To see the other types of publications on this topic, follow the link: Jämtland.
Dissertations / Theses on the topic 'Jämtland'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Jämtland.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Strandberg, Anton. "Förutsättning för solenergi i centrala Jämtland." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35522.
Full textAbstract:
Mänsklighetens klimatpåverkningar måste minskar, om det ska vara möjligt måste de fossila energikällorna reduceras för att sedan elimineras helt och hållet. I avsikt att åstadkomma detta måste samhällets energikonsumtion minskas och alternativa energikällor utvecklas både små- och storskaligt. Detta kan uppnås genom att antingen implementera små solcellsanläggningar i bostäders närområde eller klimatskal, men även genom konstruktion av större solcellsparker i avlägsna områden. I Sverige står bostads- och servicesektorn för en betydande del av landets totala energianvändning, där de största posterna är energi till uppvärmning, varmvatten och hushållsel. Av dessa anledningar undersöks här förutsättningarna för solenergi i centrala Jämtland, Östersund. Detta har genomförts med hjälp av teoretisk analys, manuella beräkningar och webbaserade beräkningsprogram. Genom att använda dessa verktyg har det fastställts att solkraft är en alternativ energikälla även i de nordiska länderna. Solkraft kan producera mer energi än vad villor konsumerar utan att anläggning blir överdrivet stor. För en villa med 10000 kWh i uppvärmningsbehov och 4000 kWh vardera för hushållsel och varmvattenanvändning. En solcellsanläggning på 80 m² och en solfångaranläggning på 13,2 m² täcker mer än hela villan energikonsumtion, det kan även säljas omkring 2000 kWh elektrisk energi till elnätet varje år.To decrease the climate impact from humanity, fossil fuels must be reduced and then completely eliminated. In order to achieve this, society's energy consumption must be reduced and alternative energysources must be developed both in small- and large scales. This can be achieved by either implementing small solar systems in the residential area or in the buildnings climate scale, but also by constructing larger solar cell parks in remote areas. In Sweden, the housing and services sector accounts for a significant part of the country's total energy consumption, where the largest consumers are energy for heating, hot water and household appliances. For these reasons, the conditions for solar energy in central Jämtland, Östersund, are investigated. This has been done by means of theoretical analysis, manual calculations and web based computation programs. By using these tools it has been established that solar power is an viable source of power even in the Nordic countries. Solar power can produce more energy than the households consume without the setup becoming excessively large. For a households with 10000 kWh heating requirement, 4000 kWh each for households and hot water use, a solar cell setup of 80 m² and a solar collector plant with an area of 13.2 m², can produce more energy than the entire household’s energy consumption, it can also sell around 2000 kWh of electrical energy to the local powergrid each year.
Betyg 2018-06-05.
2
Ljunggren, Martin. "Dödsdömda i Jämtland och Härjedalen 1651 - 1707." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för humaniora, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-24987.
Full text
3
Elmroth, Stefan. "Enhancing Rural Transport Accessibility in Jämtland Härjedalen." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för turismvetenskap och geografi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-25229.
Full text
4
Olander, Frida. "Bankers riskbedömning vid företags fastighetsinvesteringar i Jämtland." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-29991.
Full text
5
Eriksson, Therese, and Amanda Valkonen. "Upplevelsebaserad wellnessturism i Jämtland Härjedalen : Ett explorativt aktörsperspektiv." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för turismvetenskap och geografi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28176.
Full text
6
Ahlsvik, Gustav. "Analys av solcellsinstallation på en betongelementfabrik i norra Jämtland." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-172818.
Full text
7
van, der Kraan Bram. "Investing in photovoltaics in Jämtland : Environmental concern? Or profitability push." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27948.
Full textAbstract:
The Regional Council of Jämtland has a goal to increase the export of renewable energy and with that reduce the total greenhouse gas (GHG) emissions. One of the measures used to reach this goal is to give subsidies and tax reductions for investments in photovoltaics. Photovoltaics are generally perceived as “good for the environment” and give a “good image” to companies. They are marketed as interesting for private persons and farmers from a profitability point of view. Sweden has an electricity mix with average CO2 emissions of 20-30 g/kWh. Compared to other countries in Europe this is very low. The CO2 emissions of photovoltaics during their lifetime are 46 g/kWh according to the International Panel on Climate Change (IPCC). Taking this in consideration it can be concluded that photovoltaics actually increase GHG emissions as they have higher emissions of CO2 than the average in Sweden. When the decision to invest in photovoltaics is made with profitability as a main reason, it is debatable if the subsidies and tax reductions are needed. When the decision to invest in photovoltaics is made with environmental concern as a main reason, the subsidies might be given to other environmental technologies that are better from a climate perspective. Considering this, the push for profitability of photovoltaics can be seen as just another increase in consumption.
8
Pettersson, Ralf. "Att sitta på två stolar : Sockenskrivare i Jämtland 1649-1700." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för humaniora, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27963.
Full text
9
Klingberg, Angelica. "Frostvikens deglaciationsmönster : En studie av Frostviksissjöns landformer i nordvästra Jämtland." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för naturgeografi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-194816.
Full textAbstract:
Det Jämtländska fjällområdet Frostviken har under den senare delen av Weichsel haft ett komplicerat deglaciationsförlopp. Glacialfluviala landformer som ansamlingar av morän, lineationer och laterala smältvattenrännor är tydliga i landskapet. Vid glacialfluviala studier av postglaciala områden förstärks kunskapen om sedimenttransport som förändrat jordlagerföljder och format om landskapet. Den vetskapen kan vidare användas i samhällsplanering och jordbruk för att anpassa utbyggnad eller ombyggnad av befintlig miljö. Under deglaciationen bildades den omfattande issjön Frostviksissjön, en issjö vars tappningsränna inte kunnat lokaliseras i tidigare studier. Arbetet har utgått från en historisk kronologisk litteraturstudie tillsammans med en analys av LiDAR-data för att säkerställa och ifrågasätta den glacialfluviala transporten i landskapet. I detta arbete presenteras en möjlig tappningsränna för Frostviksissjön vid Storbergets östra sida och issjön är rekonstruerad med hjälp av strandnivåkarta från SGU. Landformerna i området har undersökts för att härleda om de härrör från den senaste nedisningen under Weichsel eller från tidigare nedisningar.The mountain area in the most northwest part of Jämtland is Frostviken, which during the latter part of the Weichsel had a complicated deglaciation process. Glaciofluvial landforms such as accumulations of moraine, lineations and lateral meltwater channels are evident in the landscape. Glaciofluvial studies of postglacial areas emphasize knowledge about sediment transport that has changed soil layer sequences and reshaped the landscape. This knowledge can also be used in community planning and agriculture to adapt the expansion or rebuilding of the existing environment. During the deglaciation, the extensive ice lake Frostviksissjön was formed, an ice lake where the main spillway has not been interpreted in previous studies. The work has been based on a historical chronological literature study together with an analysis of LiDAR data to ensure and question the glaciofluvial transport in the landscape. In this study, a possible main spillway has been presented for Frostviksissjön on the eastern side of Storberget. The ice lake has been reconstructed using a shore level map from SGU. The landforms in the area have been studied in accordance with whether they originate from the most recent glaciation during the Weichsel period or derives from previous glaciations.
10
Antonson, Hans. "Landskap och ödesbölen : Jämtland före, under och efter den medeltida agrarkrisen." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-117.
Full textAbstract:
This study examines landscape change in the Province of Jämtland during c. 1000–1750 AD. Settlement and arable cultivation are two of the most important sources in this study. They are therefore treated in depth, particularly farmsteads that were deserted during the late medieval agrarian crisis, so-called ödesbölen, and their fossil field-traces. The dissertation contains four major investigations. In the first investigation 610 possible ödesbölen were identified. The desertion was estimated at 50 per cent. The second investigation had its focus on the geographic location, and the conclusion was that the ödesbölen may have been deserted when the climate turned colder in the 14th century. The third investigation concerned medieval agriculture. Using historical maps and detailed mapping of fossil field traces it was established that the annually cultivated acreage decreased from the High Middle Ages until early modern times. This probably means that the agrarian crisis caused a change in the agrarian regime, from predominant arable farming to predominant stock-raising. The fourth investigation was whether the ownership or the use of the ödesbölen created obstacles to recolonization when the crisis subsided. This turned out not to be so in the case of ownership, but may have been so with regard to communal forest grazing. According to historical maps the ödesbölen in Jämtland were finally recolonized about 200 years later than for example in southern Sweden. The reasons probably were wars and a worse climate. The dissertation is capped off with both a model and a description of landscape change in Jämtland. Characteristic for the development of the landscape has been fluctuations in settlement. The ödesbölen are part of a pattern in which they are colonized, deserted, recolonized and again deserted in a cyclical course of events. The openness of the landscape is not part of this course of events.
11
Fransson, Per. "Landskapet som lärobok : Regionalitet och medborgarfostran i Jämtland kring sekelskiftet 1900." Doctoral thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-12183.
