Academic literature on the topic 'Jag-begreppet'

På såväl ungdomsmottagningar som inom den gynekologiska vården används begreppet samlagssmärta på ett självklart sätt för att klassificera smärtor i underlivet. Samlagssmärta som begrepp beskriver smärtor i slidmynningen som försvårar vaginalsamlag eftersom de sitter där en penis ska passera vid hetero- sexuellt sex. Genom begreppet samlagssmärta sätts vaginalsamlaget i centrum för den diskurs som formas om smärtorna i underlivet. Därutöver innebär den heteronormativa bilden av sex som likställt med vaginalsamlag att personer med vulvasmärtor som har lesbiskt eller queert sex, eller som lever asexuellt, osynlig- görs. Personalen på ungdomsmottagningarna har formell expertmakt i hur de definierar, kategoriserar och förklarar vulvasmärtor. Därmed är det intressant att analysera hur begreppet samlagssmärta och dess konnotationer är verksamma i personalens arbete med dem som lider av vulvasmärtor. I den här artikeln analyserar jag hur personal på ungdomsmottagningar talar om samlagssmärta och hur de därigenom formar en diskurs som bygger på sam- manlänkningar av unga kvinnor, vulvasmärtor och sexuell praktik. Genom teorier om heteronormativitet, samlagsimperativ och expertmakt visar jag på hur vaginal- samlaget blir det nav som smärtan i underlivet kategoriseras och förklaras utifrån. Diskursen om samlagsmärta diskuteras främst med utgångspunkt i hur barnmor- skor, kuratorer och gynekologer på ungdomsmottagningar i sin roll som experter använder begreppet, men även utifrån hur den formats historiskt och medicinskt. Artikeln innehåller också material ur ett tidigare projekt om dem som är drab- bade av vulvasmärtor, men detta material står inte i centrum för analysen.

Erik Johan Stagnelius dikter ser vi som typiska för romantiken och dess tidsanda. Victoria Benedictssons roman Pengar om kvinnoemancipationen uttrycker 1880-talets radikala tidsanda. Jag vill här lyfta fram två verk från vår egen tid – dramerna Morgonstjärnan och Damiens av Sven Delblanc – och se dem i ljuset av begreppet tidsanda samt något diskutera detta begrepp. Dramerna är väl lämpade för klassrumsdiskussioner om bland annat de skiftande idéklimaten i vår närhistoria.

