Academic literature on the topic 'Järnväg'

Kereta api sebagai moda angkutan massal memiliki karakteristik yang unik. Angkutan ini memiliki kapasitas besar, tingkat keamanan yang tinggi, dan bebas dari kemacetan lalu lintas. Karakteristik tersebut membuat kereta api sebagai angkutan umum utama. Meskipun transportasi kereta api memiliki banyak manfaat bagi kehidupan masyarakat tetapi mereka masih dihadapi oleh masalah. Saat ini operasional kereta api masih diwarnai dengan keterlambatan, kondisi kereta yang tidak baik, dan informasi perjalanan kereta api tidak jelas yang sering merugikan penumpang, dan banyak layanan yang ditawarkan gagal untuk menarik penumpang. Kondisi ini mengakibatkan penurunan kualitas pelayanan dan pengoperasian kerta api tidak memadai. Tujuan dari penelitian ini adalah untuk menganalisis hubungan antara kepuasan konsumen terhadap layanan yang disediakan dengan keinginan untuk melakukan keluhan dan untuk mencari faktor dari kualitas layanan yang memiliki pengaruh yang signifikan antara kepuasan pelanggan terhadap pelayanan PT KAI. Dari data, dan juga studi perbandingan antara PT Kereta Api Indonesia dan Statens Järnvägar AB, Swedia, dapat direkomendasikan desain sistem penanganan pengaduan yang perlu disesuaikan dengan kepentingan konsumen. Penelitian ini menghasilkan beberapa temuan. Pertama, ada enam faktor atribut kualitas layanan yang memiliki pengaruh yang signifikan terhadap kepuasan pelanggan terhadap pelayanan PT KAI untuk kelas komuter (Information, Appearances, Service coverage, Tangible, Safety & security, and Cost). Untuk kelas bisnis memiliki tujuh faktor, (Travel time, Information, Scheduling, Comfort, Tangible, Safety & security, and Service coverage). Dan untuk kelas eksekutif, juga memiliki tujuh faktor yang mempunyai pengaruh signifikan terhadap kepuasan pelanggan, (Appearances, Safety & security, Information, Comfort, Tangible, Travel time, and Cost). Untuk hasil penelitian kedua menunjukkan bahwa untuk kelas komuter atribut Safety & security dan untuk kelas bisnis atribut Information adalah atribut yang memiliki pengaruh signifikan pada keinginan untuk melakukan keluhan. Sementara untuk kelas eksekutif, sebagian besar penumpang puas dengan pelayanan yang diberikan oleh PT. KAI. Untuk pertanyaan penelitian ketiga, untuk mengurangi jumlah keluhan, maka harus mengambil beberapa mekanisme yang efektif untuk menangani pengaduan tersebut belajar dari sistem yang diterapkan oleh SJ. AB.Kata kunci: Pelayanan keluhan penumpang, PT Kereta Api Indonesia, Statens Järnvägar ABRead phonetically

Mycket har skrivits om första världskriget och dess politiker och militärer, inte minst vid jubileerna hundra år efteråt, men mycket mindre om offren, krigsfångarna och hjälparbetarna. Den här boken handlar om det svenska Röda korsets (RK) insatser i Ryssland bland de två miljonerna krigsfångar, främst från Tyskland och Österrike-Ungern, som spreds till läger över hela landet. Eftersom Sverige var neutralt i kriget, vände sig Tyskland och Ryssland 1915 till Sverige för att utväxla och få fram hjälp till sina respektive krigsfångar. Över tusen järnvägsvagnar med förnödenheter gick genom Sverige från Trelleborg till Haparanda för vidaretransport på ryska järnvägar. Inalles 77 svenska delegater arbetade på plats i Ryssland. Många var kvinnor, oftast ur överklassen, som sökte sig ut i arbetslivet som volontärer. De var tysktalande och anklagades ofta lokalt för tyskvänlighet och spioneri, många arresterades och några dödades. Detta blev Sveriges första stora humanitära insats utomlands och inledde en tradition som fortsatt till våra dagar.