Full textAbstract:
This thesis examines the relationship between regionality and societal integration at the turn of the 20th century from an historical and pedagogical perspective. The national identity project of the time that made national unity its overarching goal and that imagined the nation as a homogenous entity, also institutionalised regional distinctiveness. How did the agents of the time handle the conflict between the regionally particular and the nationally general? What is analysed here is the publicly constructed and mediated “regionality”, which is to say the production of meanings about a region and the projection onto it of expectations and ideas. A discourse on Jämtland has been demarcated, which is analysed alongside other contemporary discourses, including class and gender. All of these discourses were rooted in the concept of “societal”. The conception showed that the development of the societal whole was primary in relation to other interests. Defined as “societal”, formerly excluded identities could be made participants in the building of the nation. Empirical examination is given to how “Jämtland” and “the Jämtlandic” were defined in the regional press, in the framework of general education, and by the Swedish Tourist Association, regional societies, institutions and so forth. The study shows that at the turn of the 20th century, regionality very much functioned as a means to territorially anchor more general ideas and notions that inheredin the modernisation and democratisation of society. With the objective of attaining a higher degree of national integration, a regional distinctiveness was constructed that was nationally complementary and that served as a metaphorfor subordinated participation in society. From grand, majestic panoramas, historical myths, traditional local handicrafts and provincial flowers a symbolic distinctiveness was created, but with the aim of establishing genuine national unity. Society was to be described and understood from particular and individual viewpoints, so that the individual could develop a sense of the general and so that society’s fundamental values were not undermined by his liberation. Jämtlandic regionality that has been identified in the study can thus be regarded as a supra-ideological institution. What came to be regionalised was something more fundamental than the artefacts of cultural heritage that people and institutions believed themselves to be rescuing from modernisation: it was the nation’s territoriality. The concept of hembygd represented a “spatialisation” of the societally coded concept of citizenship, and helped to tie this concept to the individual’s own lifeworld. More than anything else, regionality indicateda perspective on reality. If it was possible to obtain an overview of a regional context from a local vantage point or an individual locally crafted artefact, it was also possible to conceive of the larger national framework of which this region formed a part. The regional denoted the link between the private and the public, between the individual and his abstract national affiliation.
12
Westgard, Sara. "Sagor utan ord : Överhogdalsbonaderna." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59906.
Full textAbstract:
In this essay, I’ve chosen to analyze and discuss the symbolic meaning and purpose of the Överhogdal-weaves dating between the years 800-1100. I have looked in to the Nordic mythology that was the Scandinavian beliefs at the time and explained the meanings of some of the motives I think contribute to the main thought behind the weaves. To help me get some more understanding of the motives I’ve also looked at the picture stones from Gotland and compared them to the weaves.
13
Lans, Simon. "Utveckling av erfarenhetsåterföring - en fallstudie hos NCC Mark/Anläggning i Västernorrland/Jämtland." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-25159.
Full textAbstract:
Att ta vara på lärdomar från genomförda projekt för att förbättra kvalitén på utfört arbete är idag något som inte fungerar tillfredställande i byggbranschen. Forskning visar på att upp till 1/3 utav byggkostnaden för om- och nybyggnadsprojekt kan härledas till kvalitetsbristkostnader. Genom att bedriva ett systematiskt förbättringsarbete med hjälp av erfarenhetsåterföring inom företagen så kan vissa utav dessa kvalitetsbristkostnader reduceras. NCC vill idag utveckla sitt arbete med erfarenhetsåterföring då de ser en möjlig förbättringspotential inom området. Detta arbete syftar till att ta reda på hur erfarenhetsåterföringen bedrivs idag inom NCC och genom både litteraturstudier och en fallstudie identifiera förbättringsmöjligheter inom området. Fallstudien har genomförts med både intervjuer och en enkät som sex tjänstemän från gruppen har deltagit i. Teori från litteraturstudien har sedan diskuterats gentemot resultatet i fallstudien.Överlag är inställningen till att arbeta med erfarenhetsåterföring positiv inom gruppen och tjänstemännen anser också att det är viktigt att bedriva detta arbete. Denna attityd är något som kommer underlätta utvecklingen av erfarenhetsåterföringen inom gruppen. Det finns direktiv centralt från NCC för hur arbetet med erfarenhetsåterföring ska bedrivas men dessa följs inte alltid. För att säkerställa att erfarenhetsåterföringen blir gjord så bör NCC följa dessa direktiv då direktiven innehåller vissa viktiga moment såsom slutmöten. Annat som NCC bör göra är att samla erfarenheter i en databas så att dessa blir lättillgängliga för alla inom gruppen. En databas är idag något som saknas då det mest bedrivs muntlig erfarenhetsåterföring. Det är också viktigt att NCC analyserar insamlad data för att det ska kunna leda till förbättringar. NCC bör därför se erfarenhetsåterföringen som en ständig stödprocess och tillhandahålla tillräckliga resurser till denna process. Genom att särskilja erfarenhetsåterföringen från projekten till en egen process med tillräckliga resurser säkerställs det att data kan samlas in, analyseras och leda till systematiska förbättringar.Nyckelord: erfarenhetsåterföring, förbättringsarbete, ständiga förbättringar, kvalitetsbristkostnader, produktionsuppföljningTo seize experiences from completed projects in order to improve the quality of conducted work, does currently not work satisfactorily in the construction industry. Research shows that up to 1/3 out of the construction cost of renovation and new constructions projects can be attributed to poor quality costs. Some of these poor quality costs can be reduced by conducting a systematic improvement work through experience feedback within companies. NCC sees a potential to improve their work within the area of experience feedback. The aim of this study is to describe how the work is conducted today and by literature- and a case study identify ways to improve their work. The case study has been conducted with both interviews and a questionnaire that six officials from the group have participated in. Theory from literature has then been discussed in relation to the outcome of the case study.Overall, the attitudes towards working with experience feedback are positive within the group and officials believe it is important to pursue this work. This attitude will facilitate the development of the experience feedback. NCC has central directives for how the experience feedback should be conducted, but these are not always complied. To ensure that experience feedback will be done NCC should follow the directives since the directives contain certain key elements such as end meetings. Other things that NCC should do are to gather experiences in a database so that it becomes more accessible in contrast to the verbal experience feedback that dominates today. NCC should see the experience feedback as an ongoing support process and provide adequate resources to this process. Distinguishing the experience feedback from the projects to a separate process with adequate resources, will ensure that the data can be collected, analyzed and lead to systematic improvements.Keywords: experience feedback, improvement work, continuous improvement, poor quality costs, production monitoring
14
Persson, Jon. "Distriktstränarnas syn på ungdomsfotboll i Jämtland/Härjedalen och förslag för ökad utveckling." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-22518.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka distriktlagstränarnas syn på hur ungdomar i J/H förbereds tekniskt, taktiskt och socialt för att spela fotboll på elitnivå samt förslag på förändringar för att uppnå högre resultat. Metod: Fyra distriktstränare för pojkar och flickor i J/H intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Genom innehållsanalys kondenserades svaren för att korta ner intervjun men samtidigt behålla kärnan i budskapet. Intervjuerna innehöll fem teman talang, tidiga avhopp från fotbollen, budskap/lärande, omgivning och satsning mot elit. Resultatet från studien visade att talang är subjektivt och svårt att definiera. Tränarens roll är av stor betydelse för spelarnas utveckling och det är viktigt att se, höra och bekräfta varje individ i ett lag. Fotboll i barn och ungdomsår ska fokusera på individuell utveckling och prestation och inte resultat. Konklusion: För att ungdomsspelare skall fortsätta sin utveckling och ta steget till elitfotboll i J/H krävs det utbildade tränare, en bra förståelse för vad som krävs att bli elitspelare och att spelaren underkastar sig en stor mängd träning.
15
Andersson, Barbro. "Metamorphic Evolution of the Tjeliken Garnet-Phengite Gneiss, Northern Jämtland, Swedish Caledonides." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-276515.
Full textAbstract:
The Tjeliken Mountain in northern Jämtland, central Scandinavian Caledonides is by most authors considered to belong to the Lower Seve Nappe Complex (SNC). However, recently P-T conditions similar to the Middle Seve have been constrained for the eclogite at the top of the mountain, revitalizing the tectonic debate about Tjeliken. Also the timing of high-pressure metamorphism is debated. Two earlier studies of the eclogite yield ages between 464 Ma and 446 Ma. This study focuses on the garnet-phengite gneiss hosting the eclogite. By construction of P-T conditions and dating the two discrepancies above are investigated. U/Pb zircon dating by secondary ion mass spectrometry technique (SIMS) targeted on metamorphic rims yield a concordia age of 460.2 ± 2.7 Ma corresponding well to earlier c. 463.7 ± 8.9 Ma Sm/Nd dating of the eclogite. The inferred peak mineral assemblage of the gneiss is garnet + phengite + quartz + K-feldspar + titanite ± H2O. Thermodynamic modelling reveal that garnet cores equilibrated within 1.9 - 2.6 GPa and 600 - 700 oC. Fe2+-Mg garnet-phengite thermometry involving garnet rims yields temperatures of c. 650 - 715 oC revealing relatively similar temperatures during growth of garnet core and rim, respectively. Garnet chemistry is characterised by oscillatory zoning with an antithetic pattern of Ca and Fe. The former decreases from core to rim, whereas the latter increases. The opposite trend is observed in epidote-group minerals suggesting exchange between the two minerals during garnet growth. Skeletal textures and atoll textures together with observed chemical pattern may indicate multiple garnet growth episodes. The results of the study points toward similar P-T history of the Tjeliken eclogite and gneiss in favour of the interpretation of considering the whole Tjeliken to belong to the Lower Seve. The obtained U/Pb age support other age constraints in the area suggesting high-pressure metamorphism at c. 460 Ma related to a subduction event affecting the central Scandinavian Caledonides at c. 460 - 450 Ma.Den skandinaviska fjällkedjan, vetenskapligt benämnd de skandinaviska Kaledoniderna, har bildats på samma sätt som Himalaya och har därför liknande uppbyggnad. Från början tros fjällen ha varit av samma storlek som Himalayas berg. Deras ålder på cirka 400 miljoner år gör dock att miljontals års påverkan från vatten och vind har eroderat ner dem till dagens betydligt lägre fjäll. Den bergsyta vi ser idag utgör därför vad som från början var fjällkedjans kärna. Därför utgör de skandinaviska Kaledoniderna en unik möjlighet att studera en bergskedjas inre, vilket kan ge viktig information om bergkedjebildande processer.Forskning har visat att fjällkedjan bildades då Japetushavet mellan kontinenterna Baltika och Laurentia stängdes. Detta resulterade till slut i en kollision mellan de två kontinenterna där stora flak (skollor) av mellanliggande havsbotten och kontinentalskorpa transporterades hundratals kilometer upp på Baltika. Skollorna utgör idag våra fjäll. Känt är också att innan kontinentalkollisionen så kolliderade Baltika med öar i havet, varvid dess kontinentalkant pressades djupt ner under jordskorpan, ända ner i manteln. Bevis för detta återfinns idag i Sevesskollan ibland annat de jämtländska fjällen i form av högtrycksbergarter. Dessa har bildats under de höga tryck och temperaturer som råder på stora djup i jordens inre. Genom att studera högtrycksbergarter kan man förstå fjällkedjans bildande. Fjället Tjeliken i norra Jämtland är en av de idag kända fyndplatserna av högtrycksbergarter. Dess topp består av bergarten eklogit och dess lägre delar av gnejs, samt kvarts. Tidigare studier av eklogiten visar att den har bildats vid tryck och temperatur på cirka 2.6 GPa och 700 °C, vilket motsvarar att den varit nedpressad cirka 80 km under jordytan. Den exakta tidpunkten då detta skedde har inte kunnat fastställas då olika dateringsmetoder gett olika resultat mellan cirka 464 till 446 miljoner år sedan. I denna studie studeras tryck- och temperaturförhållanden för gnejsen som jämförelse till eklogiten, för att kunna fastställa om de båda bergarterna har genomgått samma bildningsprocesser. En ny datering genomförs också för att bättre kunna fastställa tidpunkten för högtrycksfasen.Datering baserat på radioaktivt sönderfall av uran till bly i mineralet zirkon visar att högtrycksfasen inträffade för cirka 460 miljoner år sedan. Modellering baserat på termodynamiska principer visar att kärnorna i mineralet granat bildades inom tryck- och temperaturområdet 1.9–2.6 GPa och c. 680-700 °C. En komplex kemisk zonering av granaterna indikerar att de möjligen bildades under flera tillväxtfaser, vilka inom ramen för denna studie inte kunnat modelleras, då mer avancerade metoder krävs. Denna studie visar dock att eklogiten och gnejsen sannolikt delar en gemensam tryck- och temperaturhistoria, vilken är relaterad till den djupa nedpressningen av Baltikas kontinentalkant under sen ordovicium. Dateringen stödjer även övriga åldersdateringar i området av högtrycksfasen.
