar som kan effektivisera arbetsmetoderna på det externa företaget.

Individuals and organisations are encouraged to reduce their climate impact every day.  Companies are adapting and using sustainability policies as one way to demonstrate their work towards a sustainable future. The construction industry is one of the industries that affects the environment to a large degree. Within that industry, together with several others, project work is a common practice. Project managers have therefore an important role in making and guiding the projects to be more sustainable. Therefore, this thesis aimed to investigate how project managers in a consulting company experience that they can influence the sustainability work in their projects. A qualitative study was conducted. Background information and theories about corporate sustainability and competence needed to implement sustainability were performed through a literature review. Interviews were conducted with project managers from the consulting company WSP Management in Stockholm Sweden. The study shows that the project managers are aware about their opportunity to influence the  sustainability work in their projects. However, the amount is strongly affected by the priority of the client and if resources are available. To improve and move towards a more sustainable approach the study shows that sustainability must be demanded from the permanent organization or the client, and not only be included because the project manager itself values it.

Byggprojekt är unika och komplexa och dess livslängd från idéskedet till förvaltning går under namnet byggprocessen. Byggprocessen innehåller många olika moment och kräver kompetent ledning för att nå beställarens mål och för att nå denna kompetens använder sig beställaren ofta sig utav en projektledare. Projektledaren ska leda projektet genom att styra mot de angivna målen samt samordna och delegera de olika aktörerna i byggprojektet. Det är mycket ansvar och åtagande från projektledaren och till sin hjälp kan en projektledare använda sig av checklistor. Examensarbetets syfte är att tydliggöra hur projektledare kan få bättre struktur och styrning med hjälp av checklistor i byggprocessens initiala skede. Frågeställningar som besvaras i studien är: Hur kan checklistor förbättra styrning och struktur för projektledare, i byggprocessens initiala skede? Vad ska en checklista innehålla för att ge projektledaren bättre styrning och struktur över projektet, i byggprocessen initiala skede? För att besvara dessa frågeställningar användes en litteraturstudie och en idéväxling med företaget NOCA Teknik AB. Det beskrivs även hur yttre omständigheter påverkat val av metod och vilka ändringar som skett under arbetets gång. Via litteraturstudie har författarna utformat 10 st. olika checklistor uppdelat i två skeden, 5 st. i behovsutredning och 5st. i programarbetet. Med hjälp av idéväxling med NOCA Teknik AB har sedan checklistorna utvecklats och studerats i vilka sammanhang de kan vara till nytta. Studien visar att checklistorna kan användas till styrning och struktur i sammanhang som avstämning i ett tidigt stadie, möten och uppföljning på att färdigt projekt och kan innehålla fem olika parametrar: Ekonomi Tid Omfattning/kvalité Kundrelation Intressenter
Construction projects are unique and complex and their lifespan from the initial stage to conduct goes by the name of the construction process. The construction process contains many different parts and requires competent management to reach the client's goals and to gain this competency the client often uses a project manager. The project manager shall lead the project by steering towards the stated goals and coordinating and delegating the various participants in the construction project. The project manager has a lot of responsibility and commitment and to do this the project manager can use checklists. The purpose of the bachelor thesis is to clarify how project managers can get better structure and control using checklists at the initial stage of the construction process. Questions which is answered in the study are: How can checklists improve the control and structure of project managers, at the initial stage of the construction process? What should a checklist contain to give the project manager better control and structure of the project, at the initial stage of the construction process? To answer these questions the authors have worked with a literature study and exchange of ideas with the company NOCA Teknik AB. It is also described how external circumstances affected the choice of method and what changes occurred during the course of the work. Through literature study, the authors have produced 10 pcs. of different checklists divided into two stages, 5 pcs. in need assessment and 5 pcs in the programwork. With the help of exchange of ideas with NOCA Teknik AB, the checklists have since been optimized and studied in which contexts they can be useful. The study shows that the checklists can be used for control and structure in context such as reconciliation in an early stage, meetings and follow-up on a completed project and can contain five different parameters: Economy Time Scope/quality Client relationship Stakeholders

As most of the project management models were developed for larger projects, there is a lack of understanding of what project managers in short duration projects do. Short-duration projects are projects in multi-project environments lasting for a number of weeks rather than a number of months. Even if they are common today, short-duration projects have not yet attracted the interest of project researchers. The present study aims to analyze what the project managers in short duration projects do and to develop a method for studying the project managers at work. A theoretical framework is built on earlier studies of managers’ work, suggesting three areas having impact on the project manager’s work. The impacting areas are the project, the project manager’s experience, and the organizational context of the project. The project manager and the assisting project manager were studied while managing a sub-project in a greater telecom system project. The project managers were studied one week each using participant observation and interviews. The findings indicate that much of the time at work was spent in meetings of different kinds, to deal with change, and to guard the production teams from being disturbed by changes in the environment. It was also found that studying a multi-project environment from the sub-project’s perspective gives a different view on multi-project environments that have earlier been presented as the project managers in the short-duration project constantly have to adjust to changes, inputs and demands from the surrounding projects and functional organizations. In the end some proposals on directions for further studies of managers of short-duration projects are made.

”Med intresse för projektledning/With interest for project management” är en studie vars syfte är att belysa livsvärlden hos projektledare inom ett avgränsat geografiskt område i Sverige. För att komma fram till ett relevant svar har det gjorts intervjuer med två projektledare belägna i Örebro stad som båda har lång erfarenhet inom branschen. Informationen som gavs under intervjuerna har visat stora likheter och med vissa, distinkta skillnader i åsikter kring arbetet. En överskådlig bild skapades och det är tydligt att båda projektledarna ser både vedermödor och belöningar med arbetet de utför och att de värderar samma delar av arbetet. Resultatet pekar på att deras respektive tankar om tillexempel arbetskraft och tidsplanering är till största sannolikhet kopplat till olikheter i tillgång till arena, teknik och personal.

Purpose: According to Boverket errors and defects in the construction sector cost society SEK 100 billion per year. Most of the problems that occurs can be avoided through a well accomplished design phase. The challenge is that the design phase is limited in time and costs. It is also challenging because a lot of different actors are involved. There is potential for improvement regarding project management and communication in the design phase. Therefore, the aim of this study is to examine how the design phase of construction projects operates and how it is experienced by those involved. Thereafter give suggestions on how project management and communication can be improved. Method: To answer the study's questions, qualitative methods have been applied. A literature study has been conducted to create a knowledge base on the subject. Subsequently, data were collected through semi-structured interviews, document studies and observations. Findings: In each design process of the company, there is a design project manager who is responsible for directing and leading the design project group. Communication takes place mainly via meetings, email, and telephone. Regular design meetings are held in the form of VP meetings. The defects that exist in the communication in the design phase are late information, lack of information transfer between the stages in the design phase and uncompleted job descriptions. New groups where the actors do not know each other also make communication difficult. Agile methods that can be implemented in the design phase, with advantage, are self-organized teams, meetings every day, co-location, and short stages. Implications: The design phase is mainly performed as a traditional project with elements of agile methods. Several agile methods should be implemented and those already applied should be developed. Communication is important for the success of the design process but is also what is causing problems. In addition to the methods presented in the findings, the authors have suggested the following improvement proposals: visualization in the form of Kanban boards, well described order specifications, planning with room for change, involving all actors in the design phase, continuous experience meetings, creating a communication plan and setting requirements for actors' competence. Limitations: Although the study has examined projects at a specific company, the results are useful for several construction companies since the design process is similar throughout the industry. Solely the design phase is studied, and the result is therefore not applicable in the remaining parts of the construction process.Keywords: Agile, project management, design process, leadership, communication and construction projects.