Själmord inom järnvägstrafik är orsaken till ca 75 % av alla personpåkörningar med dödlig utgång i Sverige. Detta drabbar samhället på flera sätt, offret som brottats med självmordstankar som till slut leder till handling, anhöriga och/eller andra personer i offrets närhet, likaså utgör självmord ett betydande problem för järnvägssektorn med stora förseningar som påverkar både resenärer, operatörer och spårförvaltare. Frågan är om dessa personpåkörningar kan förebyggas; är det möjligt att göra begränsningar i miljön för att göra det svårare att utnyttja järnvägen som en självmordsmetod? Prevention av järnvägssjälvmord har utvecklats i några svenska artiklar som presenteras här och dessa jämförs även med andra internationella vetenskapliga studier. Forskningen visar att det finns strategier för att skapa preventionsåtgärder som både försöker reducera attraktiviteten i metoden och som reducerar dödligheten. I aktuell sammanställning förs en diskussion kring ett antal möjliga åtgärder som systemägaren inom järnvägssektorn själva kan förfoga över. En konklusion är att det finns ett antal åtgärder som kan användas och utvecklas inom järnvägens ordinarie säkerhetsarbete. Suicides constitute about 75% of all deaths in person-train collisions in Sweden. Besides the tragedy directly related to the victim, these events inflict severe trauma among relatives, professionals and others involved. The capacity of the rail transport system to operate timely and effectively is also hampered. Are these accidents preventable? Is it possible to take actions that make it more difficult to use the railway as a means to commit suicide? Railway suicide prevention has been developed in some Swedish articles and is also compared to other international research in this study. These articles summarize the results in the form of alternative preventative strategies, ranging from measures reducing the attractiveness of railway as a means of suicide to lethality reducing measures. Thus, the research demonstrates a number of potentially available strategies in the hands of the systems-owner. The most significant conclusion, therefore, is that suicide prevention should be seen as an integrated part of regular railway safety work.

Syftet med denna studie är att utröna hur sambandsförhållandet mellan olika påverkansfaktorer sett ut vid järnvägsetableringen kring Falkenberg-Limmaredsbanan, och mer specifikt i byn Holsljunga som låg utmed banans sträckning. Teoretiskt utgår uppsatsen från en problemställning gjord av Torbjörn Mårtensson, rörande påverkansförhållanden för godstransporter på järnväg. Här uppträder den dock till stor del i reviderad form, beroende på skiftande förutsättningar och undersökningsmaterial. Resultatet påvsar en stark optimism gentemot järnvägsetablering från i stort sett samtliga inblandade. Rörande påverkansförhållandena framträder en starkare påverkan från järnvägsbolag och trafikstruktur i riktning mot samhället Holsljunga än tvärtom. Detta medan förhållandet mellan bolag och trafikstruktur förefaller jämnbördigt.

In 2010, at the east coast of Sweden’s sparsely populated North, a new mode of travel was introduced to connect the region via high-speed railway, Botniabanan, and with no regional history questions on the regional effects of this new mode of travel are spurred. This paper addresses such questions in terms of, firstly, comparing the intended and potential regional effects of the railway and, secondly, by comparing the project with other Swedish railroad investments. The results show that, despite reasonably favorable preconditions both theoretically and geographically, the profitability and the function of the project turned out considerably lower than expected and its regional effects are still unclear, pending further investments in neighboring systems. Reasons for optimism, however, can be found in the broadly defined benefits that due to methodological issues were excluded from cost-benefit calculations, as well as in beneficial effects of other contemporary Swedish railroad investments. In the case of contemporary railroad investments varying circumstances and research agendas impede a well-defined conclusion, but high-speed railway connection in contemporary Sweden shows potential.

Road transports stand for a great part of Sweden’s total CO2-emissions. Transports are expected to increase over the coming years, and with those the emissions. A greater environmental awareness leads to increased demands for environmentally friendly transport. The aim of this thesis is to study the consequences of changing transportation modes from road to railway. The thesis contains three major parts; a literature study, a case study and analysis with the national freight system Samgods.

The literature study intends to give the reader an insight in the potentials as well the obstacles of the railway. Environmental aspects are discussed as well as political views, both positive and negative. Socioeconomic and more company specific incentives that would lead to more transfers from road to railway are presented and discussed.

