Dissertations / Theses on the topic 'Jehovas Vittne'

I föreliggande studie undersöks om Jehovas vittnen kan definieras som en sekt utifrån Karl-Erik Nylunds sektteori och i så fall hur. Undersökningen har utgått från tre avhoppande medlemmar och två av rörelsens egna publikationer för att se om båda påvisar att rörelsen kan definieras som en sekt. Det har funnits i att undersöka just Jehovas vittnens koppling till sektbegreppet eftersom just denna rörelse är en av många som ofta förmedlas som en sekt i samhället och diskuteras flitigt som en sekt både inom massmedia och icke-medlemmar emellan. Studien har utgått ifrån en kvalitativ ansats samt analysschema som har utgått ifrån Nylunds sektteori med de olika kriterium som han har ställt upp. Det finns vissa motsättningar i avhopparnas berättelser och publikationerna, men resultatet visar ändå på att Jehovas vittnen kan definieras som en sekt utifrån de kriterium som Nylund ställt upp. Rörelsen definieras som en sekt på grund av tydliga särskiljningar från den övervägande miljön.

The purpose of this thesis is to identify power structures and instruments of power within the Jehovah’s witnesses and investigate how they affect the baptized youths baptized within the organization. The material consists of qualitative in-depth interviews and is analyzed with Foucault's theories of power. The results show that the participants have a very strict relationship to the rules of the congregation and also that they take great care in observing these rules carefully. It becomes evident that young members are exposed to disciplinary measures from the organization. It is also quite clear that the youths internalize hegemonic ideals and that they therefore try to discipline themselves in order to achieve a self image as a good servant of God. The participants concede that they are constantly being surveyed by the congregation and they also express that God is constantly surveying them. Within the organization there is a reward/punishment system which’s purpose is to strengthen the will to follow the organizations rules. My investigation shows that there are power structures and instruments of power within Jehovah’s witnesses that strongly affect the world within which the interviewees live. The instruments of power identified in this thesis drill the participants’ mental and physical operating space. In the thesis I also differentiate power structures within the organization. Foucault’s diffuse concepts about “the power” are concretized using the organization of Jehovah’s witnesses. The ones who represent “the power” are the ones who gain an advantageous position within the organization, but “the power” also stems from the atmosphere, discourse, and hegemonic ideals that surround the organization.

Fem psykoterapeuter, med blandad grundutbildning, på en barnspsykiatrisk klinik i Blekinge, har intervjuats. Syftet har varit att undersöka vilka erfarenheter och upplevelser psykoterapeuterna har av att möta barn, ungdomar och familjer, tillhörande Jehovas Vittnen, i barnpsykiatrin. Jehovas Vittnen är ett trossamfund som finns över hela världen. Det är en tro som dikterar tydliga och stränga levnadsvillkor för sina medlemmar och som inte deltar i övriga samhällets förekommande traditioner.   I intervjuerna har samtliga terapeuter upplevelser av att det är svårare att utmana och skapa förändring i dessa fall. Utmanandet av ett system där man lever reglerad utifrån en tro som Jehovas Vittnen, upplevs bekymmersamt. Terapeuterna saknar tillräcklig kunskap om samfundet och om barns levnadsvillkor där. Samtliga terapeuter uppger också att det inte är en självklar och naturlig sak att fråga patienter om deras trostillhörighet.   I intervjuerna framkommer en negativt färgad bild av samfundet och svårigheter kring att jobba terapeutiskt i en kultur som är främmande den terapeuterna själv lever och är skolade i. Det faktum att terapeuterna inte har någon egen trostillhörighet verkar vara försvårande, då frågor om tro inte finns som en naturlig del i terapeuternas repertoar. Rädsla för att kränka den lagstadgade religionsfriheten och den privata sfären, är något som leder till försiktighet vid dessa möten. I uppsatsens avslutande del sker ett resonemang kring och ges förslag på frågor som skulle kunna ingå som en del i terapeuters anamnesupptagning, vid möten med nya familjer

Samfundet Jehovas vittnen avsäger sig blodtransfusion på grund av sin religiösa tro. Sjukvården ställs inför etiska problem när det uppstår en situation då patienten behöver blodprodukter. För vårdaren uppstår etiska konflikter mellan viljan att rädda liv, medicinska och juridiska aspekter samt patientens autonomi. Syftet med vår uppsats är att belysa de etiska problem som vårdaren kan möta i sjukvårdspraxis. Metoden som använts är en kvalitativ litteraturstudie och bygger på fyra vetenskapliga artiklar och en avhandling. I resultatet framgick det att det är en konfliktfylld situation då patienten nekar blodtransfusion och vårdaren har en roll att rädda liv men då går emot patientens självbestämmanderätt. De olika företrädarna för professionerna har olika syn på hälsa. Sjuksköterskan försätts i en konflikt mellan att respektera patientens autonomi eller att utföra läkarordinationen. För vårdpersonalen uppstår ytterligare ett problem när patienten är medvetslös och inte kan ge sin aktuella ståndpunkt gällande behandling. I resultatdiskussionen belyser vi att det inte finns några konkreta lösningar på de etiska problemen och att sjukvårdarna är dåligt förberedda på att hantera situationer som dessa. Vårdpersonal bör vara medveten om vilken inverkan kultur och religion har på människors liv och hur man ser på hälsa och sjukdom. Utbildning inom etik menar vi är en förutsättning för att kunna hantera de etiska problem som uppstår när patienten tillhörande Jehovas vittne avsäger sig blodtransfusion. Bristande kunskap i sjukvårdspraxis finns och därför behövs det vidare forskning och utbildning inom området för att kunna hantera dessa etiska problem.
Program: Sjuksköterskeutbildning

This bachelor’s degree will examine the Swedish translation of the publication Awake! a religious monthly periodical published by the Jehovah’s witnesses as a way to complement their primary magazine The Watchtower.  The purpose of this examination is to do a rhetorical analysis on how Awake! Magazine takes part in spreading the witnesses’ message and to examine what is being communicated towards its readers and what sort of language and arguments is used. One of my primary goals during this paper will be to also examine what sort of messages the periodical is sending towards its younger readers. The gathered empirical material will be examined through Berger and Luckmanns theories about social constructs and institutionalizations and Bourdieu’s Doxa theory. This study will show that the language that the periodical uses is constantly laden with religious meaning, every aspect of the everyday goings on that Awake! Magazine writes about is combined with excerpts from the Bible or other material published by Jehovah’s Witness. There is also a clear distinction in the way the magazine communicates with its readers. The language used to older readers is often aimed at their sense of logic, reason and at times meant to evoke the reader’s feelings towards different subject matters. The language and arguments aimed at the younger readers is instead focused on warnings and the importance of keeping chaste and obedient. The final summation shows that the periodical mostly uses a language and argument that is meant to bolster the readers pride and loyalty towards Jehovah’s and to underline the importance of innocent and obedience in teenagers and the seductive and corrosive nature of society outside of the confines of their faith.

Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning som består av intervjuer med medlemmar i Jehovas vittnen, icke medlemmar samt avhoppare. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka faktorer det är som bidrar till att människor väljer att ansluta sig till Jehovas vittnen. För att få en bredare bild av Jehovas vittnes organisation har jag valt att även utföra tre intervjuer med avhoppare. Intervjuerna med Jehovas vittnen utfördes gruppvis på Rikets sal i Halmstad medan intervjuerna med övriga respondenter som icke är Jehovas vittnes utfördes i hemmet eller på arbetsplatsen. Intervjuerna med avhopparna skedde till via mail och telefon. Jag kommer att ta upp respondenternas sätt att resonera kring valet de har gjort och även ta upp vad och hur icke vittnena resonerar om Jehovas vittnen. Avhopparnas´intervjuer belyser ytterligare hur organisationen inom Jehovas vittnen fungerar samt hur de hade det under tiden som vittnen. Uppsatsen kommer att belysa hur Jehovas vittnen resonerar kring valet att vara Jehovas vittne. Jag får ta del av deras synsätt om hur det är att leva i ett samfund som Jehovas vittnen. Jag

kommer även att presentera och diskutera de tankar som icke vittnen har om Jehovas vitten samt avhopparnas syn på organisationen. Efter den sociologiska analysen följer en slutdiskussion.

Ett av de stora svaren jag kommit fram till efter att ha skrivit denna uppsats är att Jehovas vittnen är olika. Det som känns rätt och riktigt för ett vittne kan vara helt fel för ett annat. Därför kan man som lärare aldrig ta för givet att bara för att man läst om rörelsen, eller haft ett Jehovas vittne i klassen, så vet man exakt vilka skolaktiviteter som Jehovas vittnen inte kommer att vilja vara med på. Samtidigt så bestämmer den styrande kretsen i Brooklyn, New York, hur världens vittnen ska agera i olika skolsituationer, vilka aktiviteter man som Jehovas vittne inte ska delta i och varför. Det finns alltså generella regler för alla Jehovas vittnen världen över, men hur man tolkar dessa regler och hur strikt man väljer att följa dem varierar. I många fall så stämmer Jehovas vittnens syn på skola och undervisning mycket väl överens med den syn som Lpo-94 representerar, så alla Jehovas vittnen borde kunna delta i de flesta undervisningssammanhang. När det däremot gäller tankar som rör demokrati, så går åsikterna isär. Jehovas vittnen tror inte på demokrati, medan Lpo-94 höjer demokratin till skyarna. Detta kan orsaka problem för mig som lärare. De flesta konkreta problem kommer dock att visa sig i samband med våra högtider, eftersom Jehovas vittnen inte firar någon av dessa. Att se till att Jehovas vittnen istället gick i en friskola, skulle knappast lösa några problem, snarare skulle fördomarna blomstra ännu mer, eftersom vittnen och icke-vittnen då inte skulle träffa varandra.
Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7.

Det här examensarbetet i religionsvetenskap undersöker hur fyra aktiva medlemmar i Jehovas vittnen i Halland upplever svensk medias skildring av Jehovas vittnen och hur Hallandsposten rapporterar om rörelsen år 2009–2019. I uppsatsen undersöks också hur de intervjuade vittnenas upplevelse av svensk medias porträttering av rörelsen överensstämmer med den rapportering Hallandsposten utfört under åren 2009–2019. Det genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med fyra aktiva medlemmar i Jehovas vittnen i Halland. Arbetet undersöker samtliga artiklar, notiser och recensioner som nämner Jehovas vittnen i Hallandspostens digitala arkiv mellan 2009–2019. Studiens resultat visar på att de intervjuade vittnena till viss del upplever att media inte skildrar rörelsen korrekt och i vissa fall vinklat och med felaktiga fakta. Studiens resultat visar även på att tidningen Hallandsposten har beskrivit Jehovas vittnen på varierande vis. Däremot används få vittnen som källor i tidningsmaterialet mellan år 2009–2019 och en tendens att beskriva Jehovas vittnen som avvikande från den sekulära normen kan urskiljas. Resultatet analyseras med hjälp av Bruce Lincolns teori om maximering och minimering av religion.

Detta examensarbete har utförts som en examinationsuppgift i termin sju på Grundskollärarutbildningen 1-7 vid Högskolan i Gävle.

Examensarbetets huvudsyfte var att ta reda på hur man som blivande lärare på bästa sätt bemöter en elev som är ett Jehovas vittne med hänsyn till både elevens trosuppfattning och Lpo 94.

Arbetet grundar sig på litteraturstudier och intervjuer med lärare som har kommit i kontakt med Jehovas vittnen. En intervju har utförts med en lärare som själv är ett vittne.

Första delen av arbetet består av inledning, metod och en kortfattad historiebeskrivning runt Jehovas samt vad ett Jehovas vittne är och vad som skiljer dem från övriga samhällsmedlemmar.

Nästa del tar upp hur Jehovas vittnen ser på skola och utbildning samt vad Lpo 94 föreskriver.

I den sista och avslutande delen behandlas intervjuerna och därefter följer diskussionen.

Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998. Uppsatsförfattaren Gunilla Andersson har senare bytt efternamn till Eriksson.

Jehovas vittnen är idag den största sekten i Sverige men mycket lite forskning har inriktat sig på denna grupp. Syftet med uppsatsen är undersöka hur före detta medlemmar av Jehovas vittnen ser på sitt tidigare medlemskap och engagemang i organisationen. Ett flertal teoretiska perspektiv presenteras för att belysa medlemskapets komplexitet. Utifrån en kvalitativt reflexiv metod har åtta före detta medlemmar med olika bakgrund intervjuats om sitt tidigare medlemskap. De berättar om ett medlemskap som erbjuder gemenskap och mening, men som kräver lydnad och underordning. Orsakerna till att de lämnat Jehovas vittnen är mångfacetterade, men en stelhet i organisationen och kontakter utanför gruppen nämns som viktiga orsaker. Medlemskapet i Jehovas vittnen begränsar möjligheten till nära relationer även inom gruppen. Det bästa med att ha lämnat anses vara den ökade friheten.

The purpose of the study is to depict the exit-process out of the religious group Jehovah's Witnesses, and compare nine informants narratives about the exit-process with three other models that´s been constructed over the exit-process from religious groups and compare and discuss the informants narratives about the exit-process with each other. The result of the study shows that the informants narratives about their exit-process shows some resemblance with the models about the exit-process that the authors Pernilla Liedgren Dobronravoff and Norman Skonovd has developed, and some lesser resemblance with the model about the exit-process that author Stuart Wright has developed. It is also important to point out that the informants narratives do not strengthen any of the models about the exit-process enough to call them complete, because of the differences that shows up in the informants narratives abouth their exit-processes from Jehovah´s Witnesses. The narratives of the informants exit-processes differ from each othertoo, mainly about the length of the exit-process, and the feelings that they feel during the exit-process. The conclusion that can be drawn from this study about the exit-process from the organization Jehovah´s Witnesses is that the exit-process seems to be very individual, although the informants narratives shows some resemblance in their exit-process, mainly about doubts throughout the exit-process, "the turning points", and the lack of support from the "original family" during the exit-process.