Underhållningsbranschen är en bransch som alltid arbetat i projektform. Trots det finns det inte tillräckligt med empiriska studier på projektledning inom underhållningsbranschen, speciellt inte i Sverige. Många författare menar att de teorier som finns kring projektledning är för ensidiga och inte kan tillämpas på alla former av projekt. För att öka kunskapen inom projektledning behövs därför fler empiriska studier inom olika typer av branscher. Projekt i underhållningsbranschen är intressanta, mycket på grund av att de till skillnad från andra branscher oftast lyckas hålla tiden. The show must go on. Syftet med denna uppsats är att utveckla en differentierad förståelse för projektledarskap inom underhållningsbranschen. Detta för att ge ett bidrag till den företagsekonomiska diskussionen kring projektledning samt öka den empiriska kunskapen inom denna typ av bransch. Studien är hermeneutisk och forskningsansatsen är abduktiv. Den empiriska undersökningen har genomförts genom fallstudier där kvalitativa ostrukturerade intervjuer har genomförts med fyra projektledare i underhållningsbranschen. Studien visar fyra olika typer av projektledare som alla har olika förhållningssätt till sitt projektledarskap. Deras projektledarskap har formats genom deras tidigare erfarenheter, deras personligheter samt påverkas av organisationens storlek.
The entertainment industry has always worked on a project basis. Still, there are not enough empirical studies on project management in the entertainment industry, especially not in Sweden. Many authors claim that the existing theories about project management are too one-sided and cannot be applied to all projects. To increase the knowledge of project management we need more empirical studies on various types of industries. Projects in the entertainment industry are interesting largely because they, unlike other industries, mostly manage to keep the time limit. The show must go on. The purpose of this paper is to develop a differentiated understanding of project management in the entertainment industry. The aim is to give a contribution to the discussion around project management in the field of business administration and to increase the empirical knowledge in this type of industry. The study has been addressed from a hermeneutic and abductive approach. The empirical study has been conducted through qualitative unstructured interviews with project managers in the entertainment industry. The study shows four different types of project managers that all have different approaches to their leadership which has been developed trough both past experiences and their personalities. How they lead their projects also depends on the size of the organization.

I de flesta offentliga organisationer arbetas idag i projekt¬arbets¬form. Dessa organisationer måste ta hänsyn till att projekt inte längre är ett undantag och skapa strukturer och metoder för koordination av projektverksamheten. Vid projektplaneringen kan ett antal olika metoder användas för att undvika fel och brister som lätt uppstår när flera personer är inblandade. Fel och brister gynnar inte den inre effektiviteten. Ett likartat arbetssätt, ibland i form av projektmodell, kan användas för ökad kontroll av projektarbetsformen. Projektmodellen medför struktur och rutiner som förbättrar utnyttjandet av projekt¬arbets¬formen.

Syftet med denna magisteruppsats i industriell projektledning är att undersöka och be¬skriva om projektledarna inom offentliga organisationer använder metoder som bidrar till att öka den inre effektiviteten i projektledarens projektplanering.

Undersökningsmetoden är av kvalitativ art. Den empiriska datainsamlingen har skett genom telefonintervjuer eller besöksintervjuer med tolv respondenter fördelade på sex av Sveriges länsstyrelser.

Med utgångspunkt från undersökningen har vi konstaterat att den inre effektiviteten på¬ver¬kas av i vilken mån metoder för projektplanering används. För att öka projektets inre effek¬tivitet och förankringen av projektet bör intressentanalys och kravanalys föregå den över¬enskommelse som resulterar i en tydlig beskrivning av projektets mål.

Vi har funnit att ansvar och befogenheter måste anges tydligare än vad som är brukligt idag för att öka den inre effektiviteten samt fördelar med att placera projekten utanför den vanliga linjeorganisationen. Beträffande kommunikation behöver fler rapporter skrivas i avsikt att gynna lärandet inom organisationen och finnas tillgängliga i större utsträckning.

Den inre effektiviteten kan öka om projektledaren förutom kunskap i sakämnen också besitter kunskap i metoder för projektplanering. En generell slutsats är att en projekt¬modell och/eller en väl genomförd och strukturerad planering gynnar den inre effek¬tiviteten eftersom problem och konflikter minimeras när så sker.

The work in most public sectors today is sometimes done in project work form. These organizations have to realize that projects are no longer an exception, but rather the norm, and create structure and methods to coordinate the projects. There are some different methods that can be used during project planning to avoid mistakes and shortcomings, which can easily happen when many people are involved. Mistakes and shortcomings do not improve the efficiency of the organization. A similar way of working, often in the way of a project model, can be used to increase the control of the project. The project model intro¬duces structure and routine which in turn increases the use of the project work form.

The purpose of this master thesis in Industrial Project Management is to examine and describe if project managers within the public sector use methods of project planning to increase the efficiency of the organization.

The research method is of qualitative conduction. The empirical data collection has been done through phone interviews and personal interviews with 12 respondents representing six of Sweden’s county ministries.

Starting with the study, we concluded that the efficiency of an organization depends on which level of methods the organization use for project planning. To increase a project’s efficiency and to attain organizational commitment a stakeholder analyse and analysis of requirements should be done before the agreement of the project result. The agreement must show a detailed description of the project goal.

We have found that responsibility and duties have to be more clearly specified to increase the efficiency. If the project is organized outside the normal guidelines we have found an improvement of the efficiency. To improve the learning within the organization more reports need to be done and be easily accessible.

The efficiency of the organization will improve if the project manager not only is know¬ledgeable about the project idea but also has good knowledge about project planning methods. A general conclusion is that problems and conflicts are minimized if the project is well planned and structured or a project model is used. In consequence of those actions the project efficiency will increase.

This licentiate thesis discusses management and control ofan industrial business that implements several projects at thesame time, a so-called multi-project business. The questionthat will be answered is: What distinguish the management of amulti-project business and what is crucial for the managementto focus on? The thesis is based on a case study at a companycalled Adtranz Signal in Sweden. Adtranz Signal develops,designs and delivers signal and safety systems for the railway.They are a perfect example of a modern company that operatesthe main part of their business with projects.

The discussion will take us beyond the single project andabove the project manager. This is necessary because projectmanagement literature, by tradition, emphasizes on theindividual project, and the complexity of problems when aproject is executed isolated from the ordinary business. Todaythere are only a few empirical and theoretical studies ofmulti-project businesses, especially those that focuses on howindustrial companies use projects and lead project work.

The scientific contribution in this thesis consists of twoparts. The first part is a profound empirical description ofhow management, control and realization of a multi-projectbusiness work. The second part is a further development of theliterature considering management problems in a multi-projectbusiness. Finally there are three important conclusions pointedout:

•It exists dependencies and connections between theprojects in the companys multi-project business•Thedifferent dependencies can be categorized•Thedependencies and connections are important and must be handledsince they effect the management of the multi-projectbusiness

Keywords:Management and control of a project business,industrial projects, multi-project business, multi-projectenvironment, project-based company, project management

The Swedish population is growing and is expected to hit 11 million in 2025, at the same time there is a lack of residence. Beside the need to construct residence there is also a need for increased infrastructure for a growing city. The big amount of investments demands cheaper constructions by efficient processes with less resources and shorter construction time. To be competitive on the market the contractors need to have control of their construction processes and project management. Due to a larger degree of uniqueness in infrastructure projects compared to residentials there have been less development addressing efficiency and project management in this field. One of Sweden’s biggest contractors, NCC, has developed descriptions of standard processes and documents for managing the projects to keep the competitiveness on the market and to ensure a high quality. Despite this development, the content in processes and documents, are perceived as inadequate. The problem addressed in this study, is to find the difference between PMI’s PMBOK construction extension and a contractor’s described project management and its practice. The result of the comparison between PMBOK and NCC:s described project management show that some activities are included by both PMBOK and NCC, some activities are missing in either PMBOK or NCC and some are included only partially by NCC or PMBOK.   In practice, the result show that the executed activities follows the NCC:s described project management. The biggest issue is the understanding of why the activities are made and how they should be used.