A case study including two companies, Swep and KappAhl, both with relations which transfer potentials they wish to be examined. Differences in costs for today’s truck transportation are calculated and compared to train transportations. The Swedish national freight system, Samgods, is used to examine the distance relationships between closest terminals and final destinations and how intermodal solutions would be designed and the economic consequences thereof. The environmental impacts are calculated for each relation for both companies to present the saving that can be made if the transportation mode is changed, and also to show the companies their environmental impact today at a specific relation.

The result of this thesis is that KappAhl would make a great saving when it comes to the CO₂-emissions. If they are willing to increase transportation costs with 4.5 % they could reduce their CO₂-emissions with 95 % by using the railway instead of only road transportations. For Swep, the comparison between today’s transportation costs and a future cost for railway transport could not be implemented due to non suitable transportation solutions in Samgods. The environmental impact, however, was calculated for today’s transportations and a future railway solution. The result was a great saving for each of the calculated emission types. The analysis made with Samgods showed that freight transported with container is less sensitive to the distance to nearest terminal than freight transported without container. Furthermore, according to Samgods it is cost-effective to transport freight with combined transport if the distance to the final destination is more than 4.6 times the distance to the nearest terminal. The corresponding value for transports without container is 6.9 times. The relationship between nearest terminal and final destination is applicable for distances from 60 km to 300 km from the final destination.

Strängnäs finally got its rail service in 1895. Enthusiasts as Bishop Thore Strömberg had not, despite twenty of work years, found enough support for the idea until then. Lake systems were important for transports in Sweden in this period and which of the two systems, canals or railways, that was preferable was not obvious. For residents in Strängnäs the lake of Mälaren offered good opportunities for travelling and transport during this period, at least during the ice-free season. The railway-question in Strängnäs may be seen in five periods: First from 1850 to 1870, the second from 1870 to 1880, the third 1881-1888, the fourth 1889-1889 and the last and fifth 1890-1895. Finally on September 30, 1895 a railway track could be open between Strängnäs and Åker styckebruk, inaugurated by King Oscar II.

In today´s society large quantities of goods are shipped both domestic in Sweden as well as across borders. The increasing flow of goods require higher demands on the capacity of the infrastructure and at the same time think and act for a sustainable environment. The overall aim of the study is to highlight development areas for cargo freight by railway. The more specific goals of the study is to identify what enablers that is needed when to establish an intermodal terminal that will handle break-bulk cargo directly from railway, and what barriers that might be. To achieve the aim and goal a qualitative study was conducted with interviews as primal data. Studying the market prerequisites and conducting a competitive intelligence and a benchmark conducted the result. In the result, the interviews and the examined documents has ben compiled, these data has been the basis for the analysis and conclusion. Large parts of the collected data indicated that break bulk cargo handling in intermodal terminals is currently something that is not offered and it is not considered to be economically viable. However, the study also revealed that break bulk cargo handling is a desired service from the business sector as it is regarded as an environmentally friendly mode of transportation, something that the business sector appreciate. To cope with this kind of cargo handling and transportation more research is needed, better cooperation between the private- and the public sector as well as infrastructure changes.
Idag fraktas stora mängder gods både inom Sverige och över landsgränserna. Det ökande godsflödet ställer högre krav på infrastrukturens kapacitet samtidigt som det blir allt viktigare med transporter som är hållbara ur miljösynpunkt. Studiens övergripande syfte är att belysa utvecklingsmöjligheter av godstransport på järnväg. Mer specifika mål för studien är att identifiera vilka förutsättningar som bör finnas vid etablering av kombiterminal med styckegodshantering direkt från räls samt vilka barriärer det finns mot det. För att uppnå undersökningens syfte och mål genomfördes en kvalitativ studie med intervjuer som primärdata. Genom att studera marknadsförutsättningar, genomföra en omvärldsbevakning och en benchmark utformades resultatet. I resultatet har intervjuerna tillsammans med den granskade dokumentationen sammanställts, dessa data har sedan legat som grund till analysen och slutsatsen. Stora delar av insamlade data pekade mot att styckegodshantering på kombiterminal i dagens läge inte är något som erbjuds samt att det inte anses vara ekonomiskt hållbart att hantera styckegods på kombiterminal. Dock visade undersökningen att styckegodshantering på kombiterminal är en önskad tjänst från näringslivet då det anses vara ett miljövänligt transportsätt för gods, något som näringslivet värdesätter. För att klara av denna typ av hantering och transport krävs mer forskning, bättre samarbete mellan den privata och offentliga sektorn samt infrastrukturella förändringar.

Examensarbetet handlar om Trafikverkets tillämpning av LCC-kalkylering för projektering av kabelkanalisation inom järnväg. Arbetet görs för Rejlers Sverige AB och syftar till att få fram ett verktyg för beräkning av LCC enligt de krav som ställs av Trafikverket, diskussion om huruvida tillämpning av metoden är användbar.

Gustav Kährs AB är ett företag som funderar på att byta transportsätt från lastbil till järnväg. Kährs är beläget i Nybro, tillverkar golv och lagerhåller sina produkter i ett centrallager i Kalmar. I dagsläget sköts all transport från centrallagret med lastbil, varorna transporteras sedan vidare till Helsingborgs hamn där de lastas och skeppas vidare till Bremen. Det Kährs funderar över är att göra ett skifte till järnväg på denna transportsträcka.

Följande problemformulering har legat till grund för denna rapport:

”Är det värt att ställa om sina godstransporter från lastbil till järnväg med avseende på följande aspekter: miljö, ledtid, kostnad och investeringar?”

För att få en djupare insikt i vad ett skifte från järnväg till lastbil skulle kunna få för konsekvenser i fråga om ledtider, kostnader, investeringar och miljön har vi valt att göra en fallstudie. Fallstudiens syfte är inte att komma fram till ett definitivt svar utan vara mera öppen för tolkning, vilket även är fallet för vår problemformulering, då frågan om det är värt ett skifte är subjektiv.

Vi har hela tiden i rapporten arbetat ifrån en modell uppbyggd av de aspekter som nämns i vår problemformulering. Utifrån denna modell har vi sedan skapat en beräkningsmodell för att komma fram till om det är värt ett skifte från lastbil till järnväg. Det har då tagits fram olika scenarion där nuläget med lastbil ställs mot andra alternativ med järnväg som transportsätt. De olika scenariona innefattar olika hamnar och investeringar i form av kranar, truckar och förlängning av räls.

Beräkningsmodellen fokuserar på de kostnader som de olika scenarierna ger upphov till. Resultatet av analysen blev att lastbilen fick fler fördelar än järnvägen, men vilket alternativ som slutligen väljs beror mer på vilka egenskaper som Kährs prioriterar. Om exempelvis miljön är en viktig faktor, det vill säga om företaget har en stark önskan att profilera sig som miljövänligt, då kanske järnvägen är extra intressant. Frågan blir bara om företaget är beredda att ta de extra kostnader som blir följden. Kanske företaget inte anser att de miljöbesparingarna som järnvägen ger är en tillräcklig anledning för att ta på sig de extra kostnader som transportsättet är förknippat med.

Svaret på problemformuleringen blev slutligen att det inte var värt ett skifte från lastbil till järnväg. Men i slutändan handlar det om vilka egenskaper som Kährs värderar högst.

Gustav Kährs AB is a company that is considering a change of transportation from trucks to railroad. Kährs headquarter is situated in Nybro. The company makes wooden floors and stores them in their central warehouse in Kalmar. Today all transports from the warehouse are carried out by trucks; the goods are then transported to the harbor in Helsingborg and then shipped to Bremen. Kährs is considering switching to railroad transportation between Kalmar and Helsingborg.

The problem has been formulated as follows:

“Is it worth to switch transportation method from tuck to railroad considering the following aspects: the environment, lead times, costs and investments?”

To gain a deeper insight of the consequences that a switch would have on lead times, costs, investments and the environment we have chosen to conduct a case study. The purpose of this case study is not to reach a definitive answer to the problem but rather to give an open discussion on the subject. This fits our formulated problem fine, because the question if it is worth or not is a subjective matter.

This thesis has been built around a model that consists of all the different aspects that have been mentioned within the formulated problem. From this model we have derived a calculation model to calculate if it is worth to make a switch from tucks to railroad from a cost perspective. From the calculation model we have further derived different scenarios were today’s situation is compared to alternative means of transportation involving railroad. The different scenarios include different harbors and investments like cranes, forklifts and extension of railroad.

