Academic literature on the topic 'IT-samhälle'

The Knut Hamsun Jubilee 2009 was heavily criticized by nationals and internationals alike, which was reflected in a large number of media debates. The article critically analyzes the media coverage of the Knut Hamsun Jubilee 2009. It shows how the media’s coverage and rhetoric of the Jubilee effected the discussion about its legitimacy. Assuming that the media has an impact on the public’s negotiation of thought patterns, and that the media is capable of influencing public opinion, the article examines the following two aspects: What kind of persuasive strategies were used in public discussions in the press about the Knut Hamsun Jubilee 2009? How did the Norwegian Online Press deal with critical comments especially from foreign critics? The article aims at elaborating the media’s role in present public discussions about Writers and Literature.

Vikten av strategisk Corporate Social Responsibility (CSR) har ökat under de senaste åren då intressenter ställer krav på företag att agera ansvarsfullt gentemot samhället. För att möta dessa krav är en fungerande CSR-strategi en nödvändighet, och för att företag på lång sikt ska kunna få ökat förtroende hos sina intressenter är kommunikationen av CSR-arbetet en angelägenhet. Informationsteknologi (IT) kan ha en stor negativ påverkan på samhället, men IT-företagens produkter och tjänster kan vara avgörande verktyg för att lösa många av dagens och morgondagens samhällsproblem. Det finns en brist inom den tidigare forskningen gällande strategisk CSR inom IT-branschen. Därför ämnar denna studie belysa hur företag inom den svenska IT-branschen uppfattar det ansvar de har för samhället och hur de möter sina intressenters krav. Genom att besvara frågeställningarna (1) Vilka är drivkrafterna till det strategiska arbetet med CSR hos IT-företag i Sverige? och (2) Hur kommunicerar IT-företag i Sverige sitt strategiska CSR-arbete till sina intressenter? ämnar uppsatsen därmed besvara vad det är som driver företagen till att arbeta strategiskt med CSR och hur detta arbete kan bidra till värde för dess primära intressenter. Med hjälp av den nyinstitutionella teorin har drivkrafter till det strategiska CSR-arbetet kunnat belysas och för att undersöka hur IT-företag kommunicerar har denna studie använt Morsing och Schultz, tre CSR-kommunikationsstrategier. Denna uppsats har sin utgångspunkt i strategiskt CSR-arbete ur ett ledningsperspektiv och har utförts genom att intervjua CSR- och hållbarhetschefer samt analysera hållbarhetsrapporter från sju erkända aktörer i den svenska IT-branschen. Resultaten har visat att de största drivkrafterna till företagens strategiska CSR-arbete är legitimitet, anseende och konkurrenskraft. Resultaten har även visat att kommunikationen av det strategiska CSR-arbetet styrs av den målgrupp kommunikationen är ämnad för och att företagen tillämpar kommunikationsstrategin därefter.
The importance of Strategic Corporate Social Responsibility (CSR) has increased in recent years as stakeholders demand companies to act responsibly towards the society. In order to meet these demands, a functioning CSR strategy is a necessity, and in order for companies to gain trust from their stakeholders in the long term, communication of the CSR strategy is essential. Information technology (IT) can have a major negative impact on society, but IT companies' products and services can be crucial tools to solve many of today's and tomorrow's societal problems. There is a shortage in previous research on strategic CSR in the IT sector. Therefore, this study aims to shed light on how companies in the Swedish IT sector perceive the responsibility they have for society and how they meet the demands of their stakeholders. By answering the questions (1) What are the drivers of the strategic work with CSR in IT companies in Sweden? and (2) How do IT companies in Sweden communicate their strategic CSR to their stakeholders?, this paper aims to answer what drives the companies to work strategically with CSR and how this work can add value for its primary stakeholders. By applying the neo-institutional theory, driving forces for strategic CSR have been highlighted, and in order to investigate how IT companies communicate their strategic CSR, this study has applied Morsing and Schultz’ three CSR communication strategies. This paper studies strategic CSR from a management perspective by interviewing Sustainability Managers and analysing Sustainability Reports from seven recognized actors within the swedish IT sector. The results have shown that the main drivers of strategic CSR for IT companies are legitimacy, reputation and competitiveness. Additionally, the results have shown that the communication of the strategic CSR is dependent on the stakeholder group the communication is intended for and that the companies apply the communication strategy thereafter.

Antalet företag, organisationer och instanser vars IT-system utsätts för attacker ökar. Något som märks trots att det försöker mörkläggas inom många organisationer. Myndigheter som Polis och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt IT-personal inom de flesta företag är alla överens om att detta är ett växande problem som måste ses över. Konsekvenser av läckage av känsliga uppgifter kan vara förödande för ett företag, myndighet eller ett helt samhälle. En hel nations demokrati kan hotas av bristande IT-säkerhet och misstro till staten. Görs det tillräckligt för att upprätthålla en säker hantering av känsliga uppgifter och säker kommunikation från alla parter i dagens IT-samhälle? Tar alla sitt ansvar för att bibehålla demokratin vi lever i? Avsätter företagsledningarna på våra svenska företag de resurser som krävs för att IT-säkerheten ska kunna hålla jämn takt med den snabba utveckling i branschen? Tar våra mindre företag sitt ansvar genom att arbeta med IT och informationssäkerhet, trots oförmågan att se sig själva som mål för en attack, eller tillhandahåller de bakdörrar som kan användas av kriminella för att komma åt större företag?
The number of companies, organizations and agencies whose IT systems are under attack increases. This is evident even though many organizations tries to hide it. Authorities like the Police, MSP and IT staff in most companies all agree that this is a growing problem that must be reviewed. The consequences of leakage of sensitive data can be devastating to a company, government agency or an entire community. An entire nation's democracy can be threatened by lack of IT security and mistrust of the state government. Is there enough to sustain the safe handling of sensitive data and secure communication of all parties in today's IT community? Does everybody take responsibility to maintain the democracy we live in? Do the managements of our Swedish companies allocate the resources needed for IT security to be able to keep pace with the rapid developments in the industry? Do our smaller businesses take responsibilities by working with IT and information security, despite the inability to see themselves as the target of an attack, or do they provide a backdoor that can be used by criminals to gain access to larger companies?

Sveriges kommuner har många verksamhetsområden, vilket gör IT-driften komplex och många kommuner har flera hundra IT-system i drift. Vår hypotes är att detta är negativt för användarnöjdheten. Genom en fallstudie vid en avgränsad del av en mellanstor kommun undersöks användarnöjdheten med en enkätundersökning och intervjuer. Resultatet av undersökningen visar att många användare har behov av utbildning inom IT. Vår analys behandlar användarnas behov och förbättringsförslag presenteras. Resultatet och förbättringsförslagen är till stor del generella och kan tillämpas på andra delar inom kommunen för att öka användarnöjdheten.

This paper deals with the concept "Information Overload" (IO). It describes the intellectualcontent of the idea as well as its supposed domains of activity. Furthermore it problemizes theimage of "Information", "Information Society" and other concepts related to those phenomenons.A division by two fundamental different distinctions of IO are being made. InformationOverload serves as a name for:I. An information-intensive environment.II. A spectrum of different psychic reactions to the environment.As for the supposed domains of activity it is also divided into two basically different categories:I. The specific information-intensive environment.II. Information overload as a major symtom of modem society.One hypothesis proposed is: When a society is overcrowded with information, the meaning ofspecific information tend to be fragmentized to individuals in that society. Therefore, it ismultiple fragments of multiple meanings that serve as a base in those persons interpretationsof reality.

The digitalization of society has contributed to a more convenient lifestyle for the Swedishpopulation. Our everyday life includes digital technology that saves information about us and our actions from digital devices. Collected digital information can be admissible as evidence in a legal process. Despite the increase in crimes involving IT, Sweden seems to lack an official description for the concept of digital evidence. The purpose of this report is to propound two definitions: one for the general public and one more suitable for specific technical usage by people in the field. This report focuses on three different areas which together contribute to a holistic approach to gaining the basic knowledge and understanding of what digital evidence is. These areas include the value of digital evidence in a court decision, how anti-computer forensics can affect its extraction, and the legitimacy of digital evidence. To explore the various areas, employees within the police authority have answered questions based on their professional roles. The participants work as either investigators, preliminary investigation leaders, IT-computer forensic scientists, or prosecutors. The participants' answers have, together with literature, contributed to the definition of the concept of digital evidence and to the creation of a basic understanding of the subject of digital evidence.
Digitaliseringen av samhället har bidragit till en enklare vardag för den svenskabefolkningen. Denna vardag består till stor del av digital teknik som sparar information om oss och våra handlingar från digitala enheter. Insamlad digital information kan användas som bevismaterial i en rättsprocess. Trots den kraftfulla ökningen av IT-brott verkar Sverige sakna en officiell vedertagen beskrivning för begreppet digital bevisning. Arbetets syfte har varit att föreslå två definitioner; en för lekmän och en som lämpar sig för tekniskt kunniga. Arbetet fördjupar sig inom tre områden och bidrar därmed till ett helhetsperspektiv för att få en förståelse för vad digital bevisning är. Problemområdena innefattar den digitala bevisningens värde i ett domstolsbeslut, hur anti-forensik påverkar utvinningen och legitimiteten av digitala bevis. För att få en större förståelse för utmaningarna inom de angivna problemområdena har ett antal anställda inom polismyndigheten fått svara på frågor som riktar sig till deras arbetsuppgifter. Deltagarna som har blivit tillfrågade arbetar som utredare, förundersökningsledare, IT-forensiker och åklagare. Deltagarnas svar har tillsammans med tidigare forskning skapat utgångspunkten för att definiera begreppet digital bevisning och skapa en mera gedigen förståelse för digitala bevis.