16
Båskman, Jennifer. "Samband mellan oro för samhällsfenomenen och psykosomatiska problem hos ungdomar i Jämtland." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28048.
Full text
17
Andersson, Barbro. "Pressure-Temperature Estimates on the Tjeliken Eclogite from Northern Jämtland, Swedish Caledonides." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-196118.
Full textAbstract:
Eclogites are important in order to understand orogenic processes, since their presence indicates high-pressure metamorphism. In northern Jämtland, Swedish Caledonides, eclogites have been found at several places in the Seve Nappe Complex (SNC). The mountain Tjeliken in the Lower Seve Nappe is one of them. Dating relates the high-pressure metamorphism to the Late Ordovican subduction of the Baltoscandian margin during the closure of the Iapetus Ocean. In this study new P-T conditions are presented for the Tjeliken eclogite based on petrographical and geochemical studies of an eclogite sampled on the top of Tjeliken in summer 2010. Peak assemblage consists of garnet + omphacite + phengite + quartz. New peak conditions are calculated to c. 2.7 GPa and 700°C. These P-T conditions are in the upper part of the quartz stability field, close to the quartz - coesite stability line. The new P-T conditions correspond well to other P-T calculations of eclogites in northern Jämtland and indicate a deep subduction of the Baltoscandian margin already in the Late Ordovician.
18
Sandberg, Nina. "Offerträdet. : Spår av offer, blot och kult under vikingatiden på Frösön, Jämtland." Thesis, Stockholms universitet, Arkeologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-140434.
Full text
19
Rahm, Annabell. "Jordbruk och järnproduktion i Jämtland : Två näringar i södra Storsjöbygden under folkvandringstid." Thesis, Stockholms universitet, Arkeologi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-101411.
Full textAbstract:
This essay is about two areas called Hackås and Myrviken, situated in the middle of Sweden around the lake Storsjön. In Hackås we can see traces after an early agrarian settlement, and in Myrviken we find Jämtlands largest concentration of ironmaking sites from around 400 AD. There are no clear evidence of the agrarian settlement in Myrviken, and only two ironmaking sites in Hackås. These two economies functioned at the same time, but were clearly separated. My purpose is to discuss if it was the farmers of Hackås who made iron in Myrviken, or if it was somebody else.
20
Enetjärn, Albin. "Temporal och spatial variation för pH och relaterade parametrar i Bastuån, Jämtland." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-153162.
Full textAbstract:
Anthropogenic emissions of acidifying substances, mainly sulfur dioxide, during the second half of the 20th century caused a widespread acidification of many European freshwater environments. Even relatively remote areas, such as inland northern Sweden, experienced reduced pH-values, much due to low buffering capacity in the environment. Extensive liming has taken place in Sweden over the past fifty years to counteract negative effects on limnic ecosystems. Despite a general increase in pH over the last decades, problems with acidification still occur. However, this can be hard to separate from natural acidity due to a large landscape variability. This study aims at describing the temporal and spatial variation of pH and pH-related parameters in Bastuån, a 46 km2 watershed in Jämtland, Sweden, which is being investigated for future liming measures. Existing water chemistry data sets were analyzed and extended with an additional field study, sampling the twelve largest tributaries to Bastuån. Results show that pronounced high and low pH values has become increasingly rare while the average is basically unchanged between 1999 and 2017. Low pH is mainly associated with high discharge during snowmelt or rain events. Anthropogenic SO42- concentrations seems to contribute relatively little to pH-depressions while organic acids plays a more important role. Large water chemical variations in the tributaries indicate that several different biological and physical properties within the watershed regulates pH. However, any credible function that can predict pH using such properties remains to be found.
21
Kiuttu, Josefin, and Mikaela Martinsson. "Prostitutionen i Jämtlands län : En kvalitativ undersökning av samverkansprocessen inom länet." Thesis, Högskolan i Gävle, Kriminologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-33054.
Full textAbstract:
Prostitution in the county of Jämtland - A qualitative study on the collaboration processThe purpose of the study was to analyse how the collaboration process work as regardsprostitution in the county of Jämtland between stakeholders (e.g. social services, police,women’s aid). The material for the study was gathered through three online-interviews andthree mail interviews. The basis for the analysis of the interview material was previousresearch within the framework of the subject, the theory of stigma and the feminist theories ofliberal feminism and radical feminism. The results were similar to the previous research'smain observation that there are no general action plans and routines to get a workingcollaboration. The results showed that they are still working with unofficial guidelines andaction plans and that the help vulnerable women get depends on the person who encountersthem. The stakeholders' general perceptions of where the problem lies is the societies view onwomen and prostitution and is therefore difficult to change for the stakeholders bythemselves. It also needs involvement from higher instances, for example the government.SammanfattningStudiens syfte var att undersöka hur samverkansprocessen kring prostitutionen i Jämtlandslän såg ut mellan berörda aktörer (t.ex. socialtjänst, polis, kvinnojour). Studiens materialinsamlades genom tre online-intervjuer och tre mail-intervjuer. Det som låg till grund föranalysen av intervjumaterialet var tidigare forskning inom ramen för ämnet, teorin om stigmasamt de feministiska teorierna liberalfeminism och radikalfeminism. Resultatenöverensstämde med den tidigare forskningens huvudsakliga iakttagande om att det saknasgenerella handlingsplaner och rutiner för att få en fungerande samverkan. Resultaten visar attdet fortfarande arbetas med inofficiella riktlinjer och handlingsplaner och att den hjälp utsattakvinnor får är personbundet. Aktörernas generella uppfattning om var problematiken ligger ärsamhällsbilden av kvinnor och prostitution och är således svårt för aktörerna att endast självaförändra. Det ligger på så vis även hos högre instanser, till exempel regeringen.
22
Hoenderboom, Stan. "Evaluation of car engine heating systems in the Jämtland-Härjedalen region, northern Sweden." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-29089.
Full textAbstract:
Objective of this thesis is to identify potential energy savings regarding engine heating of cars within the Jämtland-Härjedalen county, northern Sweden. This could contribute to energy consumption reduction goals of Sweden. Potential energy savings are defined by comparing the current energy consumption with the energy consumption of different energy saving scenarios in terms of behavioural change and technological choices. Energy consumption, both current and potential is modeled in excel based on data derived from quantitative investigation and literature review. Engine heating is identified as an energy consumer, the energy saved by fuel consumption reduction (7,77 TJ/year) does not overcome the invested energy to heat engines (26,36 TJ/year). Engine heating reduces engine wear, fossil fuel consumption (0,34 TJ/year) and emissions currently. Regarding the choice of technology using more automatic time adjustment reduces energy consumption, engine wear, emissions and fossil fuel consumption. Other scenarios show a compromise between energy consumption reduction on one side and fossil fuel consumption reduction in combination with reduced engine wear and emissions on the other side.
23
Söderström, Josefin. "Våld i nära relationer bland gymnasieungdomar i Jämtland/Härjedalen : Ett feministiskt- och jämställdhetsperspektiv." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för psykologi och socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-41198.
Full text
24
Gustafsson, Celina, and Joanna Lundstam. "Förändrade strategier hos småföretagare under coronapandemin : En kvalitativ studie om småföretag i Jämtland." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för ekonomi, geografi, juridik och turism, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-41605.
Full text
25
Rappe, Fanny. "En utvärdering av LIS-områden i Jämtland : Användandet idag och möjlig framtida utveckling." Thesis, Högskolan i Gävle, Samhällsbyggnad, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36758.