The calculation model focuses on the costs being generated by each scenario. The result of the analysis is that today’s truck solution had the most advantages compared to the other scenarios. But what final solution is chosen depends on what characteristics Kährs values. If the environment is an important factor, if Kährs feels that it is important to position itself as an environmental friendly company then the railroad would be an interesting alternative. The question is if Kährs is prepared to deal with the increased costs that this alternative generates. Perhaps the company doesn’t feel that the savings on the environmental side are reason enough to stand the extra costs.

The answer to our formulated problem is that we don’t consider it worth shifting from tuck to railroad. But in the end it is all about what characteristics Kährs consider to be important.

Uppsatsen behandlar de intressekonflikter som uppstår vid planläggning av bostadsändamål intill järnvägsspår. Dagens planering är präglad av ett förtätningsideal inte bara i Sveriges större städer utan även på mindre orter. Hand i hand med förtätning eftersträvas ett minskat bilanvändande och järnvägstrafik lyfts fram som ett lämpligare transportsätt utifrån ett miljöperspektiv. Järnvägstrafik påverkar sin omgivning i form av buller, vibrationer och elektromagnetiska fält, samt skapar risker för urspårning av tåg. När järnvägstrafik passerar genom täta urbana miljöer skapas intressekonflikter mellan järnvägens effekter och rådande förtätningsideal, eftersom bebyggelsen påverkas av dessa. Uppsatsen studerar vilka dessa intressekonflikter mellan järnvägen och bostäder är, samt hur de kan ges uttryck med hjälp av en fallstudie. Fallstudien tittar närmare på två fallorter, Växjö och Kungsbacka för att närmare studera vars en detaljplan gällande ny bostadsbebyggelse vid järnvägsspår. Avvägningar mellan intressekonflikterna kommer till uttryck i fysisk planering som blir en medlare mellan intressena. Förhoppningen är att studien kan ge nya insikter och perspektiv på förtätning av bostäder vid järnvägsspår.

