Relevant bibliographies by topics / Jämställdhetsuppdrag

Contents

  1. Dissertations / Theses

Academic literature on the topic 'Jämställdhetsuppdrag'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 4 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Jämställdhetsuppdrag.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Dissertations / Theses on the topic "Jämställdhetsuppdrag"

1

Davidsson, Eva, and Marie Nilsson. "Fullgörs skolans jämställdhetsuppdrag ? : en studie om skolans värdegrund ur genusperspektiv." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1113.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Olander, Mirjam, and Sara Rosander. "”Jag tänker inte att det är könsrelaterat” : Lärares förhållningssätt till skolans jämställdhetsuppdrag." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58882.

Full text
Abstract:
Skolan är en unik plats för möten och bör uppmärksammas med sina möjligheter att arbeta med jämställdhet. Lärares bemötande och agerande påverkar eleverna i deras identitetsskapande och kan befästa eller motverka över - och underordning. Det är varje enskild lärares ansvar att arbeta med jämställdhet och se till att det får plats i undervisningen och i skolans vardag. Denna kvalitativa studies syfte är att undersöka vilka olika förhållningssätt lärare har till skolans jämställdhetsuppdrag. I studien intervjuas fyra lärare, i skolans tidigare år, för att synliggöra deras uppfattningar och attityder gentemot jämställdhetsuppdraget samt vilka didaktiska val de gör för att främja jämställdhet. Lärarna i studien uttrycker att detta arbete är en viktig del i värdegrunden men också svårt och tidskrävande. De yttrar ett symboliskt arbete med genus men nämner även strategier för att fördela pojkar och flickors talutrymme i klassrummet. Vi finner både ett symboliskt och maktrelaterat förhållningssätt. Jämställdhet framgår i studien vara ett begrepp som lärarna är omedvetna över betydelsen kring och kön är något som ofta verkar förbigås.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Bengtsson, Fanny, and Liv Högberg. "Skolans jämställdhetsuppdrag : Hur ramfaktorer upplevs påverka lärares möjligheter att anlägga ett genusperspektiv på undervisningen." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36262.

Full text
Abstract:
Vår undersökning syftar till att, med hjälp av det ramfaktorteoretiska tänkandet, undersöka hur högstadielärare i de samhälls- och naturorienterande ämnena upplever vilka möjligheter och/eller hinder de har att anlägga ett genusperspektiv på sin undervisning i enlighet med vad skollagen och läroplanen föreskriver. Vi har intervjuat fem lärare för att undersöka om och hur de upplever att både yttre och inre ramfaktorer påverkar dem att anlägga ett genusperspektiv på undervisningen. Våra slutsatser är att ansvaret för anläggandet av ett genusperspektiv på undervisning och verksamhet tycks falla på den enskilde läraren, troligtvis för att läroplanen är tolkningsbar i detta avseende. Således blir lärarens intresse och kunskap om genusfrågor styrande för om ett genusperspektiv anläggs eller inte.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Wikström, Hanna, and Erika Andersson. ""Ska man veta det så här på rak arm?" : En studie om förskollärares syn på arbetet med förskolans jämställdhetsuppdrag." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80066.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att utifrån ramfaktorteorin synliggöra möjligheter och hinder i förskollärares arbete med förskolans jämställdhetsuppdrag, med specifikt fokus på attmotverka traditionella könsmönster. Frågeställningar som ska besvaras berör hur förskollärare beskriver sitt arbete med att motverka traditionella könsmönster men ocksåvilka ramfaktorer som möjliggör restpektive hindrar arbetet. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av en kvalitativ metod som består avsemistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare i olika verksamheter. Det teoretiska ramverket som ligger till grund för studien är ramfaktorteorin. Vidare har en ramfaktorlista gjorts där ramfaktorer som chefers engagemang, systematiskt kvalitetsarbete, förskollärares tid, förskollärares kunskap och kompetens, förskollärares förhållningssätt och förhållningssätt i barns övriga omgivning har varit i fokus. Resultatet visar att ramfaktorer som chefers engagemang och förskollärares kunskap och kompetens upplevs som möjligheter i förskollärares arbete med att motverka traditionella könsmönster. Resultatet visar även att förskollärares tid, förskollärares förhållningssätt och förhållningssätt i barns övriga omgivning upplevs som hinder i förskollärares arbete med att motverka traditionella könsmönster. Vidare visar resultatet att systematiskt kvalitetsarbete inte går att sätta i någon av kategorierna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Källback, Ellen. "”Ingen har längre tid att vårda en sjuk anhörig hemma!” : En jämförande undersökning av diskursen och jämställdhetsperspektivet i läroböcker i geografi." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-388818.