Syftet med studien är att analysera hur engagemang och underkastelse upprätthålls hos Jehovas vittnens medlemmar. Studien visar hur värvningsprocessen påverkar upprätthållelsen och belyser hur organisationens sanktioner och sociala kontroll påverkar medlemmarna. Studien belyser även hur Jehovas vittnen förhåller sig till uteslutna medlemmar. Studien utgår från ett organisationsteoretiskt perspektiv för att förklara hur Jehovas vittnen lyckas ha ett starkt inflytande över sina medlemmar. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer där sju avhoppare från Jehovas vittnen medverkade. Studiens resultat visar att då organisationen byråkratiserats fanns det möjlighet för den att upprätthålla ett engagemang hos sina medlemmar. Värvningen är en central del för att fånga nya medlemmar men är också en central del till att bibehålla kontroll och inflytande över existerande medlemmar. Den sociala kontrollen inom Jehovas vittnen sker exempelvis genom angiveri, där medlemmarna kontrollerar och övervakar enskilda medlemmars engagemang. Ett annat sätt för Jehovas vittnen att upprätthålla sin organisation kan vara att utesluta tvivlarna för att de går emot de regler och normer som uppkommit i byråkratiseringen.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad som leder till att man lämnar en verklighet, för att träda in i en annan. För att undersöka detta har fem före detta medlemmar av Jehovas vittnen intervjuats. För att belysa deras berättelser har flertalet teorier och tidigare forskning presenterats och använts i analysen. Anledningarna till att intervjupersonerna lämnat församlingen har varit ifrågasättanden som satts igång på antingen intern- eller extern nivå. På intern nivå rör det sig om värderingar i församlingen som inte stämt överrens med individens egna, eller levnadssätt efter hårda krav inom församlingen. På extern nivå har anledningarna till avhopp bestått av ett ifrågasättande som grundar sig i en jämförelse av verkligheten som vittne gentemot verkligheten i majoritetssamhället.

Problemet som denna uppsats behandlat är den om hur en individ som lämnat Jehovas vittnen kan ha påverkast av sin tid i organisationen, med avseende på hennes upplevelse av och förhållningssätt till rädsla. Genom att ha intervjuat före detta medlemmar, läst aktuell litteratur i ämnet och genom att ha använt information från Jehovas vittnen själva har denna problematik försökt adresseras. De direkta frågeställningar som uppsatsen strävat efter att besvara är vilket eventuellt samband mellan Jehovas vittnens läror och rädsla somkan skönjas, samt hur de intervjuade före detta medlemmarna förhållit sig till den antagna rädslan. Gemenskapen baserad på Jehovas vittnens organisation och läror har varit ettfrekvent återkommande begrepp i de intervjuer jag fört, och den positiva upplevelsen av att få kontra rädslan för att förlora gemenskapen, har till sist framträtt som den mest markantadetaljen i uppsatsens slutsats.

Jehovas vittnen är en omdiskuterad religiös rörelse som finns över hela världen. För att ge ett inifrånperspektiv valde vi att göra en kvalitativ analys genom att intervjua individer som alla valt att döpa sig i vuxen ålder. Syftet med uppsatsen är att belysa vilka orsaker som kan tänkas bakom en individs konvertering till Jehovas vittnen samt hur de införlivar organisationens retorik i deras konverteringsberättelser. Teorier som använts för att analysera det insamlade materialet är nätverksteori, deprivationsteori, socialiseringsteori, religion som jakt på mening och tillhörighet samt socialkonstruktivism. Vårt resultat visar att det är flera aspekter som samverkar i en konverteringsprocess. Det som är utmärkande i vårt resultat är att sociala nätverk spelar stor roll i samtliga respondenters konverteringsprocess. Jehovas vittnens strategier för att rekrytera nya medlemmar går ut på att just skapa nätverk.

Syftet med studien var att undersöka hur identiteten hos unga vuxna som vuxit upp inom Jehovas Vittnen påverkas av en uteslutning. Detta utifrån den sociala identitetsteorin och Marcia´s teori om identitetstatusarna i en identitetsutveckling. Studien var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer med åtta unga vuxna fd. Jehovas Vittnen som vuxit upp i organisationen. Den induktiva tematiska analysen gav tre huvudteman; In- och utgrupps tänkande; underordnande och lydnad samt begynnande distansering och uppvaknande. Ett av resultaten var att deltagarna hade lärt sig redan som barn ett in- och utgruppstänk. och att utifrån denna sociala identifiering begränsades deltagarnas umgänge, till att endast umgås med ingruppen och undvika att umgås med personer i utgruppen. Detta fick effekter vid uteslutning i uppbyggandet av nya sociala relationer, där de saknade referensramar om hur de skulle agera i vissa sammanhang, de visste inte vad som förväntades av dem i samhället, de saknade helhetsbilden av samhället och dess sociala samspel.
The purpose of the study was to examine how the identity of young adults raised within Jehovah's Witnesses is affected by exclusion. This is based on the social identity theory and Marcia’s theory of the identity statuses in an identity development. The study was qualitative with semi-structured interviews with eight young adults formerly. Jehovah's Witnesses who grew up in the organization. The inductive thematic analysis yielded three main themes; In- and out-group thinking; subordination and obedience as well as incipient distancing and awakening. One of the results was that the participants had already learned an in- and out-group thinking as children. and that on the basis of this social identification, the participants' contact was limited to only spending time with the ingroup and avoiding contact with people in the outgroup. This had the effect of exclusion in the building of new social relationships, where they lacked a frame of reference on how to act in certain contexts, they did not know what was expected of them in society, they lacked the overall picture of society and its social interaction.

The purpose of this essay is to provide material that can explain the development and division of millennialism and in what way it has influenced Jehovah´s Witnesses and their millennial belief. The essay also brings up whether or not this area of Christianity is something that should be part of the religious studies in school.    The material used is previous research done focused on millennialism and Jehovah´s Witnesses, which then has been analyzed and read to give a better understanding of the two fields.    The results show that millennialism has developed alongside society and various historical events, such as the rise of the Roman empire, and several religious seminal figures have affected how Christians think about millennialism. It has led to three different ways of viewing millennialism, with the difference being the thought of when Jesus will return in the order of events that will take place in the end time.    The results also show that millennialism has a great impact on Jehovah´s Witnesses and their choice of lifestyle. They spend a lot of time preparing both themselves and others for the apocalypse, which they believe to be coming in the near future.