På Sveriges järnvägsnät bekämpas ogräs med det kemiska bekämpningsmedlet glyfosat. En omställning är nu på gång och fler bekämpningsmetoder behöver introduceras, bland annat för att motverka resistensutveckling hos ogräsen. I detta arbete jämfördes bekämpning med pelargonsyra, hetvatten, vattenånga och elektricitet med avseende på effektivitet, kostnad, energi- och vattenåtgång. Glyfosat användes som referens. Jämförelsen gjordes genom att sammanställa tillgängliga forskningsrapporter. Bekämpningsmetodernas användbarhet analyserades genom att uppskatta resursåtgången för att ersätta den kemiska bekämpningen på linjen eller driftplatser, eller för att bekämpa restriktionsytor. Det undersöktes också huruvida kostnaden för ogräsbekämpning över tid har betydelse för val av ballastfri järnväg. Resultatet visade att de alternativa metoderna är både dyrare och kräver en högre energi- och vattenåtgång än glyfosat. De ger också en mindre effektiv ogräsbekämpning och upprepade behandlingar behöver därför göras under växtsäsongen. Detta i kombination med att de med dagens teknik appliceras i låg hastighet gör bekämpningen dyr och tidskrävande. För att kunna säga i vilken omfattning de alternativa bekämpningsmetoderna är möjliga att implementera behövs riktlinjer för vilken kostnad, effektivitet samt vatten- och energiåtgång som kan tolereras. Resultatet tyder på att det kan vara möjligt att införa alternativa bekämpningsmetoder på driftplatser och restriktionsytor. För att ersätta glyfosat längs hela järnvägslinjen behöver de utvecklas, speciellt med avseende på effektivitet. För bekämpning med hetvatten och vattenånga var den stora vattenåtgången en stor nackdel. Bekämpningsmetodernas kostnad utgjorde under 5 % av det totala underhållsbehovet på en ny järnväg av ballast. Den ökade kostnaden för ogräsbekämpning ledde som mest till att en ballastfri järnväg blev lönsam två år tidigare för de alternativa metoderna än för glyfosat. Valet mellan en ballasterad och ballastfri järnväg bedömdes inte påverkas nämnvärt av detta. Dock identifierades faktorer som kan göra bekämpningskostnaden högre än vad den här rapporten har kunnat påvisa. Vid en omställning från glyfosat till alternativa metoder bör man därför vid lönsamhetsberäkningar för ny järnväg vara vaksam på vad bekämpningen på det ballasterade alternativet skulle kosta.
Weeds are growing along the Swedish railway network. In order for them to not cause problems they are being removed chemically with the herbicide glyphosate. Due to problems such as a risk for an increase in weeds that are tolerant to glyphosate alternative methods for weed control are now being considered.  This report compared pelargonic acid, hot water, hot water steam and electricity as control methods in terms of efficacy, cost, energy and water consumption. Glyphosate was used as a reference. The comparison was made by reviewing available research articles. The usability of the control methods was then analysed by estimating the use of resources necessary to implement each method for three different scenarios. Whether the choice between a ballasted or fixed rail was affected or not by the cost for weed control was also investigated. The results showed that the alternative weed control methods required more energy and water than glyphosate. They also provide less effective weed control which means repeated treatments are necessary during the growing season. This, combined with a low application speed, makes the weed control expensive and time consuming. To be able to say to what extent each control method is possible to implement guidelines are needed for tolerated cost, effectiveness, energy- and water consumption. The result suggests that it is possible to introduce alternative control methods to a certain extent. However, in order to replace glyphosate along the entire main line, the methods all need to be developed, especially in terms of effectiveness. For hot water and steam treatment there is also a need for a decrease in water consumption.  The cost for weed control accounted for less than 5 % of the total cost for maintenance on a new ballasted railway. The rise in cost due to alternative weed management resulted in the fixed track becoming profitable up to two years earlier with the alternative management compared to glyphosate. The choice between a ballasted and fixed track was not considered to be significantly affected by this. However, factors were identified that could make the cost of weed control higher than this report showed. Therefore, when alternative methods are introduced, one should consider the cost for weed control on the ballasted track when making the choice between the two types of tracks.