Full textAbstract:
Landsbygdsutveckling i strandnära läge, förkortat LIS, är precis som det låter ett verktyg för att främja utvecklingen på landsbygden genom att medge undantag från strandskyddet för verksamheter och bebyggelse invid definierade vattendrag. Kommuner kan i sin översiktsplan peka ut dessa LIS-områden, inom vilka dispens från strandskyddet kan ges med LIS som särskilt skäl. Genom lagändringen åren 2009 och 2010 har även kommunernas roller stärkts genom att de granskar inkomna dispenser som första instans, medan Länsstyrelsen sedan granskar kommunernas beviljade dispenser. Resultatet av dagens lagstiftning för LIS-områden har inte gett den effekt som förväntades. I SOU 2020:78 ”Tillgängliga stränder, ett än mer differentierat strandskydd” har en utredning gjorts för att identifiera problem med dagens lagstiftning samt att ge förlag på förbättringar inför en förnyelse av lagstiftningen. Det föreslås i utredningen att strandskyddet ska bli mer differentierat än det är idag. Lättnader ska ges i så kallade landsbygdsområden, medan strandskyddet ska skärpas ytterligare i tätbebyggda områden med låg tillgång till orörda stränder. Detta examensarbete syftar till att belysa uppnådda resultat av LIS i Jämtland inför den nya lagstiftningen. Antalet LIS-områden samt antalet givna dispenser undersöks liksom kommunernas och Länsstyrelsens syn på dagens lagstiftning samt på förslaget om den kommande. För att söka svar på detta genomfördes en enkätundersökning vilken besvarades av 7 av 8 tillfrågade kommuner. Antalet beviljade dispenser varierar kraftigt, liksom antalet och storleken på utpekade LIS-områden. Kommunernas inställning till LIS uppvisar också stora variationer. Gemensamt för majoriteten av kommunerna är stora förhoppningarna inför den nya lagstiftningen, då dagens lagstiftning inte anses optimal för att uppnå syftet med LIS. En intervju med Länsstyrelsen i Jämtland genomfördes för att få deras perspektiv på frågeställningarna. Återkommande problem som Länsstyrelsen identifierat genom inkomna dispenser är att syftet med LIS inte alltid uppfylls samt att dagens lagstiftning ibland orsakar hinder och tolkningssvårigheter i utövningen av bestämmelserna. En konsekvens av detta är att planarbetet för LIS har avstannat i förhoppningen om att den nya lagstiftningen bättre anpassas till rådande förhållanden inom respektive kommun. Antalet sökta dispenser har däremot inte avtagit, vilket tyder på ett fortsatt intresse från allmänheten. Uppsatsens resultat tyder på ett samband mellan en utförlig hantering av LIS i kommunens översiktsplan och antalet beviljade dispenser. Även kommunernas geografi tenderar att utgöra en avgörande faktor för lämpligheten, och därigenom resultatet av LIS. Resultat visar också på att det nya lagförslaget förmodas innebära ytterligare lättnader inom glesbefolkade områden, vilket skulle välkomnas av kommunerna i deras fortsatta ambitioner för LIS.
26
Gunnarsson, Karin. "Jämtländska gårdar i fjällnära miljö - Odling på hög nivå." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8092.
Full text
27
Didriksson, Daniel, and Jonatan Ejvemark. "Funktionshindrad och same : Att vara same och ha en funktionsnedsättning iett 1800-talets Jämtland." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-16221.
Full textAbstract:
In this essay the authors have searched to get an understanding of howthe situation where for a person being handicapped and of sámi heritage in Swedenduring the 1800´s to the beginning of 1900´s. In this qualitative study, church booksand local governmental records from the time has been the sources for data. Findingsregarding sámi and disability first of all shows that the sámi didn´t produce any ownwritten records, this means we had to use records produced by Swedish authorities.These are the only records available from the time. Records that gave us theauthorities point of view. When working with historical documents it is the contextwere they were produced in and their implied readership that is of great importance.Using this method gives the possibility to tell the story by the perspective of theexposed, in our case sámi people with disabilities. Understanding history makes usbetter equipped understanding today, thereof the relevance of this study.C-uppsats
28
Svedberg, Karin. "Konsekvensanalys av dammbrott vid Tjärnviksdalen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-30383.
Full textAbstract:
This report consists of an anlysis of the imapct of a dam failure at Tjärnviksdalen in Ragunda, Sweden. The analysis is conducted using the EU model for environmental impact assessments, as well as a group interview. The presentation of the results in the form of a map where the water level has been raised to the level that the County Board of Jämtland considers to be possible in case of a dam failure. The result of this work is a detailed analysis of the consequenses that a dam failure would cause, the result consider everything from the direct consequences of the water column to an analysis of the chemical changes that the water would undergo. Parts of the analysis have shown that the purification centre and the old deposits will have the biggest impact on Hammarstrand. Both the purification centre and the deposits will realise chemicals to its nearest environment and because of the flooded purification centre the city will not have the ability to clean the water.Denna rapport består av en konsekvensanalys av ett dammbrott vid Tjärnviksdalen, Ragunda kommun. Analysen är gjord med hjälp av EU:s mall för miljökonsekvensbeskrivningar samt en gruppintervju. Presentationen av resultatet finns i form av en karta där vattennivån höjts till den nivå som Länsstyrelsen Jämtlands län anser vara möjligt vid ett dammbrott. Resultatet av arbetet blev en analys av konsekvenser som ett dammbrott skulle föra med sig, resultatet handlar om allt från direkta konsekvenser av vattenmassan men även till en analys av den kemiska förändringen som vattnet genomgår. De delar av analysen som visat sig vara till störst vikt för Hammarstrand är de nedlagda deponierna och reningsverket, då dessa två kommer släppa ut kemikalier till omgivande vatten. Eftersom reningsverket kommer att översvämmas, kommer orten inte ha möjligheten att rena detta vatten förrän reningsverket är återställt.
29
Jakobsson, Amanda. "Relationen mellan status och diet i det medeltida Västerhus på Frösön i Jämtland : En dietstudie med kol- och kväveisotopanalyser." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för arkeologi och antikens kultur, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-140023.
Full textAbstract:
This paper deals with stable isotope analysis of carbon and nitrogen on skeletal remains from the medieval cemetery in Västerhus, Jämtland. Samples from seven different individuals were analyzed, taken from both teeth and bone tissue. Previous studies suggest that there are connections between social status and diet, that a consumption of meat was directly connected to a higher status. Furthermore, burial customs and zoning based on social strata has been discussed. The stable isotope results showed almost no connection between diet, social status and the placement of the graves within the churchyard. This with the exception of two groups: one group made out of five individuals who have been buried within the church, and one segregated group made out of five individuals buried far away from the church building. It can also be concluded, based on this study and previous ones that the people buried at Västerhus cemetery was a homogenous group whose diets mainly consisted out of meat and vegetable feed of terrestrial origin.
30
Grängsjö, Lovisa von Friedrichs. "”Att sätta Jemtland i förbindelse med ett alltid öppet haf”. Spårvidd och spårbundenhet i 1800-talets järnvägspolitik." Thesis, Uppsala universitet, Ekonomisk-historiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-218894.
Full textAbstract:
Det statliga järnvägsnätet som byggdes i Sverige under 1800-talets senare del har haft stor betydelse för landets tillväxt. Banornas sträckning och byggsätt gav upphov till livliga debatter i riksdagen som slutligen resulterade i det stambanenät som än idag ligger till grund för Sveriges transportinfrastruktur. Vilken spårvidd som skulle användas var en viktig fråga i debatterna, och att Sveriges statsbanor skulle ha en och samma spårvidd var långt ifrån självklart. Denna studie undersöker och analyserar varför de norrländska stambanorna slutligen kom att byggas med samma spårvidd som övriga landets stambanor, och därigenom bli en integrerad del av det statliga järnvägsnätet. Ursprungligen var de norrländska banorna tänkta att byggas med smalare spårvidd, något som skulle innebära att detta nätverk skulle ha isolerats från södra Sveriges. Detta beslut ändras emellertid innan byggandet påbörjats. Genom att kvalitativt studera riksdagsprotokollen från debatterna om järnvägen som byggdes mellan Storvik till Torpshammar och vidare till den norska riksgränsen för att ansluta till en norsk bana kommande från Trondheim, undersöks de argument som framfördes i debatten ur dels en sociopolitisk och dels en ekonomisk synvinkel. Som förklaringsmodell används teorin om spårbundenhet, path dependence, ur två aspekter; institutionell spårbundenhet och ekonomisk spårbundenhet. Uppsatsen finner att båda aspekterna av spårbundenhet hade betydelse för beslutet att bygga stambanan av samma spårvidd som det övriga stambanenätet. Vidare befinns även de politiska relationerna med Norge inverka på beslutet att bygga banan med en bred spårvidd.The construction of public railways in Sweden during the 19th century has played a vital part in the country’s economic growth. The geographical and technological aspects of the construction spurred extensive debates in the Swedish Parliament and the choice of gauge was a key aspect of these debates. This qualitative case study examines the arguments and outcomes of the 19th century railway debate in the Swedish parliament by applying the path dependence theory on the sociopolitical and economical process seen in the argumentation. The social structures, financial aspects and political union between Sweden and Norway all mattered in the decision to build all of the public railway system using using the same gauge which later became standard. The findings show that path dependence is relevant when explaining gauge selection from both an institutional and economical perspective.
31
Chandolias, Pavlos. "Diesel from wood biomass : Screening LCA of a proposed KDV-plant in Jämtland, Sweden." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-25508.