Full text
Abstract:
Med en genusteoretisk och kritisk diskursanalys ämnar undersökningen granska två geografiläroböcker för de högre årskurserna i grundskolan. Syftet är att undersöka vilka representationer om verkligheten som når elever genom geografiläroböckers diskurser och i vilken grad elever ges möjlighet att identifiera sig med innehållet oavsett vilket kön de tillskriver sig. Trots jämställdhetsaspekter i skolans styrdokument visar många undersökningar att läroböcker brister ur ett genusperspektiv. Uppsatsen börjar med att visa hur viktig läroboken är i skolan och fortsätter med att redogöra för en geografigenusteoretisk bakgrund. Med genusgeografins intåg i geografivetenskapen som utgångspunkt jämförs diskursens ändring över tid och hur väl läroböckerna samverkar med skolans jämställdhetsuppdrag. Därefter följer en tidsexposé för att visa hur geografi som skolämne utvecklats gentemot rådande styrdokument. I huvuddelen redogörs resultatet från analysen av de två läroböckerna var för sig med löpande analytiska kommentarer och tolkningar. Resultatet visar att diskurserna inte ändrat sig nämnvärt över tid. De utgår från en manlig norm och visar övervägande upp manliga representationer. De brister i ett genus- och jämställdhetsperspektiv och bidrar till återskapandet av föreställningar om könens skilda göranden och värden. Avslutningsvis diskuteras hur de föreställningar och värderingar om genus som framträder i läroböckerna kan förklaras utifrån tidigare forskning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Carlehed, Kotka Amanda. "Jämställdhet i läroboksbilder? : En analys av hur bilder i en lärobok för de samhällsorienterade ämnena avspeglar kursplanernas jämställdhetsuppdrag." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-23572.

Full text
Abstract:
Denna studie syftar till att med stöd av en genusteoretisk referensram undersöka hur flickor och kvinnor respektive pojkar och män porträtteras i en lärobok avsedd för SO- undervisning i årskurs 1-3. Resultatet av bildanalysen är att pojkar och män är både kvantitativt och kvalitativt överrepresenterade. Således fortlever ett genussystem med pojkar och män som norm, vilket inte är förenligt varken med vad som skrivs fram i styrdokument rörande skolans jämställdhetsuppdrag eller vad som formuleras i kursplanerna för SO- ämnena. Studien påvisar värdet av att lärare innehar en didaktisk kompetens som gör det möjligt att bemöta läroboksinnehåll för att undervisningen i SO- ämnena ska avspegla vad som formuleras i styrdokumenten om jämställdhet.

SO

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Guldhag, Åsa, and Orialli Benvenuto. "Jämställdhet i förskolepraktiken- Något självklart och enkelt? : En kvalitativ studie av Förskollärares uppfattningar om deras arbete med jämställdhetsuppdrag i förskolan." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40183.

Full text
Abstract:
Jämställdhetsarbetet i förskolan behöver vidareutvecklas för att motverka könsstereotypa könsmönster. Förskollärarnas medvetenhet sätts i fokus och anses väsentligt för att denna utveckling ska kunna ske. Förskollärares egna uttalanden gällande deras eget arbete med jämställdhet i förskolan, behandlas i denna studie. En studie vars syftet är att få en förståelse av förskollärares uppfattningar om arbetet med  jämställdhetsuppdraget i förskolan. Studien är kvalitativ och vi har valt att använda semistrukturerade intervjuer. Intervjuer som genomfördes i två olika kommuner i samma region, där vi  intervjuade tre förskollärarna var inom varje kommun,  totalt  sex intervjuade förskollärare från tre olika förskolor.  Transkriberingen av dessa semistrukturerade intervjuer, gav oss  ett värdefullt och rikt material att analysera. Som analysmetod använde vi en hermeneutisk teori, för att få en djupare förståelse för förskollärarna uppfattningar gällande jämställdhetsuppdragsarbetet i förskolan. Risken och problemet som vi belyser är i att eftersom förskolan är inbäddad i värden, tar förskollärarna  för givet att de arbetar med jämställdhet utan att reflektera över detta. På detta sätt reproduceras omedvetet könsstereotypa könsmönster i förskolan.  Studiens resultat, visar att förskollärares uppfattningar av jämställdhetsuppdraget och jämställdhetsarbete, handlar om att använda olika strategier för att bemöta varje barn som individ och inte utifrån barnets kön. Reflektion  och medvetenhet, framkom som viktiga redskap för detta arbete, där just reflektion,  främjar medvetenheten hos förskollärarna. Vi uppfattar medvetenhet  som väsentlig för att ett jämställdhetsarbete kan genomföras på ett adekvat sätt i förskolan. Att  kunskap ses som en viktig faktor som hjälper förskollärarna att  reflektera,  diskutera och ifrågasätta deras egna uppfattningar, tolkningar och förhållningssätt angående deras  jämställdhetsuppdrag och arbetet med detta. Trots att studien visar att det inte finns ett entydigt sätt  att uppfatta och arbeta med jämställdhet, uppfattar vi det som att  förskollärarna förhåller  ett medvetet samt neutralt förhållningssätt.  Något som gynnar utveckling av  arbetet med jämställdhet i förskolan.