Bästa läsare! Välkommen att läsa artiklar i detta nya nummer av Techne Serien, det tredje numret under år 2021. I numret finns sex artiklar vars gemensamma nämnare kan reduceras till ordkonstruktionerna samskapande, meningsskapande och tvärvetenskapande. Den första artikeln Video Data Analysis for Tracing Emotional Aspects of Collaborative Design and Making Processes av Tiina Paavola, Kaiju Kangas, Sirpa Kokko, Sini Riikonen, Varpu Mehto, Kai Hakkarainen och Pirita Seitamaa-Hakkarainen, beskriver införandet av en systematisk analys på tre nivåer för videoanalys, för att spåra emotionella aspekter av en Makercentrerad samarbetsdesign och tillverkningsprocess. För analys av longitudinella samarbetsprocesser utvecklades den visuella analysmetoden Making-Process-Rug, som möjliggör spårning av materialmedierade verbala och förkroppsligade tillverkningsprocesser. Metoden exemplifieras genom en fallstudie där en grupp elever i årskurs 7 använde traditionella och digitala tillverkningstekniker för att uppfinna, designa och tillverka artefakter. Datamaterialet utgörs av 11 timmar videofilm som analyseras på tre nivåer bestående av makro, mellanliggande och mikro nivå. Resultaten visar att metoden för att identifiera känslor från videodata har potential för pedagogisk forskning inom olika områden, men att kulturspecifika uttryck och tolkningar av känslor kräver särskild uppmärksamhet i fortsatt metodutveckling. I den andra artikeln Laddad slöjd – slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande, strävar Marléne Johansson att utifrån slöjdforskning och historiska, sociala och kulturella grunder ge en översiktlig bild och lyfta fram hur slöjd, slöjdkunnande och slöjdföremål kan uppfattas ’laddade’ på olika vis. Artikeln inleds med beskrivningar om olika redskaps och föremåls laddningar. Med hjälp av en sax, en nål och en jeansväska illustreras hur olika varianter av respektive redskap har olika laddningar. En sax är inte bara en sax, den kan t ex vara en fårklippningssax, leksakssax i plast, tillklippningssax, plåtsax, kirurgsax, taggsax, broderisax, knapphålssax eller frisörsax, var och en med sin egen form, sitt eget specifika användningsändamål och laddning. Johansson belyser vidare hur skolslöjd och slöjdkunnande ger och ges laddningar samt för resonemang om slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande i och utanför skolan. Artikeln avslutas med att lyfta fram behovet av en breddad syn på slöjdens kunskapsform, och vad det kan innefatta att arbeta i hela processer utifrån idéer, olika material och redskap till ett fysiskt föremål. Artikeln ”Det blir ofte vanskelig å få til de tverrfaglige greiene” Et lærerperspektiv på tverrfaglighet av Torunn Paulsen Dagsland tar läsaren till tvärvetenskapliga utmaningar och möjligheter som den nya läroplanen för den norska grundutbildningen ger. Artikeln belyser hur den övergripande delen av läroplanen beskriver begreppet tvärvetenskapligt som en pedagogisk princip och hur detta tillåter lärare att konstruera sin egen förståelse för vad ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt är, och hur olika former av tvärvetenskaplig undervisning kan formas. Undersökningen bygger på dokumentanalys och intervjuer med tolv lärare i gymnasiet som undervisar i naturfag och i kunst og håndverk. Den teoretiska ramen för studien utgörs av Goodlads läroplansteori. Artikeln beskriver vad lärarna placerar i begreppet tvärvetenskapligt och hur de operationaliserar detta i sin undervisning. Studien visar att majoriteten av lärarna hävdar att tvärvetenskap innebär undervisning där ämnen integreras och glider in i varandra. Undersökningen visar dock att när lärarna ser på sin egen operationaliserade undervisning, märker de att de förstår och tillämpar den tvärvetenskapliga metoden på olika sätt. Den fjärde artikeln utgörs av Reasons for knitting blogging and its importance for crafting av Katja Vilhunen, Sinikka Pöllänen and Harri Pitkäniemi. I artikeln beskrivs en studie om orsaker till varför många som håller på med stickning, också väljer att blogga om sin verksamhet och hur bloggandet i sin tur stödjer hantverket. Studien genomfördes som en mixed-methods studie där det empiriska materialet insamlades genom två online enkäter under två olika år i samma grupp av finska bloggare, samt genom essäer skriva efter de senare enkäterna. Studiens kvantitativa data fokuserade på tidsrelaterade förändringar i bloggningen, medan det kvalitativa datat användes som klargörande beskrivningar. Resultaten visar att det fanns flera orsaker till bloggning om stickande. Orsakerna bestod av inspiration och materialisering, känsla av samhörighet och gemenskapsstöd, samt uppmuntran, reflektion och minnen. Studien antyder att stickning och bloggning kompletterade varandra, och att bloggningen stödde utvecklingen av bloggarnas stickning till en seriös fritidsaktivitet bestående av meningsfulla långsiktiga aktiviteter och tydliga mål. Den femte artikeln i numret är skriven av Stina Westerlund och Marcus Samuelsson. Artikeln Lära sig att stå ut – ett bidrag till diskussionen om varför vi har slöjd i skolan fokuserar på den stundvis högljutt ställda frågan som svenska slöjdlärare får bemöta om slöjdens varande som läroämne. Forskarna förankrar diskussionen i teorier om motstånd och ledarskap. Datamaterialet i studien utgörs av tidigare insamlade videoobservationer som tar fasta på hur tre lärare förhåller sig till elever som möter externt eller internt motstånd under slöjdprocesser. Studien visar att lärarnas olika sätt att förhålla sig till, arbeta med och språkliggöra motståndet som eleverna upplever, gör att elevernas erfarenheter av motstånd i skolslöjden blir olika. Artikeln lyfter även fram diskursen om slöjd som ett roligt ämne och vad detta medför för både lärare och elever i stunder av motstånd. Avslutningsvis konstateras att lärares arbete att ge olika typer av stöd utifrån situation och individ är både komplext och utmanande. Enligt forskarna kvarstår det ett behov av att studera balansen mellan olika typer av stöd i slöjdundervisning samt vidareutveckla begrepp som fördjupat ringar in olika kvaliteter i hur lärare i slöjd leder undervisningen. Numrets sista artikel, Utbytesstuderandes erfarenheter av slöjd på universitetsnivå, är skriven av Pia Brännkärr. I artikeln diskuteras universitetens internationalisering från ett mottagarperspektiv. Forskningsfrågan för studien lyder: Vilka erfarenheter synliggör utbytesstuderande från slöjdkursen de deltagit i? Det empiriska materialet består av 13 utbytesstuderandes skriftliga kursuppgifter från en slöjdkurs hösten 2018 vid Åbo Akademi. Genom tematisk analys och med hjälp av programmet Nvivo har studerandes texter analyserats och fem teman har skapats. Resultaten visar att utbytesstuderandes erfarenheter handlar om känslor och personlig utveckling, reflektioner gällande ämnesteknologi, den kommande lärarprofessionen, kontakten till och interaktionen med medstuderande och lärare, samt kopplingar och reflektioner till det omgivande samhället och hemlandet. Studien ger ett internationellt perspektiv på slöjdupplevelser, samt kunskap som hjälper mottagande universitet och lärare att i framtiden anpassa verksamheten så att studerande får bästa möjliga utbyte och erfarenhet. Med dessa artiklar önskar jag er givande och tankeväckande lässtunder, och uppmanar er att aktivt använda Techne Seriens artiklar i utbildning och forskning. Tillsammans bidrar vi till att slöjdforskningen stärks och sprids! En vacker sommardag i Vasa 2021, Mia Porko-Hudd Huvudredaktör