Summary To become, to be and to have been: about the  Jehovah’s Witnesses The Watchtower Bible and Tract Society, in the following text referred to as the Jehovah’s Witnesses or “the organisation”, is a worldwide Christian organisation with about 6.7 million members. The organisation has many times, without any success so far, proclaimed Armageddon when they expect Jehovah to return to Earth. They interpret the Bible in their own, often very literal way, and require their members to live according to these interpretations. Among the consequences of this, members are forbidden to vote, to do military service or to receive blood transfusions. Apart from attending the three weekly meetings, members are expected to be active in missionary work, known as “publishing”. If a member fails to do a certain number of hours’ publishing, he or she risks being deprived of active membership status Sweden in general is considered to be a society where the population is not very religious. The formerly state-governed Lutheran church has lost its influence and the vast majority of ordinary Swedes do not visit church on other occasions than weddings, funerals or christenings. Expressing one’s own religious values has become somewhat of a private matter where publicity is seldom appreciated, which is contrary to the practice of the Jehovah’s Witnesses. This is one of the reasons why the Jehovah’s Witnesses are commonly perceived by average Swedes as a “suspicious” religious organisation. The aim and methods of the study This dissertation seeks to describe and investigate the entering and leaving of a highly structured and hierarchical religious community, exemplified in this case by the Jehovah’s Witnesses. What are the thoughts and aspirations of someone who is considering becoming a Jehovah’s Witness? What are the priorities and what experiences seem important when a person is going through such a process? And when this person has finally reached his or her goal of becoming a member, is it the same motivation that makes him or her stay in the organisation for longer periods of time, possibly for the rest of their lives, or does it change during the process of entering, or does this motivation change its character during the transition from entering to being a regular member? Why do some of the members change their attitude to the Jehovah’s Witnesses from rejoicing to bitterness? And how does this process of exit manifest itself? In what way is it different from the process of entry? The respondents in this study were chosen from both active members of the Jehovah’s Witnesses in Sweden and those who have left the organisation for personal reasons. Repeated interviews with ten active members of the organisation have been conducted in the course of the study and compared to equal numbers of former members. The interviews have been semi-structured to deal with questions of how a person has come into contact with the organisation; how they retrospectively experienced the process of entry; the reasons for becoming a member. Questions have also been asked about life in the organisation. The group of “exiters” have also been asked about the experience of leaving, why they wanted to leave, and how this process was started and carried out. In addition to this I have analysed a four-year diary describing the time inside and the process of leaving the organisation. This has given me an extra psychological insight into the inner experience of someone who has gone through the whole process. The analysis has been done by categorising the content of the transcribed interviews. An attempt to outline a model of an entry and exit process has been made, based on ideas and interpretations presented in the interviews. The analysis of the diary has involved thorough reading, resulting in a division of it into four different parts, where each part has been given a certain key-word, signifying the author’s emotional state when writing it. A great deal of the information about the Jehovah’s Witnesses has been collected through discussion boards on the Internet, informal talks with members and ex-members, interviews with representatives of the organisations during visits to its different offices (Bethels), such as St. Petersburg, Russia, and Brooklyn, New York, USA. The context Each organisation evolves in its own context with its own norms, roles and stories that would not survive outside it. With this as a starting point, there is a chapter dedicated to the description of the organisation’s history, structure and activities. It has been stated that the organisation’s treatment of its critical members and the strategies for recruiting new members have evolved over the years of its history. At the beginning there was an openness allowing members to be critical. As the structure of the organisation has become more rigid and formalised, the treatment of internal critics has become much less tolerated and exclusion has become a frequent option. As a rule many new members have been attracted to the organisation when (1) the day of Armageddon has been pronounced to be approaching; (2) the members of the organisation have been persecuted or threatened with persecution; and (3) the organisation has discovered a “new market”. The processes for entering and exiting How the entering processes manifest themselves depends on whether the person has been brought up in the organisation or not. A person converting as an adult has to pass six phases before being considered a Jehovah’s Witness by the organisation. These are:  Contact with the Jehovah’s Witnesses, Studying the bible with members of the organisation, Questioning, Accepting, Being active as publisher (spreading the belief), Being baptised.  For a person brought up in the organisation, the process to full membership is much shorter:   Upbringing in the organisation, Taking a stand on the belief, Being baptised. The exit process contains of seven phases:   Different levels of doubts, Testing of doubts, Turning points, Different kinds of decisions, Different steps in executing the decisions, Floating, a period of emotional and cognitive consideration of membership and its experiences, Realtive neutrality.   The process in and the process out are both slow and are accompanied with anguish and doubts. When a person is going through the process in or out of the organisation he or she experiences criticism. This is when people around the adept question the decision to continue in the process. The result of the criticism depends on where in the process the person is. If he or she is at the beginning of the process, the criticism will probably make the person insecure and the process will slow down or stop. If the criticism is pronounced in a later phase, the process will probably speed up. The norms of the organisation affect the behaviour of the members. There are techniques for inclusion that both bind members to the organisation and shield them off from the surrounding society. Examples of techniques for inclusion are the “work situation” and “closed doors”. The work situation signifies that members who do as the organisation recommends – doing simple work – often end up in the same branch of industry as many other Jehovah’s Witnesses. This often means that the person has other witnesses as workmates. If the person is unemployed or moves to another town it is easy to find a new job through connections in the organisation. Doubts and exclusions can lead to problems since they entail a risk of losing one’s job. This can also result in problems getting a new job. Jehovah’s Witnesses are not supposed to talk to excluded members, which of course mean difficulties working together. “Closed doors” means that members who do as the organisation recommends – not pursuing higher education, not engaging in civil society, working with a manual or in other way simple job, putting much time into the organisation – will, after a long life in the organisation, have problems starting a new life outside the Jehovah’s Witnesses. The language used in the organisation shows the community among the members, thus the language is one of the most important symbols. A special way of thinking is created through the language. It binds members to the organisation and sometimes it can work as a way to get back into the normative world of the organisation. Randall Collins’s (1990, 2004) thoughts about “emotional energy” have enabled an understanding of the solidarity and unity in the organisation. This also gives an understanding of the way the members treat doubting and critical members. The members who want to exit have to open up the binding/screening off. A possible way to do that is through language, to become aware of the effect the language might have. Another way is to search for emotional energy in another situation. During the exit process, shame might be of some importance. When members become aware of the shame they feel, because they perceive they are “acting a belief”, the exit process might accelerate.

The purpose of this Master’s Degree is to identify and understand different techniques of argumentation in written texts originating from the religious movement Jehovah's Witnesses. The purpose is also to contribute with a theoretical and methodological framework for other scholars. The focal point of the thesis is sexuality and how the authors of the texts try to convince the members to follow the movements' doctrines in this regard. I use a modified version of the well-established grounded theory method. The material is analyzed partly with concepts introduced by Mooney in 2005 but overall the analysis is made in an unbiased way without theoretical support. Theoretical models and terms are instead used in the final analysis to understand how the different techniques of argumentation are supposed to work. These theoretical models stems from, among others,  Foucault, Meerloo, Ben-Ze'ev, Mooney, Berger och Luckmann, Granström and Rapp Young. In the Master’s Degree a great number of techniques are identified within the following five categories: Guilt, Doubt, To nurture instead of convincing, Seemingly logical arguments and Groupthinking. Within the category of Guilt the techniques play on the reader's feelings of guilt, and within the category of Doubt the techniques focus on the reader's feelings of doubt. To nurture instead of convincing is a collection of techniques with the purpose of nurturing already established notions and preconceptions among the readers. Seemingly logical arguments deals with techniques concerning semantic manipulation and lastly, techniques focused on groupthinking aims to bind the reader closer to the movement and tries to get them to reject the outside world. The goal here is for the members to achieve a state within group psychology known as groupthinking.