Full textAbstract:
The KDV-process uses catalytic depolymerisation to convert biomass into diesel oil. The environmental performance of KDV-diesel in a proposed KDV-plant located in the County of Jämtland, Sweden, was assessed using Life Cycle Assessment (LCA) methodology. The functional unit of the study was one litre of KDV-diesel and the environmental impact categories that were considered were Global Warming Potential (GWP), Eutrophication Potential (EP) and Acidification Potential (AP). The acquisition of wood biomass significantly affected the life cycle performance of KDV-diesel production in all three impact categories. When benchmarked against conventional diesel oil, KDV-diesel contributed significantly less to GWP, since there are no fossil carbon dioxide (CO2) emissions from the use phase, but it contributed more to EP and AP due to slightly higher emissions in the production phases. This conclusion holds true for five investigated electricity-supply scenarios for the production of KDV-diesel. Each scenario utilised a different source for electricity production: wind power; hydro power; nuclear power; coal power; and using part of the produced KDV-diesel for on-site electricity production. Another scenario analysis compared an alternative use of the wood biomass and assumed that the same amount of wood biomass was used to generate bio-electricity, instead of being converted into KDV-diesel. The scenario analysis indicated that whether wood biomass should be used for KDV-diesel production or for bio-electricity production depends on the type of electricity that is used throughout the life cycle of KDV-diesel.KDV-processen använder katalytisk depolymerisering för att omvandla biomassa till dieselolja. Miljöprestanda för KDV-diesel från en föreslagen KDV-anläggning i Jämtland län, Sverige, har studerats med livscykelanalys (LCA) metodik. Studiens funktionella enhet var en liter av KDV-diesel och de studerade miljöpåverkanskategorierna var Klimatpåverkan (GWP), Övergödning (EP) och Försurning (AP). Skogsbruket påverkade signifikant livscykelprestanda för KDV-dieselproduktion från trädbiomassa i de tre studerade miljöpåverkanskategorierna. Kontrasterad mot konventionell dieselolja bidrog KDV-diesel betydligt mindre till GWP eftersom det inte finns några utsläpp av fossil koldioxid (CO2) under användningsfasen, men bidrog samtidigt mer till EP och AP på grund av något högre utsläpp i produktionsfasen. Denna slutsats gäller för fem olika elförsörjning scenarier för produktion av KDV-diesel som studerats. Varje scenario använde olika typ av elproduktion: vindkraft; vattenkraft; kärnkraft; kolkraft; samt att använda en del av den producerade KDV-diesel för egen elproduktion. En annan scenarioanalys studerade alternativ användning av trädbiomassan och antog att samma mängd träbiomassa användes för att generera bio-elektricitet istället för KDV-diesel. Scenarioanalysen visade att utfallet för ifall träbiomassan borde användas för produktion av KDV-diesel eller bio-electricitet beror på typen av elproduktion som används för KDV-diesels livscykel.
Η διαδικασία KDV χρησιμοποιεί καταλυτικό αποπολυμερισμό για τη μετατροπή βιομάζας σε καύσιμο ντίζελ. Οι περιβαλλοντικές επιδόσεις του KDV-ντίζελ σε μια προτεινόμενη μονάδα KDV που βρίσκεται στην περιφέρεια Γιέμτλαντ της Σουηδίας, αξιολογήθηκαν με τη μέθοδο Αξιολόγησης του Κύκλου Ζωής (LCA). Η λειτουργική μονάδα της μελέτης ήταν ένα λίτρο KDV-ντίζελ και οι κατηγορίες περιβαλλοντικών επιπτώσεων που εξετάστηκαν ήταν το Δυναμικό Θέρμανσης του Πλανήτη (GWP), το Δυναμικό Ευτροφισμού (EP) και το Δυναμικό Οξίνισης (AP). Η απόκτηση της βιομάζας ξύλου επηρέασε σημαντικά την απόδοση του κύκλου ζωής της παραγωγής KDV-ντίζελ και στις τρεις κατηγορίες περιβαλλοντικών επιπτώσεων. Σε σύγκριση με το συμβατικό πετρέλαιο ντίζελ, το KDV-ντίζελ συνέβαλε σημαντικά λιγότερο στο GWP, δεδομένου ότι δεν υπάρχουν εκπομπές διοξειδίου του άνθρακα (CO2) ορυκτής προέλευσης κατά τη φάση της χρήσης, αλλά συνέβαλε περισσότερο στο EP και στο AP λόγω ελαφρώς υψηλότερων εκπομπών στις φάσεις της παραγωγής. Το συμπέρασμα αυτό ισχύει για πέντε σενάρια παροχής ηλεκτρισμού για την παραγωγή του KDV-ντίζελ που μελετήθηκαν. Σε κάθε σενάριο χρησιμοποιήθηκε μια διαφορετική πηγή ενέργειας για την παραγωγή ηλεκτρισμού: αιολική ενέργεια, υδροηλεκτρική ενέργεια, πυρηνική ενέργεια, ηλεκτροπαραγωγή με καύση άνθρακα και χρήση μέρους του παραγόμενου KDV-ντίζελ για επιτόπια παραγωγή ηλεκτρισμού. Μια διαφορετική ανάλυση σεναρίου συνέκρινε μια εναλλακτική χρήση της βιομάζας ξύλου, υποθέτοντας ότι η ίδια ποσότητα βιομάζας ξύλου χρησιμοποιήθηκε για την παραγωγή βιο-ηλεκτρισμού, αντί να μετατραπεί σε KDV-ντίζελ. Η ανάλυση σεναρίου κατέδειξε ότι η χρήση της βιομάζας ξύλου για την παραγωγή KDV-ντίζελ ή για την παραγωγή βιο-ηλεκτρισμού εξαρτάται από την πηγή ενέργειας που χρησιμοποιείται για την παραγωγή ηλεκτρισμού καθ’όλη τη διάρκεια του κύκλου ζωής του KDV-ντίζελ.
32
Olofsson, Sven. "Till ömsesidig nytta : Entreprenörer, framgång och sociala relationer i centrala Jämtland ca. 1810-1850." Doctoral thesis, Uppsala universitet, Historiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-158684.
Full textAbstract:
The aim of this thesis is to analyse the mutual impact which social relations and entrepreneurship had in relation to the success of four actors in a rural area in northern Sweden at the beginning of the nineteenth century. Many Swedish scholars have studied the process of social differentiation, before the industrial revolution. However, we still know very little about the forces behind this process, why some peasant households became more successful than others, especially during the first half of the nineteenth century when the economic differences were increasing. To grasp this process, the notion of social position has been used as a tool to grade the population on a scale from low- to high-ranked households in an economic and political sense. The fact that households were more or less successful turns our attention to the ability among individuals and households to change their social position. A theoretical concept chosen to investigate such change is the notion of entrepreneur, which implies a focus on the actor working for personal profit in a changing economic world. The main question has been how important social relations connected to entrepreneurship are in order to promote success among peasant households in the pre-industrial society. The empirical investigation has been conducted on two different levels. The first level is a structural study analysing the physical landscape of the court district of Rödön, the economic stratification and the political activity of the population in the area and, finally, their economic behaviours as peasants and rural businessmen. The second is a qualitative study emphasising on four individual actors: the businessman Per Wikström in the town of Östersund and three of the most successful peasant households in the region. The four case studies reveal that the rural elite had a pragmatic and dynamic approach to choosing social relations outside the family. Many acquaintances grew persistent and embedded in family or kinship relations, whereas others were short-lived or sacrificed for a calculated economic gain.
33
Hall, Jessica, and Salo Malin Larsson. "Grön mobilitet i glesbebyggda områden : Bilförsäljares och nybilköpares inställning till elbilar i Jämtland/Härjedalen." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för turismvetenskap och geografi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28266.
Full text
34
Andersson, Johan. "Utredning av reparationsmetoder för s-formade skibord : En fallstudie av en damm i Jämtland." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40189.
Full textAbstract:
Större delen av Sveriges vattenkraftsanläggningar uppfördes mellan 1910 och 1970. Den höga åldern och den omgivande miljön gör att underhållet är stort på anläggningarnas betongkonstruktioner. För att reglera vattennivån i kraftverkens dammar utformas de med utskov. Det vatten som inte utnyttjas till elproduktionen släpps ut vid utskoven. Vattnet leds vidare nedströms av strömlinjeformade skibord av betong som möjliggör att dammen avbördas på ett säkert och effektivt sätt. Skiborden utsätts för stora mekaniska belastningar och betongskador på utskovskonstruktionernas skibord är vanligt förekommande. Det är inte bara påfrestningar från höga vattenflöden som skapar slitage på skibordens betong. Skiftande temperaturer i kombination med hög fuktbelastning sliter också på betongen. Skiborden står för en stor del av underhållet på kraftverksanläggningarna. Syftet med den här studien är att öka kunskapen gällande reparationsmetoder av s-formade skibord och bakomliggande skadeorsaker. Rapporten presenterar en litteraturstudie som behandlar s-formade skibord, skadeorsaker, vattenbyggnadsbetong och betongreparation. Därefter presenteras en fallstudie som behandlar ett s-format skibord på en av Jämtkrafts anläggningar. Fallstudien bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer med experter inom betongområdet. I resultatet presenteras styrkor och svagheter för reparationsmetoderna överbyggd form, glidform och reparation med sprutbetong. Slutligen diskuteras lämpliga reparationsmetoder för s-formade skibord.
35
Lind, John. "Investigating catchwork water-meadows as a social-ecological conservation opportunity with focus on Jämtland." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446459.
Full textAbstract:
Wetlands are crucial for respecting the planetary boundaries and reaching the United Nations Sustainable Development Goals, but wetland areas in Sweden has decreased significantly. The need for restoration, stronger protection, and land-sharing opportunities requires exploration of the subsistence practices involving wetlands in the past. This thesis investigates the sustainability potential of catchwork water-meadows. An integrated landscape analysis method (ILA) using spatial targeting was designed and tested in QGIS with a range of supporting data aiming to locate previously unknown and unprotected catchwork water-meadows in Jämtland County, that could be potential restoration targets. A literature search was conducted to gather general information on catchwork water-meadows impact on climate change, biogeochemical flows, threatened species, to re-imagine social aspects, and to find morphological characteristics that could be compared to remote sensing data. The literature search revealed varieties in construction, development of theories on nutrient sources over time, a species composition with 19 species and genera present on the Red List of threatened species. It is found that novel construction of catchwork water-meadows likely increase GHG release, but restoration projects on already modified land could possibly decrease GHG output depending on the no-action scenario and use of the produced biomass. There are indications that nutrient removal is possible but experimentation and more scientific measurements are needed. Social benefits include: resilience from economic diversification and being organised as a common, production of plant biomass for various uses, community building, and knowledge production. The ILA consisted of three stages, 1. spatial targeting, 2. site interpretation, and 3. evaluation. Three potential sites were located. Indications for and against identifying these as catchwork water-meadow are presented, and refinement of the ILA to reach definite verdicts are suggested.