Begreppet ”impose will” är något som används frekvent inom kampsportsvärlden som något individen strävar efter i en duellsituation. Syftet med studien var att utveckla en teori eller modell av kampsportares syn på begreppet ”impose will”. I studien användes 16 kampsportare med olika erfarenhetsnivå samt olika stilar. Råmaterialet framkom genom intervjuer och metodologin som användes i analysen var inspirerad av grundad teori. Begreppet översattes till svenska och resultatet gav en kärnkategori med tre huvudkategorier som förklarade processen kring individens försök till att påtvinga sin vilja på motståndaren. I diskussionen ges förslag på hur idrottspsykologiska rådgivare kan använda resultatet samt vad som rekommenderas för framtida forskning.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros är en sjukdom som innebär att de motoriska nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen som aktiverar den viljestyrda muskulaturen förtvinar och bryts ner. Konsekvenser av detta är minskad muskelkraft och förlamning. Amyotrofisk lateral skleros är en obotlig sjukdom vilket gör det intressant att studera hur dessa personer erfar hopp. Syfte: Att beskriva hopp hos personer med amyotrofisk lateral skleros. Metod: En kvalitativ studie med deduktiv inriktning genomfördes där dokumentärer analyserades. Resultat: Olika hopp beskrevs vid olika tillfällen under sjukdomsförloppet. Framträdande i studien var att de flesta personer beskrev en önskan och ett hopp om att hitta ett botemedel tidigt i sjukdomsförloppet. När detta inte längre framstod som lika självklart blev hopp i form av socialt stöd och hopp om att leva i nuet mer framträdande i personernas beskrivningar. Slutsats: Personer som drabbas av amyotrofisk lateral skleros initialt hoppas starkt på att finna ett botemedel, men sedan kretsar hoppet mer kring de sociala relationerna. Ur klinisk synpunkt är det viktigt att som vårdpersonal bli mer medvetna om hur dessa personer upplever hopp för att möjliggöra att den egna identiteten och förmågan bevaras.
Background: Amyotrophic lateral sclerosis is a disease in which the motor nerve cells in the brain and spinal cord, that activates the involuntary muscles, atrophy and breaks down. Consequences of this are decreased muscle strength and paralysis. It is an incurable disease which makes it interesting to study these people and how they experience hope. Aim: To describe hope in people with amyotrophic lateral sclerosis. Method: A qualitative study of deductive orientation was conducted where documentaries were analyzed. Results: Different types of hope were described at various times during the course of the disease. It was prominent that most people described a wish and a hope to find a cure early in the disease. Gradually hope in the form of social support and hope to live in the present appeared as more prominent. Conclusion: People who suffer from amyotrophic lateral sclerosis initially strongly hopes of finding a cure, but then the hope revolves more around social relationships. From a clinical standpoint, it is important that healthcare professionals become more aware of how these people experience hope to enable their own identity and ability preserved.