Vi är två lärarstudenter med inriktning mot gymnasieskolan som genomfört en undersökning om en sluten religiös rörelse. Denna studie handlar om fyra kvinnors personliga berättelser hur det är att leva, lämna och livet efter en sluten religiös rörelse, Jehovas vittnen. . KASAM-teorin är ett verktyg att analysera hälsa och ohälsa vilket är användbart i kommande religionsundervisning. Med hjälp av denna teori analyseras berättelserna för att definiera hälsa och ohälsa. Det visade sig att familjesituationen påverkade kvinnornas mående mer än Jehovas vittnen

The aim of this essay is to examine the eucharist in three denominations of Christianity, namely Svenska kyrkan, Pingst and Jehovah’s witnesses. These groups are examined individually, followed by a comparison of the different views of the eucharist. The information the examination is based on are different official documents provided by the named denominations’ theologians and elders for both members of the church as well as the public. The comparison is followed by a discussion about the relationship between the denominations’ view on eucharist and their ecclesiology, i.e. their view of the church.    The results show that the differences between them are much due to the sources they use to support their claims as well as their individual history. The similarities are found to be due to a general desire to unite all members of the congregation and to let everyone take part in a collective connection with Christ regardless of whether or not the partakers roles in the church. The discussion about the relationship between the three denominations’ relationships between eucharist and ecclesiology show that the eucharist is a somewhat good representation of the general denominations’ views. This conclusion aligns with the view of Scott W. Bullard’s research about the relationship between the eucharist and the church, where the result is that the eucharist is a foundation of the church’s construction and organization.

This study focuses on the previous beliefs of persons who are active in Jehovas Witnesses. It also focuses on the circumstances which made the person enter the organisation. Seven persons, four women and three men were subjects for my question in this study. The question formulations are as follows: How does the person’s previous beliefs look like? Are there any circumstances which may have made the person enter Jehovas Witnesses? How does the membership in the organisation give the person meaning?  The persons are all living in the area of Småland, in south of Sweden. The conclusion is that all of the informants have in some way expressed some sort of faith, weather it consists of a believe in God, a guardian angel or something else.

Hur religion och andra livsåskådningar framställs i läroböcker är ett nödvändigt fält att vetenskapligt forska om. Vi lever i ett digitaliserat samhälle och kontinuerligt emottar ny information; sålunda har religionsämnet tillfallit att bli ett ytterst relevant läroämne. Detta grundar sig i att Statens läroboksnämnd SIL (Statens institut för läromedelsinformation), vars uppdrag var att granska centrala läromedel lades ned 1992. Därefter instiftades Skolverket och den granskningen av läromedel som fanns tidigare upphörde. I dagens skolväsende har läroboken en stark ställning som dels anger vilken riktning som lämpar sig för kommande undervisningsupplägg och som dels är kunskapsgaranterande. Det massmedia skildrar kan böcker antingen validera eller bestrida, sålunda är det väsentlig att granska den inställning och bild som presenteras i svenska läroböcker. Studiens syfte är att granska  hur Jehovas vittnen skildrats och framställts i läroböcker utarbetade i enlighet med Lgr 11 och Lgy 11. Sedermera åskådliggöra hur de olika framställningarna skiljer sig och problematisera detta. Materialet till detta arbete innefattar totalt nio läroböcker där fem av dessa inriktar sig på högstadiet och resterande fyra för gymnasiet. Utifrån väl avgränsat material och den teoretiska utgångspunkten granskas det hur Jehovas vittnen framställs i läroböckerna. Ramverket grundar sig på islamologen Jonas Otterbecks forskning kring läromedelsanalyser där han utformat en matris som fungerar som ett analysverktyg. Det verktyg som Otterbeck konstruerat har omarbetats för att bättre lämpa sig till denna undersökning. Den teoretiska utgångspunkten utgår ifrån att läroböckers beskrivningar har en benägenhet att vara tendentiösa i sitt urval, onyanserade, väsentlig information utelämnas och sålunda har olika religioner eller livsåskådningar framställts ofördelaktigt. Efter granskning av materialet synliggörs det att läroböckernas framställningar är stundom tendentiösa, förenklade och att grundläggande information har utsorterats. Rörelsen framställs som emellanåt homogen, att Jehovas vittnen allenast knackar dörr och förkastar födelsedagsfiranden. Största skillnaden mellan läroböckerna är att gymnasieböckerna tenderar att vara mer detaljrika i sina skildringar, men kan dock bero på att författarna har fått ett större utrymme. För att motverka att den stereotypa bilden av Jehovas vittnen kvarstår är det sålunda essentiellt att skolundervisningen förmedlar en saklig och korrekt skildring av rörelsen.

This essay aims to investigate how students raised in Jehovah's Witnesses have experienced their career counseling during their middle and high school education. My main objectives are, based on the testimonies of former Jehovah's Witnesses, to investigate how career counselors can find a strategy to approach these students in a non-threatening way. I also try to take into account the contextual elements which are of great importance when counseling students raised as Jehovah's Witnesses. A qualitative study has been carried out with five informants with a background in the movement. The material has then been analyzed using a qualitative, narrative method. The study shows a lack of approach-strategy and tools for treatment of student with a background in Jehovah's Witnesses. Result and analysis shows that the students were in need of someone to talk to about their future and career during their middle- and high school education, and they think that a career counselor could have been that person. On the other hand the informants describe the difficulties a career counselor might have in reaching these students, and they suggest that a certain degree of knowledge about Jehovah´s witnesses, and a counseling method might be necessary in order to successfully help these students. A constructivist approach that takes into account contextual factors is described in this study as a helpful tool for career counselors whom want to reach students with a background in Theoretical terms used in the thesis are constructivist approach-strategy, self-authorship, interpersonal balance stage, institutional balance stage, contextual affordance

The purpose of this study was to explore how interpersonal relationship can be affected by groing up in a New Religoius Movement such as Jehovah’s Withnesses and how it has affected them both in their youth and today. The aim was also to explore if there were people in the respondents' environment that was significant to them during their childhood and which support our respondents have received if they were in need of it.We have not found any previous research on children's social relationships within the Jehovah's Witnesses. We therefore believe that this study is of high relevance to both society and also for all the professionals who come into contact with these children. To discover a child in need, knowledge about how their social environment looks like is crucial. We chose to conduct qualitative interviews with six former Jehovah's Witnesses. The main theories we have assumed is the theory of social interactionism and cognitive dissonance. The vast majority of our respondents have grown up in a strong relationship with their faithful family and assembly. They believe that they have had a large social network but still felt alone in their concerns and thoughts. Several of the interviewees have experienced dissonance when their beliefs collided with societal values and norms. Some of our interviewees have only had contact with other witnesses (aside from the inevitable contact through school) because they have been taught that "worldly people", or non-Witnesses, are evil and their enemies. Others have had several relationships with people outside the organization and have never experienced this as wrong or strange. The genuine cohesion they experienced during childhood has had a sharp end in connection with the respondents' exclusions, when virtually all the faithful witnesses chosen to turn their back on them. Following the exclusion, several interviewees sought professional help in the form of therapy and they all allege that their upbringing has had negative consequences for them in adulthood.