36
Sehlin, Margareta. "Vendeltida redskapsdepåer i södra Jämtlands län." Thesis, Uppsala universitet, Arkeologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-413989.
Full textAbstract:
In the southern part of the county of Jämtland seven rich finds of iron artefacts from the Vendel Period have been found. These finds contain similar sets of hunting weapons and tools of iron and they are all found close to lakes or river banks in the hunting ground area. In most cases no human bones or grave structures have been found in connection with the finds. The combination of artefacts is similar to combinations found in hunting ground graves in Dalarna and Norway. Therefore, archaeologists have discussed whether the finds in Jämtland should be classified as graves or hoards. The purpose of this thesis is to widen the discussion. An important point of departure has been to refrain from classifying the archaeological material in advance as graves or hoards, as sacred or profane, or as anything else, since such assumptions risk leading to circular reasoning. The analysis and discussion in the thesis are inspired by practice theory and focus on how actions performed can reflect people's relationships. Symbolism and beliefs, or what people thought, are of secondary importance. The results suggest that the finds of iron artefacts discussed in this thesis can be considered remains of ritualised activities. These activities may have been performed for a variety of reasons. For the moment, it may be fruitful to shift the focus from the classification problem to a discussion where these rich finds of iron artefacts are considered in a broader context. The results also suggest that these iron artefacts were deposited in the ground during a time when there was an increase in the construction of trapping pit systems in Jämtland. The rich finds of iron artefacts may well reflect changes taking place in the organisation of the surrounding community as a result of the increasing importance of hunting.
37
Eklund, Johan. "Möjligheter och begränsningar för mikroproduktion av el med förnybar solenergi i Jämtlands län med fokus på Östersunds stad." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30690.
Full textAbstract:
Denna rapport har undersökt olika möjligheter och begränsningar för mikroproduktion av el med förnybar solenergi i Jämtlands län. Fokus har riktats mot Östersunds stad där sex mikroproducenter intervjuades gällande deras upplevda möjligheter och begränsningar. 64 villaägare i Östersund och Frösön svarade på frågor gällande deras intresse för solceller och vilken typ av information de skulle vilja ha för att bli mer intresserade. De åtta primärkommunerna i Jämtlands län kontaktades också för att få en bild av hur de ställer sig till bygglov för solceller. Resultatet av studien visar att de intervjuade mikroproducenterna upplever byråkrati som den största begränsningen, framför allt momsregistrering. En tydlig kontaktperson alternativt en grupp av personer med erfarenheter efterfrågas för att intresserade personer ska få nödvändig information till att själv bli mikroproducenter. Resultaten av de tillfrågade villaägarna indikerar att det finns ett visst intresse från villaägare att införskaffa solceller. De vill dock främst ha mer information gällande ekonomi som exempelvis pris och återbetalningstid, som kommer från en oberoende källa. De flesta av de åtta primärkommunerna i Jämtlands län har inga tydliga skrivelser gällande bygglov för solceller. Det övergripande svaret var att det inte behövs bygglov för solceller om de placeras i samma lutning som taket på en- till tvåfamiljshus. Det kan dock skilja sig från fall till fall och en förklaring till detta kan vara att det inte heller står tydligt om bygglov för solceller i varken Plan och bygglagen (SFS 2010:900) eller Plan- och byggförordningen (SFS 2011:338). Slutsatserna av studien är att en tydlig kontaktperson alternativt en grupp av personer med erfarenheter bör finnas tillgängligt hos kommunen eller annan oberoende källa. Detta för att ge mer information om förutsättningar till de som är intresserade att bli mikroproducent av solenergi. För att främja en ökning av mikroproducenter behöver utmaningen av byråkrati som exempelvis hanteringen av momsregistrering förenklas. Resultat av studien indikerar att det finns ett visst intresse från villaägare att införskaffa solceller. Dock vill de främst ha mer information gällande ekonomi som exempelvis pris och återbetalningstid från en oberoende part. Gällande bygglov för solceller kan det vara motiverat att kommunerna är tydligare i vad som gäller i deras kommun. Detta för att göra det enkelt samt minska osäkerheter och främja mikroproduktion av solenergi.2016-06-29
38
Cochrane, Alexandra. "Identifying and Situating the Medieval Ragundaskogen: A Tale of Forest, Fish and Farmers." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för arkeologi och antik historia, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446330.
Full textAbstract:
In several medieval written sources an area called Ragundaskogen (Eng: Ragunda Forest) is documented in eastern Jämtland. The references in the sources are general and lack specific information about location, meaning and the extent of this area. This thesis uses a theoretical framework based on niche construction and a method employing written sources, place names and archaeological remains to better understand the medieval concept of the Ragunda Forest. The study will reconstruct and discuss the area’s geography, but also provide insight into the people who lived there, their relationships with each other and places in the landscape, as well as their relationship to the church in Uppsala and the monarchy in Norway. The Ragunda Forest was a niche in a border area and during certain periods seems to have had a certain form of independence. The Middle Ages are a period characterised by a series of crises due to climate change and diseases such as the plague. The Ragunda Forest will be used as a background to discuss how the medieval population and landscapes were affected. The thesis suggests that interdisciplinary studies of delimited and local landscape spaces are an effective method for better understanding historical human-environment relations.I flera skriftliga källor från medeltiden omnämns Ragundaskogen i östra Jämtland. Hänvisningarna i källorna är generella så det är svårt att avgöra Ragundaskogens exakta betydelse, läge och utbredning. Denna uppsats använder ett teoretiskt ramverk som bygger på nischkonstruktion och en metod som omfattar skriftliga källor, platsnamn och arkeologiska lämningar för att bättre förstå det medeltida begreppet Ragundaskogen. Studien kommer att rekonstruera och diskutera områdets geografi, men också ge insikt till människorna som levde där, till deras relationer sinsemellan och till platser i landskapet, samt till deras förhållanden till kyrkan i Uppsala och kungamakten i Norge. Ragundaskogen var en nisch i ett gränsområde och verkar under vissa perioder också haft en viss form av självständighet. Medeltiden är en tidsperiod som kännetecknas av en rad kriser till följd av klimatförändring och sjukdomar som pesten. Ragundaskogen kommer att användas som en bakgrund för att diskutera hur medeltidens människor och landskap påverkades. Uppsatsen föreslår att tvärvetenskapliga studier av avgränsade och lokala landskapsrum är en effektiv metod för att bättre förstå historiska människa-miljö relationer.
39
Setoodegan, Parisa. "SPORTS AND OUTDOOR EVENTS AND IMMIGRANTS’ SOCIAL INTEGRATION : A CASE OF NEWCOMERS IN JÄMTLAND, SWEDEN." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för ekonomi, geografi, juridik och turism, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-41366.
Full textAbstract:
Immigrant-receiving societies emphasize the need for immigrants to integrate intomainstream life. In Sweden, this trend has manifested itself in integration policies. Inthe present study, the author aims to understand sports and outdoor events experienceand its effects on social integration of immigrants and refugees’ in the JämtlandCounty, Sweden. By ‘giving voice’ to 19 participants from different nationalities, thisstudy explores the new Swedes’ perspectives on social integration process andconceptualizes their engagement and experience of sports and outdoor eventsthroughout this process. The participants speak of the benefits and needs to participateactively in the society of settlement, but they also describe the barriers and obstaclesthat they may face. Their perception of integration is based on their life stories andexperiences. Based on findings and results, three descriptive themes are described.The outcomes of three descriptive themes are interpreted in one overarching themeelaborating the role of sports and outdoor event as a social connection leading to socialintegration of newcomers. It is assumed that sports and outdoors are not strongenough to achieve social integration, rather they can act as social bridges and providea common ground where integration can be cultivated. The results of this study canbe useful for the sports and events planners and organizers specifically in 2021 whichis appointed as ‘Friluftslivets år 2021’ (Year of outdoor life) as well as those who dealwith newcomers’ integration in Sweden and Jämtland.2021-02-01
40
Desloovere, Wout. "An evaluation of the potential to use drone deliveries as last-mile logistics : In Jämtland." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-39193.
Full textAbstract:
The purpose of this thesis is to investigate the potential of delivery drones to contribute to the logistic network (specifically the last-mile), while reducing the environmental impact, in the region of Jämtland, Sweden. This is done by making a current technological overview of delivery drones. Using this summary, it is possible to estimate the possibilities of the technology itself. Best practises are gathered and analysed since it is valuable to learn from the previous experiences. The environmental impact of drone delivery is analysed because the main reason to use drones in Jämtland, should be to reduce the overall environmental impact of the logistic sector. This is combined with the legislation and challenges drones face. Hereby it is possible to determine when drone delivery could reduce the environmental impact of last-mile logistics. Drones or Unmanned Aerial Vehicles (UAV’s) are claimed by many companies (Google, Amazon, UPS) in the logistic sector to be a great technology for last-mile delivery, which is faced with high costs. Delivery drones promise to be cost reducing, fast and eco-friendly. There is a vast amount of research going into planning and economics of delivery drones for the logistic sector. The research on the environmental impact is limited and outcomes are highly dependent on the limitations of the study. Therefore, it is hard to analyse in which situations delivery drones can contribute to the society by lowering the environmental impact of the logistic sector, while following current trends of faster deliveries. The main findings are: the ideal case is a single light package or payload that needs to be transported, without the possibility for other packages to be delivered on the same route. Once package deliveries can be grouped in an efficient route, there are better technologies on the market nowadays. These are further developed and have a lower impact on the environment. Even if drones can be used in a way that benefits the environment and is cost-efficient, they still face challenges. More testing and scientific research is needed to prove drone delivery can be done in a safe manner, that benefits the environment while being cost-effective.2020-06-10
41
Granbom, García Joel. "Det Jämtländska köket : En studie i diet i medeltida Västerhus med hjälp av kol-och kväveisotopanalyser." Thesis, Stockholms universitet, Arkeologiska forskningslaboratoriet, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-127844.