Begreppet anställningsbarhet förekommer allt mer på den svenska arbetsmarknaden där det hänvisar till en individs möjlighet att få en anställning såväl som förmågan att förbli anställd. Det är upp till den enskilde individen att förbli anställningsbar och att utbilda sig är ett sätt att göra sig attraktiv på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att belysa ett urval av personalvetarstudenters upplevelser av begreppet anställningsbarhet. I studien undersöktes hur snart nyexaminerade personalvetarstudenter resonerar kring sin egen anställningsbarhet samt huruvida utbildning bidrar till att öka deras anställningsbarhet. Metoden som tillämpades var kvalitativ och vi utgick ifrån en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet påvisade av studenterna generellt sätt definierar anställningsbarhet som “någon värd att anställa” och samtliga studenter framhöll utbildning som avgörande för en individs anställningsbarhet. Studenterna menade dock att utbildning inte räcker för att göra en individ attraktiv på arbetsmarknaden utan betonade betydelsen av relevant arbetslivserfarenhet samt personliga egenskaper som social kompetens och flexibilitet.

Denna uppsats undersöker genom kvalitativa intervjuer hur samhällskunskapslärare på gymnasienivå förstår begreppet kritiskt tänkande och hur de undervisar för att främja elevernas förmåga till kritiskt tänkande. Bakgrunden är betoningen i läroplanen och kursplanerna för samhällskunskap från 2011 på skolans uppdrag att främja elevers förmåga till kritiskt tänkande. De teoretiska ingångarna behandlar samhällskritikens plats i undervisningen, hur lärare ska undervisa för att främja kritiskt tänkande samt skolans demokratisering och socialiserande, kvalificerande och subjektifierande funktioner. Teorin visar också att kritiskt tänkande kan ses på olika sätt utifrån analytisk filosofi, naturvetenskapligt perspektiv respektive kritisk teori. Resultatet visar att de medverkande lärarna ser kritiskt tänkande som källkritisk förmåga, som förmåga att granska samhället och en förutsättning för demokratiskt deltagande. Lärarna beskriver klassrumspraktiker som syftar till att lära elever att granska texter, argumentera, se olika perspektiv, arbeta formativt och se kritiskt på samhället runt omkring dem.

Syftet med denna skriftliga del av mitt examensarbete är att försöka fånga några av de tankar som verkat i komponerandet av operan Sen packar jag aldrig mer. Många av de tankar som gett mig inspiration till arbetet har rört fenomenet nuet. Jag menar att det centrala i att vara i nuet, egentligen handlar om en upplevelse av fullständig närvaro. Närvaro kan alltså sägas vara ett modus av nuet. Upplevelsen av närvaro är för mig mycket stark och oförglömlig. Den hör samman med en ökad rumsuppfattning, en känsla av rummets expanderande, och att ”tiden står still” eller åtminstone att fortvaron ter sig långsammare. Att med musik som medel, genom komposition, komma närmare närvaron har därför blivit viktigt för mig. Detta arbete behandlar tankar kring detta  i relation till operan som genre och i relation till musik som fenomen.

Sen packar jag aldrig mer (Kammaropera)

Musik: Zacharias Ehnvall Libretto: Elsa BerggrenDirigent: Kaapo IjasMamman: Amelia Jakobsson (Sopran) Dottern: Isabella Lundqvist (Sopran) Pappan: Rodrigo Sosa Dal Pozzo (Kontratenor) Klarinett: Som Howie Slagverk: Sabela Castro Rodriguez Piano: Leo Gavel Violin: Eleonora Oswald Viola: Doris Mägi Cello: Nuri Oh  Regi: Franciska Löfgren Scenografi: Anton Thorsson Kostymdesign: Anton Thorsson Maskör: Emelie Henriksson Ljusdesign: Sofia Linde och Hannele Philipson Teaterteknik och koordination: Alexander Svensson, Anja Löfgren, Anton Linder, Rikard Norén, Theres Hansson