När man bedriver IT-projekt utgår man ofta från någon form av metod för att underlätta projektarbetet. En projektmetod, som ofta baseras på ett projektramverk, är ett tillvägagångssätt för hur ett visst resultat ska tas fram. Inom IT-projekt kan dessa metoder vara av sekventiell och/eller agil karaktär. Sekventiella projekt kännetecknas vidare av projektfaser som löper stegvis, medan agila projektfaser är mer lättrörliga. En nyckelperson i projekt är vidare projektledaren. Projektledarskap handlar primärt om att lyckas motivera sina teammedlemmar till att uppfylla uppsatta mål. Det kräver vidare förmågan att vara människa, expert och mentor samtidigt, vilket i nästa tur också kräver mellanmänskliga relationsförmågor. Beskrivningar av mellanmänskliga relationsförmågor är dock något som projektramverk tenderar att utesluta. Vidare är dåligt ledarskap en stor faktor för misslyckande under ett projekts framställningsprocess, då det kan skapa förakt eller minska motivation hos medarbetare. Syftet med denna studie har sålunda varit att undersöka hur projektledarskap kan anpassas till IT-projekt som kombinerar sekventiella och agila metoder.I IT-projekt som kombinerar sekventiella och agila faser kan man då ställa frågan vilken projektledning som passar? Syftet med rapporten har sålunda varit att utreda vilka ledarsätt som passar dessa typer av IT-projekt. Det rapporten kommit fram till är att projektledning i sekventiella metoder betonar kontroll och fokuserar på att se till att medarbetare utför sina arbetsuppgifter inom bestämd tidsram och budget. Projektledning i agila metoder är i nästa tur mer pragmatisk och lättrörlig, samt ställer större krav på förmågan att kunna fatta snabba beslut. En projektmetod som kombinerar sekventiella och agila faser behöver en kontrollorienterad projektledare, men som samtidigt kan anpassa sig till olika arbetssituationer. Vidare är det också fördelaktigt om denna typ av projektledare besitter tekniska färdigheter. För att effektivisera projektarbetet ytterligare bör också projektledaren kunna situationsanpassa ledarskapet till medarbetare.­

Bakgrund och problem: Hela 40 procent av EU:s totala budget går till ett område kallat ”Hållbar tillväxt”, vilket främst utgörs av EU:s regionalpolitik. Regionalpolitiken är till för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regionerna i EU och därmed bidra till en mer harmonisk utveckling inom hela EU. Detta görs bland annat genom lokala samverkansprojekt mellan olika kommuner, myndigheter och företag. Inom offentlig sektor ställs dock annorlunda krav på projektägare, projektledare och andra intressenter som på ett eller annat sätt är delaktiga i projektet. Detta på grund av bland annat oklara och motstridiga mål, vilket i sin tur kan leda till att ett projekt fallerar. Syfte: Studiens syfte är att analysera hur projektledare inom offentlig sektor hanterar osäkerheten i projekt samt att visa på vilka möjligheter som finns för projektledare att skapa en så effektiv koordination och samverkan som möjligt för att uppnå projektets mål. Metod: Studien har gjorts genom en kvalitativ undersökning där sex projektledare intervjuats. Slutsatser: Studien har visat att många samverkansprojekt i offentlig sektor befinner sig i en interaktionsmiljö med hög vertikal osäkerhet, vilket framför allt har lett till att det krävs en omfattande rapportering till ESF. Detta torde kunna minskas genom att mål och delmål gås igenom av projektledaren och de vertikala intressenterna tillsammans. För att minska den vertikala osäkerheten bör projektledaren och ESF bilda en tidig och öppen dialog för målsättning och underlätta insyn i projektet från ESF:s sida. Något som tydligt har framkommit i denna studie är även projektens stora beroende utav de horisontella aktörerna. Här anser vi att det för projektets framgång och överlevnad är avgörande att skapa en stabil grund från början, både för det ekonomiska resultatet samt för att uppnå projektets mål. För att åstadkomma detta anser vi att skriftliga avtal bör ingås för att undvika att viktiga samarbetspartners drar sig ur. En annan viktig del i att minska den horisontella osäkerheten anser vi vara att skapa ett behov hos de avgörande intressenterna så att de ser projektet som en nödvändig kompletterande resurs till deras verksamhet. Det är också mycket viktigt att projektledaren är medveten om vilka osäkerheter som denne har att hantera i projektet och även hur dessa går att begränsa med hjälp av olika strategier såsom avtal och kooptering. Det har också framkommit att intresseorganisationerna saknar kunskap om projekten, varför en tydlig förankring hos dessa om projektens uppgifter samt intentioner borde ske i större utsträckning.
Background and problem: 40 percent of EU’s total budget goes to an area called “Sustainable development”, which is foremost represented by EU’s regional politic. The regional politic is developed to decrease the economic and social differences between the regions I EU and in that way contribute to a more harmonious development. This is done by local interaction projects between municipalities, authorities and companies. In the public sector though, there is different demands on project owners, project managers and other stakeholders than in the private sector. This is, amongst others, due to diffuse and conflicting goals, which can lead to a total failure for the project. Objective: The objective of this study is to analyze how project managers within the public sector handle the interactional uncertainty in projects and to show the different possibilities that project managers have to create an effective coordination and cooperation to achieve the goal of the project. Method: This study is based on a qualitative research with interviews of six project managers. Conclusions: This study has revealed that many interactional projects in the public sector exists in an interactional environment with a high vertical uncertainty, which foremost has led to an extensive demand on reports to ESF. The vertical uncertainty should be possible to decrease by the project manager and the stakeholders working through the goals together. To further decrease this uncertainty the project manager and ESF should form an early and open dialog for setting goals and to facilitate the transparency of the project for ESF. In this study it has also come to light that the projects have a high horizontal uncertainty. We consider it crucial for the project to create a stable foundation, both for the economical result and for being able to reach the goal of the project. To achieve this, we consider written agreements to be important to avoid key stakeholders from pulling out. Another way of decreasing the horizontal uncertainty is to create a need among the important stakeholders so that they see the project as a necessary complementing resource to their organization. It is also important that the project manager is aware of the different uncertainties that he/she has to maneuver in the project and how these can be limited with different strategies like contracts and cooptation. It has also come to light that the organizations of the stakeholders are lacking knowledge and awareness of the projects, which is why anchoring of the project’s missions and intentions should be carried out in greater extent in these organizations.

Syftet med studien är att undersöka huruvida det är mer eller mindre motiverande för anställda inom mjukvaruindustrin att jobba enligt agila utvecklingsmetoder än enligt traditionella utvecklingsmetoder. Undersökningen har gjorts med teoretisk utgångspunkt från motivationsskapande variabler ur de kontemporära motivationsteorierna Self Determination Theory samt Job Characteristic model. Som en ansats till att besvara frågeställningen har en kvalitativ fallstudie genomförts på företaget Kambi Sport Solutions AB. Kambi Sport Solutions AB har under de senaste åren genomfört en organisationsförändring där traditionella projektledningsmetoder ersatts av agila projektledningsmetoder. Studiens empiri visar med stöd ur motivationsteori att övergången till agila metoder signifikant påverkat individens motivation positivt. Framförallt som en följd av en högre grad av självbestämmande, kunskapsvariation, identitet i och betydelse av arbetsuppgiften, autonomi samt feedback.

AimThis paper has come about because of the author's own experience as a project manager at FMV. In various projects, I have wondered if there is a link between the programs and processes that I have to use in my daily work. Are these programs effective for managing projects and follow-up.

MethodIn order to examine whether it is efficiently using standard software, I have asked a number of projects manager at FMV to respond to a questionnaire, the method is qualitative.

AbstractEfficient project management will require a set of tools for planning, monitoring and evaluating. Often there is a demand for a comprehensive range of enterprise software applications and business solutions combined to one business solution. A relevant question is if it is possible to use standard software, i.e. MS office to efficiently manage a business project. This thesis will look in to this by analyzing a big organization, in this case the Swedish Defense Material Administration (FMV). The analyze is based on a questionnaire with a number of project managers to determine if they have the possibility to do their work in an efficient way.

ConclusionIt is possible to run business projects without a connecting business tool, but it will demand a lot from the project manager. Furthermore, it will NOT be efficient.

Syftet med uppsatsen är att ge en bild av hur generella projektledningsmetoder används inom reklambranschen. Vi ville undersöka vilka aspekter av projektledningen som kan påverkas av de speciella förutsättningar som finns i reklambranschen. Varje reklamprojekt innehåller en skapandeprocess, och vi ville se hur sådant påverkar projektledningen.

Vi sammanställde först ett antal generella projektledningsmetoder för att få en teoretisk bild av hur projekt kan bedrivas. För att ge läsaren en inblick i reklambranschen och hur reklam skapas, beskrev vi även reklam ur ett teoretiskt perspektiv.