2020-04-02

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Gisslén, Mia. ""Jag tror ju på allas lika värde oavsett kön" En studie om hur förskollärares resonemang kring sitt jämställdhetsuppdrag kommer till uttryck i mötet med barn." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-87671.

Full text
Abstract:
Denna studie har som syfte att belysa relationen mellan förskollärares resonemang om sitt jämställdhetsuppdrag och hur det kommer till uttryck i det direkta mötet med barn. Studiens empiri har samlats ihop genom två halvstrukturerade intervjuer med två förskollärare och tre löpande observationer i samlingssituation vid en förskola. Resultatet visar att förskollärarna resonerar kring sitt jämställdhetsuppdrag på ett professionellt sätt. De visar hög medvetenhet när de resonerar om sitt jämställdhetsuppdrag. Genom observationerna har jag kunnat se att förskollärarna använder samma typ av tonläge, röst, språk och ögonkontakt i bemötandet med alla barn, både flickor och pojkar. En slutsats jag dragit är att förskollärarna kan resonera om sitt jämställdhetsuppdrag. Att de vet vad uppdraget innebär och vilka svårigheter som finns och som kan förhindra uppdraget men även hur de kan lösa dessa svårigheter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Leandersson, Mimmi. "Jämställdhetsuppdraget i tal och praktik. : En studie om hur pedagogers tankar kring jämställdhetsuppdraget är synligt i mötet med barnen." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-85427.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att belysa tre pedagogers inställning till sitt jämställdhetsuppdrag, samt att se om deras tankar kring jämställdhet kommer till uttryck i den del av praktiken som inbegriper bemötandet av barnen. För att nå fram till syftet har två frågeställningar utformats. Både observationer och intervjuer har använts som metod för att få svar på frågeställningarnaoch för att nå fram till syftet. Studiens fokus är att undersöka vad som händer i mötet mellan pedagog och barn i lämningssituationen samt att belysa om pedagoger gör skillnad i hur de bemöter flickor och pojkar. Resultatet visade att pedagogerna inte gjorde skillnad när de hälsade på flickor och pojkar, de hälsade välkomnande och positivt på alla barnen. De bemötte barnen jämställt trots att de inte hade några direkta kunskaper kring jämställdhetsuppdraget. Under intervjuerna visade det sig att pedagogerna såg på barnen som individer med olika behov och bemötte dem därefter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Kinell, Sanne. "Dilemman i förskolans jämställdhetsarbete : En kvalitativ studie om pedagogers reflektioner kring jämställdhetsuppdraget." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68302.

Full text
Abstract:
The purpose of the study is to investigate the dilemmas that pedagogues’ reflect about in gender equality work at preschool. The target group is active pedagogues in pre-school. A qualitative survey has been realized to achieve the purpose. Semi-structured interviews have been conducted with eight pedagogues. They are working in three different preschools in a medium-sized city in Sweden. The dilemmas that emerge in the study are analyzed from a gender theoretical perspective. Hirdmans gender system (1988) reveals how pedagogues' statements can be related to three different levels in a gender contract. The result shows that pedagogues' experience the level of society and preschool norms and values ​​as the biggest challenge with the gender equality mission. The pedagogues show awareness of that traditional gender patterns and gender roles are largely conveyed to children through the border maintain level in social practice at preschool. In turn to the two levels affect the cross-border level, in which the individual is in focus. The results shows that the focus of pedagogues is on a social level, while inequality is realized through border maintain. I have come to the conclusion that knowledge is the tool for an equal preschool, focusing on its own activities.
Studiens syfte är att undersöka dilemman som pedagoger reflekterar kring i jämställdhetsarbetet på förskolan. Målgruppen är verksamma pedagoger inom förskolan. En kvalitativ undersökning har realiserats för att uppnå syftet. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta pedagoger som är verksamma på tre olika förskolor i en mellanstor stad i Sverige. Dilemman som framkommer i studien analyseras ur ett genusteoretiskt perspektiv. Hirdmans genussystem (1988) synliggör hur pedagogernas utsagor kan relateras till tre olika nivåer i ett genuskontrakt. Resultatet visar att pedagoger upplever nivån med samhället och förskolans normer och värderingar som största utmaningen med jämställdhetsuppdraget. Pedagoger- na visar en medvetenhet kring att traditionella könsmönster och könsroller till största del förmedlas till barn genom gränsupprätthållande nivån i den sociala praktiken på förskolan. De två nivåerna påverkar i sin tur den gränsöverskri- dande nivån där individen är i fokus. Resultatet visar att pedagogernas fokus ligger på en samhällelig nivå medan ojämställdhet förverkligas genom gränsupprätthållande. En slutsats har framkommit om att kunskap är redskap- et för en jämställd förskola, där fokus hamnar på den egna verksamheten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography