Academic literature on the topic 'Jobbcoaching'

I denna C-uppsats har vi undersökt jobbcoachers upplevelse av interaktionen med arbetssökande och hur de sociala omständigheterna påverkar jobbcoachens arbetssituation. Denna socialpsykologiska studie problematiserar interaktionen mellan jobbcoacher och arbetssökande och hur dessa möten påverkar jobbcoachen. Utifrån en hermeneutisk ansats har vi utfört nio kvalitativa intervjuer med jobbcoacher som arbetar på ett företag i Sverige för att på så sätt få en djupare förståelse för jobbcoachernas egna upplevelser och erfarenheter av sitt arbete. Vår slutsats är att jobbcoachernas emotionella arbete påverkas av interaktionen med arbetssökande då de pendlar mellan ett distanserat ytagerande och ett djupagerande där jobbcoacherna identifierar sig med sin yrkesroll. Kollegorna är ett socialt stöd i arbetet och tillför emotionell energi genom interaktionsritualer där gruppen delar samma sinnesstämning. Motiverande samtal är en samtalsform som jobbcoacherna använder i arbetet. Arbetssituationen tillåter inte alltid jobbcoacherna att se arbetssökande som ett vem för att se vad som finns bakom individen då de på grund av tidbrist ofta blir tvungna att se arbetssökande som en i mängden, som ett vad. Vi har funnit att det finns en önskan om att förändra jobbcoachernas arbetssätt vilket kan förändra deras egen upplevelse av sin plats i samhället.

Syftet med denna kvantitativa enkätstudie var att undersöka om coaching är rätt metod för individer som befinner sig i inledningsskedet av en ofrivillig arbetslöshet. I ett försök att utröna detta har vi undersökt vilka behov individen upplever sig ha i början av sin arbetslöshet, men också om coachingen tillfredsställer några av dessa. Med Maslows behovshierarki som utgångspunkt sammanställdes frågor som sammanlagt 23 arbetslösa, inskrivna vid fem olika arbetsförmedlingar i Stockholms län, svarade på. Resultaten visar att respondenterna har de fyra första mer basala behoven i hierarkin otillfredställda. Via coachingen tycks respondenterna, förutom ett ökat självförtroende, fått bekräftelse och förståelse, vilket kan förklara att respondenterna känner sig motiverade och redo till att förverkliga sig själva i coachingen. Oavsett kön upplevde en klar majoritet av studiens respondenter stödet de fick via coachingen som positivt. Slutsatsen är att coachingen, i denna studie, visat sig vara en passande metod för att öka den arbetslöses självförtroende och förmåga att anta nya yrkesmässiga utmaningar.

The aim of this quantitative study is to investigate if coaching is a suitable method for individuals who are in the initial stage of involuntary unemployment. In an attempt to ascertain this, we have examined the needs an individual experience having in the start of their unemployment but also if coaching satisfies any of these. With Maslows hierarchy of needs as a starting point questions were formed to the 23 unemployed who participated in the study. The participants were enrolled at five different unemployment agencies in Stockholm county. The results show that respondents have the first four needs in the hierarchy unsatisfied. With coaching the respondents seem to improve self-confidence and get confirmation and understanding, which may explain why the respondents feel motivated and ready to fulfill themselves with coaching. Regardless of sex a clear majority of the respondents experienced the support they received with coaching as positive. The conclusion of this study is that coaching proved to be an appropriate method to increase the unemployed´s self-confidence and ability to meet new professional challenges.

Coaching är en samtalsmetodik med syftet att frigöra och utveckla människors potential. Cirka 50 stycken rådgivare vid Trygghetsrådet har under 2006 gått en coachingutbildning vid Stockholms universitet. I föreliggande studie intervjuades sju rådgivare om deras upplevelser av coaching som metod i mötet med klienterna. De semistrukturerade, kvalitativa intervjuerna analyserades utifrån en tematisk analysmetod som grund. Man är överlag mycket positiv till coaching som metod, såväl som rådgivare som i den feedback man får från sina klienter. Rådgivarna ger en bild av att jobba professionellt, seriöst och aktivt med coaching som främsta verktyg. Men de behöver även kunna växla mellan coaching och rådgivning vilket ibland upplevs som svårt. Coachingen bidrar med en struktur kring att låta klienterna själva ta ansvar för sin situation och nå sina mål. Den förflyttar tyngdpunkten från rådgivaren till klienten som expert över sitt eget liv och sina handlingar.