Med utgång från vår teori, genomförde vi en kvalitativ studie av sju reklambolag i Karlstad. Vi gjorde djupintervjuer med en projektledare från respektive byrå, under vilka de fick beskriva sitt projektarbete. Det empiriska resultatet från intervjuerna jämfördes sedan med den teori som låg till grund för undersökningen.

Undersökningen visade att reklambyråerna i stor utsträckning använde sig av projektledningsmetoder, i vissa fall utan att de själva var medvetna om det. Förstudien är inte särskilt omfattande från byråernas sida. Det är istället kunden som genomför det mesta av det arbete som vi skulle kalla förstudie. Planeringen av den kreativa arbetsprocessen var i de flesta fall så ostrukturerad som vi på förhand trott. Vi märkte även från vissa byråer en ovilja att strukturera planeringsarbetet, något som verkade bero på branschtraditioner. Efter att planeringen för projektet är gjord och idén tagits fram, har reklambyråerna ofta en produktionsledare som styr genomförandefasen. Projektledarna har då en marginaliserad roll, vilket är en skillnad gentemot gängse metodbeskrivningar inom akademin och näringslivet. Även om det fanns brister i planeringsarbetet, hade byråerna väl utarbetade rutiner inom andra delar av projektarbetet, framförallt för acceptansproceduren mellan byrå och kund.

Byråerna visade genomgående brister när det gäller rutiner för erfarenhetsutbyte mellan projekt. Slutrapporter skrivs inte, och lärdomar stannar därför hos dem som deltagit i det specifika projektet. Det riskerar att göra reklambyråerna beroende av att medarbetare stannar inom företaget.

The purpose of this essay was to study to which extent project management methods are used in advertising projects. We wanted to investigate which aspects of project management can be affected by the special conditions characterizing the advertisement business. All advertising projects demand a process of creation, and we wanted to see how that can affect the project management.

In order to create a picture of how projects can be run from a theoretic point of view, we made a compilation of a number of general project management methods. To give the reader an insight in the advertisement business and in how advertisement is produced, we also described advertisement from a theoretic point of view.

With our theoretic view as base, we carried out a qualitative study of seven local advertising agencies. We made in-depth interviews with project managers from all seven agencies respectively, during which they described their project processes. The empirical result from the interviews was then compared with the theories that formed the basis of the study.

The study showed that the advertising agencies to a great extent used project management methods, in some cases without themselves being aware of it. The agencies’ feasibility study is not especially comprehensive. Instead it is the clients that perform most of the work that we associate with feasibility studies. The planning of the creative work process was in most cases as unstructured as we had expected. We also noticed unwillingness from some agencies to make the planning process more structured, something that seemed to be due to business traditions. After the project planning is done and the idea for the campaign has been developed, the agencies often have a production manager to control the project execution phase. During the execution phase, the project manager has a marginalized role, something that differs from an academic view of project management. Even if the agencies had deficiencies in their planning processes, they had well elaborated acceptance procedures.

All agencies lacked routines for exchange of experience between projects. Final reports are not written, and lessons learned stay within the project team. This leaves the success of the agencies depending on their co-workers staying in the company.

Motivation utgör en nyckelfaktor i hur lyckat ett projekt blir. Syftet med denna studie var bidra till förståelsen av hur projektledare motiverar projektgrupper. Datamaterialet grundar sig på kvalitativa data från sex personliga intervjuer med projektledare inom teknikbranschen. Det empiriska materialet har analyserats i huvudsak med motivationsteorierna Self Determination Theory och Tvåfaktormodellen. Studien fann sju framträdande teman som projektledarnas tillvägagångssätt kunde kategoriseras i: Tema 1 - Samhörighet och sociala relationer, Tema 2 - Meningsfullt arbete - Skapa gemensam syn på projektets mål, Tema 3 - Informationsutbyte och progress, Tema 4 - Delaktighet, ansvar och förtroende, Tema 5 - Grad av kontroll, Tema 6 - Feedback och uppskattning, Tema 7 - Fira framgång och avslut. Tillvägagångssätten kan sammanfattas med att lära känna gruppen, att ge en helhetssyn över projektet, att dela med sig av information och projektets framgång, att låta alla vara delaktiga och delegera ansvar, att ha en balanserad kontrollfunktion, att ge återkoppling kontinuerligt och att fira framgångar i projektet. Analysen med Self Determination Theory visade att de grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och samhörighet påverkades inom de sju temana. Samma tillvägagångssätt kunde upplevas på olika sätt beroende på hur de utfördes, med konsekvens att de hamnade på olika platser på internaliseringsskalan. Projektledarna använde främst yttre faktorer för att påverka motivationen. Analysen med Tvåfaktormodellen visade att projektledarna använde motivationsfaktorer i större grad än hygienfaktorer för att motivera projektgruppen, med undantag för sociala relationer. Detta beror sannolikt på att de andra hygienfaktorerna oftast är företagsspecifika och ligger utanför projektledarens kontroll. Analysen visade att de sju teman som studien beskriver påverkade olika motivationsbehov. Samtliga projektledare hade förståelse för att motivation var viktigt och att inre motivation var att föredra. Dock fanns inget i studien som tydde på att projektledarna i större omfattning hade förståelse om vilka psykologiska processer som deras tillvägagångssätt påverkade hos deltagarna. Projektledarnas tillvägagångssätt var grundade i deras egna erfarenheter och upplevelser, snarare än förankrade i formulerade processer eller teorier. Inget av företagen hade en medveten uttalad motivationsstrategi som projektledarna använde eller kunde använda sig av.
Motivation is a key factor for the success of a project. The purpose of this study was to contribute to the understanding of how project managers are motivating project teams. The empirical data is based on qualitative data from six personal interviews with project managers in the technology industry. The empirical material has been analyzed mainly with the motivation theories Self Determination Theory and the Two factor model. The study found seven main themes that could categorize the project managers ways of action: Theme 1 – Cohesion and Social relations, Theme 2 – Meaningful work - creating common view of project goals, Theme 3 – Information exchange and Progress, Theme 4 - Participation, Responsibility and Trust, Theme 5 – Degree of Control, Theme 6 – Feedback and Recognition, Theme 7 – Celebrating success and conclusion. The ways of action can be summarized to: Getting to know the group. Giving an overview of the project. Sharing information and success of the project. Allowing everyone to participate and delegate responsibility. Having a balanced control function. Giving continues feedback. Celebrating success. The analysis with the Self Determination Theory showed that the basic psychological needs autonomy, competence and relatedness, were affected within the seven themes. The same ways of action could be experienced in various ways depending how they were performed, with the effect that end up in different places on the internalization scale. The project managers mainly used external factors to influence motivation. The analysis with the Two factor model showed that the project managers used motivational factors to a greater extent than hygiene factors to motivate, except for social relations. This was probably due to the fact that hygiene factors usually are company-specific and are beyond the control of the project managers. The analysis showed that the seven themes described in the study influenced different motivational needs. Every project manager had an understanding that motivation was important and that internal motivation was preferable. However, nothing in the study indicated that the project managers had a greater understanding of the psychological processes of the individuals had, that their ways of action influenced. The project managers’ ways of action were based on their own experiences, rather than anchored in formulated processes or theories. None of the companies in the study had an conscious articulated motivation strategy that project managers could use.