Föreställningen finns dokumenterad på DVD

Skolverket har under våren 2010 tagit fram en ny rapport om IT användning och ITkompetens bland elever på grundskolan. Rapporten visade en positiv utveckling bland elever i skolåren 7‐9 men bland elever i grundskolans tidigare år var resultaten inte desamma. Syftet med denna studie är att utifrån en utbildningspraktik förstå konsekvenserna av hur pedagoger resonerar kring värdet av att vara informationskompetent. Ett begrepp som innefattar sökstrategier, en källkritisk medvetenhet och allämna kunskaper på och om Internet. Europeiska Unionen (EU) beslutade 2006 att varje enskild medborgare är i behov av åtta nyckelkompetenser för att på bästa sätt anpassa och utveckla sig inom vår snabbt växande samhällsutveckling. Den fjärde nyckelkompetensen är en digital kompetens vilket inkluderar begreppet informationskompetens. Denna kompetens är något skolverksamheten skall förmedla till sina elever, där skolans uppdrag redan framhåller att ”leverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt”(Skolverket, 2000:5). I studien intervjuas sex verksamma pedagoger från grundskolans tidigare år, med ett strategiskt urval från två olika grundskolor i södra Sverige. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv försöker studien fånga en bredd av aspekter på problemområdet genom att belysa både individuella, samhälleliga men även sociala utgångspunkter. Den teoretiska inramningen har jag därför valt att dela in och analysera utifrån tre tänkbara relevansområden attityder, didaktisk problematik och kognitiv kommunikation. I studien fann jag att de intervjuade pedagogerna hade en förståelse för begreppet informationskompetens men förde resonemanget ofta på en teknisk och materiell nivå. I studiens resultat och analys kunde jag urskilja hinder som pedagogerna byggde upp och som till viss del styrde deras resonemang. Resultaten belyser pedagogernas egna tekniska kompetens och för vissa en teknisk rädsla som ett av hindren, men även ett upplevt generationsglapp mellan elev och pedagog. Ett annat hinder åskådliggör en didaktisk problematik där pedagogerna efterfrågar struktur, riktlinjer och guidning inom området. Att den kompetens pedagogerna tillägnat sig genom fortbildning inte stannar av vid materiella tillgångar eller programkunskap, utan att de tillägnar sig och förmedlar en informationskompetens som grund i den digitala undervisningen. Om pedagogerna skall komma förbi sina upplevda hinder till informations‐ och kommunikationstekniken behövs ett ansvarstagande både från rektorer och pedagoger. Samtliga inom skolverksamheten måste tillägna sig en förståelse för hur en informationskompetens är grunden till en digital undervisning med Internet som utgångspunkt. Begreppet måste ses som ämnesoberoende och integreras i undervisningspraktiken för att eleverna skall kunna tillägna sig det enorma digitala utbud vi idag ställs inför.

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, fritidshemmet och förskoleklassen, (Lpo94) är tydlig i sin definition att en individanpassad undervisning ska tillämpas i skolan och att undervisningen ska utgå från den enskilde elevens behov. Då forskning pekar på att definitionen och innebörden av begreppet behov inte är tydlig fann vi det intressant att undersöka hur lärare definierar innebörden av begreppet individanpassad undervisning i år 1 med särskilt fokus på aspekten elevers behov. För att studera verksamma lärares resonemang kring detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjälpmedel för att samla in data. Det insamlade materialet har analyserats och därefter diskuterats med referens till forskning inom området. Resultatet visar att individanpassad undervisning ses som en förutsättningsfråga. Identifieringen av enskilda elevers behov är det som uppfattas ligga till grund för hur undervisningen ska individanpassas. Svårigheten ligger i att det inte alltid är enkelt att identifiera behoven. Det framkom i resultatet att möjligheten att individanpassa grundar sig i tillgången på resurser samt skolämnets karaktär. Resultatet visar även att åldersintegrerade klasser är en fördel med tanke på tillgången på resurser, då samarbete i arbetslag lättare möjliggör en individanpassad undervisning.

Curriculum for the Compulsory School System, the Pre-School Class and the Leisure-time Centre (Lpo 94) is clear in its definition that individualized tuition shall be applied in the school and that the tuition shall come from the individual pupil’s needs. Since research emphasizes that the definition and meaning of the term needs is not clear we found it interesting to research how teachers define the meaning of the term individualized tuition in school year 1 with special focus on the aspect of pupils’ needs. In order to study active teachers’ reasoning and dictums regarding this we chose a qualitative method with interviews as aid to gather data. The collected material has been analyzed and subsequently discussed with reference to research within the area. The result shows that individualized tuition is regarded as a question of conditions. The identification of individual pupils’ needs is what is perceived to be the basis of how the education should be individualized. The difficulty lies in that it is not always easy to identify the needs. The result showed that the possibility to individualize bases itself in the access of resources and the school subject’s nature. The result also show that age integrated classes is an advantage considering the access of resources, since cooperation between coworkers makes it easier to enable individualized tuition.

Denna studie undersöker interkulturalitet, det vill säga mötet mellan människor med olika etnicitet eller kulturella bakgrunder. Syftet med undersökningen är att undersöka lärarnas uppfattningar och åsikter om interkulturalitet och dess pedagogiska konsekvenser i skolan där lärarnas förhållningssätt till interkulturalitet i undervisningen undersöks samt åsikter kring det praktiska förhållningssättet och vad de anser om interkulturalitet i ett skolsammanhang. Metoden för denna undersökning är kvalitativt inriktad och för datainsamlingen har jag använt mig av intervjuer. Resultatet visar att lärarna anser det vara positivt med interkulturalitet inom ett skolsammanhang även om det förekom oklarheter kring vad det var. Dock finns det även brister i det interkulturella förhållningssättet då lärarna påpekar att kollegorna inte förhåller sig till interkulturalitet i undervisningen. Lärarna säger sig försöka framhäva och se såväl egenskaper som undervisningsmöjligheter för att befrämja ett interkulturellt förhållningssätt i undervisningen. Vad gäller åsikterna lärarna har om ett interkulturellt förhållningssätt i undervisningen är de väldigt positiva även om det finns både svårigheter och nackdelar, som till exempel svag orientering inom ämnesområdet, att överkomma. Slutsatsen är att låta begreppet interkulturalitet ta plats i läroplanerna och utbilda alla lärare och skolledare för att kunna uppnå en skolvärld där alla verksamma inom skolan förhåller sig till interkulturalitet.

I studien undersöktes hur texterna i tre läromedel för målgruppen nyanlända och andraspråkselever förhöll sig till begreppet lättläst. Detta genom att analysera texternas olika nivåer av läsbarhetsindex, kausalitet, röst och ämnesrelaterade ord för att i resultatet och jämförelsen dem emellan besvara detta på basis av forskning om språk och kunskapsutvecklande arbetssätt. Resultatet visade att läsbarhet och begreppet lättläst är komplext och även om där förekom en högre grad av röst eller kausala samband i texten innebar det inte att texten per automatik var lättläst. Det visade sig att i avsaknaden av orsak och verkansamband i en text försvårades kausaliteten oavsett textens svårighetsgrad. Det blev också tydligt att förekomsten av polysema ord och funktionsord påverkar receptionen av innehållet.Resultatet gav också en indikation på hur viktiga läromedel- och textval är i undervisningen. De utvalda texterna fick samma LIX-värde vid beräkningen trots att de låg på olika svårighetsnivåer och en slutsats från detta kan dras att detta värde inte enbart kan utgöra ett mått på om ett läromedel eller text är lättläst utan det måste en kombination av olika variabler få avgöra.

Before the publication of the short story collection Skolbagateller medan jag försökte skriva till min överordnade in 1972, Torgny Lindgren's authorship was characterized mainly by political criticism and satire. In both reception and later studies, Skolbagateller has also been seen mainly as a political and satirical work, depicting the bureaucracy and loneliness in the Swedish school system of the 1970s, while Lindgren's later works tend to discuss existentialistic and theological questions. While reading the earlier published theses about Lindgren's works, especially Ingela Pehrson's Livsmodet i skrönans värld from 1993, I realized how big of an influence Kierkegaard had been to the author. With this in mind, it seemed as if Skolbagateller depicts existential questions that go deeper than the political satire. The main issue of this essay is the lack of interpersonal contact that Skolbagateller depicts, and why this seems to be so closely connected to the school system. The short story collection is studied from an existential point of view, based on Kierkegaard's concept of anxiety. The concept of sin is examined by a comparison between the secular system on which Lindgren's school is based, and the Christian system in which Kierkegaard founded his existentialism. The prose of the short stories is examined with the help of literary theory, such as James Joyce's concept of epiphany, and Roman Jakobson's view on the metonymically constructed language of the realistic prose, and the metaphorically structured language of lyrical works. The analysis shows that the school in Skolbagateller is metonymically connected to the secular society, and by extension to the mere concept of society. The secular ideas the school teaches prohibit the individual and spiritual development of the persons that are part of the school system and the socially evaluated concept of sin causes anxiety. The secular ideals of stability and uniformity leads to a worldview where humans are seen as mere physical and rational beings, leading to a socially constructed determinism where change is impossible. The theme is depicted by metonymically written repetitions and "reader epiphanies", that are accomplished by allegorical stories. In these, the characters are confronted with a problem that makes them doubt the school system, but in the end, they still choose to accept the rules without further reflection.