En arbetsmarknadspolitisk åtgärd som har införts de senaste åren för att minska antalet personer som står utanför arbetsmarknaden och som får försörjningsstöd är att erbjuda jobbcoachning till personer som är arbetslösa. Södertälje kommun har i riktlinje med detta, genom sitt bolag Telge koncernen tillsammans med Manpower AB, startat ett företag; Manpower Telge Jobbstart för att få ner den stora andelen arbetslösa i kommunen genom ett program innehållande jobbcoaching. Manpower Telge Jobbstarts verksamhet bekostas av Södertälje kommun och har under de dryga två åren sedan företaget startades visat upp goda resultat. Denna uppsats är en fallstudie, med kvalitativ ansats, på Manpower Telge Jobbstart. Insamlingen av empirisk data har gjorts genom två besök på företaget där tre personer som är insatta i verksamheten har intervjuats. Dessutom har två gruppaktiviteter med deltagare i programmet studerats. Teorin som används i uppsatsen är tidigare forskning inom jobbcoaching och därtill närliggande områden. Uppsatsens slutsats är att Manpower Telge Jobbstart använder sig av traditionell coachning men med utgångspunkt från individen och informella samtal används istället för traditionella coachningsmodeller. Dessutom förs en diskussion om kostnaden för kommunen samt utfallet av programmet där slutsatsen är att vinsten för samhälle och individ överstiger kostnaden.

This study aims to investigate job coachers’ view of their work with clients as well as the process of knowledge transfer between coach and client. Seven semi-structured interviews have been performed with both private and public companies. Job coaching is a relatively newly established profession within the Swedish labour market and was introduced in Sweden 2008. Job coaches work with supporting individuals, managers and organizations. The relationship between coach and client is built on trust between the two parties, something that was recurring in the stories of the job coaches concerning their coaching task. This study is analysed through of a socio-cultural perspective, which we will immerse ourselves in four models: the sociocultural perspective on learning, situated learning, learning theory of David Kolb's experiential learning and Co-Active Coaching model of listening.   The conclusions that we have come to are that job coachning is a modern profession where the coaches require more qualities than can be retrieved from an education. Job coaches are expected not only to have great industry insight, but they also need to possess personal characteristics in order to coach the jobseekers.
Denna studie ämnar undersöka jobbcoachers syn på sitt klientarbete och hur lärprocessen sker i relationen mellan coach och klient. Vi har genomfört sju semistrukturerade intervjuer med jobbcoacher från både privata och kommunala företag. Jobbcoachning är ett relativt nyetablerat yrke inom den svenska arbetsmarknaden och introducerades i Sverige år 2008. Jobbcoacher arbetar med att stödja enskilda individer, chefer och organisationer. Relationen mellan coach och klient bygger på att det finns ett förtroende och tillit mellan båda parter och är något som varit återkommande i jobbcoachernas berättelse om sitt coachninguppdrag.   Denna studie analyseras genom utifrån ett sociokulturellt perspektiv, varav vi kommer fördjupa oss i fyra modeller: Sociokulturellt perspektiv på lärande, situerat lärande, David Kolbs lärteori om erfarenhetsbaserat lärande och Co-Active Coachning modellen om lyssnande. De slutsatser vi har kommit fram till är att jobbcoachning är ett modernt yrke som kräver fler egenskaper hos coachen än vad en utbildning kan ge. Jobbcoacher förväntas inte bara ha en stor branschkännedom utan även personliga egenskaper för att coacha den arbetssökande.

Hur upplever coacher och studie- och yrkesvägledare sina yrkesroller? Vad är centralt i rollerna och hur beskriver coacher och studie- och yrkesvägledare vad de gör och framförallt hur definierar de sin yrkesroll. Finns där några likheter i yrkesrollerna och vilka är skillnaderna? Med många olika frågeställningar i bagaget har vi med hjälp av ett rollteoretiskt perspektiv studerat dessa båda yrkesroller. Vi har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med lika många coacher som studie- och yrkesvägledare där vi försökte förstå intervjupersonerna ur olika perspektiv. De perspektiv vi särskilt tittat på är den egna uppfattningen om yrkesrollen, vilken kompetens de olika rollerna uppfattar sig ha och hur de tolkar olika begrepp. Utöver det har vi observerat deras yrkesmiljö, det vill säga hur scenen där de spelar sin yrkesroll ser ut. Bakgrunden till att vi intresserat oss för att jämföra de båda yrkesrollerna är att vi som snart färdiga studie- och yrkesvägledare vill granska en kommande arbetsmarknad – en marknad där efterfrågan på coacher är tio gånger så stor som efterfrågan på studie- och yrkesvägledare. De slutsatser vi drar från vår studie är att det professionella samtalet är centralt i utövandet av båda yrkesrollerna. Båda yrkesrollerna tar grund i samma typ av samtalsmetodik och båda grupperna fokuserar på att vidga klienternas perspektiv. Den andra delen av yrkesrollerna skiljer sig åt; studie- och yrkesvägledare förväntas ha kompetens om utbildningssystemet och coacherna förväntas ha ett bra kontaktnät på arbetsmarknaden. Vår undersökning talar för att studie- och yrkesvägledare kan coacha som vägledare och som coach. Skillnaden ligger främst i utbildningsbakgrunden och kanske i ett mer medvetet användande av samtalsmetodik. Coacher kan också vägleda och kan ha en gedigen utbildningsbakgrund men kan också vara verksamma utan någon speciell utbildning.