How projects are managed can have a big impact on the project`s result. There are different types of frameworks on the market whose purpose is to help project leaders to pursue a successful project. Those frameworks focus on larger product development projects and both the literature and companies have addressed that the frameworks are too comprehensive for smaller product development projects. They have therefore asked for a framework that is more suitable for those smaller projects. To complete a project on time and to the planned cost is important in both larger and smaller product development projects. The purpose of this research is therefore to create a model for how small product development projects should be pursued. Various theories about how a project should be managed have been investigated to achieve the purpose of this research. A case study has also been done on a company that conducts small product development projects. Benchmarking has been done within the firm and on a company that has the same organization structure and conduct development projects. The theories that have been used in the study has been collected through well know databases and books in the field for the research. The result of the research is a model that will serve as a support for the project leader in small product development projects of existing products. This model processes the phases that a successful project should go through and how the project leader should handle the critical elements in the project.
Hur ett projekt bedrivs kan ha stor påverkan på dess utfall. För att driva framgångsrika projekt finns det därför ramverk som ska underlätta detta arbete. Dessa ramverk inriktar sig främst till större produktutvecklingsprojekt och har beskrivits som för omfattande för mindre projekt. Ett ramverk som är bättre anpassat för mindre produktutvecklingsprojekt har därför efterfrågats, såväl av teorin som av företag. Att färdigställa projekt i tid och till rätt kostnad är viktigt oavsett om det är en större (radikal) eller mindre (inkrementell) produktutveckling. Syftet med detta arbete är därför att ta fram en modell för mindre produktutvecklingsprojekt av befintliga produkter. För att uppfylla detta syfte har olika teorier om projektarbete studerats samt att en fallstudie har gjorts på ett företag som bedriver mindre produktutvecklingsprojekt av befintliga produkter. Intervjuer har gjorts med personal på företaget som varit inblandade i projekt av denna karaktär. Benchmarking har även genomförts, dels inom samma företag men även med ett annat företag som har en liknande organisationsstruktur och bedriver mindre utvecklingsprojekt. Teorin som studerats har samlats in via sökningar på välkända databaser samt genom att studera böcker i ämnet. Resultatet av arbetet är en modell som ska vara ett stöd för projektledare som driver mindre produktutvecklingsprojekt av befintliga produkter. I denna modell behandlas de faser som ett framgångsrikt projekt bör genomgå samt hur arbetet med de kritiska delarna i ett projekt ska skötas av projektledaren.

Att arbeta i projektform är något som blir allt vanligare i dagens samhälle. Ett projekt består av många mindre processer som tillsammans måste fungera i synergi för att projektet som helhet ska fortlöpa som planerat. Vi lever dock i en föränderlig värld och det är vanligt att någon av dessa processer inte går som planerat, vilket får kostsamma förseningar till följd (Christensen och Kreiners 1997). Syftet med uppsatsen är att ställa två verkliga projekt i förhållande till den litteratur vi tagit del av. Genom att göra detta vill vi identifiera vilket tillvägagångssätt som är det effektivaste, både ur tids- och kostnadsaspekt. De projekt vi valt att undersöka närmare är två kollektivtrafiksprojekt vilka benämns SL Access och BIMS. Anledningen till att just dessa två projekt valdes var att de bedrivs parallellt med varandra samtidigt som de har ett liknande syfte, nämligen att ersätta dagens befintliga biljettsystem. SL-Access är ett projekt som drivs av AB Storstockholms Lokaltrafik (SL). SL sköter all upphandling av den lokala trafiken i Stockholm. Biljettsystem i Mellansverige (BIMS) är resultatet av ett samarbete mellan åtta olika trafikhuvudmän (Dalatrafik, Karlstadsbuss, Länstrafiken, Tåg i Bergslagen, Upplandslokaltrafik, Värmlandstrafiken AB, Västmanlands Lokaltrafik, X-Trafik). I majoriteten av den litteratur vi tagit del av framställs projektledning som en process med små avvikelser i det tillvägagångssätt som förordas i arbetet med att driva ett projekt. Skillnader kan exempelvis vara att två steg i projektplanen byter plats med varandra men att inget steg inom processen försvinner. Denna form av projektledning benämner vi det ”klassiska” tillvägagångssättet, vilket karakteriseras av detaljerade projektplaner med klara mål och vägar fram till målet. Vi har dock funnit en bok skriven av Christensen och Kreiner (1997) i vilken de presenterar ett ”alternativt” tillvägagångssätt som förespråkar en mindre detaljerad planering inom projektarbete. Detta beroende på att vi befinner oss i en värld och miljö som står under ständig förändring vilket hela tiden skapar nya förutsättningar för projektarbetet. Vi har i vår studie utgått från ett kvalitativt tillvägagångssätt för att samla in empirin. De intervjuer som genomfördes var av semistrukturerad karaktär. Respondenterna valdes utefter vilken befattning de har inom respektive projekt. Valet av respondenter föll på personer i ledande positioner vilket berodde på att avsikten med intervjuerna var att få en inblick i hur de båda projekten varit uppbyggda samt hur de bedrivits. I slutsatsen redovisas skillnaderna mellan de båda projekten som ett resultat av undersökningen. I SL-Access fall utgick de ifrån en mer strukturerad projektplan där allt fanns nedskrivet och utstakat. I BIMS fall så fanns det snarare en uppfattning om vad som skulle uppnås men inte exakt hur det skulle uppnås. De båda projektens utgångsläge återspeglas även i genomförandefasen. Trots att de haft olika utgångsläge så har båda projekten stött på problem, främst i form av externa faktorer. Slutfasen för de båda projekten påminner i stora drag om varandra, den främsta likheten är att projektresultatet kommer att lanseras ”bit för bit”.

To work in forms of projects is something that is getting more common these days. A project is the collaboration between a numerous smaller processes. These processes must work in synergy in order for the project as a whole to run as planned. Nevertheless, we live in a world that is constantly changing and it is quite common that some of these processes malfunction which leads to costly delays (Christensen och Kreiners 1997). The purpose of this study is to look at two different projects in relation to the both theories. By doing this we would like to determine weather “the classic” or “the alternative” project theory is superior considering time and cost. The projects that we have chosen to study are two similar public transportation projects that are called SL-Access and BIMS. The reason behind the choice of projects is that they share a similar goal, which is to exchange the system that is currently used for the tickets. SL-Access is a project that AB Storstockholms lokaltrafik is responsible for. SL is responsible for all the contracts that concern the public transportation service. Biljettsystem i Mellansverige (BIMS) is the result of the collaboration between eight different local public transportation administrators (Dalatrafik, Karlstadsbuss, Länstrafiken, Tåg i Bergslagen, Upplandslokaltrafik, Värmlandstrafiken AB, Västmanlands Lokaltrafik, X-Trafik). In the majority of the literature that we, for this study, looked in to the process of project management is described as a process with small deviances. We define this form of project management as “the classic” project theory. The classic theory is characterized of a detailed project plan containing well-defined goals and how they shall be reached. In contrast to the classic theory we found a book by Christensen and Kreiner (1997) in which they present an “alternative” project theory. This theory emphasizes the importance of a less detailed planning process. This because the world that we live in is constantly changing which in term affects the conditions under which the project is held. We have based our study on a qualitative thesis. We used an open interview method that leaves more room for variations of the respondent’s answers. The respondents were chosen by their position in the project organization in each project. Why we only chose persons on leading positions can’t be explained by the fact that the aim of the interviews was to get at deeper understanding of how the project have been working. In the conclusion we present the differences we identified between the two projects as a result of this study. In SL-Access they started the project under more strict terms. Every part of the project was carefully planned. BIMS started under looser terms, they knew what they wanted to achieve with the project but not exactly how to achieve it. The two projects starting terms can also be recovered in the realization phase. Despite different starting terms both project have experienced problems, mostly in terms of external factors. The finishing phase of the both projects is similar to each other in that the project result is being delivered bit for bit.

SL Access
BIMS

Syftet med uppsatsen är att exponera och tydliggöra vilka verktyg/arbetssätt projektledare kan använda sig av i evenemangsprojekt för att hantera stress hos projektdeltagarna. De två frågeställningarna som vi anser har kunnat besvara detta syfte är: På vilket sätt kan stressorer förekomma i ett evenemangsprojekt? Samt. Hur kan en projektledare arbeta med stresshantering i ett evenemangsprojekt.Metoden som vi har valt för att besvara dessa frågeställningar är kvalitativa intervjuer, dessa har varit semistrukturerade, till ett riktat urval respondenter. För att komma åt vilka stressorer som kan påverka projektmedlemmarna i ett evenemangsprojekt har vi intervjuat två projektdeltagare. För att komma åt hur hanteringen av stress har vi intervjuat två projektledare. Urvalet av respondenter är följande; Svenska Kyrkan och Projecta AB.Utifrån vår undersökning har vi kommit fram till 15 stycken stressorer som kan förekomma i ett evenemangsprojekt. Dessa 15 stressorer är sedermera indelade i fyra stycken kategorier av stressorer, dessa är uppgiftsstressorer, personliga stressorer, organisatoriska stressorer samt fysiska stressorer.För att hantera stress inom dessa fyra olika kategorier av stressorer har vi kommit fram till att det i huvudsak kan ske genom, planering, stöd, samtal och genom att ta det lugnt.