Jag har i denna uppsats undersökt hur identitetssökande ungdomar lätt fastnar i olika sekter och jag har valt att besvara några frågor i ämnet: 1. Vilka olika metoder använder sekterna Jehovas vittnen, Hare Krishna, Scientologerna och Familjen för att locka unga identitetssökande ungdomar in i sekterna? 2. Vilka är sekternas huvudsakliga målgrupper?  3. Vilken makt och dynamik har sektledaren på unga människor? 4. Vilka hjälpmedel finns för de unga att komma ur sekten?    Unga människor lockas till olika sekter genom värvningsaktiviteter på gator och torg samt vid och i olika skolor och universitet.   Målgrupperna är unga, välutbildade, oerfarna, starka personligheter, men också ensamstående, pensionärer, invandrare, småbarnsföräldrar.   Att vara medlem i en sekt innebär att inte få tänka självständigt, att vara beroende av en ledare, att isoleras från resten av samhället, rädsla för ledaren och därmed också absolut lydnad   Hjälp att komma ur en sekt kan man få från organisationer såsom Föreningen rädda individen (FRI), Rådgivning om sekter (ROS), Hjälpkällan, Rädda Barnen och Barnens rätt i samhället BRIS).

The reason behind this essay has been to study if previous research is relevant for Jehovah’s Witnesses in Sweden and see if secularization has affected the organization or not. The empirical material is made from two qualitative group- interviews and open observations during two meetings in the Kingdom Hall. These studies were performed in Oskarshamn and Mönsterås during the month of February. The reason that these studies have been limited to Oskarshamn and Mönsterås is mainly because they were the only ones willing to do an interview.  According to previous research by James A. Beckfors and Andrew Holden, it has been shown that the Jehovah’s Witnesses hasn’t been affected by secularization, neither by new interpretations nor from the decrease of predicators. In my study, the interviewees have experienced secularization over the last 10-15 years while they are out preaching the religion. The organization of Jehovah’s Witnesses in Sweden has been setting up rules for the members to follow, such as not live together before marriage or not get tattoos. This is rules set up to keep a distance between the members and the society and therefore the organization avoid the secularization.

Detta är en studie om skillnaden i dopsyn mellan Svenska kyrkan, Jehovas vittnen och Livets ord. Uppsatsen har haft som mål att försöka klargöra skillnader mellan dessa tre samfund i dopteologi om det överhuvudtaget finns någon, samt även skillnader och likheter mellan samfunden när det gäller det praktiska tillvägagångssättet att bli döpt inom respektive organisation. Jag har utifrån den litteratur jag kommit över om respektive samfund, samt en intervju med en förespråkare för en av organisationerna försökt mig på en någorlunda sammanfattande redogörelse av dilemmat.

Då jag använt mig av ett traditionellt vetenskapligt perspektiv har jag inte lagt någon tyngdpunkt på intervjuer. Dock har jag på grund av praktiska omständigheter valt att intervjua en förespråkare för Livets ord, då jag har haft svårt att få tag i material från denna organisation.

Målet med uppsatsen har varit att skriva en uppsats i ämnet eftersom jag inte har hittat någon uppsats som tar upp skillnaden mellan dessa organisationer. Detta kan verka konstigt då alla tre samfunden har bibeln som grund för sin ideologi. Målet med uppsatsen har också varit att på ett lättförståeligt sätt förklara detta fenomen. Min ambition har varit att läsare som inte har så mycket kunskap i ämnet ska kunna tillgodogöra sig detta arbete på ett bra sätt.

Jag är intresserad av att titta närmare på hur två religiösa grupper som Jehovas vittnen och

Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga presenterar sig för sin omgivning i mötet med enskilda

individer. Jag har många gånger mött människor vars attityder till dessa missionärer/

förkunnare är negativa. Människor verkar ofta bli störda eller känna sig påhoppade när

någon ringer på deras dörr för att framföra ett religiöst budskap och ställer frågor om ens personliga

tro. Samtidigt förstår jag att rörelser som Jehovas vittnen och mormonerna växer och

att det finns intresse av att släppa in missionärer/förkunnare för diskussion. Hur väljer dessa

missionärer/förkunnare att presentera sig och sitt budskap? Finns det strategier för att få så bra

respons som möjligt? Personligen så upplever jag ofta att det finns en misstänksamhet till

missionärer. Jag upplever att det finns en uppfattning om att de ägnar sig åt skumma metoder

och lurar till sig medlemmar. Är det så att dessa grupper lurar människor som inte kan värja

sig eller gör de bara vad de kan för att övertyga? Ser argumentationen eller retoriken som helhet

annorlunda ut än till exempel i ett politiskt tal och om den inte gör det varför blir människor

då så upprörda? Är religiöst övertygande mindre accepterat än politiskt övertygande eller

vilken reklam som helst vars syfte likaså är att övertyga?

Naturligtvis kan jag inte besvara dessa frågor i sin helhet och jag vill poängtera att jag inte har

någon statistisk eller vetenskaplig undersökning av attityder att luta mig mot, vad gäller påståendet

att människor verkar vara skeptiska till religiösa rörelser som exempelvis Jehovas

vittnen och Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, men jag vågar ändå påstå att det finns

misstänksamhet och detta finner jag intressant.

Min tanke är alltså att göra en jämförelse av manualer, från Jehovas vittnen och Jesu Kristi

Kyrka av Sista Dagars Heliga, med den klassiska retoriken, för att se hur de utformat dessa

för att vara så övertygande som möjligt.

In this thesis I examine precarity and necropolitics in the context of a religious institution namely the Jehovah’s witnesses. I specifically examine the conditions of LGBTI-children by the use of framing and the Jehovah’s witnesses own published material. I apply central concepts from Judith Butler’s and Achille Mbembe’s theories on precarity and necropolitics in order to explain what it means to not be born precarious and to explain Jehovah’s witnesses stand on homosexuality. I also develop and test my own theoretical framework that there are two types of institutions; institutions and shadow institutions in which death is distributed in the latter. I also develop a methodology from which these institutions can be distinguished.   The results show that the theories of Judith Butler, Achille Mbembe and my own theory on shadow institutions are indeed compatible and are united in a sort of necroprecarity. My results also show that there is a way to distinguish totalitarian and extremist groups from democratic groups by the use of framing and my theory of shadow institutions. My thesis also highlights the importance of anti-integration for people existing in a non-living state.   This thesis offers a new methodology and can therefore be seen as a first step towards knotting together groups and organizations such as political extremist groups, criminal gangs, dictatorships and religious cults under the umbrella of shadow institutions. Which by itself can be the foundation for a new field of research. By distinguishing institutions from shadow institutions this methodology can be seen as a tool to counteract anti-democratic movements in order to create a more peaceful and stable society.

This study aims to examine power, control, resistance, and the relationalconsequences of leaving Jehovah’s Witnesses. The analysis focused on eightnarratives from the internet forum reddit.com, /r/exjw, where authors describeprocesses in which they challenge their belonging to the organization. The materialhas been analysed using qualitative content analysis, Bromley’s theory of thedisaffiliation process and Raven and French’s theory of power/interaction andinterpersonal influence. The findings point to four tendencies about how certainmembers Jehovah’s Witnesses tried to exert control over (former) members whowant to leave the organization; by controlling resources and social relationships,inflicting harm, engaging in emotional manipulation, and surveillance. None ofthese activities led to increased engagement among those who were the target, butthese actions could slow down the exit process. The study also show thatindividual's resistance was expressed in different ways, through protest, reducedcommitment, intellectual exploration, engagement in new social networks, selfassertion and by disaffiliation. Acts of resistance that were openly expressed tendedto lead to increased control by members of the religious community. The socialconsequences for individuals who (wanted to) leave the organization weredescribed as conflicts, neglect, and rejection.

Studien avser undersöka hur unga Jehovas vittnen håller sin tro övertygande. Frågeställningar har varit hur de hanterar den mångfald av världsuppfattningar, värderingar och normer som inte är förenliga med Jehovas vittnens lära, hur deras tro bekräftas kontinuerligt samt om de upplever sig skilda från den icke-troende världen. Tre unga Jehovas vittnen har intervjuats för denna studie. Deras svar har relaterats till vad tidigare forskning och sociologiska teorier säger om att hålla tro övertygande, att vara ung och religiös samt om att vara ett Jehovas vittne. Frågeställningar och syfte besvaras genom ett flertal faktorer som träder fram i studien: församlingen utgör en starkt normbildande primärgrupp och utgör en stabil plausibilitetsstruktur. Ungdomarna begränsar sina sociala relationer till främst inom rörelsen. De bekräftar sin tro offentligt genom kyrklig aktivitet. Det framstår som att tron blir övertygande genom att rörelsens normer kommer först för alla vittnen, vilket bygger upp en varaktig plausibilitetsstruktur.

Denna uppsats är en kvalitativ intervjustudie med ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv och avser undersöka identitetsuppfattningen hos personer som är uppväxta inom Jehovas vittnen och lämnat den. Informanterna är alla deltagare i FROM-projektet, i frivillig organisationen Hjälpkällans regi.  Syftet med uppsatsen är att få en bredare förståelse hur informanterna uppfattar och beskriver sin identitet nu och då, samt vilken roll Hjälpkällan och FROM-projektet har haft i identitetsformationen. Två män och fyra kvinnor deltog i studien. Intervjuerna gjordes face-to-face, via Skype och telefon. Den teoretiska referensramen är symbolisk interaktionism med olika begrepp relaterade till identitet samt några stödbegrepp. Den identitet i dåtid som framkom var ett annorlundaskap bland människor med en beskrivning av regler och krav som de förväntades följa. Identiteten i nutid innefattar frihet och social-individualism. Friheten följs åt med både tillägg och undantag och social-individualismen innebär att informanterna vill utveckla sina egna identiteter i samhället som inte är relaterade till grupper. De identifierar sig med sin bakgrund men ser framåt. Hjälpkällan och FROM-projektets betydelse för identitetsformationen var främst för kvinnorna och de som relativt nyligen lämnat Jehovas vittnen. Detta eftersom Hjälpkällan inte fanns när de informanter som har längst erfarenhet utanför lämnade Jehovas vittnen. Bekräftelse och gemenskap inom Hjälpkällan och FROM-projektet var den viktigaste betydelsen för identitetsformationen för informanterna.

Studiens syfte är att belysa ett fall av ingångsprocessen i Jehovas vittnen samt två fall av ingångsprocessen i den Raeliska rörelsen och diskutera dessa mot tre olika modeller av ingångsprocessen i religiösa rörelser, för att sedan diskutera och jämföra vilka likheter och skillnader som visas i ingångsprocesserna. Resultatet tyder på att informanternas ingångsprocess till stor del är väldigt individuell. Det finns inslag av olika steg i informanternas berättelser som gör att de går att koppla till de tre olika modellerna. Den modell som passar bäst in på de tre olika berättelserna över ingångsprocesserna är den modell som är konstruerad av Pernilla Liedgren Dobronravoff. Ingen modell kan dock ses som fullständig baserat på denna studie. Det förekommer en skillnad emellan de olika informanterna från rörelserna Jehovas vittnen och den Raeliska rörelsen i ingångsprocesserna, dock förekommer det även skillnader mellan medlemmarna i den Raeliska rörelsen när det gäller ingångsprocessen, vilket styrker resultatet som tyder på att ingångsprocessen varierar och är väldigt individuell.

Syfte: Uppsatsens syfte är att problematisera och göra ett försök på att visa på varför och hur informationsspridning via internet kan gynna respektive missgynna de symboliska maktstrukturer som finns inom olika fält bland Jehovas Vittnen och ex-Jehovas Vittnen.

Frågeställningar: Varför har ex-Jehovas Vittnen behov av att sprida information om samfundet och sina liv och hur fungerar denna spridning?

Teori: Inom teoridelen används två teorier som har många likheter med varandra men som trots detta tillhör två, till viss del, olika tanketraditioner. Det ena är den sociologiska traditionen och det andra är den sociobiologiska traditionen. Inledningsvis presenteras sociologin då denna ligger närmast uppsatsens första frågeställning, för att sedan gå över till en teori kallad memetik.

Metod: Metoddelen utgår ifrån den hermeneutiska traditionen och via denna utförs etnografiska observationer av klipp på Youtube med komparativ och relationell analytisk inriktning.

Resultat: Resultatet visar på att den symboliska makt ett samfund som Jehovas Vittnen har över sina medlemmar, mycket väl kan sättas ur balans av att tillgängligheten av information med kritisk karaktär, sprids via internet. Det är relativt svårt för ett samfund som Jehovas Vittnen att övervaka och begränsa alla individer som befinner sig inom samfundets fält från att komma i kontakt med exempelvis ex-Jehovas Vittnen.

The following study examines the conflicting discourses between the swedish school system andthe Christian denomination of Jehovah’s witnesses on the swedish upper secondary schoolcurriculum and its subject content. The purpose has been to identify if the discourses present avalue conflict with school interests and discuss both how these are different and why they constitutea conflict. This has been achieved by examining the religious body’s recent publications on thesubject through a discourse analysis method.The study shows that there are several themes in the swedish upper secondary schoolcurriculum and subject content in which Jehovah’s witnesses have discourses conflicting with theschool’s own, possibly constituting practical issues in the day to day education of students. Themain conflicts lies within the areas of social integration of students, the non-denominationalcharacter of the school system, sex education, the stance of religious pluralism taken in the subjectof religious studies, historical method and the subject content of natural science primarilyconcerning evolutionary biology. The study also concludes that there is a wide gap and lack ofinformation surrounding these conflicts and how teachers and other school staff should approach oravoid them. This ultimately derives from a lack of research around the subject and deficientguidelines from the Swedish National Agency for Education surrounding not only how to approachstudents that are Jehovah’s witnesses but religious discourses surrounding the curriculum andschool subjects in general.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur tidskriften Vakna! är utformad i sin roll som missionsmaterial för Jehovas vittnen. För att göra detta genomförs en retorisk analys av tolv olika utgåvor av tidskriften. Denna analys relateras till teorier om sociala verkligheter, religiösa marknader och olika former av deprivation som orsak till religiositet. Resultatet av arbetet visar på att Vakna! på många sätt är retoriskt utformat för att marknadsföra organisationen Jehovas vittnen och dess budskap som produkter på en religiös marknad. I relation till deprivationsteorier framgår det även en bild av en idealisk predisposition för att tilltalas av budskapet i Vakna!. Denna innehåller bland annat en religiösa bakgrund i form av en stark gudstro, en otrygghet gentemot omvärlden, otillfredsställande sociala förhållanden med mera.