The ongoing Covid-19 pandemic has led to society being forced to switch to a digital presence, where physical meetings have been replaced by digital ones. For universities, this has meant that teaching and examinations have taken place through a special installation of the video conferencing service Zoom. Zoom is offered in a so-called on-premises installation which largely runs on private servers or instance, in Denmark. NORDUnet and Sunet are the providers of the special installation which has been given the “Sunet E-meeting”. For the service to work, personal data is processed. This data includes names and e-mail addresses, but also meeting data, gathered by the camera and audio feed, and IP-addresses. All personal data should be processed on the private instance according to the service description. To connect to the service, various options are provided, including installing a client provided by Zoom on a computer or smartphone. Another way to connect that does not require any installation is through a web client, also provided by Zoom.  One of Sweden’s universities recently discovered that a student who joined the meeting via the web client was connected to a public Zoom data center in the United States. Through network analyzes and the study below, it turns out that the web client is a form of exception in the service where traffic does not go directly to the private cloud. Instead, the traffic goes via Zoom's public cloud where traffic is at risk of going to various data centers both outside and within the European Union. This study of the service is based on the data protection legislation. Questions concerning the division of roles and responsibilities between the data controller and the processor, security concerns, the use personal data, processing, and third-country transfers has been done.  Following the Schrems II judgment, where the European Court of Justice ruled that the United States does not have an adequate level of protection regarding the protection of individuals' personal data, the possibilities of transferring personal data to the country were limited. Determining whether the usage of the cloud service means that personal data is transferred to the United States or not is therefore of great importance. This study concludes that a third country transfer has occurred at least once, which is not compatible within the data protection regulation. The study also shows the importance of knowledge of the service being used both by the controller and processor to ensure correct processing of the data.

The thesis begins by describing the current problems in the fragmented world of music copyrights indicating musicians are not being paid accurately due to lack of transparency in the calculation of royalties and this lead to legal battle. Later we investigate how blockchain technology can alleviate much of the difficulties associated with this complexity. We further explore the legislative and institutional support for the technology necessary for a successful implementation, in form of legislations and governmental projects. We find out that numerous authorities have started voting favourable legislations and recognizing the technology as a valid public ledger. Eventually, we confirm our findings by analysing existing laws.

The digital technologies advances are growing day per day, many of them are here to give us a new perspective and help us to do many things productively and efficiently. In the last years, there is considerable debate throughout how we can implement the new technologies and how they will transform the use of intellectual property rights. In this paper, we aboard this issue from the perspective of the copyrights. Many years ago, when platforms like Spotify or Apple Music came to this world, many artists and consumers were excited. Many people that were involved in the music industry saw this as a new way to reach a global market, fight piracy, and receive many economic benefits. For the consumers, the implementation of digital platforms was a new way to discover new artists and a new way to enjoy music. In the case of consumers, many of them are still thinking the same, but what about the rightsholders? For example, there is a lot of trendy artists that it is not possible to find in Spotify due to the skepticism about how beneficial it can be this kind of technology. This work looks at how beneficial it can be to the use of blockchain technology due to make a better industry that can be profitable again for the artist.

Frågan om rätten till personlig integritet är aktuell på ett helt annat sätt idag än den var på 1990-talet. Sedan dataskyddsdirektivet trädde i kraft har behandlingen av personuppgifter ökat exponentiellt. Informationsteknik har möjliggjort en omfattande kartläggning av personers beteenden online. Idag använder många webbplatser funktioner för att samla in och på andra sätt behandla sina besökares personuppgifter. Samtidigt har informationen om personuppgiftsbehandlingen som ges till enskilda på webbplatser i många fall blivit omfattande och komplicerad. Ett av syftena med den nya dataskyddsförordningen är att bygga upp konsumenters förtroende för handel på internet. Förordningen syftar även till att stärka skyddet för enskildas personliga integritet. Bestämmelserna kan anses vara svårtydda, vilket kan leda till att skyddet som bäst blir oförändrat. I ett samhälle som blir alltmer digitaliserat tycks det önskvärt att de moderna reglerna håller vad de lovar, annars kan konsekvenserna bli stora. I denna uppsats diskuteras om dataskyddsförordningens krav på informerat samtycke förbättrar förutsättningarna för ett effektivt skydd för den personliga integriteten. De nya bestämmelserna är mer omfattande men har kritiserats för att vara otydliga, närmare principer i direktiv snarare än direkt tillämplig förordningstext. Bestämmelserna behöver också vägas mot andra rättigheter. Därför kan bestämmelserna om samtycke och informationsplikt leda till ett sämre skydd för enskilde om inte tydlig vägledning ges. Det är därför en risk som kommer behöva beaktas vid tillämpningen av förordningen. Om personuppgiftsansvariga saknar vägledning finns en risk att bestämmelserna i praktiken inte ger enskilda den kontroll över sina personuppgifter som var avsedd.