I denna rapport, med titeln ”Effektiv kommunikation inom projekt – och hur olika faktorer påverkar”, granskas olika faktorer som påverkar kommunikation inom projektarbeten. Faktorerna hämtas utifrån teori, och bekräftas sedan genom en fallstudie på ett fallföretag. Intern kommunikation granskas inom tillverkande företag med avseende på genomförandefasen i ett projekt. Inom genomförandefasen kommer konstruktionsändringar vara i fokus. Inom teoristudierna har fem huvudämnen granskats; projekt, kommunikation, Lean Management, standardisering och värdeflödeskartläggning. Utefter teoristudiernas gång nås slutsatsen att en standardiserad kommunikationsplan och kommunikationspolicy är att föredra, då samtliga projektmedlemmar vet vem de ska kontakta och hur. Kommunikation inom tillverkande företag innefattar en hög grad av variation, vilket kan vara svårt att standardisera. Istället bör fokus på standardisering läggas på kommunikationsvägarna och dess verktyg. I empiriavsnittet undersöktes hur nödvändig kommunikation är när det kommer till förändringar inom företag; dels vardagliga förändringar av företagets produktframställning, men även vid förändringar av arbetssätt och företagskulturer. I fallstudien uppmärksammas exempelvis en Leanimplementering som inte fullt nått ut till företaget, då Lean filosofin inte har kommunicerats ut till företaget i den utsträckning som krävs. Ytterligare en slutsats som har nåtts, utöver behovet av standardisering, är hur ledarskapet påverkar engagemanget inom företaget. Ett tydligt ledarskap som tydligt presenterat syften kan få hela verksamheten att fokusera på en effektiv kommunikation, trots att dess effekter är svåra att mäta direkt. Sist men inte minst krävs en tydlig kommunikation i det avseende att de inblandade har samma definition och tolkning av problem och faktorer. Utan samma synsätt jobbar man lätt åt olika mål, vilket i slutändan skapar en ineffektiv process.

Syfte: Tidigare forskning visar att den virtuella miljön medför utmaningar för den virtuella ledaren, samt betonar vikten av ledarskapskompetenser för att leda den virtuella gruppen. Vi ser att det finns en begränsad mängd forskning om projektledning i virtuella projektgrupper i förhållande till ledarskapskompetenser. Studien syftar följaktligen till att öka förståelsen för hur projektledare använder sina ledarskapskompetenser för att hantera de utmaningar som uppstår i virtuella projektgrupper. Metod: Studien antar en kvalitativ forskningsmetod, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med projektledare som har lett eller leder virtuella projektgrupper. En tematisk analys har tillämpats där koppling har gjorts mellan betydande teman i resultatet och tidigare forskning inom området.Resultat & slutsats: Resultatet visar att virtuella projektledare upplever utmaningar i form av kommunikation, gruppsammanhållning och digitala verktyg. Det framkommer även av resultatet att den virtuella projektledaren möter dessa utmaningar genom att vara lyhörd, tydlig och flexibel, samt antar olika lösningar som kan förbättra arbetet i den virtuella miljön. Examensarbetets bidrag: Studien om virtuell projektledning bidrar till det företagsekonomiska ämnet och ledarskapsteorin med ökad kunskap för hur utmaningarna för den virtuella projektledaren kan se ut i förhållande till den virtuella projektledarens kompetenser. I form av praktiskt bidrag kan studien vara användbar för nuvarande eller framtida projektledare som önskar tillskansa sig djupare förståelse inom ämnet. Förslag till fortsatt forskning: För djupare förståelse inom ämnet kan framtida forskning undersöka huruvida olika branscher påverkar upplevelsen av det virtuella projektledarskapet, i och med vårt begränsade urval. Det hade även varit intressant att titta på om upplevelsen av den virtuella miljön skiljer sig hos virtuella projektledare beroende på erfarenhet.
Aim: Previous research shows that the virtual environment poses challenges for the virtual leader and emphasizes the importance of leadership competencies to lead the virtual group. We see that there is a limited amount of research on project management in virtual project groups in relation to leadership competencies. The study therefore aims to increase the understanding of how project managers use their leadership competencies to handle the challenges that arise in virtual project teams. Method: The study adopts a qualitative research method, where semi-structured interviews have been conducted with project managers who have led or are leading virtual project groups. A thematic analysis has been applied where a connection has been made between significant themes in the results and previous research in the field. Result & Conclusions: The results show that virtual project managers experience challenges in the form of communication, group cohesion and digital tools. It also emerges from the results that the virtual project manager meets these challenges by being responsive, clear, and flexible, and adopts various solutions that can improve the work in the virtual environment. Contribution of the thesis: The study of virtual project management contributes to the business economics subject and leadership theory with increased knowledge of what the challenges for the virtual project manager can look like in relation to the virtual project manager's competencies. In the form of a practical contribution, the study can be useful for current or future project managers who wish to gain a deeper understanding of the subject. Suggestions for future research: For a deeper understanding of the subject, future research may examine whether different industries affect the experience of virtual project leadership, due to our limited selection. It would also have been interesting to look at whether the experience of the virtual environment differs in virtual project managers depending on experience.

Global klimatförändring och kraftig urbanisering innebär att städerna utgör en nyckel till en framtida hållbar utveckling. Stadsbyggnadsprocesserna är dock komplexa, tidskrävande och innefattar många olika aktörer. Med denna bakgrund efterfrågas utökad kunskap kopplat till projektledningen vid den initiala delen av stadsbyggnadsprocessen. I denna rapport studeras därför projektledningen av tre svenska samt ett kinesiskt hållbarhetsprofilerade stadsutvecklingsområden. I samtliga svenska fallstudier konstateras att organisationerna utvecklat ett starkare projektorienterat arbetssätt för att uppnå de högt uppsatta målen vilket i sin tur skapat förutsättningar för ett hållbart resultat. Avgörande framgångsfaktorer är dels en stark politisk vilja bakom satsningen och att hållbarhetsprofileringen kommer in så tidigt som möjligt i planeringsprocessen. Vidare lyfts aspekter inom målformuleringen; en tydlig målnedbrytning, ett dynamiskt målstyrningsdokument och en inkluderande målformuleringsprocess. Uppföljningen av dessa mål är vidare dels en förutsättning för att säkerställa att visionen för området uppnåtts, men även en förutsättning för att kunna dra nytta av tidigare lärdomar. Projektets organisation bör överbrygga olika kompetensområden och skapa förutsättningar för ett holistiskt perspektiv så att suboptimering mellan olika sektorer motverkas. Slutligen bör existerande incitamentsstrukturer stärkas genom att stimulera ekonomiska förutsättningar att testa nya affärsmodeller och innovationer, synliggöra insatser och kontinuerligt involvera samtliga aktörer. Vid studier av det kinesiska stadsutvecklingsprojektet identifieras ett antal utmaningar i att applicera den svenska kompetensen inom området i större utsträckning. Dessa identifieras som svårigheter att kartlägga de kinesiska stadsbyggnadsprocesserna, stora skillnader i de politiska systemen och städernas olika omfattning vilket påverkar möjligheterna att styra processerna. Mycket tyder dock på att flertalet av de svenska projektledningsmetoderna skulle kunna appliceras på projekt i Kina. Skillnaderna mellan de båda ländernas stadsbyggnadssystem bör dock studeras vidare i denna kontext för att kunna definiera vilka metoder som realistiskt skulle kunna exporteras. Slutligen kan vi konstatera att stadsutvecklingsprocessens komplexitet fortfarande är en stor utmaning för hållbar stadsbyggnad i Sverige. Även om vi i Sverige besitter kunskap kring hållbara lösningar så krävs det att vi utvecklar vårt arbetssätt för effektivt kunna implementera dessa. Först då, kan vi med gott självförtroende ta med oss vår kunskap inom hållbar stadsutveckling till andra länder. Vi vill därför belysa vikten av fortsatta studier kring metoder för förbättringar av organisationen kring svenska stadsbyggnadsprojekt. Sökord: hållbarhet, stadsutveckling, projektledning
Global climate change and strong urban growth implies that cities will constitute a key to sustainable development. The process behind urban development is however complex, time consuming and involve many different actors. Further knowledge from within project management at the initial part of the urban planning process is therefore requested. This report aims to investigate the project management of three Swedish, and one Chinese, development area with a strong sustainability profile. All Swedish case studies indicate that the organizations have developed a stronger project oriented way to work in order to achieve the sustainable ambitions and that this in turn created better prerequisites for a  sustainable result. Essential critical success factors were, among other aspects, a strong political will behind the initiative and that the sustainability profile was initiated as early as possible in the planning process. The importance of goal formulation, distinct goal break-down, a dynamic goal management program and an inclusive formulation process were also emphasized. The follow-up of the goals is partly a prerequisite to ensure that the vision for the area has been full filled, however it is also a prerequisite to be able to learn from previous experiences. The organization behind the project should span over different knowledge areas and create prerequisites for a holistic perspective so that sub-optimization between different sectors is avoided. The incentive structure should also be strengthened by stimulating economical prerequisites to test new business models, visualize contributions and continually and actively involve all actors. When investigating how the Swedish knowledge within the area could be applied in China to a greater extent a number of challenges were identified. The difficulty to clarify the Chinese urban development processes, big differences in political systems and the dimension of the cities affect the possibility to govern the processesss. A lot implies the Swedish project management methods could be applied on projects in China. The differences between the both countries urban development systems should however be further studied to define the methods that realistically could be exported. Finally we would like to conclude the complexity of the urban development process is still a major challenge for sustainable urban development in Sweden. Even if we in Sweden hold knowledge about sustainable solutions we still have to develop are way of working to achieve effective implementation. It is first when he have succeeded in doing so that we with confidence can bring our knowledge within sustainable urban development to other countries. We would therefore like to highlight the importance of continued studies around methods for improved organizational governance around urban development in Sweden. Key word: sustainability, urban development, project management