Labour market coaching (Swedish:“Jobbcoachning”) was a comprehensive political project for the Swedish labour market, with the aim of helping unemployed individuals to enter the labour market. Between 2009-2014  the labour market coaching was carried out by private companies through governmental regulations. This thesis aims to find out (1) what coaching activities the coaches used, and (2) how these coaching activities can be understood in the light of previous scientific research. My results consist of interviews conducted with six labour market coaches. I use a motivational theory called "Self-Determination Theory" to analyze the coaching methods based on motivation. I identify ten categories of coaching activities and find that the coaches used both motivation and instruction as methods of coaching. All the identified coaching activities have the potential to intrinsically motivate the participant.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur uppsagda upplever jobbcoachning isamband med uppsägning. Frågor som undersöks i studien är hur jobbcoachning genomförs isamband med uppsägning, samt vilken betydelse jobbcoachning har för de uppsagdasinställning till att hitta nytt arbete eller påbörja studier. Kvalitativa intervjuer med sexuppsagda och två jobbcoacher har genomförts. De uppsagda valdes mot bakgrund av att deomfattas av LO:s omställningsavtal, medan jobbcoacherna valdes för att få en fördjupadförståelse i deras arbetssätt. Tidigare forskning visar på att det är sparsamt med forskninginom ämnet eftersom det är ett relativt nytt forskningsområde. Som teoretiska utgångspunkterför att analysera det empiriska materialet har begreppen brytpunkter, etableringsfas,utforskandefas och upprätthållandefas samt rollförlust använts. Analysen visar att denuppsagde inte bara förlorar sin självkänsla och yrkesroll utan också får svårare att agera i nyabanor i samband med uppsägningen. Arbetet visade också att jobbcoachning i samband meduppsägning är anpassad efter individens behov. Jobbcoachningen fungerar som stöd och somett verktyg för att komma närmare arbetsmarknaden men inte till att påbörja studier. Dettatycks bero på uppsagdas inställning vid mötet med jobbcoacherna, där de uppsagda styr mötet.

Sverige har en hög arbetslöshet för tillfället och allt fler personer blir långtidsarbetslösa. Regeringen kom 2009 med en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som innebar att man skulle satsa 1,1 miljarder kronor på jobbcoachning. Coacherna skulle fungera som ett effektivt stöd för de arbetssökande och hjälpa dem till att få arbete. Idag har regeringen satsat ca 4,7 miljarder sedan projektets start men det skapas inte särskilt mycket fler arbeten. Sociala medier och tidningar har kritiserat jobbcoachningen och menar att det inte gör någon nytta. I denna undersökning intervjuas deltagare som har gått hos en jobbcoach för att höra vad de arbetssökande berättar om jobbcoachningen. Syftet i studien är att undersöka hur de arbetssökande har utvecklat sina kompetenser i att söka arbete under perioden som de har gått hos en jobbcoach. Studien baseras på åtta deltagare från tre olika jobbcoacher inom arbetsmarknadsområdet Umeå kommun. Det är en kvalitativ undersökning som genomförts genom semi-strukturerade intervjuer. Urvalet är deltagare som nyligen har avslutat eller är i slutfasen av sin coachningsprocess. Resultatet visar att jobbcoachningen har hjälpt de arbetssökande genom att de har utvecklat sin kompetens i att söka arbete. Coachen har hjälpt de arbetssökande med att utforma ett korrekt CV samt personligt brev. Deltagarna berättar vidare att de har blivit mer trygga i sitt arbetssökande samt att de har fått ett ökat självfötroende. Coachningen har även hjälpt deltagarna genom att de har fått en ökad struktur i vardagen vilket har lett till ökad motivation i sökandet efter arbete. Resultatet visar även att det finns utvecklingsmöjlighetern med jobbcoachningen. Deltagarna upplever att coachen är för snäll och kan ställa högre krav på de  arbetssökande. De berättar också att de skulle vilja ha fler gruppträffar i processen där man träffar andra arbetssökande för att se hur de tar sig an utmaningen som det är att söka arbete.

I denna uppsats har vi valt att närmre studera de arbetssökandes åsikter om den externa jobbcoachningsverksamhet som de deltagit i genom Arbetsförmedlingen. Eftersom jobbcoachningsverksamheten har varit tämligen omdebatterad sedan dess uppkomst, så borde det finnas ett utvärderingsbehov. Därför ansåg vi att det vore lämpligt att låta de arbetssökande själva få framföra sina åsikter om den jobbcoachningsverksamhet som de deltagit i. Det vi, bland annat, ville få reda på var: Vilka resultat har jobbcoachningen gett för de arbetssökande och hur skulle verksamheten kunna utvecklas till det bättre?Vi använde oss av en kvantitativ metod, i form av en enkätundersökning, för att inhämta de arbetssökandes åsikter. De viktigaste resultaten vi kom fram till var att: Jobbcoacherna har en god och uppskattad förmåga i att ta väl hand om och coacha de arbetssökande, i bland annat utformandet av deras CV och personliga brev. Däremot har verksamheten inte lyckats med att leda de arbetssökande till anställningar i någon vidare utsträckning. Upprättande av kontakter mellan arbetsgivare och arbetssökande är det tydligaste förslaget som anges för att jobbcoachningen skulle kunna bli effektivare.