I Sverige har tågtrafiken ökat signifikant de senaste decennierna och som följd av detta har antalet tågavgångar ökat, vilket i sin tur har resulterat i att det blivit svårare att få tider i spår. Utöver detta är det svenska järnvägssystemet föråldrat och underhållsarbetet eftersatt. Eftersom samtliga intressenter inom infrastrukturen dessutom strävar efter att kunna leverera så hög kvalitet som möjligt och samtidigt tillgodose sina kunders behov, har det blivit en allt större utmaning att balansera de olika intressenternas behov, förväntningar samt krav. Från tågbolagens sida innebär en ökad efterfrågan att de behöver allt fler tider för att kunna möta sina kunders behov av att transportera både människor och gods. För underhållsverksamheten innebär detta i sin tur att även de behöver mer tider i järnvägsanläggningen för att kunna upprätthålla infrastrukturens funktion för att minska trafikstörningar. På grund av ekonomiska samt geografiska förutsättningar består dessutom majoriteten av det svenska järnvägsnätet av enkelspårig järnväg, vilket innebär att tågbolagen konkurrerar om samma tider som underhållsverksamheten. Detta leder till större utmaningar i kapacitetstilldelningsprocessen, processen där tidtabellerna fastställs. För att kunna upprätthålla säkerheten samt punktligheten i infrastrukturen är det viktigt att studera kapacitetsbehovet. Denna studie ämnar sålunda besvara på frågeställningen: Hur skall kapacitetsbehovet hanteras ur ett underhållsperspektiv på en enkelspårig järnvägssträcka som trafikeras av både gods- och persontrafik? Med syfte att besvara studiens frågeställning, genomfördes en explorativ fallstudie hos Trafikverket, mer specifikt på bandel 119, den enkelspåriga järnvägssträckan mellan Boden och Luleå. För att kunna genomföra en nulägesanalys genomfördes litteraturstudier, observationer och intervjuer med anställda och inhyrda konsulter hos Trafikverket, tågbolag samt entreprenörer. I och med denna framkom det att kontrakterad underhållsentreprenör ej får de tider i spår som de enligt kontraktsförutsättningarna skall ha tillgång till, vilket gör det svårt att upprätthålla funktionen av infrastrukturen. Parallellt med detta har dessutom mängden feluppkomster i systemet ökat markant de senaste åren, samtidigt som antalet anmärkningar i samband med säkerhetsbesiktningar minskat signifikant. Däremot har antalet anmärkningar i samband med underhållsbesiktningar ökat, vilket tyder på att systemet inte mår bra. Utöver detta är robustheten i systemet låg, vilket innebär att eventuella feluppkomster renderar i fler trafikstörningar. Trots dessa förutsättningar uttrycker tågbolag på sträckan att de inom de närmaste åren har ett ökat kapacitetsbehov och sålunda har för avsikt att göra anspråk på mer tider i spår alternativt trafikera bandel 119 med ännu längre tåg. I syfte att kunna tillgodose framtidens kapacitetsbehov och samtidigt kunna upprätthålla funktionen i infrastrukturen är det ur ett underhållsperspektiv sålunda av betydande karaktär att man genom ökat förebyggande underhåll reducerar feluppkomsterna i systemet. För att dessutom kunna uträtta detta på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt vis bör man sträva efter att koordinera underhållsaktiviteter i så stor utsträckning som möjligt, vilket kräver längre servicefönster. För att få fram vilka arbeten som bör ske simultant samt vilken som är den optimala längden på dessa servicefönster kan man använda en modell för preventive maintenance scheduling problem (PMSP). Genom att göra detta kan man optimera underhållsarbetet och nå kapacitetshöjande åtgärder utan att bygga om eller bygga ut infrastrukturen.
The train traffic in Sweden has increased significantly the last couple of decades, thus resulting in an increased number of departures, which has made it harder to obtain train paths. Furthermore, the Swedish railway system is already outdated, and the maintenance work neglected. As all parties using the infrastructure also aspire to offer their customers the highest possible quality and aim to fulfill their needs, it has become more challenging to balance the stakeholders needs, anticipation and demands. For the railway companies, an increased demand mean that they need to obtain more rail paths in order to meet their customers need to transport goods and people. However, this entails an increased need for maintenance operations in the system in order to ensure the function of the infrastructure and thus reduce the number of traffic disruptions. Because of financial and geographical constraints, most of the Swedish railway consists of single-track, thus the railway companies and the maintenance activities are competing about same paths. This makes it more challenging during the capacity allocation process, the process in which the timetables are finalized. In order to maintain the safety and punctuality in the infrastructure, it is important to study the need for capacity. Thus, this study intends to answer the question: How shall the capacity requirement be managed from a maintenance perspective on a single-track railway trafficked by cargo- and passenger trains?   In order to answer this question, an explorative case study was conducted at the Swedish Transport Administration, more specifically track 119, the single-track railway between Boden and Luleå. In order to do an assessment of the current situation, literature review, observations and interviews with employees and consultants at the Swedish Transport Administration, railway companies and entrepreneurs. During this process, the fact that the maintenance entrepreneur do not get the time in the tracks that was promised in the contractual agreement emerged, thus making it hard for them to maintain the function of the infrastructure. A long side of this, the total number of errors has increased significantly the last couple of years, but the total number of remarks during safety inspections has decreased. However, the total number of remarks during maintenance inspections has increased, which indicates that the system’s health is not good. Furthermore, the robustness in the system is low, which means that potential faults may result in more traffic disruptions. Despite this, the railway companies express that they in the next couple of years will need more capacity, thus either intend to claim more times in the tracks or extend the length of their trains.   In order to meet the capacity requirements of the future, while being able to maintain the function of the infrastructure, it is crucial from a maintenance perspective, to increase the preventative maintenance while reducing the number of faults in the system. Furthermore, in order to execute this in a purposeful and cost-effective manner, the maintenance activities must be coordinated as much as possible, which requires longer maintenance-windows. In order to obtain the optimal length of these windows and to know which works to combine, it is possible to use a model for preventive maintenance scheduling problem (PMSP). By doing this, it is possible to optimize the maintenance and reach capacity increasing result without rebuilding the infrastructure.