Full textAbstract:
This paper deals with isotope analyses of bones and teeth of two individuals from a medieval cemetery in Västerhus, Jämtland with the purpose to ascertain the diet and how much fish the people ate. The stable isotopes of carbon and nitrogen have been analysed with isotope-ratio mass sepectrometry and the diet of the people in Västerhus has been studied. The results show that most of the people had a terrestrial diet and by comparing with Sigtuna, Uppland and Varnhem, Västergötland it was possible to conclude that they ate meat and vegetable feed.
42
Silverdahl, Viktoria. "Produktutveckling av ett friluftsbestick : Framtagande av nytt produktkoncept åt Trangia AB." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för kvalitets- och maskinteknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34797.
Full textAbstract:
Det familjeägda friluftsvarumärket Trangia är inne i en förändringsfas. Deras nya målsättning är att fördubbla företagets omsättning på 5 år med bibehållen lönsamhet för att säkra företagets fortsatta tillväxt. Målstyr-ningen riktas mot att växa ytterligare på befintliga marknader, utveckla fler produkter och även bredda sortimentet med nya produkter. Målet med examensarbetet har varit att ta fram ett produktkoncept på ett friluftsbestick åt Trangia. Ett koncept som om det tas vidare ska kunna bidra till ett hållbart växande för företaget gällande sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter. Detta har uppfyllts genom framtagandet av produktkoncept Tora 1.0. Tora 1.0 är ett friluftsbestick i form av en spork där gaffel och sked i vardera änden av besticket är fullstora ätredskap. Tora 1.0 har utformats till att vara ett ergonomiskt och hållfast friluftsbe-stick. Produktens formspråk präglas av dess funktion och är i en stilren, enkel och tidlös design. Detta har uppnåtts genom omfattande formana-lyser av besticket. Handgrepp och kontaktpunkter mellan hand och be-stick har studerats. Genom bockning och val av måttsättning har förstyv-ande geometrier arbetats fram. Hållfastheten och ergonomin har testats och omarbetats genom många prototyptester. Idégenereringen har föru-tom genom kreativa och systematiska metoder främst framskridit genom dessa fysiska prototyper i form av lermodeller, 3D-utskrifter och CAD-modeller. Valen som har gjorts i projektet har tagits fram genom en be-slutsmatris och diskussion med Trangia om måluppfyllelsegrad av upp-rättad kravspecifikation. Projektet har värnat om Trangias värden ”trygghet”, ”långsiktighet” och ”kvalitet”. Det har gjorts genom att ställa höga krav på att tillverkningen ska kunna ske i Trangias produktion i Trångsviken, Jämtland. Innan Tora 1.0 kan sättas i produktion behöver användartester göras, konstruktionen säkerhetsställas och en omfattande kostnadskalkyl beräknas.Betyg: 180616
43
Reslegård, Christina. "KBT behandling inom ramen för Rehabgarantin, uppfattning och upplevelser hos behandlare och patienter i primärvården, Jämtland." Thesis, Umeå universitet, Psykoterapi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-42347.
Full textAbstract:
En stor del (uppskattningsvis 30%) av primärvårdens patienter lider av psykisk ohälsa. Genom införandet av Rehabgarantin garanteras personer med ångest och depression evidensbaserad samtalsbehandling bland annat i form av kognitiv beteendeterapi. En enkätundersökning visar att behandlare inom primärvården i Jämtland ger en behandling som influeras av andra terapeutiska inriktningar tillsammans med KBT och att de anser att KBT i sig är en alltför begränsad metod för att möta behoven hos primärvårdens patienter. Enkätundersökning visar också att man anser att rehabgarantin främjar samsyn och teamarbete samt att den höjer statusen för samtalsbehandling i jämförelse med andra behandlingsmetoder. När det gäller kostnadseffektivitet ser man både fördelar och nackdelar för patienter och verksamheten. Behandlarnas syn på KBT som behandlingsmetod har inte förändrats efter rehabgarantins genomförande. Patienters uppfattning om innehållet i samtalsbehandlingen stämmer väl överens med behandlarnas uppfattning. KBT ansågs vara en adekvat behandlingsmetod. Kunskapen om KBT ökade för de flesta under samtalsbehandlingens gång. De uppfattade sig ha fått lika mycket stöd och insikt som hjälp att förändra beteende och tankemönster. För 22 av de 27 patienterna hade den psykiska hälsan förbättrats under det senaste året. Med hänsyn tagen till betydande livshändelser som 24 av 27 patienter upplevt torde man ändå våga säga att för dessa patienter hade samtalsbehandlingen haft en i huvudsak positiv påverkan på deras psykiska hälsa. Bortfallet i enkätundersökningarna är stort och slutsatser kan inte generaliseras till andra populationer.
44
Brolin, Andreas. "Bondesamhället och skriftkulturen : En studie över hur skriftligheten gestaltar sig på tinget i Jämtland 1634-1690." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för humaniora, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-24206.
Full textAbstract:
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur skriftligheten gestaltar sig över tid på tinget i Jämtland under tre tidsnedslag (1634-1636, 1649-1665 och 1688-1690) i 1600-talet. Det finns två anledningar till det: Dels en hypotes om att skriftligheten i Jämtland, i strid med den gängse bilden av Norrland som ett efterblivet bondesamhälle, redan tidigt var utbredd och dels att tidigare studier inom läs- och skrivkunnighetsforskningen, även om de har tagit som utgångspunkt att samhället under tidigmodern tid genomgick en förskriftligandeprocess, uteslutande har fokuserat på aktörernas läs- och skrivkunnighet och inte studerat själva förskriftligandet som sådant. I fråga om hypotes omgavs arbetet dessutom med en förväntan om att antalet skriftreferenser skulle vara stadigt tilltagande med tiden. Källmaterialet har utgjorts av avskrifter av domboksprotokoll. Metoden har varit att först klassificera dess ärenden och sedan undersöka hur ofta och var referenser till skriftlighet förekommer. De teoretiska begreppen possessiv och accessiv läs- och skrivkunnighet samt kommunikativa kompetenser är verktyg som använts för att komplettera bilden av hur pass skriftbetonade de olika tidsnedslagen var. Det främsta resultatet är att det andra tidsnedslaget (1649-1665) avviker som klart mindre förskriftligat än de övriga, vilket alltså indikerar ett brott i den historiska utvecklingen som förskriftligandeprocessen innebar. Ytterligare slutsatser av vikt är att det tidsnedslag som var mest skriftligt var det äldsta (1634-1636) och att skriftreferensernas vanligaste kontext var bland tvistemålen. Hypotesen att Jämtland tidigt nåddes av förskriftligandet bekräftas av analysen, medan förväntningen om att skriftligheten skulle vara stadigt tilltagande över tid däremot alltså motsägs.Godkännandedatum 2015-01-19
45
Sund, Andreas. "Möjliggörare eller bromsklossar? : En studie om myndigheters påverkan på företagsutveckling inom de gröna näringarna i Jämtland." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för ekonomi, geografi, juridik och turism, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40825.
Full text
46
Skytt, Torbjörn. "An evaluation of regional sustainability by analysing energy and carbon flows – A study of Jämtland, Sweden." Licentiate thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34896.
Full textAbstract:
Models showing the anthropogenic and natural flows of two sustainability indicators; carbon based GHG and energy (as work energy) have been made for the Swedish region Jämtland. The methodology used was inspired by the study sustainability analysis conducted on the small Danish island Samsø using the above two indicators. The aim was to upscale the methodology used for Samsø and make necessary adaptations for Jämtland in order to be able to evaluate sustainability in terms of global warming. We also wanted to study the linkages between research, education and regional sustainability initiatives. Working at a regional level has advantages compared to working at a national or global level, as socio-ecological processes can be covered more extensively to reach a deeper understanding of practical aspects. In parallel to this we have also been participating in local and regional sustainability activities to increase our understanding of practical approaches and human behaviour. Studies of the energy flows in Jämtland show that 46,000 TJ (88% renewable) flows into the region and about 31,000 TJ is exported. The remaining 15,000 TJ (63% renewable) drives ‘the machine Jämtland’. Added to this is about 4000TJ as matter. The total global warming potential (GWP20) impact of Jämtland (as carbon dioxide equivalents, CO 2eq ) indicating influence on the global mean temperature as radiative forcing) is an annual uptake of 2.4 Mton. The total regional emissions, as CO 2eq, from anthropogenic activities, including consumption, are 1500 kton. The region has large emissions of methane, 80kton (6700 kton CO 2eq ), mainly from mires, lakes and animals but also large uptakes of CO2 from assimilation in woody biomass. Jämtland can be regarded as relatively sustainable from several perspectives, but taking the large forests and a population of only 127,000 inhabitants into consideration, the total uptake of CO 2eq is not very large and of the 15,000 TJ driving Jämtland, 37% comes from non-renewable sources. From a national (and global) perspective Jämtland needs to perform better, in view of its considerable reserves of natural resources. How to increase long-term sustainability in the region is a complex issue that requires penetration from many perspectives. Modelling results presented here needs to be interpreted in a broader sustainability context, together with regional stakeholders, to serve as a base for future knowledge development and sustainability activities.Två modeller har utvecklats för att studera antropogena och naturliga flöden av energi (exergi) och kolbaserade växthusgasflöden i Jämtland. Metodiken har inspirerats av en metodik för att göra hållbarhetsanalyser som genomförts för den lilla danska ön Samsø utifrån dessa båda indikatorer. Att arbeta på regional nivå har fördelar gentemot att arbeta på en nationell eller global nivå eftersom man har större möjligheter att gå ned på djupet både gällande samhälleliga processer och ekologiska processer. Kopplingen mellan siffror och faktiska skeenden blir tydligare. Parallellt med arbetet med de regionala modellerna har vi också deltagit i lokalt och regionalt arbete för att förståelsen omkring praktiska angreppssätt och mänskligt beteende. Studien av energiflöden i Jämtland visar att 46.000 TJ (varav 88% förnyelsebart) flödar in i regionen och 31.000 TJ exporteras ut och att resterande 15.000 TJ (varav 63% förnyelsebart) driver maskineriet Jämtland. Till detta kommer omkring 4000 TJ i form av material. Den totala GWP20-påverkan från Jämtland är ’kylande’ och motsvarar ett upptag av koldioxid-ekvivalenter årligen på 2.4 Mton, vilket ungefär motsvarar emissionen från225.000 genomsnittssvenskar. De totala antropogena emissionerna av CO 2eq , inklusive konsumtion, är 1500 kton. Regionen uppvisar betydande emissioner av metan, 80 kton (motsvarande 6700 kton CO 2eq ) från sjöar, myrar och våtmarker samt djur. Jämtland kan ur flera perspektiv betraktas som relativt hållbart, men tar man de enorma skogsarealerna och den i ett internationellt perspektiv blygsamma befolkningen på 127 000 personer i beaktande är hållbarheten mindre övertygande. Vidare är 37% av den energi som driver Jämtland faktiskt icke-förnyelsebar. Sett ur ett globalt perspektiv och med hänvisning till Jämtlands enorma naturresurser behöver Jämtland prestera bättre. Hur man skall kunna öka den långsiktiga hållbarheten är en komplex fråga som kräver belysning från flera olika perspektiv. Resultat som de som presenteras här måste tolkas tillsammans med regionala intressenter i ett bredare hållbarhetssammanhang för att kunna utarbeta lämpliga implementeringsstrategier.