This essay aims to identify and illustrate, in relation to Stig Hjarvards (2013) theory of mediatization, the factors for defection that Swedish news media portray as decisive for women leaving Jehovah´s witnesses. The material consist of six news articles collected from four different news media who all published stories about women which defected from Jehovah´s witnesses. The method of the essay is a transversal text analysis and the program Open Code 4.03 has been used to assess the results. The process of coding was abductive which means, inthis essay, that the categories used in Open Code was mainly created based on the presented previous research on religious defection but also by a thoroughly reading of the articles. This genereted in five overall themes: family, external factors, organizational, world view and mental health. The factors for defection that is brought up by the articles is categorized in these themes. The result was then analyzed based on Hjarvards (2013) theory of mediatization and his explanations to it by these three metaphors of media; media as conduits, media as languages and journalism on media. The analyzed results indicated, among other things, factors for defection regarding deprivation of freedom, prohibition within the movement and unequal conditions for men and women. The results also showed medias aim to enforce factors connected to love and sex to create entertainment value. According to my interpretation of Hjarvards (2013) theory the results shows news medias desire to be an institution that criticalexamines religious organizations that do not fit in with secular norms of Swedish society.

The purpose of this thesis is to study the personal problems that can occur when defecting from a destructive cult, and what kind of support you may need from social authorities. The aim is to develop guidelines for social workers who are in contact with sect defectors. It’s a qualitative study based on interviews with six defectors from Jehovah’s witnesses. The results shows that all the defectors that have been interviewed have had anxiety problems, lost contact with friends and relatives, low level of education, and low self esteem when defecting or after. Most respondents have reported that they have had thoughts of suicide. It also occurs that respondents have had eating disorders, psychosomatic problems, drug abuse, lack of knowledge about society and have felt threatened and harassed in connection with the defection. These psychosocial problems that have been ascertained to constitute areas where social authorities should aid sect defectors. In accordance with the purpose of this thesis, guidelines are formed for social workers.

Syftet med undersökningen är att undersöka den personliga problematik som kan uppstå vid avhopp från en destruktiv sekt och de behov av stöd och hjälp man kan behöva ha från sociala myndigheter. Avsikten med studien är att försöka utveckla vägledande anvisningar för socialarbetare som kommer i kontakt med avhoppare. Det är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sex avhoppare från Jehovas vittnen. Resultatet visar att alla de avhoppare som intervjuats hade haft ångestproblematik, förlorat kontakt med vänner och familj, låg utbildningsnivå samt svag självkänsla i samband med avhoppet eller där efter. De flesta respondenterna sagt sig ha haft självmordstankar. Det förekommer även att respondenter säger sig ha haft ätstörningar, psykosomatisk problematik, narkotikamissbruk, bristande kunskap om samhället samt känt sig hotade och trakasserade i samband med avhoppet. De psykosociala problem som intervjupersonerna berättar om liknar det som tidigare studier funnit och som utgör områden där sociala myndigheter bör bistå sektavhoppare. I enlighet med syftet är slutligen vägledande anvisningar utformade för socialarbetare.

In this study, we looked at how balanced the various christian denominations in Sweden were raised in the news, on the basis of the requirement for balanced reporting. To measure the balance, we utilized Harcup and O'Neill’s news values and studied to what degree these values occurs in association with news articles that address the various denominations. The following denominations were selected for this study; Word of Life, the Pentecostal Church, Jehovah's witnesses, the Catholic Church, the Salvation Army and the Swedish Church. These denominations were then studied on the basis of news values in four of Sweden’s largest news organisations, in terms of audience numbers. We selected Dagens Nyheter, Aftonbladet, Sveriges Radio and SVT. What we found was that the Pentecostal Church, the Catholic church and the Swedish church was lifted in a similar and balanced way, while Jehovah's Witnesses, the Salvation Army and Word of Life only were lifted out of a few of the news values. We also found differences between the news organisations and their usage of the news values.We found, for example, a significant deviation in Aftonbladets usage of the news values “good news” and “bad news”.

Det har alltid funnits olika tolkningar och syn på olika bibliska texter. En av dessa texter som har varit grund till många olika teorier är Daniels bok. Diskussionerna kring denna bok har i huvudsak handlat om när och av vem boken är skriven och med det huruvida den är en profetisk eller en apokalyptisk text.

Syftet med arbetet är att undersöka hur en text tagen ur bibeln kan komma att tolkas på så olika sätt av olika religiösa samfund. Studien behandlar Daniels bok och huruvida denna text från gamla testamentet är en profetisk eller en apokalyptisk text. Arbetet behandlar också hur texten tolkas ur ett religionsvetenskapligt perspektiv. De samfund som studerats i arbetet är Jehovas vittnen och Sjundedagsadventisterna. Jehovas vittnen representerar ett samfund med stark tro till att Daniel själv skrev boken under sin livstid och att boken är en profetisk text. Sjundedagsadventisterna representerar i sin tur ett samfund där de ser på Daniels bok som en apokalyptisk text som berättar om den sista tiden. De är i huvudsak intresserad av det textstycke där Jesus återkomst avslöjas.

Resultatet av undersökningen visar att det ur ett religionsvetenskapligt perspektiv ter sig klart att Daniels bok inte skrevs av honom själv utan av flera olika författare. Detta skulle betyda att boken är en apokalyptisk text. Jehovas vittnen har många egna teorier där de anser sig bevisa motsatsen men av de teorier som redovisas i studien finns ingen som håller när de skärskådas mot bibeln.

Uppsatsförfattaren har tidigare burit efternamnet "Nilsson".

Det här arbetets huvudfrågeställning är: Hur upplever Jehovas vittnen sin egen samt sina barns skolsituation?

Mitt eget antagande var att min egen undersökning kring denna frågeställning skulle ge mig ett svar, med andra ord vilka generella regler gäller när jag får en elev som har en annan trosuppfattning.

Jag ställde olika delfrågor som utgår i det stora hela från min huvudfråga. Vissa av delfrågorna presenteras här nedan:

• När och hur berättade ni i skolan om er tro? Hur blev ni då bemötta? Med denna fråga ville jag få reda på om ett gemensamt förfaringssätt från föräldrarnas sida fanns, samt om de hade en förväntan på bemötandet från läraren.
• Har det varit/är det några problem som ni kan relatera till er tro?
• Fanns det problem som direkt skulle kunna ha förebyggts, redan innan de uppstått?
• Hur var er egen skolgång? Är det enklare att vara ett Jehovas vittne idag mot tidigare?
• Finns det några mönster som går igen föräldrar-barn?
• Skulle ni kunna tänka er att komma till klassen och berätta om er tro samt besvara frågor som kan dyka upp?
• Är det en öppen dialog mellan föräldrar – barn, hemmet – skolan eller är det här något man inte vill prata om?

Under rubrik 4 har jag gjort en jämförelse mellan Jehovas vittnens egen broschyr om skola och utbildning och vårt styrdokument Lpo 94. Där är syftet att se om de överensstämmer med varandra eller inte och i så fall var skiljer de sig åt.

Det här arbetet har inte som syfte att ta ställning för eller mot Jehovas vittnen som grupp utan syftar till att skapa en förståelse för hur det kan vara och hur skolan uppfattar elever och föräldrar som har en annan tro än deras egen.