Due to an increasing global market with a growing competition and an escalating technology development the demands on companies today are increasing. To maximise the output from their recourses they need to be more efficient. The research on product development and how to ensure the efficiencies in the process are extensive and companies could by adapting and implementing the result of this research use its benefits. This master thesis is made for Knightec AB with the aims that through interviews and discussions with three companies investigate, collate, justify and give proposals for product development process together with supporting methods and procedures for technical project management. Besides Knightec AB three other companies located in Sweden has been participating in this study. Through semi structured interviews and discussions in focus groups information from the three involved companies were obtained. Knightec AB established a reference group with employees and with their experiences, the information obtained from the other companies in the study and the litterateur study a suitable product development process were developed. All the companies in this study have American owners and are organized in line-organisations, the projects are independent of these. The results pointed on deficiencies in education, application and existence of current processes, support methods and procedures and deficiencies in communication in and between projects and between the different management levels. The cross-functional work was inadequate and natural meeting places were few and/or where uninspiring decorated. The companies generally invested too little recourses early in the projects. The projects also proved to have an incomplete or poorly formulated specification of requirements and problems in the on going development. A great amount of deficiencies at the studied companies could be related to matters such as communication, premise formulation, location and group dynamics. In a company with the basis in technical products and with a high technical competence it is easy to overlook the non technical parts (communication, premise formulation, location and group dynamic) in the process that also contribute and ensure a successful product during the development. This could be the case in the studied companies. A basic lack of a comprehensive view partly exists in the companies, what the decisions lead to and what the alternatives are. It is difficult to understand why the companies do not invest money and resources to be more efficient with the assistance of supporting methods, but it is easier to understand when considering the fact that the companies present their financial statement annually. As technical project manager, much needs to be considered. The literature as well as this master thesis points out that for an optimum result it is crucial that the company management is committed and highly involved in the ongoing projects. The theory presented in this thesis clearly point out what should be taken into consideration in the current product development in order to work more efficiently and to gather up the resources and the information that already exists . The deficiencies in the companies are clear and are among others the education, understanding /awareness, overall vision and to a certain part how the companies build the company (for the future ore the near future). A technical project manager should above all be broad in her know-how and be aware of how technology, product development processes, supporting methods, group dynamics, premise formulation, location and communication (cross-functional work) can interact in order to contribute to a more effective work concerning the product development.
Med en växande global marknad, ökad global konkurrens och en eskalerande teknikutveckling krävs idag allt mer av företag. Företagen behöver bli effektivare dvs. utnyttja sina resurser optimalt. Det finns mycket litteratur med sammanställda forskningsresultat på området produktutveckling och hur denna skall utföras effektivt. Detta kan med fördel anpassas till företag och implementeras för ökad effektivitet. Detta examensarbete har utförts för Knightec AB med syftet att genom intervjuer och diskussioner med företag utreda, sammanställa, motivera och ge förslag på en produktutvecklingsprocess med stödmetoder och tillvägagångssätt för teknisk projektledning. I studien deltog Knightec AB och tre företag lokaliserade i Sverige som föreslagits av Knightec AB. Genom semistrukturerade intervjuer och diskussioner i fokusgrupper togs information fram från de tre involverade företagen. I en referensgrupp tillsatt av Knightec AB och med deras anställda togs med teori, resultat och erfarenheter från de andra företagen i studien en lämplig produktutvecklingsprocess fram. Samtliga företag i studien var amerikanskt ägda och organiserade i linjeorganisationer med projekten fristående under dessa. Resultaten visade på brister i utbildning, tillämpning och existens av gällande processer, stödmetoder och tillvägagångssätt samt brister i kommunikation i och mellan projekt och mellan de olika ledningsnivåerna på företaget. Det tvärfunktionella arbetet var bristfälligt och naturliga mötesplatser fanns det få av och/eller var oinspirerade inredda. Företagen satsade generellt sett för lite resurser tidigt i projekten vilket bl a visade sig som ofullständiga eller felformulerade kravspecifikationer och problem i det vidare utvecklingsarbetet. Många påvisade brister hos de studerade företagen kan relateras till ämnen som kommunikation, lokalutformning, placering och gruppdynamik. I ett företag med en grund i tekniska produkter finns en stor teknisk kompetens och när fokus länge har legat på det tekniska i produkten kan det vara lätt att under utvecklingens gång förbise de andra delarna (kommunikation, lokalutformning, placering och gruppdynamik) som bidrar till en lyckad produkt. Detta kan vara en förklaring till de identifierade bristerna. I stort saknades en helhetssyn på företagen, vad beslut leder till och vad det finns för alternativ. Det är svårt att förstå varför företagen inte satsar pengar och resurser på att bli effektivare med hjälp av stödmetoder men förståelsen ökar om det faktum att företagen redovisar årsvis tas i beaktning. Det tar tid och kostar mycket att införa nya stödmetoder och det är dessutom svårt att räkna på hur mycket företaget tjänar på stödmetoderna. Med en årsredovisning, förlorar företagen de första åren på att införa stödmetoder vilket i en hård konkurrensstyrd situation kan vara problematiskt. Som teknisk projektledare är det mycket som bör tas i beaktning. Litteraturen och detta examensarbete pekar på att en involvering och ett engagemang från företagsledningen krävs för ett optimalt resultat. Teorin redovisad i detta arbete visar en klar bild av vad som bör tas i beaktning gällande produktutvecklingen för att arbeta effektivare och ta till vara på de resurser och den information som finns. Bristerna i företagen är tydliga och finns i utbildningen, insikt/medvetenhet, helhetssyn och till viss del hur lång framtidsinsikt företagen har. En teknisk projektledare bör framförallt vara bred i sitt kunnande och vara medveten om hur teknik, produktutvecklingsprocesser, stödmetoder, gruppdynamik, lokalutformning, placering, kommunikation (tvärfunktionellt arbete) kan samverka för att bidra till ett effektivare produktutvecklingsarbete.