Vid tidpunkten för framläggningen av avhandlingen var följande delarbete opublicerat: delarbete 4 (manuskript).
At the time of the defence the following paper was unpublished: paper 4 (manuscript).
47
Lanker, Joakim. "Transportation and Fossil Fuel Use in a Rural Context : A Case Study on Norderön in Jämtland, Sweden." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för teknik och hållbar utveckling, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-16642.
Full textAbstract:
The transport sector is facing great challenges of rising transport demand but at the same time meeting requirements of substituting fossil fuels, and mitigating its environmental impacts. Conventional transportation solutions are well-adapted to urban contexts, but not to rural contexts. A tendency to try to solve rural issues with urban thinking has been observed during the study. The thesis’s purpose is to aid the implementation of the national “Fossil-fuel free 2030” vision in the County of Jämtland, Sweden, by studying fossil fuel use in a well-defined rural area: the island of Norderön in Lake Storsjön. The thesis is based on a literature study, interviews with islanders and officials, and a questionnaire to the islanders. The transport work for Norderön was estimated in form of annual the fuel use of diesel and petrol. Diesel consumption in 2011, including ferries, was estimated to 500 m3 (c:a 4 m3 per capita and year) and petrol consumption, including through traffic, was estimated to 300 m3 (c:a 2 m3 per capita and year). Annual mileage per car and number of cars per capita on the island are higher than in Sweden in general. The large number of private cars on the island is caused by insufficient public transportation service. A household with low accessibility requires high mobility to satisfy its needs. For the situation in 2030 a probable increase in transport demand is compensated by an increase in energy efficiency of different transport technology, and the fuel consumption is thus estimated to be similar in 2030 to what is was in 2011. Reaching the “Fossil-fuel free 2030” vision through a direct substitution of fossil fuels with bio-based fuels will be limited by biofuel supply, especially if the vision shall be reached also in areas surrounding Norderön. There is an urgent need to develop solutions applicable for rural areas, which are based on comprehensive transport demand management measures combined with continued focus on fuel efficiency, energy efficient transport modes and alternative fuels.Transportsektorn står inför stora utmaningar genom ökat transportbehov samtidigt som den ska möta krav på bränsleomställning och minskad miljöpåverkan. Konventionella lösningar för hållbart resande är välanpassade för stadsmiljöer, men inte för glesbygd. En tendens att försöka lösa glesbygdens problem med ett stadstänk har observerats under studien. Uppsatsens syfte är att hjälpa Länsstyrelsen Jämtlands län att implementera visionen Fossilbränslefritt 2030 genom att studera fossilbränsleanvändning i en välavgränsad glesbygd: Norderön i Storsjön. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie, intervjuer med öbor och tjänstemän, samt en enkät till öborna. Dieselförbrukningen, inklusive färjorna, var c:a 500 m3 år 2011 och bensinförbrukningen, inklusive genomfartstrafik, var c:a 300 m3. Körsträcka per bil och bilägande är högre på Norderön än riksgenomsnittet. Ett hushåll med låg tillgänglighet kräver hög rörlighet för att möta sitt behov. En potentiell ökning av transportefterfrågan år 2030 kompenseras av bränslesnålare teknik, och därför antas bränsleförbrukningen vara lika år 2030. Tillgången på biobränsle kommer att begränsa möjligheten att fullständigt ersätta fossila bränslen. Det finns ett påtagligt behov av att utveckla glesbygdslösningar baserade på åtgärder för hållbart resande kombinerat med fortsatt fokus på bränslesnålare teknik och alternativa bränslen.
Projekt Norderön
48
Cabarga, Garriga Barbara Carlota. "Contemporary Languages in High School : A study among high school students in the county of Jämtland, Sweden." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-56951.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to investigate what students in high school think of contemporary languages studies and to understand their motivation to continue or not continue with them. The work is relevant, as fewer students continue to study contemporary languages at high school, despite international globalization and society's need for people who speak more than one foreign language. The survey methodology is quantitative with some qualitative elements. Electronic surveys were sent to students in high school in the county of Jämtland in the north of Sweden. There were 226 respondents to the survey and in their answers I can appreciate that several of them think that it’s enough to speak English and are not interested in any other languages. However, more than half, 174 students in this study find the advantages and enjoy learning another language. The majority of those who don’t continue with their contemporary languages studies think that the burden of studies is too much. They think that the lessons or/and the teachers are not motivating, the expectations are too high and they don’t get the same support from the school as they get in other subjects. They feel that maybe the school should give better information and adapt the courses to the students, get better teachers, make the lessons easier and provide more help to the students in the contemporary languages area.Syftet med studiet är att undersöka vad gymnasieelever tycker om moderna språk studier. Detta för att förstå vad som påverkar elevernas motivation att fortsätta eller inte fortsätta att studera moderna språk. Arbetet är relevant, eftersom färre studenter fortsätter studera moderna språk i gymnasiet, trots internationell globalisering och samhällets behov av personer som talar mer än ett främmande språk. Undersöknings metoden är kvantitativ med vissa kvalitativa inslag. Elektroniska enkäter skickades till gymnasieskolan elever i Jämtlands län i norra Sverige. Jag fick 226 svar, enkäten och resultaten av undersökningen visade att flera av respondenterna tycker att det räcker med att kunna engelska och de är inte intresserade att lära sig något annat språk. Trots detta är mer än hälften av undersökta elever i studien (174 elever) intresserade av att lära sig ytterligare ett språk. De ser fördelarna med det och de tycker även om språk. Majoriteten av dem som inte fortsätter med sina samtida moderna språk studier anser att moderna språkstudiernas börda är för mycket, de finner inte tillräcklig motivation i lektionerna och/eller lärarna. Dessutom tycker de att förväntningar är för höga och att de inte får samma stöd från skolan som de får i andra ämnen. De tycker att skolan kanske bör anpassa kurserna till studerande, skaffa bättre språklärare, göra lektionerna enklare och ge mer stöd i contemporary språk till de eleverna som behöver det.
VAL
49
Andersson, Frida, and Johanna Walter. "”Om man är liten syns man inte” : - En studie om samverkan inom besöksnäringen i Region Jämtland Härjedalen." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för ekonomi, geografi, juridik och turism, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-39237.
Full textAbstract:
Turism ses numera som en motor för både lokal och regional utveckling och tillväxt, inte minst i perifera områden. Det pågår en förändring i det turistiska rummet då allt fler starka destinationer skapas och destinationsbegreppet har därav blivit centralt i besöksnäringens utveckling. Destinationsutveckling kräver samverkan och privata turismaktörer är beroende av offentliga aktörer, då de ger förutsättningar och villkor för deras verksamhet. Samverkan inom en destination anses öka kunskapsutbyte, innovation och konkurrenskraft. Aktörer som samverkar är generellt starkare än enskilda aktörer som nödvändigtvis inte har samma möjlighet till samverkan på grund av exempelvis geografiskt läge eller brist på resurser. Förutsättningarna för utveckling och stöd kan därav variera mellan besöksnäringens aktörer. Denna kvalitativa uppsats syftar till att undersöka hur rollfördelning och samverkan mellan privata och offentliga aktörer ser ut i och utanför destinationer. Detta undersöks genom en fallstudie av region Jämtland Härjedalen, där Wikners i Persåsen utgör ett typexempel på en mindre aktör i periferin som inte är formellt knuten till en specifik destination. Utifrån ett målinriktat urval har semistrukturerade samt skriftliga intervjuer via frågeformulär genomförts med representanter från nationell, regional, kommunal och lokal nivå. Detta för att belysa samtliga nivåers perspektiv på besöksnäringens utveckling i regionen. Resultatet tyder på att samverkansklimatet inom regionen är bra generellt. Dock finns det flertalet mindre aktörer som ställs inför utmaningar då man allt mer arbetar strategiskt utifrån destinationsperspektivet, vilket förutsätter en samverkan mellan flera aktörer. Det har även uppstått ett dilemma gällande ansvaret för den regionala marknadsföringen av besöksnäringen.2020-06-08
50
Jönsson, Erik, and Kristoffer Jönsson. "Hållbarhet, hållbara regionen och hållbara transportsystem : - en jämförande studie med utgångspunkt från Region Norrbotten och Jämtland/Härjedalen." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-84821.
Full text