Den ökade digitaliseringen och den ständiga utvecklingen i omvärlden idag har bidragit till att företag och organisationer måste tillämpa passande organisationsformer för att förmå möta denna utveckling. Då projekt som arbetsform har som syfte att genomföra förändring eller förnyelse, har projekt blivit en allt vanligare tillämpad arbetsform. Den forskning som finns i dagsläget om projektledning är relativt övergripande och "allmän", och tar ingen direkt hänsyn till i vilken bransch projektet verkar i eller om projektet är internt eller externt. Denna studie, som är av kvalitativt slag, har således till avsikt att utforska framgångsfaktorer och utmaningar projektledare står inför inom två mer specifika branscher; banksektorn och IT-konsultbolag. Studiens syfte är att genomföra en jämförande fallstudie om en bankorganisation som arbetar i interna projekt och ett IT-konsultbolag som arbetar i externa projekt, där dessa framgångsfaktorer och utmaningar har utforskats och jämförts mot varandra, liksom mot redan befintlig teori. Det empiriska materialet har samlats in genom delvis strukturerade djupintervjuer med totalt sex projektledare, tre från respektive organisation. Resultatet har sedan analyserats och jämförts mot varandra, samt mot teori som har försökt bistå en förklaring till och förståelse för olika mönster i det empiriska materialet. Studiens resultat pekar på att det finns vissa skillnader, men även likheter,om utmaningar och framgångsfaktorer inom ramen för projektledning i de två valda branschernas natur, även i fråga om interna och externa projekt. Regelbunden och tydlig kommunikation alla parter emellan i ett projekt ses som en grundpelare för framgångsrik projektledning utifrån studiens resultat, och på samma sätt påvisades en framträdande utmaning om att få deltagarna att arbeta mot samma mål. En viktig skillnad om projektledning i interna och externa projekt som påvisats utifrån studiens resultat är att projektledaren har friare tyglar i interna projekt, där faktorer som tid och budget inte är lika strikta eller viktiga att förhålla sig till, utan kundens efterfråga är viktigare.

Title: Sustainability in project management - A qualitative study about how sustainability is implemented and communicated in a project. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Rickard Kokkonen and Jesper Persson Supervisor: Benny Berggren and Agneta Sundström Date: 2020 - June Purpose: The aim of this study is from a project management point of view contribute with a deeper understanding on how sustainability is implemented and communicated through all stages of a project and create a theoretical model. Method: The study is based on a qualitative research method, through ten semi-structured interviews the answers from each respondent has been interpreted through thematic analysis. Findings: The findings from this study resulted in a model that explains how the communication about sustainability occurs in a project. This study has also found out that it is the project owner’s responsibility to implement sustainability and it is mainly done through certifications. The certificate forms the basis for how sustainability is communicated. Main contribution: The study contributes to a deeper understanding on how the project management perceives that sustainability has been implemented and new knowledge about how sustainability is communicated throughout the project. Futhermore, the study contributes with new insights about what certification means to organizations that lacks knowledge and to consumers that make demands. Future research: The study has found two areas in sustainable project management that need more research. Internal communication is in need of more research on the design of certifications and the work within it. Regarding the external communication, we believe that more research is needed on how sustainable projects affect customers' purchasing behavior. Keyword: Project management, Sustainability, Decision making, Communication
Titel: Hållbarhet inom projektledning – En kvalitativ studie om hur hållbarhet implementeras och kommuniceras i ett projekt. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Rickard Kokkonen och Jesper Persson Handledare: Benny Berggren och Agneta Sundström Datum: 2020 - Juni Syfte: Syftet är utifrån ett projektledningsperspektiv få ökad förståelse och skapa en teoretisk modell för hur hållbarhet implementeras samt kommuniceras genom ett projekts organisatoriska led.   Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod. Genom tio semistrukturerade intervjuer där fokus har varit att tolka respondenternas svar genom tematisk analys. Resultat & Slutsats: Resultatet från denna studie mynnade ut i en modell som förklarar hur hållbarhet kommuniceras i ett projekt. Vidare kom studien fram till att det är projektägarens ansvar att implementera hållbarhet vilket främst sker genom miljöcertifieringar. Dessa kommer i sin tur genomsyra projektets alla faser. Bidrag: Studien bidrar med ökad förståelse över hur projektledningen uppfattar att hållbarhet har implementerats samt ny kunskap om hur hållbarhet kommuniceras. Vidare bidrar studien till nya insikter för vad certifieringar innebär till både organisationer som saknar kunskap och konsumenter som ställer krav. Förslag till vidare forskning: Studien genererar i huvudsak två områden som behöver mer forskning. Inom intern kommunikation efterfrågar denna studie mer forskning kring arbetet och utformningen av certifieringar. Gällande extern kommunikation anser vi att det behövs mer forskning om hur hållbara projekt påverkar kunders köpbeteende. Nyckelord: Projektledning, hållbarhet, beslutsfattning, kommunikation

Agila arbetsmetoder har uppkommit ur utvecklingsprojekt av mjukvara inom it-branschen. Det behövdes ett mer flexibelt sätt att arbeta än vad som var fallet i traditionell projektledning. Det gällde att kunna förändra planen efter förutsättningar som ändrades under projektets gång. Inom eventprojekt måste olika aspekter fungera för att resultatet ska bli lyckat och även här måste en projektledare vara beredd på att förutsättningarna förändras. Detta gjorde att vi blev intresserade av att undersöka hur agila arbetssätt går att använda för människor som arbetar med eventprojekt. Förklaringen till att vi valde Europamästerskapet i fotboll för damer 2013 för vår fallstudie är ett stort idrottsintresse, samt att vi kände till att den allmänna uppfattningen är att det var ett lyckat event. Syftet med uppsatsen blev att undersöka hur projektledarna och arbetsgrupperna arbetade med mästerskapet och om de använde sig av några arbetssätt som kan liknas vid agil projektledning. För att uppsatsen även ska vara framåtblickande presenterade vi ett antal agila arbetssätt för intervjupersonerna med förhoppningen att deras svar skulle ge en indikation på om agila arbetssätt kan fungera i eventprojekt. För att kunna besvara uppsatsens frågeställningar genomfördes fyra stycken kvalitativa intervjuer med fyra projektledare som arbetade med dam-EM 2013. Deras svar analyserades sedan och tillsammans med relevant teori ledde de fram till vad som sedermera blev uppsatsens slutsatser. Ingen av intervjupersonerna sa att de arbetade agilt, men det framkom redan under en sonderande intervju med turneringsdirektör Göran Havik på Svenska fotbollförbundet att flera av framgångsfaktorerna kan liknas vid agila arbetssätt. Efter att ha analyserat empirin kunde vi dra slutsatsen att det finns likheter i arbetsprocessen kring mästerskapet som kan liknas vid agila synsätt, exempelvis när det gäller kommunikation, ansvar och självstyre samt arbetsmiljö. När det gällde de agila arbetssätt som presenterades för intervjupersonerna fick dessa övervägande positiva reaktioner, även om de i vissa fall kan behöva anpassas från projekt till projekt. Efter genomförd uppsats är vår uppfattning att det finns anledning för projektledare som arbetar med eventprojekt att vara öppna för att använda agila arbetssätt. Dock kan det kanske vara svårt att helt ut använda agila arbetssätt, med de utmaningar som är typiska för eventbranschen.
Agile work methods evolved from developing software in the IT industry. The general opinion was that the industry needed a more flexible way of attacking different duties and the work methods in projects. There was a need to create a way of working that would let them change the original plan of the project if the conditions changed during the process. From this need, agile work methods evolved. In event projects different aspects must work together for the result to be as successful as possible in the IT industry, the project manager needs to be on his/her toes and be prepared for the conditions to change.  Our interest in investigating how and if agile work methods can work in the event industry evolved from this basic similarity. The reason why we chose the UEFA Euro 2013 for women for our case study is that we both have a huge interest in sports in general, and we knew that the general opinion is that this was an event project that was a success. The purpose with our project is thus to create knowledge regarding how the project managers and their teams work and the role of flexibility in their projects and were these project managers stand in the question of agile work methods and working more agile in the event industry. We did interviews with four project managers in different cities who were chosen to host a couple of games during the tournament. Their answers during the interviews were analysed with the help of relevant theory.  None of the project managers that were interviewed said that their work methods were based on agile methods. However, under the exploratory interview with the tournament director Göran Havik from the Swedish Football Association, it emerged that a number of factors that created the success of the tournament were similar in different ways to agile work methods. After the case study was completed we were able to draw the conclusion that event project managers would benefit from being open to learning more about agile work methods. Even though applying the full range of these work methods in the event industry could be difficult, the analysis of the interviews indicates that it is worth exploring further how the event industry could benefit from incorporating more agile work methods.